Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema

Relevanta dokument
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Seminarium och beredskapsövning Torne älv Utvärderingsrapport

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999

Nissan översvämning 2014

Gemensam syn på översvämningsrisker

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

HYDROLOGI 118, 2012 Islossning i Torneälven

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Översvämningsguide för Tornedalen. Tips inför en översvämning

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data

Foto: Göran Fält/Trafikverket

MSB:s identifiering av områden med betydande översvämningsrisk enligt EU:s översvämningsdirektiv

Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED NEDRE TORNEÄLVEN

Riskutredning Lindesberg

EUs översvämningsdirektiv och svensk översvämningsförordning, 2009:956

MSB:s arbete med naturolyckor

Vansbro kommun. MCR Arvika

Referensuppdrag översvämningskartering

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Brännland Sörfors Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999

MSB:s arbete med naturolyckor

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Enkät om Torneälvens vattendistrikt Foto P.Liljaniemi, J.Ylikörkkö

Översvämningsrisker i Sverige - en kunskapsöversikt

Gränsöverskridande vård

Skydda dig mot översvämningar

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

Studie av befintlig ytavrinning i Södra Landvetter

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

SwedCOLD 10 oktober 07

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj. Mats Andréasson, SWECO, Göteborg mats.h.andreasson@sweco.se

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Sammanfattning av rapporten

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Översvämningskartering och GIS-analyser

Försäkring i förändrat klimat

Skyddet mot översvämningar måste organiseras bättre Johan Mannheimer, Torbjörn Svensson Debattartikel april 2004

Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

NY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) TRIVS BÄST TILLSAMMANS MED NYTT NATIONELLT HÖJDSYSTEM (RH 2000)

Översvämningskartering av Rinkabysjön

BEDÖMNING AV ÖKAD RISK FÖR ÖVERSVÄMNING I LIDAN

Skydda dig mot översvämningar

Klimatanpassning i Örebro län

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm

Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Älvängen. Arbetet är utfört av SMHI på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping november 2000

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven,

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Haparanda

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

Detaljerad översvämningskartering för delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön

Den svenska hydrologiska tjänsten Gunlög Wennerberg

Beredning av hanteringsplan och miljörapport för översvämningsriskerna på Helsingfors och Esbo kustområden

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Översiktlig översvämningskartering vid skyfall för tunnelbanan i Barkarby, Järfälla

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

ÖVERSVÄMNINGS SKYDD FÖR SMÅHUS

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i

Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss

Detaljerad översvämningskartering för Viskan och Häggån genom Kinna

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Svensk författningssamling

Instruktioner. Utformning av projektredovisning MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Anpassning till ett förändrat klimat

Transkript:

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv 1

Bakgrund Nästan årligen drabbas Torne älv området av översvämningar, ofta med stora skador som följd. Sedan 1970-talet har Finland och Sverige idkat samarbete i anslutning till översvämningsskyddet i mynningen av Torne älv År 1984 inleddes de första utredningarna i vilka prognostiseringen av översvämnings- och isläget i Torne älv samt möjligheterna att bekämpa skadorna hade en central position 2

Bakgrund Översvämningen 1990 orsakade skador i Torneå stad för 0,7 milj. Euros Översvämningarna 1984, 1985 och 1990 har orsakat skador i Haparanda kommun för 4,7 milj. Kronor Tidigare har ispropparna orsakat större översvämningsskador t. ex. åren 1934, 1971 och 1985. 3

Bakgrund Genom fysiskplanering och förebyggande åtgärder samt effektiva och relevanta räddningsinsatser under en akut översvämningssituation kan skadorna begränsas avsevärt. Översiktliga och detaljerade översvämningskartor är ett hjälpmedel i detta arbete. Kartorna visar vilka områden som riskeras av översvämningar vid höga flöden. 4

Syftet med projektet Den 23 oktober 2007 beslutade EU- kommisionen om ett översvämningsdirektiv. Direktivet publicerades den 6/11 2007 och vann laga kraft den 26/11 2007. Inom 26/11 2009 ska EU:s medlemsländer ha implementerat direktivet. Syftet med direktivet är att upprätta en ram för bedömning och hantering av översvämningsrisker. Kartor som framtas inom projektet, visar vilka områden utmed vattendraget kan översvämmas vid höga flöden. 5

Syftet med projektet I projektet används tre olika nivåer, 100-års, 250- årsflöden (beräknas utifrån en statistisk behandling av mätdata) och ett extremt flöde (beräknat enligt riktlinjer för damm dimensionering) faktorer tex. regn, snö, markfuktighet magasinsfyllnad osv. 6

Mål Målet med projektet är att mellan Sverige och Finland gemensamt framställa den av översvämningsdirektivet påkallade karteringen av översvämningshotade områden. Informera och beredskaps öva kommuner och lokabefolkning utmed Torne älv. Framta en hydrologisk modell för att beräkna aktuella vattenstånd, islossningar osv. De nya uppgifterna levereras till räddningstjänsten och övriga berörda 7

Mål Finlands miljöcentral (SYKE) och SMHI förbättrar utbytet av hydrologisk data och prognoser för Torne älv. Med hjälp av mätningarna som görs så är det lättare i framtiden att prognostisera de översvämningar som uppstår pga. isproppar. I projektet sker en kunskapsuppbyggnad av isproblem. 8

Målgrupper som berörs Myndigheter i både Sverige och Finland, såväl centrala som regionala myndigheter. Kommuner i de båda länderna. Lokalbefolkning, organisationer samt företag. 9

I Finland berörs kommunerna Tornio, Ylitornio, och Pello. I varje kommun kommer förvaltningar såsom räddningstjänst, planläggning, miljökontor och lokalbefolkning beröras. I Sverige kommer Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner att beröras. Även i Sverige kommer alla kommunförvaltningar att beröras så att största möjliga nytta kan åstadkommas. 10

Aktiviteter Indelad i 6 olika Workpackages Wp 1. Digital höjddatabas, DEM (1.4.2009) Lantmäteriverket i Finland utför en laser-scanning från Lappea ner till Bottenviken för att få en ny detaljerad höjdmodell av området. svenska och finska lantmäteriverken som ansvarar för Wp 1 11

Aktiviteter Wp 2 Utveckling och produktion av hydrologiska modeller samt kartor av översvämningshotade områden. (1.4.2009) samla hydrologiskstatistik, mätningar av älvens bottensektion och koppla olika faktorer tillsammans Ansvariga för utförandet av Wp 2 är SMHI, SYKE och Lapreg 12

Aktiviteter Wp 3. Förbättring av hydrologiska prognoser tex. Isdämningar (1.4.2009) Utbytet av hydrologisk och meteorologisk data för prognosverksamhet och modelluppbyggnad för Torne älv mellan SYKE och SMHI förbättras SYKE och SMHI ansvarar för W3 13

Aktiviteter 14 Wp 4. Utbildning på lokal regional och nationell nivå (1.1.2010) Se till att projektets resultat når målgrupperna på bästa möjliga sätt i olika beslutsnivåer och samhällssektorer. dvs. ett bättre och säkrare samhälle att leva i Ökar regionalt och nationellt samarbete mellan Sverige och Finland Intentionerna av EG.s direktiv av översvämningar uppföljs Två utbildnings block ett seminarie och en beredskapsövning Räddningsverket ansvarar för Wp 4.

Aktiviteter Wp 5. Information (1.1.2012) Ett internationellt slutseminare arrangeras 2012 för att nyttan i projektet kommer alla Eu:s medlemstater till godo. gästläsare inviteras och resultaten från de olika Wp presenteras Lapreg ansvarar för Wp 5. 15

Aktiviteter Wp 6 Projektledning och administration (1.4.2009) Lapreg är leadpartner för projektet En styrgrupp kommer att inrättas av de deltagande organisationerna säkerställa och övervaka projektet Styrgruppen sammanträder 2 ggr / år En referensgrupp som sammanträder 1 gång/ år kommer att inrättas kommuner, regionala myndigheter och andra berörda Lapreg ansvarar för Wp 6. 16

TACK 17