det gemensamma eurobetalningsområ det (SEPA)

det gemensamma eurobetalningsområ det (SEPA) oktober 2010 Sjunde LÄgesrapporteN FrÅ n teori till praktik SV

Alla -publikationer under 2010 har ett motiv från 500-eurosedeln. DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET (SEPA) SJUNDE LÄGESRAPPORTEN FRÅN TEORI TILL PRAKTIK OKTOBER 2010

Europeiska centralbanken, 2010 Adress Kaiserstrasse 29 60311 Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfach 16 03 19 60066 Frankfurt am Main Tyskland Tfn +49 69 1344 0 Webbplats: http://www.ecb.europa.eu Fax +49 69 1344 6000 Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten under förutsättning att källan anges. ISSN 1725-650X (online version) ISBN 978-92-899-0792-7 (online version)

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 9 SEPA I ETT ALLMÄNT EKONOMISKT, SOCIALT OCH POLITISKT SAMMANHANG 11 SEPA FRÅN TEORI TILL PRAKTIK 15 1 SEPA-KONTOÖVERFÖRINGAR OCH SEPA-AUTOGIRO 15 1.1 SEPA-kontoöverföringar (SCT) 15 1.2 SEPA-autogiro (SDD) 16 1.3 Krav på konkreta tjänsteerbjudanden baserade på SCT och SDD 19 2 KORT 22 2.1 Andra europeiska kortsystem 22 2.2 Separation av kortsystemhantering från processhantering 23 2.3 Är kortsystemen förenliga med SEPA? 26 2.4 Upprättande av ett system för bearbetning av korttransaktioner 26 2.5 Standardisering av kort 27 3 INNOVATION INOM MASSBETALNINGAR: E-SEPA 28 3.1 Internetbetalningar och mobila betalningar 28 3.2 Utveckling av e-betalningar online 29 3.3 Utveckling av mobila betalningar 31 4 SÄKERHET VID MASSBETALNINGAR 32 4.1 Lika konkurrensvillkor avseende säkerhet för massbetalningar 33 4.2 Banksektorns implementering av säkerhetsåtgärder 33 4.3 Från magnetremsor till EMV-chip på betalkort 34 5 INFRASTRUKTUR FÖR MASSBETALNINGAR 35 5.1 Infrastrukturens SEPA-kompatibilitet 36 5.2 Företagsinteroperabilitet och teknisk interoperabilitet 37 5.3 Integration i infrastrukturen för massbetalningar 38 6 MIGRERING TILL SEPA 39 6.1 En blick på SEPA:s milstolpar för 2009 och 2010 39 6.2 SEPA:s nya milstolpar från fjärde kvartalet 2010 till slutet av 2013 40 6.3 Eurosystemets förväntningar på SEPA 40 6.4 Förordning om slutdatumet för migreringen till SEPA 41 7 FÖRVALTNING AV MASSBETALNINGAR I SEPA 42 7.1 SEPA-rådet 43 7.2 Slutanvändarnas deltagande i nationella SEPAsamordningskommittéer 43 7.3 EPC 43 7.4 Information rörande SEPA 44 8 KONVERGENS AV KONTANTTJÄNSTER I SEPA 45 BILAGA 47 Oktober 2010 3

SAMMANFATTNING Eurosystemet har gett kraftigt stöd till skapandet av ett gemensamt betalningsområde för euro (SEPA). Sedan SEPA:s sjätte lägesrapport publicerades i november 2008 har ett antal viktiga milstolpar i SEPA-projektet uppnåtts. Det finns emellertid också områden där utvecklingen inte varit tillfredsställande. Sammanfattningsvis ger Eurosystemet följande analys och vägledning. 1 SEPA-KONTOÖVERFÖRINGAR OCH SEPA-AUTOGIRO Eurosystemet uppskattar de framgångar som uppnåtts av de europeiska bankerna med att utveckla SEPA-kontoöverföringar (SCT) och SEPA-autogiro (SDD) under överseende av European Payments Council (EPC). Lanseringen av SDD i november 2009 kan anses vara en stor framgång det var första gången gränsöverskridande autogiro blev möjligt. Samtidigt har migreringen till SEPA varit långsammare än väntat, vilket pekar på att det inte räcker med att regelboken efterlevs och är tillgänglig för att garantera en snabb migrering. Detta belyser behovet av att öka medvetenheten om SEPA hos alla användargrupper och att få de som hanterar stora betalningsvolymer, som t.ex. storföretag och offentliga förvaltningar, att prioritera SEPA högre. Intressanta erbjudanden, baserade på SCT och SDD, ska göras tillgängliga för användarna av betalningstjänster, med hänsyn till konsumenternas och företagens faktiska behov. En långfristig finansiell affärsmodell för SDD behöver fortfarande upprättas. Eurosystemet förväntar sig att SCT och SDD blir de system för kontoöverföringar och autogiro i euro som används i EU. Efter slutdatumet för SEPA-migreringen kommer de att ha ersatt de gamla nationella systemen för kreditöverföringar och autogiro i euro. 2 KORT Arbetet med att skapa ytterligare ett europeiskt kortsystem har gått betydligt långsammare än väntat. Argumenten bakom Eurosystemets krav på ännu ett europeiskt kortsystem som en nödvändig komponent för att förverkliga en konkurrensutsatt kortmarknad är emellertid fortfarande giltiga. Eurosystemet fortsätter att bevaka de tre initiativ som är aktiva på marknaden, och ger vägledning när så behövs. Förutom åtagandena från MasterCard och Visa Europe om multilaterala mellanbanksavgifter behövs mer vägledning från Europeiska kommissionen angående multilaterala mellanbanksavgifter, som sista utväg i form av en förordning. Även andra större hinder för SEPA-kort måste undanröjas, framför allt vad gäller att skilja systemhantering från processhantering och att upprätta interoperabilitet mellan systemoberoende behandlare. Principen att skilja systemhantering från processhantering ska helst gälla på företagsnivå. För att möjliggöra interoperabilitet mellan systemoberoende processorer uppmanas EPC att följa sitt beslut från december 2009 att uppdatera PE-ACH/CSM-ramverket och att ändra SEPA:s ramverk för kort i enlighet därmed. Samtidigt har Eurosystemet noterat framgångar med kortstandardisering, vilket är avgörande framöver för SEPA. För att kunna uppfylla intressenternas krav finns det ett starkt behov av att den europeiska betalningsbranschen, helst representerad av EPC, direkt och samordnat arbetar tillsammans med globala organ för standardisering av kort. Eurosystemet förväntar sig framför allt konkreta förslag på ett mer aktivt arbete från EPC:s sida i EMVCo och PCI SSC. Dessutom ska SEPA-omfattande licensiering vara möjlig senast i slutet av 2013. Det betyder att licensierade utfärdare och inlösare av kort ska vara fria att agera i hela SEPA. Vad avser säkerhetscertifiering av kort och terminaler förväntar sig Eurosystemet att en permanent regleringsstruktur för SEPA växer fram, och även att EPC:s och CAS medlemmar lägger fram konkreta förslag (se fotnot 26). 3 INNOVATION INOM MASSBETALNINGAR: E-SEPA Med tanke på den starka tillväxten inom e-handel, den motsvarande tillväxten av onlinebe- Oktober 2010 5

talningar och den kraftiga ökningen av kortbedrägerier på internet, ser Eurosystemet ett stort behov av säkra och effektiva betalningslösningar inom SEPA. EPC:s långsiktiga mål för e-betalningar är visserligen i linje med Eurosystemets förväntningar, men EPC:s långsamma tempo på detta område är ännu så länge en besvikelse. Det för närvarande mest lovande initiativet är tre framstående bankbaserade e-betalningslösningars (eps, ideal, giropay) målsättning att genomföra en interoperabilitetsdemonstration för att visa att konceptet fungerar, med utgångspunkt i EPC:s arbete med e-betalningar. Eurosystemet stöder den här demonstrationen och de tre systemens mål och förväntar sig att de tre systemen är öppna för andra system eller grupper som önskar delta. Eurosystemet rekommenderar även banksektorn att engagera sig på det här verksamhetsområdet genom att leverera e-betalningslösningar för hela SEPA. Arbetet med mobila betalningar har precis börjat. Det stora antalet intressenter som behöver involveras gör att utvecklingen av brett accepterade lösningar för mobila betalningar är mer komplicerad. Eurosystemet förväntar sig att EPC:s teoretiska arbete slutförs senast i mitten av 2012 och att initiativ på det här området är i linje med EPC:s arbete för att undvika splittring och för att möjliggöra en utveckling mot kunderbjudanden som gäller hela SEPA. 4 SÄKERHET VID MASSBETALNINGAR Att trygga säkerheten för massbetalningar är mycket viktigt för att få konsumenter och företag att lita på och ha förtroende för SEPA. Det riskbaserade tillvägagångssätt som används av enskilda banker kan vara otillfredsställande som helhet på branschnivå, eftersom kommersiella risktoleransnivåer kan vara annorlunda än den sociala risktoleransen. Eurosystemets rapport Harmonised oversight approach and oversight standards for payment instruments ger mer information om säkerhetskontroller på det här området. För att stärka allmänhetens förtroende för betalningssystem och -tjänster behövs ökad insyn i vem som definierar säkerhetskraven och vilka kraven är. Eurosystemet kommer därför att stödja ytterligare ansträngningar för att skapa en samsyn för de relevanta säkerhetskraven (t.ex. autentisering med två faktorer) hos alla myndigheter och marknadsaktörer. Vidare planerar Eurosystemet att upprätta ett forum för att bevaka marknadsutvecklingen och för att främja vidare harmonisering av säkerhetskrav i Europa. Samtidigt uppmuntras marknadsaktörerna att tillämpa de mest avancerade åtgärderna för att förbättra informationssäkerheten och förhindra betalningsbedrägerier. För fjärrbetalningar ska marknadsaktörerna införa den mest avancerade autentiseringen och ha övergått till den i slutet av 2012. I linje med Europols inställning till magnetremsans framtid och till stöd för branschens ansträngningar att förbättra säkerheten för korttransaktioner genom att övergå från kort med magnetremsor till kort med EMV-chip anser Eurosystemet att alla nyutfärdade SEPAkort som standard utfärdas med enbart chip fr.o.m. 2012. Detta för att garantera en gradvis migrering. Om branschen bestämmer sig för att behålla magnetremsan av praktiska skäl ska alla uppgifter som möjliggör transaktioner med magnetremsor tas bort. Branschen måste vara redo att på begäran erbjuda kortinnehavare kort med magnetremsor av den gamla typen så länge som det finns regioner utanför SEPA som ännu inte fullständigt har övergått till EMV. 5 INFRASTRUKTUR FÖR MASSBETALNINGAR Interoperabiliteten mellan infrastrukturer måste förbättras ytterligare och kvarvarande hinder undanröjas. Eurosystemet bjuder in alla infrastrukturoperatörer som är aktiva i euroområdet och som har som mål att vara SEPA-kompatibla att delta i en öppen dialog om hur interoperabilitet kan möjliggöras. Eurosystemet uppmanar också EPC att följa upp sina åtaganden att delta i en strukturerad dialog med infrastrukturoperatörerna. Eurosystemet räknar med att infrastrukturerna kommer att vara SEPA-kompatibla senast i slutet av 2012. 6 Oktober 2010

6 MIGRERING TILL SEPA Trots att ett antal milstolpar har nåtts har migreringen till SEPA som en självreglerande process inte uppnått de önskade resultaten. Bankbranschen satte ett eget slutdatum i december 2010 för när SEPA-instrument ska vara i allmänt bruk. Även Eurosystemet och Europeiska kommissionen var överens om detta datum. Detta mål kommer emellertid inte att uppnås. Uppenbarligen hade det moraliska åtagandet endast begränsad effekt. För att säkerställa att fördelarna med SEPA blir verklighet krävs ett lagstadgat slutdatum för SCT och SDD, och detta datum ska sättas av EU-lagstiftaren. Eurosystemet välkomnar därför Europeiska kommissionens initiativ att fastställa ett slutdatum för migreringen med hjälp av EU-lagstiftning. Under förutsättning att det faktiska slutdatumet för migreringen är resultatet av ett gemensamt beslut av Europaparlamentet och EU-rådet enligt det normala lagstiftningsförfarandet efter att ett förslag till EU-lagstiftning har lagts fram, räknar Eurosystemet med att en obligatorisk tidsplan för migreringen till SEPA-instrument ska påskynda migreringen. SEPA bör, enligt Eurosystemet, helst kunna färdigställas i slutet av 2012 för kontoöverföringar och i slutet av 2013 för autogiro. Eurosystemet rekommenderar att utfasandet av tröskeln på 50 000 euro för lika avgifter beaktas när förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar revideras 2012. 7 FÖRVALTNING AV MASSBETALNINGAR I SEPA SEPA:s förvaltningsstruktur har förbättrats i och med det nya SEPA-rådet, vilket innebär att representanter från efterfrågesidan kan delta i diskussionerna om SEPA under mer formella former. Det bidrar också till att förbättra allmänhetens medvetenhet och uppfattning om SEPA, med slutmålet att underlätta migreringen till SEPA. Rådet kommer att samordna med nationella SEPA-forum för att tillämpa de strategiska beslut som tas i de olika medlemsstaterna. Eurosystemet uppmanar slutanvändarnas representanter att vara mer engagerade i nationella SEPA-forum för att i diskussionsform kunna bemöta farhågor och utmaningar rörande massbetalningar. Dessutom måste informationen om SEPA till slutanvändarna förbättras. Detta kräver ett samordnat och målinriktat tillvägagångssätt från de europeiska och nationella myndigheterna, banksektorn och medlemmarna i de nationella samordningskommittéerna för SEPA. Eurosystemet uppmanar EPC att bli mer pådrivande vad gäller betalningsinnovationer och möjliggöra utveckling och innovation, även om det inte stöds av en majoritet av medlemmarna. Om detta inte anses genomförbart ska samordnad utveckling av intresserade banker eller grupper av banker underlättas utanför EPC:s ram. 8 KONVERGENS AV KONTANTTJÄNSTER I SEPA Genomförandet av åtgärderna i färdplanen för steg mot konvergens av kontanttjänster som erbjuds av de nationella centralbankerna i euroområdet fortskrider. I juli 2010 antog Europeiska kommissionen ett förslag till en EU-förordning om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet. Arbetet med att utveckla det elektroniska datautbytet med affärskunder för insättning och uttag av kontanter och gemensamma standarder för paketering av sedlar för de nationella centralbankernas kostnadsfria kontanttjänster pågår. 7 Oktober 2010 7 SAMMANFATTNING

INLEDNING I enlighet med sitt mandat att se till att betalningssystemen fungerar väl har Eurosystemet gett sitt starka stöd till skapandet av ett gemensamt betalningsområde för euro (SEPA) sedan 2002. Syftet med SEPA är att privatpersoner, företag och myndigheter ska kunna göra kontantlösa betalningar inom hela euroområdet från ett enda konto och med en enda uppsättning betalningsinstrument lika enkelt, effektivt och säkert som man idag kan göra på nationell nivå. Idén, som ursprungligen kom från banksektorn 1 för att komma till rätta med kraven i förordning (EG) nr 2560/2001 2 på att avgifterna skulle vara desamma för gränsöverskridande som för inhemska betalningar, har i efterhand breddats och det finns nu fler inblandade parter. Detta är en logisk utveckling med tanke på att SEPA inte bara är ett affärsprojekt utan även ett projekt med den politiska och sociala ambitionen att göra Europa mer integrerat, konkurrenskraftigt och innovativt. Harmoniseringen av de rättsliga grunderna har uppnåtts genom direktivet om betalningstjänster (PSD) men harmoniseringen av regler och standarder har genomförts av banksektorn. Projektets utformningsfas samordnades och stöddes av EPC (European Payments Council), som är den europeiska banksektorns organ inom området för betalningstjänster. Därefter har det blivit tydligt att den verkliga migreringsfasen kräver ett aktivare engagemang av representanter från efterfrågesidan, en bredare förvaltningsstruktur och stöd i lagstiftning. I den sjätte lägesrapporten, publicerad i november 2009, konstaterade Eurosystemet att marknadsaktörernas entusiasm för projektet verkade ha svalnat. För att överkomma denna likgiltighet för SEPA och för att säkerställa att projektet lyckas har Eurosystemet försökt ge råd om SEPA, inte bara till de berörda betaltjänstleverantörerna utan även till andra berörda parter från efterfrågesidan som t.ex. företag, offentliga myndigheter, handlare och konsumenter (representerade av sina respektive föreningar eller organisationer). Detta baserades på antagandet att SEPA:s mål endast kan uppfyllas om samtliga berörda parter samarbetar. De berörda parterna uppmanades att vara aktiva i SEPA så att det arbete som behövde göras för att genomföra konceptet hade hunnit avslutas i tid för att migreringen skulle kunna komma till stånd. Sedan SEPA:s sjätte lägesrapport har ett antal viktiga milstolpar i SEPA-projektet uppnåtts. Lanseringen av SEPA-autogiro (SDD) i november 2009 var ett viktigt steg och innan det kunde ros iland var det nödvändigt att hitta lösningar till en mängd besvärliga frågor, t.ex. vad gäller principer för bankavgifter, tillgänglighet och migration av SEPA-autogiromedgivanden. Andra områden där framsteg uppnåtts är standardisering inom områdena kund-till-bank (C2B) och bank-till-kund (B2C), standardisering av kort, slutförandet av det europeiska ramverket för e-fakturering och inte minst införlivandet och genomförandet av direktivet om betaltjänster (PSD). 3 Det finns emellertid också områden där utvecklingen inte varit tillfredsställande. Migreringen till SEPA-kontoöverföringar har varit långsammare än väntat och vissa frågor kvarstår vad gäller kortsystem, korthantering och e-betalningar. Den planerade förordningen om slutdatum för migrering till SEPA för kontoöverföringar (SCT) och autogiro (SDD) samt upprättandet av SEPA-rådet, som består av många olika representanter från leverantörs- och kundsidan och är ett övergripande styrorgan för den europeiska betalningsmarknaden, förväntas bidra till att lösa dessa frågor. Ökad uppmärksamhet måste också ägnas åt säkerhet för SEPA-betalningar och åt att skapa en harmoniserad lägsta säkerhetsnivå för massbetalningar samt även åt att ge mer information till slutanvändarna. 1 Euroland: Our Single Payments Area!, Vitbok, maj 2002. EPC deklaration, 17 mars 2005, se EPC:s pressmeddelande, Transforming Europe s Payments Landscape, 5 april 2005. 2 Upphävd genom förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden. Oktober 2010 9

Rapporten består av två delar. I den första inledande delen beskrivs SEPA i ett allmänt ekonomiskt, socialt och politiskt sammanhang och fördelarna med SEPA visas. Den andra delen går mer in på detaljfrågor och granskar olika aspekter, tittar på framstegen som gjorts under de senaste två åren och ger råd om hur man går vidare. 10 Oktober 2010

SEPA I ETT ALLMÄNT EKONOMISKT, SOCIALT OCH POLITISKT SAMMANHANG Ofta diskuteras SEPA-instrument, SEPAinfrastruktur och SEPA-standarder som om de vore separata enheter. Men SEPA ska ses i ett allmänt ekonomiskt, socialt och politiskt sammanhang. Sett ur det perspektivet är det lättare att skapa förståelse för hur viktigt projektet är och vilka möjligheter det för med sig. Under de senaste 50 åren har ökande ekonomisk integration gett starkt stöd åt politisk försoning och social stabilitet i Europa. Romfördraget 1957 la grunden för den gemensamma marknaden och fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Fördraget om Europeiska unionen (1992) lägger de rättsliga grunderna till den europeiska gemensamma valutan. Euron introducerades 1999 och 2002 konkretiserades den i form av eurosedlar och euromynt. Idag kan 330 miljoner människor i 16 länder i Europa (17 fr.o.m. 2011) betala med samma sedlar och mynt i hela euroområdet. Under de här åren har handeln med varor och tjänster mellan EU:s länder ökat sett ur ett långsiktigt genomsnitt (se diagram 1). Tyvärr har den finansiella integrationen vad gäller kontantlösa betalningar inte gått lika snabbt. Betalningar för varor och tjänster som handlas över gränserna har varit mer komplicerade och dyrare än nationella betalningar. Efter alla dessa år finns det fortfarande ingen gemensam marknad för kontantlösa betalningar som gör det möjligt för oss att betala för varor och tjänster från andra länder i Europa till samma kostnad och lika effektivt som på nationell nivå. Diagram 1 Handelsvolymer EU internt och externt (2000-2009; miljoner euro) 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 export inom EU export till länder utanför EU import inom EU import från länder utanför EU 0 2000 2002 2004 2006 2008 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Källa: Eurostat. Anm. EU:s och medlemsstaternas varuhandel inkluderar alla varor, inklusive varor som ska förädlas, som ökar eller minskar den rapporterande medlemsstatens resurser genom att föras in till (importeras) eller föras ut från (exporteras) landets ekonomiska område. Information om varorna lämnas av en juridisk eller fysisk person. Handeln i varor och tjänster mellan EU-länder har skapat en större marknad för europeiska företag och konsumenter. Vare sig företag eller konsumenter är begränsade till sina nationella marknader. Upprättandet av SEPA har som mål att skapa samma förutsättningar för kontantlösa betalningar. SEPA kommer att öka konkurrensen. Det är till fördel för både företag och konsumenter. Konsumenterna får större valmöjligheter, och betalningsdirektivet (PSD) ger dem även ett ökat konsumentskydd. Betaltjänsteleverantörerna å sin sida får möjlighet att erbjuda sina produkter och tjänster på en större marknad. Efter europeisk integration är innovationer det näst viktigaste skälet för förändringar. Här har SEPA stor potential som kan utnyttjas. Den utbredda användningen av mobiltelefoner, chipteknik och internet har genomgripande ändrat hur vi kommunicerar och hur vi köper varor och tjänster (se diagram 2 och 3). E-handeln växer kraftigt och kan växa ännu mer (se diagram 4). Men betalningsmetoderna är fortfarande begränsade vad gäller betalningar för handel online eller via mobiltelefon. Det finns vissa innovativa lösningar för specifika kundbehov i några länder men ännu finns inga allmänt tillgängliga lösningar för eurobetalningar inom SEPA. På det här området förefaller det som om effekterna av framtida konsumentbeteende fortfarande underskattas. I dagsläget växer en ny generation internet- och mobilanvändare fram. Dessa nya användare kommer att efterfråga 0 Oktober 2010 11

Diagram 2 Hushållens tillgång till Internet och privatpersoners internethandel i euroområdet och EU (2002-2009; i procent) tillgång till Internet (procent av hushållen) internethandel i EU27 (procent av privatpersoner) tillgång till Internet (procent av hushållen) internethandel i euroområdet (procent av privatpersoner) Diagram 4 Andel av företagens omsättning som härrör från e-handel i euroområdet och EU (2004-2009; inkomster från försäljning över elektroniska nätverk/total omsättning; i procent) EU27 euroområdet 70 70 14 14 60 60 12 12 50 50 10 10 40 40 8 8 30 30 6 6 20 20 4 4 10 10 2 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Eurostat. Anm. Målpopulation: populationen hushåll består av alla hushåll med minst en person mellan 16 och 74 år. Populationen privatpersoner består av alla personer mellan 16 och 74 år (några länder samlar in separata uppgifter om andra åldersgrupper). Frivilliga uppgifter: personer 15 år och yngre, 75 år och äldre. 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Eurostat. Anm. Enkätpopulationen består av företag med minst tio anställda. Inkomsten från e-handel dividerat med den totala omsättningen. 0 Diagram 3 Mobiltelefonabonnemang i euroområdet och EU (1997-2008; per 100 invånare) 140 120 100 80 140 120 100 80 nya betalningslösningar, och bli en ny typ av kunder som inte drar sig för att vända sig till nya leverantörer för att få exakt de finansiella tjänster som de behöver. Den nya generationen kommer att se betaltjänster ur ett nytt perspektiv och kommer att kräva skräddarsydda, enkla och säkra lösningar i alla lägen. Om finanssektorn inte tar den nya generationens trender och livsstil på allvar kan kontakten med ett viktigt kundsegment gå förlorad. 60 40 20 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Källa: Eurostat. Anm. Denna indikator visar antalet abonnemang hos allmänna telekommunikationssystem som använder mobilteknik relaterad till befolkningen. Totala antalet mobilabonnemang i landet dividerat med antalet invånare i landet multiplicerat med 100. Aktiva förbetalda kort räknas som abonnemang. En person kan ha mer än ett abonnemang. 60 40 20 0 Sammanfattningsvis är avsikten att SEPA ska möta både behovet av integration av massbetalningar (dvs. eliminera skillnaderna mellan nationella och gränsöverskridande eurobetalningar) och behovet av innovationer (dvs. tillhandahålla lämpliga metoder för nya betalningssituationer, t.ex. e-betalningar för e-handel, mobila betalningar, e-fakturering etc.). Det kommer att bli ett incitament för betaltjänstleverantörerna att öka konkurrensen, bli mer effektiva, förbättra säkerheten och allmänna innovationer på betalningsmarknaden, och alla dessa aspekter kan bidra 12 Oktober 2010

till ökad social välfärd. 1 Den politiska ambitionen och avsikten bakom är också att göra den gemensamma europeiska marknaden mer integrerad, konkurrenskraftig och innovativ. 2 Att sätta dessa högt ställda förväntningar i ett slutanvändarperspektiv visar hur konsumenter, handlare, företag, och offentliga myndigheter kommer att dra nytta av SEPA. Konsumenterna kommer bara att behöva ett bankkonto och ett kort för att göra eurobetalningar i hela SEPA. De kommer även att kunna dra nytta av innovativa tjänster som gör det lättare att hantera betalningar. Handlarna får ett store urval av leverantörer av korthanteringstjänster, terminaler och kortsystem. Ökad konkurrens bland dessa leverantörer kan dessutom leda till lägre kostnader. Företag och myndigheter kommer att kunna centralisera sina finansiella transaktioner i euro och kunna dra nytta av möjligheterna som uppstår genom automatiserad hantering av betalningsflöden. SEPA förtjänar också att uppmärksammas mer på mikroekonomisk nivå. När de ekonomiska effekterna av SEPA diskuteras läggs fokus oftast bara på kostnaderna för investering och migrering. I den här diskussionen beaktas ofta inte att en väsentlig del av bankernas intäkter kommer från massbetalningar. Intäkterna från massbetalningar utgör upp till 25 procent av bankernas totala intäkter. 3 Till skillnad från andra intäktskällor är de stabila och tillförlitliga. Dessutom lägger massbetalningstjänster ofta grunden för ett långvarigt bank/kundförhållande. De utgör ett gränssnitt för finanssektorn med det dagliga livet för nästan varje invånare och varje företag i Europa. Finanskrisen, och perioden därefter med lägre tillväxt och högre risk, har ökat förståelsen för hur viktigt det är med affärsbanksverksamhet och massbetalningar för att skapa regelbundna och stabila intäktsflöden för bankerna. Det finns ett grundläggande förhållande mellan betalningsverksamhet och bankernas resultat som visar att resultatet för bankerna i de länder som har mer utvecklade betalningsmarknader är bättre. 4 Massbetalningsmarknaden kan även bidra till att motverka allmänhetens förutfattade meningar och negativ publicitet om banker och banktjänstemän, och på så vis bibehålla allmänhetens förtroende för banker och finanssystem. 5 Även om intäkter från massbetalningar till sin natur är stabila kan man inte ta dem för givna. De pressas från olika håll. Ökad konkurrens i och med allt större integration inom den europeiska betalningsmarknaden, höga investeringskostnader för att klara kundernas krav och att hänga med i teknikutvecklingen och konkurrensmyndigheternas allt mer kritiska hållning till mellanbanksavgifter är exempel på sådana tryck. Ironiskt nog kommer en del av detta tryck från SEPA. Det är alltså inte konstigt att vissa aktörer på finansmarknaden ser SEPA mer som ett hot än en möjlighet. Å andra sidan går det att förbättra intäkterna från massbetalningar genom att skära i driftskostnaderna, öka volymerna av kontantlösa betalningar och erbjuda innovativa betalningstjänster. Det är här som SEPA:s positiva effekter kan spela en roll. Driftskostnaderna kan minskas genom stordriftsfördelar. Forskning visar att man som tumregel kan räkna med att en fördubbling av betalningsvolymen endast leder till att driftskostnaderna ökar med en tredjedel. 6 Vidare kommer harmonisering av betalningsinstrument 1 För en mer detaljerad analys av hur SEPA påverkar välfärd se, SEPA, Efficiency, and Payment Card Competition, Working Paper No 1140, december 2009 av Wilko Bolt och Heiko Schmiedel. 2 För en detaljerad diskussion om integration och innovation av massbetalningar, se, Retail payments: integration and innovation, gemensam konferens av och De Nederlandsche Bank, 25-26 maj 2009. 3 Ibid. 4 Ibid. 5 För en detaljerad analys av det grundläggande förhållandet mellan betalningsverksamhet och vanlig bankverksamhet, se Return to Retail Banking and Payments, Working Paper No. 1135, december 2009 av Iftekhar Hasan, Heiko Schmiedel och Liang Song. 6 För mer information, se Retail payments: integration and innovation, gemensam konferens av och De Nederlandsche Bank, 25-26 maj 2009. SEPA I ETT ALLMÄNT EKONOMISKT, SOCIALT OCH POLITISKT SAMMANHANG 13 Oktober 2010 13

Diagram 5 Antal gireringar, autogiro och kortbetalningar i EU (2000-2009; miljoner) 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 alla kort (+9,81 %*) gireringar (+4,81 %*) autogiro (+5,98 %*) 0 2000 2002 2004 2006 2008 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Källa: Statistical DataWarehouse. Anm. Procenttalen är genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) av ökningen av transaktioner i EU 2000-2009. CAGR beräknas med följande formel: CAGR = (x(t)/x(0)) (1/t) - 1 där t är antalet år och x(t) är värdet det aktuella året 0 bruklig metod försöker undersökningen upprätta ett övergripande och konsekvent ramverk som gör det möjligt att jämföra kostnaderna mellan olika betalningsinstrument i de länder i Europa som ingår i undersökningen. Migrering till SEPA har potential att förändra marknaden för massbetalningar i Europa lika fundamentalt som när euron infördes. Samtidigt är inte förverkligandet av SEPA en ändlig process. Globalisering och modernisering kommer även framöver att ha effekt på de europeiska betalningsmarknaderna även efter det att SEPAprojektet är klart. Denna utveckling kommer att leda till nya krav och möjligheter för betalningsmarknaden i Europa. Eurosystemet har förbundit sig att övervaka denna utveckling och att fortsätta att agera som en katalysator för förändringar. och standarder samt utfasning av nationella autogirosystem att leda till ytterligare effektivitetsvinster. Kontantlösa betalningar skulle kunna leda till uthållig tillväxt i hela Europa om alla aktörer i betalningsledet, dvs. betaltjänstleverantörer, handlare och konsumenter drev på utvecklingen (se diagram 5). Betaltjänstleverantörerna kan skapa incitament för användning av kontantlösa betalningar genom att erbjuda attraktiva tjänsteerbjudanden för SEPA-instrument. Det är också viktigt att kunder och handlare kan träffa välgrundade beslut vid valet av betalningsmetod, t.ex. kontanter, betalkort och andra e-betalningsinstrument, genom att tydliggöra kostnaderna förknippade med de olika betalningsmetoderna. lanserade 2010 ett projekt för att öka förståelsen för de olika betalningsinstrumentens kostnadseffektivitet. gör just nu en undersökning om kostnaderna för massbetalningar i nära samarbete med några nationella centralbanker i S. Syftet med undersökningen är att beräkna och analysera de sociala kostnaderna för olika betalningsinstrument. Baserat på en 14 Oktober 2010

SEPA FRÅN TEORI TILL PRAKTIK 1 SEPA-KONTOÖVERFÖRINGAR OCH SEPA-AUTOGIRO Eurosystemet uppskattar de framgångar som uppnåtts av de europeiska bankerna med att utveckla SEPA-kontoöverföringar (SCT) och SEPA-autogiro (SDD) under överseende av European Payments Council (EPC). Lanseringen av SDD i november 2009 kan anses vara en stor framgång det var första gången gränsöverskridande autogiro blev möjligt. Samtidigt har migreringen till SEPA varit långsammare än väntat, vilket pekar på att det inte räcker med att regelboken efterlevs och är tillgänglig för att garantera en snabb migrering. Detta belyser behovet av att öka medvetenheten om SEPA hos alla användargrupper och att få de som hanterar stora betalningsvolymer, som t.ex. storföretag och offentliga förvaltningar, att prioritera SEPA högre. Intressanta erbjudanden, baserade på SCT och SDD, ska göras tillgängliga för användarna av betalningstjänster, med hänsyn till konsumenternas och företagens faktiska behov. En långfristig fi nansiell affärsmodell för SDD behöver fortfarande upprättas. Eurosystemet förväntar sig att SCT och SDD blir de system för kontoöverföringar och autogiro i euro som används i EU. Efter slutdatumet för SEPA-migreringen kommer de att ha ersatt de gamla nationella systemen för kreditöverföringar och autogiro i euro. 1.1 SEPA-KONTOÖVERFÖRINGAR (SCT) Sedan lanseringen av SEPA-kontoöverföringar i januari 2008 har bankerna i stor utsträckning anslutit sig till systemet. Nästan 4 500 banker, vilket motsvarar mer än 95 procent av betalningsvolymen i EU, har anslutit sig till SEPAautogiro. Eurosystemet har med hjälp av SCT-indikator för euroområdet följt migreringen från inhemska gireringssystem. 1 Enligt denna indikator har användningen av SCT (se diagram 6) ökat stadigt sedan lanseringen och utgjorde i augusti 2010 9,3 procent av den totala volymen Diagram 6 SEPA-gireringar som procent av alla gireringar i euroområdet (februari 2008 till augusti 2010; i procent) transaktioner som genomförts i SEPA-format som procentuell andel av totala antalet transaktioner (i euroområdet) 10 10 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 feb. 1) maj aug nov feb maj aug nov feb maj aug 2008 2009 2010 Källa:. 1) 28 januari - 29 februari 2008. gireringar. Ännu så länge har dock ingen kraftig ökning observerats. Förutom SCT-indikatorn för euroområdet utvärderar Eurosystemet även acceptansen för SEPAkontoöverföringar på nationell nivå. Nationella SCT-indikatorer ger en mer överskådlig bild av situationen i varje land vad gäller marknadsandel av tidigare nationella produkter och SCT. De sammanställs två gånger om året och baserar sig på uppgifter från många källor. 2 Nationella 1 Resultaten finns på :s webbplats (http://www.ecb.europa. eu/paym/sepa/about/indicators/html/index.en.html). Indikatorn ger en rimlig uppskattning av användningen av SEPA-gireringar. Beräkningen baseras på aggregerade uppgifter från följande clearing- och avvecklingssystem: CEC; RPS; Dias; Iberpay; SIT/CORE; BI-COMP; JCCTransfer; Equens; STEP.AT; SIBS; Bankart; Euro SIPS och STEP2. Transaktioner som skickas via länkar mellan infrastrukturer har uteslutits för att undvika dubbelbokning. Resultaten innehåller heller inte on-us transaktioner (kredittransaktioner mellan konton i samma bank) och inte heller transaktioner som clearats bilateralt mellan banker eller via korrespondentbankverksamhet. 2 Resultaten finns på :s webbplats (http://www.ecb.europa. eu/paym/sepa/about/indicators/html/index.en.html). Metoden för insamling och sammanställning av uppgifterna har utformats för att ge tillförlitliga siffror och underlätta jämförelse mellan länder. Indikatorerna skulle framför allt täcka en avgörande mängd transaktioner initierade i ett land (runt 80 procent). Eftersom olika länder har olika praxis för clearing och avveckling sammanställdes de lokala SCT-indikatorerna från statistik om transaktioner från clearing- och avvecklingssystem, bilateral clearing av transaktioner mellan två kreditinstitut, korrespondentbanker samt hanteringen s.k. on-us transaktioner dvs. transaktioner mellan konton i samma bank. Oktober 2010 15

Diagram 7 SEPA-gireringar som procentuell andel av alla gireringar i de enskilda euroländerna (uppgifter varje halvår H1 2008 till H1 2010; procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 SCT-indikator (H1 2008) SCT-indikator (H2 2008) SCT-indikator (H1 2009) SCT-indikator (H2 2009) SCT-indikator (H1 2010) 0 0 BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI 100 Källa:. Anm. Data samlas in varje halvår. H1, H2 avser första respektive andra halvåret varje år. SCT-indikatorer (se diagram 7) visar att acceptansen för SEPA-kontoöverföringar på nationell nivå varierar kraftig. De senaste tillgängliga siffrorna för första halvåret 2010 visar att SCTmigreringen i hälften av länderna i euroområdet fortfarande är marginell. Den kritiska massan, dvs. över 50 procent, har bara nåtts i två länder, Luxemburg och Cypern. I ytterligare tre länder, Slovenien, Belgien och Spanien, visar de nationella SCT-indikatorerna tvåsiffriga tal. Analyser som Europeiska kommissionen 3 utförde 2009 visade att myndigheternas användning av SEPA-kontoöverföringar i Luxemburg, Slovenien och Belgien var avsevärt högre än i de andra medlemsstaterna, vilket visar att deras roll är mycket viktig för att uppnå en kritisk massa. I övriga länder visar siffrorna för myndigheternas SCT-migrering tal som antingen ligger under genomsnittet för användning av SEPAkontoöverföringar eller t.o.m. på noll. Generellt kan sägas att offentliga myndigher under 2008 och 2009 var långsamma med att gå över till SEPA. Istället för att föregå med gott exempel 90 80 70 60 50 40 30 20 10 och snabbt börja använda SEPA:s betalningsinstrument har de flesta myndigheter fokuserat på att planera för SEPA snarare än att aktivt börja använda det. Men det finns tecken på att acceptansen för SEPA i den offentliga sektorn har ökat under 2010. Detta beror på att regeringar eller enskilda myndigheter har beslutat om slutdatum för när den offentliga sektorn ska ha gått över till att använda SEPA-betalningsinstrument. De flesta av dessa slutdatum är dock måldatum baserade på uppskattningar av marknadsutveckling eller när en viss kritisk volym SEPAbetalningar har uppnåtts. Men bankbranschens eget slutdatum, enligt vilket den kritiska massan skulle ha uppnåtts i december 2010, har inte uppnåtts. Även Eurosystemet gav sitt stöd till detta slutdatum i SEPA:s sjätte lägesrapport. Trots hög anslutning har antalet faktiska migreringar varit en besvikelse. Helt klart är att efterlevnad och tillgänglighet inte räcker för att garantera migrering till SEPA. Viktigt är å ena sidan att bankerna bedriver marknadsföring och erbjuder tjänster och, å den andra sidan, att storföretag och offentliga förvaltningar med stora volymer fakturor (t.ex. skattemyndigheter, sociala myndigheter, pensionsfonder, samhällsservice eller telekommunikationsföretag) har beredskap. Detta är ännu tydligare när det handlar om SEPA-autogiro. 1.2 SEPA-AUTOGIRO (SDD) SEPA-autogiro (SDD) lanserades i november 2009. Europeiska betalningsrådet (EPC) har skapat två system för SEPA-autogiro. Dessa är SEPA-bassystemet för autogiro och SEPAsystemet för autogiro för företag till företag, båda med e-medgivande som tillval. 4 Ett tredje system, SEPA-autogiro för fasta belopp, diskuteras på EPC-nivå. 3 Se Second annual progress report on the state of SEPA migration in 2009, Europeiska kommissionen, 2009. 4 E-medgivandet gör det möjligt att ställa ut mandat med hjälp av elektroniska kanaler. Det baseras på en internetbaserad banktjänst. Betalaren kan använda samma inloggningsuppgifter som till internetbanken. Inga ytterligare krav ställs avseende identifikation. E-medgivandet är en extra tjänst som bankerna erbjuder sina kunder. 16 Oktober 2010

Precis som med SCT övervakar Eurosystemet migrering från inhemska autogirosystem till SEPA-autogiro med hjälp av SDD-indikatorn 5 för euroområdet. Den baseras på samma metod som SCT-indikatorn. Det är ingen överraskning att siffrorna är relativt blygsamma för de första månaderna efter lanseringen av SEPA-autogiro och väl under 1 procent. Detta blygsamma resultat bör inte förringa betydelsen av SEPA-autogiro, som var ett stort steg framåt och för första gången möjliggjorde att ett betalningsinstrument kunde användas både för nationella och för gränsöverskridande autogirobetalningar i hela euroområdet. Det är också ett stort steg framåt eftersom processen att utveckla SEPA-autogiro varit relativt lång och komplicerad. Komplexa frågor att lösa har varit: den multilaterala mellanbanksavgiften (MIF), fortsatt giltighet för befintliga medgivandena för autogiro i SEPA-autogiro, SEPA-tillgänglighet för bankerna, säkerhetsdetaljer. Diskussionen om mellanbanksavgifter för SEPA-autogiro har lösts genom förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar, 6 i vilken avgifterna mellan banker vid gränsöverskridande betalningar och nationella autogirotransaktioner före den 1 november 2012 fastställs. 7 För gränsöverskridande autogirobetalningar är avgiften 0,088 EUR, om inte de berörda betaltjänstleverantörerna kommit överens om en lägre avgift. I de fall en mellanbanksavgift för nationella autogirotransaktioner redan existerar får bankerna tillämpa denna avgift på autogiro även på nationell nivå. Innan denna förordning antogs i september 2009 gjorde och Europeiska kommissionen i mars 2009 ett gemensamt uttalande om den framtida affärsmodellen för SEPA-autogiro. Europeiska kommissionens uppfattning att en allmän mellanbanksavgift per transaktion för nationella resp. SEPA-autogiron inte förefaller motiverade och inte heller kompatibla med EU:s konkurrensregler klargjordes. Dialogen mellan EPC och Europeiska kommissionen om den långsiktiga affärsmodellen för SEPAautogiro har inte ännu lett till något tillfredställande resultat. I juni 2009 beslutade EPC att deltagare i SEPA-autogiro skulle ha möjligheten att ingå bilaterala överenskommelser om kostnadsfördelning. Europeiska kommissionen och skulle ha uppskattat om EPC hade spelat en mer aktiv roll på det här området och ser fortfarande ett behov av att finanssektorn ytterligare klargör denna känsliga fråga. Eftersom förordningen om gränsöverskridande betalningar endast ger en tillfällig modell för avgifter för autogiro till den 1 november 2012 förväntar sig finanssektorn att Europeiska kommissionen, efter samrådsförfarandet i frågan från november 2009, 8 ger vägledning om vilka principer för autogiroavgifter som ska gälla på lång sikt för att undvika konkurrensproblem. Frågan om att säkerställa att befintliga medgivanden fortfarande är giltiga i SEPA-autogiro har lösts i samtliga euroländer utom i Tyskland, antingen genom att införliva betalningsdirektivet (PSD) i nationell lagstiftning eller genom överenskommelse mellan de berörda parterna. I Tyskland har frågan fortfarande inte lösts. Ett rättsligt beslut om slutdatum för migrering till SEPA torde dock ge de tyska lagstiftarna och marknadsaktörerna incitament att lösa frågan. 9 Utöver medgivanden i pappersform erbjuder SEPA-autogiro möjligheten att utfärda medgivande genom elektroniska kanaler, s.k. e-medgivanden. E-medgivandet bygger på internetbaserade banktjänster och betalaren kan använda samma inloggningsuppgifter som till 5 Resultaten finns på :s webbplats (http://www.ecb.europa.eu/ paym/sepa/about/indicators/html/index.en.html). 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001. 7 Ibid., artikel 6 och 7. 8 IP/09/1666: Antitrust: Commission consults on draft guidance for Single Euro Payments Area (SEPA) Direct Debit scheme. 9 Se kapitel 6.4 i den här rapporten som har titeln Förordning om slutdatumet för migreringen till SEPA. 17 Oktober 2010 17 SEPA FRÅN TEORI TILL PRAKTIK

internetbanken. E-medgivandet kan bli intressant både för de som hanterar stora betalningsvolymer och internetbutiker. EPC tillhandahöll alla nödvändiga förutsättningar för att bankerna skulle kunna erbjuda denna tjänst 2010. Portugisiska banker var först att starta med e-medgivanden. Även om e-medgivanden kommer att vara en tillvalstjänst som bankerna erbjuder sina kunder uppmuntrar Eurosystemet bankerna, baserat på erfarenhet från pilotprojektet med e-medgivanden, att börja erbjuda processen för medgivanden. Detta torde stärka betalarnas och betalningsmottagarnas acceptans för SEPA-autogiro och erbjuda nya möjligheter för e-betalningstjänster. Om man jämför med SEPA-kontoöverföringar är det färre antal banker som har anslutit sig till SEPA-autogiro från starten. Det beror på att ett antal nationella bankorganisationer, i Spanien, Nederländerna, Portugal, Frankrike och Slovenien, beslutade att uppskjuta sina lanseringar av autogirot till 2010. Finska banker rekommenderar att ersätta finska autogiron med tjänster baserade på e-fakturor och SEPAkontoöverföringar. Vid tiden för lanseringen hade 2 607 banker anslutit sig till de nya systemen och av dessa hade 2 366 anslutit sig till både kärnsystemet och till SEPA:s system för autogiro mellan företag (B2B). En begränsad eller oklar tillgänglighet skapar hinder för fordringsägarna. Följaktligen är full tillgänglighet ännu viktigare för SEPA-autogiro än för SEPA-kontoöverföringar. Därför är tillgänglighet obligatorisk för autogirotransaktioner från och med den 1 november 2010 för de banker som i dagsläget erbjuder nationella autogirotjänster i euro. 10 Men precis som för SEPAkontoöverföringar räcker det inte med efterlevnad och tillgänglighet för att säkerställa en migrering till SEPA. Om bankerna inte aktivt marknadsför sina SEPA-tjänster och om de som ska motta betalningen via autogiro inte byter från nationella autogiron till SEPA-autogiro kommer den obligatoriska tillgängligheten inte att få mycket effekt på volymen SEPA-autogiron. Användarna måste kunna vara säkra på att SEPA-autogiro håller åtminstone samma säkerhetsnivå som den de varit vana vid i de nationella systemen. Så skulle t.ex. betalningar vid nya abonnemang från myndigheter eller den privata sektorn kunna erbjudas i form av SEPAautogiromedgivanden istället för i de gamla nationella systemen. Även om utformningen av SEPA-autogiro mycket bygger på framgångsrika nationella autogirosystem är det viktigt att säga att det är ett helt nytt betalningssystem. Precis som för alla nya betalningssystem finns ett stort behov av ökat kundförtroende. Det säger sig självt att både SEPA-autogiro och de tidigare nationella systemen måste uppfylla de rättsliga krav som fastställs i betalningsdirektivet. På vissa områden ligger SEPA-autogiro över de krav som ställs i betalningsdirektivet för att förstärka kundernas förtroende. Det bör dock noteras att faktisk och upplevd säkerhet inte alltid överensstämmer, särskilt inte på känsliga områden som betalningstjänster. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har vid upprepade tillfällen understrukit att SEPA-instrumenten ska uppfylla användarnas behov och att kostnader, service, säkerhet och garantier ska vara åtminstone lika goda som för befintliga nationella betalningsinstrument. 11 Detta synsätt får starkt stöd av olika användargrupper, särskilt vad gäller SEPA-autogiro. För att säkerställa en lyckad migrering till SEPA-autogiro är det viktigt att EPC och leverantörer av SDD-tjänster snabbt tar itu med de punkter som oroar användarna. Det är särskilt viktigt för användare som är vana vid medgivanden från betalningsgivaren (DMF) 12 snarare än medgivanden från betalningsmottagaren (CMF), 13 vilka används i SEPA:s kärnsystem för autogiro. Dessa användare måste försäkras om att de kan byta till SEPA-autogiro och behålla 10 Se artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001. 11 Till exampel, i Ekofins slutledningar av den 1 december 2009. 12 Betalaren ger medgivandet för autogiro direkt till betalningsmottagaren. Uppdraget lagras av betalningsmottagaren. 13 Betalaren ger autogirouppdraget till sin bank, antingen direkt eller genom mottagaren. Uppdraget lagras av betalarens bank. 18 Oktober 2010

samma skydd och garantier som i de tidigare systemen. Eurosystemet uppskattar EPC:s beslut i mars 2010 att lägga till en valmöjlighet i regelboken för SEPA-autogiro vilken gör det möjligt för betalarens bank att utväxla information om uppdraget med betalningsmottagarens bank i god tid före det första (eller det enda) autogirouppdraget. Baserat på denna information kan betalarens bank kontrollera kontouppgifterna, om kontot är godkänt för att ta emot autogirot före den första utbokningen. Denna valmöjlighet förväntas ingå i 2011 års utgåva av regelboken för autogiro. Eurosystemet uppmuntrar de leverantörer av betalningstjänster som erbjuder autogiro i euro att använda sig av denna valmöjlighet. Den är särskilt viktig för länder som i nuläget använder modellen för medgivanden från betalaren (debtor mandate flow (DMF)). Leverantörer av betalningstjänster uppmuntras dessutom att, på betalarens begäran, överväga möjligheten att införliva ytterligare funktioner för att bemöta eventuella invändningar från konsumentorganisationer och på så vis öka förtroendet för SEPAautogiro. Sådana funktioner kan t.ex. vara: validering av förhandsmedgivanden (advanced mandate information(ami)) med betalaren före autogiroavbokning via elektroniska kanaler vilka redan används för bank-till-kundinteraktion (t.ex. internetbaserade banktjänster, uttagsautomater, SMS), möjlighet att begränsa autogiroutbokningar till vissa belopp eller viss periodicitet, möjlighet att blockera eller autentisera vissa betalningsmottagare. Europeiska kommissionen och uppmanar i ett brev från mars 2010 EPC att, som systemmanager för SDD-systemet och å systemdeltagarnas vägnar, vederbörligen beakta dessa tilläggsfunktioner och bedöma om och hur de vore lämpligt att införa dem i regelboken för basversionen av SEPA-autogiro. Eurosystemet upprepar denna begäran eftersom sådana tillvalstjänster, om de erbjuds inom rimlig tid, säkert skulle göra SEPA-autogiro ännu mer attraktivt för konsumenterna och få positiva effekter på den europeiska ekonomin. 1.3 KRAV PÅ KONKRETA TJÄNSTEERBJUDANDEN BASERADE PÅ SCT OCH SDD Migreringen till SEPA-överföringar har gått långsammare än beräknat, vilket visar på behovet av att öka användarnas kunskaper om SEPA och få företag och myndigheter att prioritera SEPA högre. Eurosystemets SEPAförväntningar, publicerad i mars 2009 (se även kapitel 6.2), 14 gäller fortfarande. Redan då poängterades att attraktiva erbjudande för SEPAinstrument (SCT såväl som SDD) bör göras tillgängliga för användarna och att både konsumenters och företags behov ska beaktas. SEPA-betalningar ska vara åtminstone lika enkla att göra som nationella betalningar. Eurosystemet förväntar sig att betalningstjänsteleverantörerna erbjuder sina kunder samma servicenivå (t.ex. stående överföringar) och samma källor för SEPA-instrument (t.ex. internetbank) som de tidigare nationella betalningsinstrumenten. Det ska garanteras att alla uppgifter förs vidare till den mottagande banken (utom i fall då betalaren uttryckligen ber den mottagande banken att inte vidarebefordra viss information, eller om nationella lagar inte tillåter att känsliga uppgifter, som t.ex. adressuppgifter, vidarebefordras). Under förutsättning att det inte föreligger några rättsliga hinder på nationell nivå ska betaltjänstleverantörerna se till att BIC och IBAN är lätta att hitta för kunderna, t.ex. genom att tydligt visa dem på kontoutdragen på internetbanken. I de länder där bank- och kontouppgifter finns på betalkorten ska uppgifterna finnas där. På samma vis ska fordringsägares BIC och IBAN, i enlighet med förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar, 15 finnas inte bara på gränsöverskridande utan även på de nationella förtryckta betalningsformulären. 14 Se http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2009/html/pr000103_2. en.html. 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001. 19 Oktober 2010 19 SEPA FRÅN TEORI TILL PRAKTIK