Skogs bruket 10 2013 Virkeshandeln på kornet Virkesbilarna på väg bli större Bygg skogsvägen i tid före avverkningen Sångfågeln Sipolas vingar bär också i skogen
Skogsbruket 10 2013 deln Virkeshapnå kornet i detta nummer större på väg bli en e avverkning Virkesbilarna ägen i tid för r också i skogen Bygg skogsv vingar bä s ola Sip Sångfågeln 8 10 NÄTET FÅNGAR UPP VIRKESHANDELN Intresset för webbtjänsten puumarkkinat.fi ökar. PLANERA DIN EKONOMI Bättre ekonomi med hjälp av skogbruksplanen. SÅ GÖR DU EN GOD VIRKESAFFÄR Praktiska råd från anbud till beskattning. 12 OVÄNTAD EFFEKT 14 16 18 Garantipriserna på virke ger pristopp på våren. RÄTT NISCH GER LÖNSAMHET ALLT I ETT Nu erbjuder skogsbolagen paketlösningar för stressade skogsägare. RÅD FÖR VÄGBYGGARE Planera skogsvägen i tid före avverkningen. 20 BRYTMÅNEN AVGÖR 22 24 Kan du reglerna för att fälla träden tryggt? ESTET VID SPAKARNA Möt maskinföraren som vill att skogen är nätt året om. SÅNGFÅGEL BYGGER NYTT NÄSTE Mikko Sipola, trubaduren som trakterar gitarr, motorsåg och skogsmaskin, är också byggarbetare och planerar eget nybygge. 26 MARKNADSÖVERSIKT 27 VIRKESPRISSTATISTIK 28 EKEN TRÄDENS KONUNG 29 PRENUMERERA PÅ VED 14 Kvalitimber i Pedersöre sågar udda trä i udda dimensioner. 6 FOTO: SCANIA 7 STOCKBILARNA BLIR STÖRRE Nu planeras tester av 33 meter långa virkestransporter. På Åland får man regelbunden hemkörning av ved. PÅ pärmen: magnus sjöström lastar av stockar FOTO: Maj-Len Roos 2 Skogsbruket 10/2013 FOTO: christoffer thomasfolk 24 FOTO: mia berg-lundqvist 6
Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 10/2013. OKTOBER. ÅRGÅNG 83 www.skogsbruket.fi LEDAREN 16.10.2013 Utgivare Förlag FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Oy Nordinfo Ab lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 6017 Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Medarbetare Anders Portin Gerd Mattsson-Turku tfn 0500 718 256 Peter Nordling tfn 050 559 5778 Mia Berg-Lundqvist tfn 040 589 4872 mia@m-press.fi helena Forsgård tfn 018 155 50 helena@vikan.ax nina Jungell tfn 050 378 6954 nina.jungell@gmail.com Siv Karlsson tfn 044 262 7910 siv.vesterlund@gmail.com marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi johnny Sved johnny.sved@gmail.com Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab mats Almqvist tfn 040 548 5316 mats.almqvist@nordinfo.fi Adressförändringar och prenumerationer margita Törnroth tfn 09 888 6016 040 522 0770 skogsbruket@nordinfo.fi Prenumerationspriser 2013 (inkl. moms 10 %) helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 45 euro på Åland (moms 0 %) 460 SEK i Sverige 58 euro i övriga EU-länder 53 euro i övriga länder (moms 0 %) SÅGARNA ÄR VIKTIGA FÖR LÖNSAMHETEN STOCKEN har ett högre värde än massaveden. Skogsägaren får mer än 70 procent av sina virkesinkomster av försäljningen av timmer. Betydelsen av att den mekaniska skogsindustrin står på en stadig ekonomisk grund är alltså stor. Inkomsterna av timmerförsäljningen är ytterst väsentliga för att virkesmarknaden skall fungera. Då timmerpriset är lågt kommer det inte heller ut lika mycket massaved för att inte tala om kvistar, toppar och stubbar för bioenergi. Betydelsen av sidoprodukter från sågverksamheten är stor. För varje kubikmeter timmer, som förs till sågen, blir grovt taget hälften sågad vara och hälften sidoprodukter som sågspån, bark och flis. En del av sidoprodukterna är utmärkt råvara för massa- och pappersindustrin medan man utvinner energi ur resten. Det är alltså inte bara för skogsägaren utan också med tanke på de EU-mål, gällande förnybar energi som vi förbundit oss vid, som sågverksamhetens väl och ve är väsentlig. Med tanke på åtgången av sågad vara är byggnadsverksamheten den klart största enskilda faktorn. Inte bara hos oss utan också i USA, Nordafrika och till och med i Kina. Det som sker i USA inverkar på så vis att då efterfrågan på sågvara där är hög går bräder och plankor från Kanada söderut. Men då efterfrågan är låg säljs den billigare, men inte så högkvalitativa, nordamerikanska sågvaran i stället till Europa och drar mattan under fötterna för de finländska sågverken. Exporten är viktig, men den inhemska marknaden är ändå den största enskilda faktorn. Vi finländare använder relativt mycket sågade varor. Konsumtionen är ungefär en kubikmeter per person och år när den i Europa i snitt är cirka en tredjedel av detta. Trä är ett bra och naturnära material och inkomsterna hålls i hög grad på hemmaplan. Vi kan alla med vårt eget agerande bidra till att sågverken och träanvändningen också i framtiden är motorn i virkeshandeln. ANDERS PORTIN ISSN 0037-6434 medlem i Tidskrifternas Förbund Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Skogsbruket 10/2013 3
Med örnen i Paul Haworth and Alan Fielding August 2013 blickfånget Golden eagles are primarily birds of open mountain country but they can use open woodland habitats and may benefit from prey species which use woodlands. In 2010 a suite of six new Special Protection Areas (SPAs) covering 360,000 ha were designated by the Scottish Government for the conservation of golden eagles, adding to the existing eight SPA sites in Scotland for this species. Around 28% of the UK golden eagle population lives in these protected areas. This Practice Note reviews the evidence for how golden eagles may be affected by woodland expansion in their breeding territories, and gives interim guidance on how to plan for woodland planting proposals within the protected areas to make them compatible with their golden eagle I conservation objectives. Skottland finns det färska råd för hur FCPN103 1 man ska gå tillväga då ny skog ska Pete Cairns / naturepl.com Expanding woodlands in Special Protection Areas for golden eagles Practice Note anläggas i områden där kungsörnen är fredad. Råden är utarbetade av Forestry Commission Scotland. Kungsörnen jagar helst i öppen bergsterräng, men skogar som anläggs i närheten kan förbättra tillgången på bytesdjur. Speciellt lövträdsdominerade skogar och vissa slags barrträdsskogar kan öka biodiversiteten i områden där kungsörnen håller till och därmed tillgången på bytesdjur. Skog bör dock inte anläggas närmare än på 2 3 kilometers avstånd runt boet, sägs det i råden. Runt örnboet ska finnas en skyddad zon som är 1 1,5 kilometer bred, där örnen får vara i fred under häckningstiden. Sverige säljer 10 000 hus till Guinea En tillverkare av massivträhus i Simrishamn ska leverera 10 000 hus till Guinea i Västafrika. Vi behöver uppskattningsvis bygga omkring 200 000 bostäder på kort tid, förklarar Guineas bostadsminister Ibrahima Bangoura som besökte hustillverkaren Bosum i Simrishamn för att studera företagets byggsatser för massivträhus. Husen görs av träblock som sätts ihop ungefär som legoklossar. Träblocken är 15 centimeter tjocka och inte större än att de enkelt kan hanteras av en person. Bosum är inte en vanlig husfabrik som bygger färdiga hus, utan levererar i första hand bara stommen. De har utvecklat en speciell byggteknik som är snabb och billig. En normalstor villastomme monteras på ett par dagar av tre personer. Vi har medvetet haft en låg profil för att se om vår idé och byggteknik håller. Men vi har hela tiden haft målet att komma ut, bland annat till Afrika som har ett stort behov av bostäder. Träblocken, som ska levereras dit, behandlas med en kiselprodukt som skyddar mot termiter och andra husförstörare, uppger vd Suzanne Månsson på Bosum. Bevara mångfalden Finländarna anser att bevarandet av mångfalden i naturen är det viktigaste målet i det beslutsfattande som gäller skogar. Det framkommer av en studie som genomfördes av Helsingfors universitet och Skogsforskningsinstitutet Metla. Skogspolitiken förefaller generellt sett vara accepterad, men rättvisan i de politiska processerna samt skogsbrukets åtgärder som kalhuggning och likåldriga skogsbestånd får kritik. Speciellt negativt förhåller sig finländarna till följande påståenden som hänför sig till beslutsfattande i skogsfrågor: alla parter har samma möjlighet att påverka och olika parter behandlas jämlikt. Byggande och grundförbättring av skogsvägar är godtagbara åtgärder inom skogsbruket. Kalhuggning får mycket kritik. Drygt femtio procent av skogsägarna och nästan åttio procent av dem som inte äger skog godkänner inte kalhuggning. Gummilikt protein fängslar Det märkliga, gummiliknande protein, som gör det möjligt för trollsländor, gräshoppor och andra insekter att slå med vingarna, hoppa och spela, har Foto: WIKIMEDIA en stor potential för att tillämpas inom medicinen, enligt en artikel i ACS Macro Letters, skriver plastnet.se. Proteinet, resilin, upptäcktes för femtio år sedan i vingleden hos gräshoppor och i elastiska senor hos trollsländor. Proteinet är bättre än de bästa syntetiska gummimaterial. Resilin kan töjas ut till tre gånger sin ursprungliga längd och sedan återgå, utan att förlora elasticitet, trots upprepningar. Det är avgörande för en insekt som kommer att slå med vingarna eller hoppa en miljon gånger under sin livstid. Forskare har modifierat resilin med guldnanopartiklar för tänkbar användning i diagnostik, framställt myggbaserat resilin för att härma mänskligt brosk och utvecklat ett hybridmaterial för tillämpningar inom hjärt- och kärlområdet, skriver plastnet.se vidare. Utmaning till skottar FOTO: PIXMAC Bli kompis med ett träd. Den uppmaningen ger Storbritanniens miljö- och klimatminister Paul Wheelhouse till skottarna. Han vill engagera dem i ett projekt som ska kartlägga skogarnas hälsa. Träd är en viktig del av alla våra liv, men som vi alla vet, hotas de allt oftare av skadedjur och sjukdomar. Även med den bästa vilja kan forskare och skogsfackmän inte kolla vartenda träd och ge oss en heltäckande bild av hälsotillståndet i våra skogar. Material om hur de som är intresserade ska gå tillväga och hur de ska rapportera sina iakttagelser finns detaljerat beskrivet på webben. 4 Skogsbruket 10/2013
Biodrivmedel via hussvamp Den av alla husägare så fruktade hussvampen utvinner energi ur ved på ett mycket effektivt sätt tack vare ett speciellt enzym. Nu hoppas ett internationellt forskarteam att det ska kunna bidra till en effektiviserad produktion av biodrivmedel. Den största finansiären är USA:s energidepartement. Hussvampen Serpula lacrymans förekommer nästan bara i trähus och ytterst sällan i naturen. När ett angrepp på ett hus har satt igång kan det snabbt sprida sig även till torrt trä, då svampen själv kan transportera dit fukt. Ikea köper vindkraft Ikea investerar i ett vindkraftverk vid Leitrim, i nordvästra hörnet av Irland. Kraftverket är färdigt att tas i drift i början av 2014 och är en del i Ikeas långsiktiga satsning på förnybar energi, skriver woodnet.se Ikeas vindkraftverk på Irland har en kapacitet på 7,65 megawatt. Kontraktet är klart, och Ikea övertar kraftverket i samband med att det tas i drift i början av nästa år. Ikeakoncernen investerar 1,5 miljarder euro fram till år 2015 i förnybar energi, främst vind och sol. Ikeakoncernen har idag 137 vindkraftverk i drift eller under byggnation och mer än 300 000 solpaneler runt om i världen. Jag började fundera på vilket evolutionärt ursprung en svamp som nästan bara förekommer i trähus har, och hur det kommer sig att den kan bryta ned trä så snabbt, säger svampforskare Nils Högberg på Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Analyser av hussvampens arvsmassa, som innehåller 13 000 gener, och jämförelser med andra svampar visar att hussvampen har tappat flera enzymer som andra arter måste ha för att kunna bryta ned ved. Istället har den ett nyupptäckt och mycket energieffektivt enzym. Förädling lönar sig Konsult- och planeringsbyrån Pöyry har på uppdrag av Skogsindustrierna i Sverige jämfört två sätt att använda sex miljoner kubikmeter virke, skriver woodnet.se. Gör man biodiesel av allt skapas värden för 650 miljoner euro, samtidigt som man skapar 300 arbetstillfällen. Om man i stället använder samma mängd virke för att tillverka utvecklade träprodukter kan man skapa hela 17 000 arbetstillfällen, alltså mer än femtio gånger fler. Samtidigt kan det samlade värdet av produktionen bli så högt som 4,3 miljarder euro, alltså nästan sju gånger mer. Motorkåpa av bioplast FOTO: WIKIMEDIA Mercedes-Benz nya A-klass har en motorkåpa som är tillverkad av ricinoljebaserad polyamid, skriver plastnet. se. Den glasfiber- och mineralpartikelförstärkta plasten består till 70 procent av förnyelsebart råmaterial. Materialkraven är höga då motorhuven under längre tid ska befinna sig i en miljö med temperaturer på mer än 200 C. Därför är dimensionsstabiliteten en viktig egenskap och ingen skevning tillåts. Förutom hög prestanda och viktbesparing har valet av bioplast inneburit en minskad miljöbelastning, vilket är ett viktigt argument för Mercedes-Benz. Huhtamäki förpackar ryska burgare Den finska förpackningskoncernen Huhtamäki Oy planerar att bygga en anläggning för bland annat produktion av plast- och pappersförpackningar samt engångstallrikar i den ryska republiken Tatarstan, skriver Plastics News. Fabriken ska förse McDonalds-restauranger i Volga-regionen, västra Sibirien, Kazakstan och Ural med förpackningar och engångstallrikar. Huhtamäkis ryska marknads- och försäljningschef Natalia Valuhova uppger att anläggningen ska vara produktionsfärdig under 2015. Fästingen hotar norsk lammnäring FOTO: PIXMAC Norska forskare varnar för att fästingen, eller närmare bestämt sjukdomen fästingfeber, utgör ett allvarligt hot mot lammnäringen, skriver atl.nu. Fästingfeber, som orsakas av den fästingspridda bakterien Anaplasma phagocytophilum, dödar visserligen inte fåren eller lammen men gör dem mer känsliga för sekundärinfektioner. Enligt forskare vid Bioforsk Økologisk rapporteras det om 30-procentiga lammförluster i enskilda norska besättningar, utan att dessa utsatts för rovdjursangrepp. Den vanligaste dödsorsaken i samband med fästingfeber är enligt forskarna följdinfektion av en annan bakterie, Pasteurella. Bakterien kan orsaka akut blodförgiftning och därmed inflammation i hjärta, lungor eller i matsmältningsorganen. Har du flyttat? Via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen. Skogsbruket 10/2013 5
Stora virkesbilar testas i Finland? Foto: SCANIA Virkesbilar som är över 33 meter långa kan vi kanske se i Finland redan efter årsskiftet. Forststyrelsen har tillsammans med Stora Enso, Metsä Group och ett transportföretag lämnat in en ansökan till Trafiksäkerhetsverket Trafi om att under fem års tid få testa rekordlånga virkesbilar. Den första bilen skulle stationeras i Lappland och köra rutten Enare Rovaniemi Kemi. I Sverige har långa virkesbilar testats i flera år. Den 33 meter långa virkesbilen består av en dragbil och två släpvagnar. Den rymmer nästan två gånger så mycket virke som en traditionell virkesbil. Fördelarna är bland annat lägre transportkostnad då laststorleken ökar, säkrare trafik på vägarna då virkesbilarnas antal minskar med en tredjedel, lägre utsläpp av avgaser då bränsleförbrukningen minskar och mindre belastning på vägarna då ekipaget har 12 axlar. Med full virkeslast väger ekipaget upp till 100 ton. Från och med oktober får en virkesbil väga högst 76 ton. Virkestransport med de rekordlånga bilarna kräver ny logistik. Forststyrelsen beskriver logistiken i sitt pressmeddelande. 6 Skogsbruket 10/2013 Vanliga virkesbilar, som består av en dragbil med släpvagn, kör ut virket till en omlastningsplats. Där flyttas virket över på tomma släpvagnar. Den långa virkesbilen med två släpvagnar lämnar tomma släpvagnar på omlastningsplatsen och kör iväg med fullastade. Den släpvagn som är längst bak på det långa ekipaget byggs så att den också kan användas för körningar längs skogsvägar med en mindre dragbil. Då behöver den bil som hämtar virket längs skogsvägen bara flytta över virke på den främre släpvagnen. Dragbilen, som används i testkörningarna i norra Finland, är en Scania 730. Ju tyngre fordon desto större effekt ska motorn ha. För tunga transporter gäller 5 kilowatt eller 6,8 hästkrafter per 1 000 kilo. Med nuvarande maxvikt, som är 76 ton, räcker det om dragbilen har en motor på 520 hästkrafter. Med maxvikten 100 ton ska dragbilen ha 680 hästars motor. Scania 730 som används i testkörningen räcker väl till. Produktchef Mika Jukkara på Scania berättar att många Scania 730 redan nu rulllar på våra vägar. De används främst för virkes- och flistransporter. Vi säljer omkring trettio lastbilar av den storleken per år. Två släpvagnar är inte mycket i Australien. Där finns det lastbilar som har 4 5 släpvagnar kopplade efter varandra. Dessa fordon kallas roadtrain, som översatt till svenska betyder vägtåg. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogforsk, som stått för testerna i Sverige, har besvarat många frågor. Här är några frågor med svar. Slits vägarna mer? Nej, slitaget på vägarna kommer sannolikt att minska, eftersom de nya fordonskombinationerna har fler axlar och därmed fördelar lasten bättre än traditionella fordon. Hur påverkas miljön? Hypotesen är att bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen minskar med 20 25 procent, eftersom det behövs färre fordon för att köra virket. Krävs det starkare dragbilar? Nej, många av dragfordonen har redan i dag motorer på 500 och 600 hk. Dessa starka motorer klarar 90 tons bruttovikt utan problem.
Puumarkkinat.fi ökar virkeshandeln på nätet Med den nya tjänsten puumarkkinat.fi tar virkeshandeln på allvar steget ut på nätet. Nu kan eventuella köpare via datorn se vilka objekt som finns till salu och ge anbud. Intresset för den nya tjänsten ökar hela tiden och den har kommit igång mycket bra sedan den lanserades i våras, säger Jan Slotte, verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten. I april tog en stor del av landets skogsvårdsföreningar i bruk den nya webbtjänsten puumarkkinat.fi. Tidigt i höstas stod föreningen i Österbotten i tur att lansera tjänsten som har gjort virkeshandeln digital i flera bemärkelser. Puumarkkinat.fi är en kartbaserad webbtjänst för hela Finland. Den koordineras av skogsvårdsföreningarna. Vi marknadsför stämplingsposter med skogsägarens tillstånd på portalen. Virkesköparna får bekanta sig med utbudet och de som är intresserade ger anbud, förklarar Jan Slotte. En stor del av landets virkeshandel kommer till försäljning via skogsvårdsföreningarna. Det innebär i praktiken att en skogsägare som ska avverka och sälja virke ger den lokala föreningen fullmakt att ansvara för försäljningen. På samma startlinje Föreningen har ansvaret för stämplingsposten och bjuder ut den. Den virkesköpare, som erbjuder det bästa priset, får den. Den nya tjänsten fungerar i stort sett på samma sätt som traditionell virkeshandel med den skillnaden att potentiella köpare och objekt som ska säljas koncentreras till en och samma webbtjänst. Det här gör att alla är på samma startlinje och köparna har bättre översikt över vilka objekt som finns till salu på olika håll i landet. Virkeshandeln blir mer öppen och framför allt effektivare och konkurrensen om ett objekt som ska säljas blir större, säger Jan Slotte. Han visar hur det fungerar i praktiken. Han öppnar webbportalen och klickar på området Södra Österbotten som landskapet Österbotten hör till. Här finns för närvarande drygt 100 stämplingsposter och den totala arealen är över 1 000 hektar. Även antalet kubikmeter virke, som ska säljas, finns med och uppgifterna är mycket tydliga. På det här viset ökar konkurrensen om objekten och det syns på det slutliga priset i jämförelse med en direktaffär, anser han. Endast registrerade köpare har tillgång till uppgifterna i portalen. Därmed är puumarkkinat.fi inte öppen för alla. Det är bara köparna som har tillgång till de detaljerade uppgifterna om en stämplingspost. Däremot kan skogsägaren som säljer virke följa med försäljningen av sitt eget objekt, förklarar Slotte. Goda erfarenheter En som redan har utnyttjat den nya möjligheten är Rune Käldström. Han är ordförande för delägarlaget Larsmo bys samfällda utskog som årligen säljer en del virke via skogsvårdsföreningen. Vi har valt att använda den nya portalen och för några dagar sedan gick jag in och kollade läget. Det är en smidig tjänst och erfarenheterna vi har av den nya tjänsten är positiva. Det är ett bra system. Varför? Därför att flera köpare får en bättre överblick av utbudet och fler anbud borde betyda högre priser, säger Rune Käldström. Enligt Jan Slotte har skogsägarna ställt sig positiva till den nya tjänsten. Bland köparna varierar mottagandet. Som alltid finns en viss pessimism mot en ny tjänst, men överlag är mottagandet mycket bra. Nationellt är det fråga om enorma mängder virke som säljs via puumarkkinat.fi och jag tror andelen ökar i framtiden, säger han. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Jan Slotte. Skogsbruket 10/2013 7
Ekonomiplanering är inte svårt Skogsbruksplanen innehåller uppgifter om åtgärdsbehov, både akuta och kommande. Den ger dig en god uppfattning om vilka inkomster skogsfastigheten kan ge och vilka investeringar som behöver göras. Oavsett hur mycket skog du äger är skogsbruksplanen ett bra redskap för att skapa god lönsamhet i skogsbruket. I synnerhet om du inte själv bor i närheten av din skog utan anlitar någon annan för att sköta skogen. Utifrån skogsbruksplanen kan du göra en mer konkret årsplanering för ditt eget arbete och vad du ska beställa från någon annan. En skogsbruksplan består av en karta över skogsfastigheten och en beskrivning av skogen i ord och siffror, baserade på mätningar och bedömningar. På kartan är skogen uppdelad på figurer. I figurbeskrivningarna finns uppgifter om skogstillståndet på figuren och förslag på åtgärder för varje figur. Ett alternativ till skogsbruksplanen är tjänsten minskog.fi som Finlands skogscentral upprätthåller. För fem år sedan be- Skogsägaren i exemplet ska byta sin gamla bil, en Ford Mondeo, till en nyare. Högst 15 000 euro är han beredd att betala. Pengarna försöker han hitta i skogen. Här växer en granskog som ska gallras. Kartan visar att gallringsbehovet är akut på den 2 4, hektar stora figuren. Gallringsuttaget är 220 kubikmeter. Inkomsten vid rotförsäljning blir 5 900 euro. Avverkningen kan utföras på barmark, men inte under menföre. Två grupper av naturvårdsträd lämnas utanför gallringen. Här växer en granplantskog som är i akut behov av lövträdsröjning. Granplantorna är en meter höga. Lövträden har snabbt vuxit upp och är längre än granplantorna. Det räcker med en s.k. brunnsröjning, dvs. enbart lövträd som växer närmast plantorna röjs. Röjningen kostar 220 euro per hektar. Ytan är 1,3 hektar. 8 Skogsbruket 10/2013
slöt Jord- och skogsbruksministeriet att satsa miljontals euro på att bygga upp en central skogsdatabas. I skogsdatabasen finns för varje skogsfastighet uppgifter om virkesförråd, trädslagsfördelning, jordmån, avverkningsmöjligheter och behov av skogsvårdsarbeten. Inkomster utgifter En genomgång av figurerna på skogsfastigheten visar att slutavverkning på figur 6 och gallring på figur 5 ger 23 600 euro i bruttoinkomster. På den inkomsten ska skogsägaren betala skatt. Virkesköparen verkställer en förskottsinnehållning på köpesumman, som är 20 procent vid rotförsäljning. I exemplet blir skatteinnehållningen 4 720 euro. Den innehållna skatten kommer skogsägaren till godo när skattemyndigheterna räknar ut den slutliga skatten. Direkta utgifter för skogsförnyelsen blir 1 725 euro för markberedning och plantor. Planteringsarbetet blir ingen utgift då skogsägaren gör arbetet i egen regi. För röjningen kommer skogsägaren att anlita utomstående. I figurförteckningen ser han att brunnsröjningen kommer att kosta omkring 220 euro. OBS! I exemplet är alla inkomster och utgifter utan mervärdesskatt. Text: Gerd Mattsson-Turku KARTA: Minskog.fi Färskvara Skogsbruksplanen är färskvara och den ska hanteras som en sådan. Om den inte är uppdaterad är det mycket svårare att planera dina avverkningar så att de passar både din skog och din ekonomi. Samma sak gäller uppgifterna som finns i tjänsten minskog.fi. De ska också uppdateras. Virkespriserna varierar ibland kraftigt och uppskattade inkomster som är angivna i skogsbruksplanen och minskog.fi kan vara långt från sanningen redan i en plan som är ett par år gammal. Färska prisuppgifter finns i varje nummer av Skogsbruket. Observera att rotpriserna är lägre för virke från gallringsskogar. Den här torvmarksfiguren är en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen. Det betyder att de ekologiska särdragen måste bevaras. Skogsägaren är intresserad av METSO-programmet och han tänker höra sig för på Skogscentralen om möjligheterna till ett avtal. I skogsbrukets miljöstöd får skogsägaren ersättning för uteblivna virkesförsäljningsinkomster. Om torvmarken är trädfattig finns det vanligtvis ingen ersättningsgrund. Om det är ett bördigt kärr är saken en annan. Det kan också finnas möjligheter att skapa ett nätverk av olika livsmiljöer och då kan den trädfattiga torvmarken ingå i den. Figuren är 1,1 hektar. Här växer en närmare 80-år gammal granskog som skogsägaren har beslutat att förnya. Virkesvolymen är 530 kubikmeter och av det är 40 procent timmer. Inkomsten vid rotförsäljning blir 17 300 euro med nuvarande prisnivå. Avverkningen bör utföras vintertid när marken när frusen, förhoppningsvis i vinter. På avverkningsytan kommer 15 20 naturvårdsträd att kvarlämnas i grupper. Skogsägaren säljer också energived från avverkningsytan, kvistar och toppar. Ersättningen för grot, dvs. kvistar och toppar, uträknas enligt avverkad kubikmeter gagnvirke och det ger honom 400 euro. Skogsförnyelsen med markberedning och plantering kommer skogsägaren att utföra omedelbart våren efter avverkningen. Markberedningen blir en högläggning, som är bäst vid granplantering. Priset för högläggning är 350 euro per hektar, vilket ger ett totalpris på 805 euro då förnyelseytan är 2,3 hektar. Skogsägaren väljer att plantera ytan själv med hjälp av övriga familjemedlemmar. Det sparar en utgift på 1 800 euro. På den 2,3 hektar stora ytan behövs 4 600 plantor. Ett- eller två-åriga granplantor? Sannolikt blir det två-åriga. De är något dyrare och kostar 20 cent/styck, men har bättre överlevnad. Plantorna blir en utgiftspost på 920 euro. Skogsbruket 10/2013 9
Vägen till en FOTO: KÅRE PIHLSTRÖM En avverkning är ett stort beslut. Det lönar sig att vara väl förberedd inför förhandlingen med virkesköparen. En lyckad virkesaffär börjar med att du kontaktar skogsvårdsföreningen eller några virkesköpare. Det är bra om du har färdiga förslag på vilka figurer som bör avverkas. Skogsbruksplanen berättar vilka avverkningsmöjligheter du har. Motsvarande uppgifter finns på minskog.fi. Ett skogsbesök tillsammans med avverkaren är alltid bra. Då kan ni tillsammans kartlägga avverkningsbehovet och du kan visa platser som är viktiga för dig och som ska förbli orörda. Begär anbud Begär anbud av flera virkesköpare. Du kan själv vara i direkt kontakt med virkesköparna eller låta skogsvårdsföreningen begära in anbud. Se till att anbuden för energived ges i samma måttenhet så att du kan jämföra priserna. Priset är viktigt när du väljer vilket anbud du godkänner, men också servicen och bemötandet du får kan vara viktiga. Som skogsägare vill du få bra betalt för ditt virke. Virkespriserna styrs i stor utsträckning av tillgång och efterfrågan på virkesmarknaden och de kan variera över säsongen. Men även andra faktorer som virkets kvalitet, tidpunkten för avverkningen och fjärrtransporten och mängden virke som säljs påverkar priset. Förutom att sälja virke som blir massaved och stock kan du också sälja energived. Energiveden består främst av kvistar och toppar, så kallad grot, och av stubbar. Även klenvirke från gallringar säljs som energived. När energiveden består av grot och stubbar får skogsägaren vanligtvis betalt för energiveden enligt euro per avverkad kubikmeter gagnvirke. När energiveden kommer från en ungskog som gallras fås virkesmängden först när virket flisas. Hinner du avverka själv? Du ska också bestämma på vilket sätt du vill göra affärer. Det finns flera alternativ att välja mellan. Rotförsäljning Om du väljer att sälja virket på rot, innebär det att du överlåter avverkningen till virkesköparen. Virkesköparen har vanligtvis två år på sig att uppfylla kontraktet. De enhetspriser du får är bindande för virkesköparen. Virkesaffären uppgörs på uppskattade mängder. Leveransförsäljning En självverksam skogsägare, som har tid och utrustning för egen avverkning, kan välja att sälja sitt virke på leverans. Då svarar skogsägaren för avverkning och transport av virket till väg. Skriv alltid ett leveranskontrakt innan du börjar avverka, då har du garantier för att du får vilket sålt. De enhetspriser du får är bindande för virkesköparen. Avverkningsuppdrag Du får leveranspris för det virke du säljer och de enhetspriser du får är bindande för virkesköparen. Men efter avverkningen och utkörningen av virket får du en räkning för de arbetena. I räkningen ingår normalt också en kostnad för planering och arbetsledning och även olika försäkringskostnader. Begär också enhetspriser för avverkning, utkörning av virket och eventuella tilläggskostnader så att du vet vad nettopriset blir per kubikmeter virke för olika sortiment. Nettopriserna ska du jämföra med rotpriserna. 10 Skogsbruket 10/2013
god virkesaffär Förskott Skriv in speciella önskemål i kontraktet. Priset för olika sortiment och tidpunkten för betalningen ska alltid framgå. Vanligtvis får skogsägaren ett förskott en månad efter att kontraktet undertecknats. Förskottet är alltid en fråga som säljaren och köparen avtalar om. Utgå från att du ska få minst en fjärdedel av den uppskattade köpesumman i förskott. Slutlikviden får du en månad efter att avverkningen är slutförd och virket inmätt. Diskutera dig också fram till en delbetalning, om det finns risk för att avverkningen blir framflyttad på grund av otjänlig väderlek. Riskfyllt sommarhalvår Virkesköparna kan locka med högre virkespriser om du kan tänka dig att avverka under vår, sommar och höst. Tänk på att risken för markskador ökar. Du kan kräva att få inskrivet i kontraktet att avverkningen enbart får utföras när marken är frusen. Om avverkningen utförs under vinterhalvåret behövs ingen stubbehandling eftersom sporer av rotrötesvampen inte finns i luften när det är minusgrader. Jämför virkespriserna. Även när du begär in anbud av flera köpare lönar det sig att jämföra med den allmänna statistiken över virkespriser som Skogsforskningsinstitutet Metla publicerar. I varje nummer av Skogsbruket och på Skogsbrukets webbsidor hittar du alltid den färskaste prisstatistiken. Priserna uppdateras varje vecka. Moms och förskottsskatt Om du är momspliktig betalar köparen en mervärdesskatt på 24 procent på virkespriset. Den ska du betala tillbaka till staten före utgången av februari nästkommande år. När du säljer virke innehåller köparen skatt på virkeslikviden, ett slags förskottsskatt. Vid rotköp innehålls 20 procent och vid leveransköp 14 procent av virkeslikviden. Den innehållna skatten kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. Förskottsinnehållningen görs på det momsfria priset. Text: Gerd Mattsson-Turku Små viktiga saker Några andra viktiga saker som det lönar sig att diskutera och skriva in i kontraktet: Skogsbilvägar repareras om de skadas när skogsmaskinerna transporteras till avverkningsområdet eller när virkesbilar kör bort virket Spelregler vid eventuella drivningsskador i skogen, alltså skador på träd och mark Stubbar lagras inte längre än två år på avverkningsytan eller vid skogsbilvägen Grot lagras inte längre än ett år i skogen eller vid skogsbilvägen. Stubbehandling vid alla avverkningar under sommarhalvåret, även i talldominerade skogar Betalningsplan för energived Papper som krävs En anmälan om användning av skog ska lämnas in till Skogscentralen senast 14 dygn innan avverkningen inleds. Anmälan är i kraft två år. Tillstånd för miljöåtgärder krävs för avverkningar på detaljplaneområde och på ett generalplaneområde, om så bestäms i generalplanen. Tillstånd krävs också på ett område där byggförbud för utarbetande av detaljplan gäller och på områden där byggförbud är i kraft för utarbetande av generalplan eller ändring av generalplanen. Kommunens byggnadstillståndsmyndighet beviljar tillstånd. När skogsägaren är ett dödsbo eller en beskattningssammanslutning krävs det fullmakt av alla delägare för virkesförsäljning. Kom ihåg att berätta om du har livsmiljöer, fornminnen och fredade skogsområden i skogen. Skogsbruket 10/2013 11
m 3 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1 5 10 15 20 212223 25 30 35 40 45 vecka 13.5 2.6 julveckan 12 Skogsbruket 10/2013 2013 2012 Garantipriserna ger topp på våren Metsäliitto, Stora Enso och UPM erbjuder sina avtalskunder garantipriser. Det innebär att det slutliga priset vid virkesaffärer, som ingåtts under en viss period, fastställs först i slutet av året och att priset, som skogsägaren får, är det högsta som betalts under den perioden. Virkesköparnas mål med garantipriser är att få en virkesmarknad med ett jämnt utbud av virke året om. Virkeshandeln har av tradition varit livligast på hösten. Det här håller på att ändra nu. Garantipriserna har lett till att virkeshandeln under en kort period på våren upplever en rusch. Det finns tecken på att garantipriserna inte har den utjämnande effekt som virkesköparna hade som mål eftersom det kommer en topp på våren, uppger forskningsdirektör Erno Järvinen på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, MTK. Fastän statistiken över inköpta virkesmängder per vecka har en topp i slutet av maj, tror jag inte att efterfrågan fördubblades under några veckor. Datum för när systemet med garantipriser gäller utgår för de flesta virkesköpare på våren och vi finländare har en benägenhet att skjuta fram viktiga beslut till de sista dagarna. Och beslutet att sälja virke är ett stort beslut för många skogsägare då få säljer virke varje år. Normalt går det 4 5 år mellan virkesförsäljningarna. Virke från en stämplingspost med hög stockandel av bra kvalitet går alltid att sälja och priset är högt. En skogsägare som säljer virke av säm- re kvalitet drar störst nytta av garantipriser, säger Erno Järvinen. De tre stora virkesköparna är mycket försiktiga med att avslöja vilka villkor som gäller för garantipriser och vem som får ta del av dem. Skogsbruket tog reda på vad som gäller hos respektive virkesköpare. Metsäliitto: Hos Metsä Group är garantipriset en del av medlemsförmånsavtalet. Medlemsförmånsavtal ingås vanligen för ett längre samarbete. Vi förbinder oss att köpa de avverkningsvolymer som är angivna i skogsbruksplanen. Skogsägaren får för virkesaffärer, som ingåtts under en viss period av året, ett virkespris enligt den högsta prisnivån som Metsä Group betalat under det aktuella året i den kommun där stämplingsposten är belägen för stämplingsposter av motsvarande karaktär, säger branschdirektör Juha Mäntylä på Metsä Group. Tilläggspriset som prisgarantin ger har ett tak, men det kommer i fråga enbart under verkligt extrema marknadsförhållanden. Skogsägare, som ingår ett medlemsförmånsavtal, förbinder sig att i första hand sälja sitt virke åt Metsä Group. Om en skogsägare dessutom är medlem i Metsäliitto Osuuskunta utbetalas en tilläggsbonus, som är maximalt 0,60 euro per kubikmeter. Stora Enso: Skogsägare som är stjärnkunder (fi. tähtiasiakas) är samtidigt stamkunder. Dessa skogsägare får för virkesaffärer som ingåtts i början av året en prisgaranti. Priset som skogsägare får för virkesaffärer som ingåtts under våren jämförs med prisnivån på hösten. Om virkespriserna har stigit, ger prisgarantin ett pristillägg åt skogsägaren. Om prisnivån har sjunkit, kvarstår vårens priser som finns i kontraktet, säger inköpsdirektör Esa Ojala på Stora Enso. Hösten 2012 lanserade Stora Enso indexbundna virkesaffärer, som kallas Premium virkeskontrakt, där virkespriset för olika sortiment är bundna till ett rotprisindex. Virkespriset i en indexaffär lever från månad till månad. Rotprisindexen uträknas av Skogsforskningsinstitutet och i uträkningarna används prisuppgifter från 85 procent av samtliga virkesaffärer som ingås i Finland. I en indexaffär får skogsägaren åttio procent av den totala virkeslikviden utbetald i rater var tredje månad. Den resterande delen, tjugo procent, får skogsägaren när virket är avverkat och inmätt. Virkespriserna justeras varje månad enligt Skogsforskningsinstitutets rotprisindex. Det finns skilda index för alla sortiment. En Premium virkesaffär kan göras för 1, 2,3 eller 5 år. UPM: Skogsägare som har tecknat ett skogsserviceavtal får en prisgaranti. Prisgarantin innebär att priset som skogsägaren får för en virkesaffär som ingåtts under det första halvåret jämförs med prisnivån under en senare del av virkeshandelssäsongen på stämplingsposter av motsvarande karaktär. Om virkespriserna har stigit, ger prisgarantin ett pristillägg åt skogsägaren. Om prisnivån har sjunkit, kvarstår vårens priser som finns i kontraktet, säger kundchef Eija Kuusisto på UPM Skog. Text: Gerd Mattsson-Turku 50 52
Svensk skogsägare tvingas återbetala förskott I Sverige har en hovrättsdom från april orsakat förvåning bland jurister inom skogssektorn. Ett skogsbolag som köpt en rotpost valde att inte avverka en del av den där terrängen var svårare och träden klenare. Nu tvingas skogsägaren återbetala en del av förskottet. Det här rapporterar tidningen Tillväxt. Ärendet var först uppe i Örebro tingsrätt i maj 2012 och tingsrätten dömde då till skogsägarens fördel. Skogsbolaget valde att överklaga till hovrätten som gick stick i stäv mot tingsrätten och dömde till skogsbolagets fördel. Domen omkullkastar hävdvunnnen praxis för försäljning av rotposter och ställer skogsägaren i en svagare position. Skogsbruket har varit i kontakt med vicehäradshövding Matti Kiviniemi som är expert på virkeshandel och har gett ut böcker om virkeshandels juridik i Finland. En hyresgäst ska betala hyran, fastän han inte använder hyreslägenheten. Han har möjlighet att använda den när han vill. Även en rotpostförsäljning anses vara ersättning för rätten att avverka. Köparen ska betala det pris säljaren och köparen kommit överens om även om köparen inte vill använda sin avverkningsrätt. I Finland finns det även prejudikat från högsta domstolen. Förutom förskott ska köparen betala även delbetalningar som förfaller senare. Storleken på dem måste uppskattas, då träden på rotposten inte är fällda och virket inte inmätt. Hos oss är den teoretiska grunden lite annorlunda. Försäljning av en rotpost betraktas som lösgörningsrätt, då substansen av den egendom som säljs vid försäljning av en rotpost minskar. I fråga om hyra är det inte så. Detta ändrar dock inte slutresultatet i den här frågan. Jag skulle vilja veta vem som planerade stämplingsposten, fortsätter Matti Kiviniemi. Om säljaren hade gett klart felaktiga uppgifter om terrängen och kvaliteten på virket, kan det ge köparen rätt att häva affären åtminstone till den del som felet gäller. Då ska förskott återbetalas. Det samma är fallet om avverkningen förhindras av Nya hotade naturtyper De hotade naturtypernas tillstånd har inte förbättrats tillräckligt trots de skyddsbestämmelser som ska trygga dem, konstaterar Finlands miljöcentral i en färsk utredning. något utomstående hinder. I Finland är det vanligen ett klart avtalsvillkor och det står i standardavtalen. Om köparen själv har planerat stämplingsposten och säljaren inte har gjort några fel, får avtalet inte hävas. I så fall ska köparen erlägga alla överenskomna betalningar och säljaren får behålla förskotten. Köparen behöver inte utföra avverkningen, men han ska betala det som står i avtalet. I Sverige kräver nu skogsägarna att alla standardavtal ska kompletteras med att förskott inte ska betalas tillbaka. Rättsfallet i Sverige är verkligt intressant, säger Kiviniemi, men jag anser att vi i Finland inte behöver förnya de avtalsblanketter som används i virkesaffärer enbart för den här sakens skull. I tvister av det här slaget har parterna med stöd av vår rättspraxis och innehållet i avtalsblanketterna kommit fram till en skälig lösning. Men det finns mycket annat som borde förnyas. Text: Gerd Mattsson-Turku I utredningen föreslås att femton nya hotade naturtyper ska läggas till de livsmiljöer som ska tryggas. Nya naturtyper är till exempel kalkberg, svämskogar i södra Finland, äkta skogskärr och solbelysta sluttningar i åsskogar. Från tidigare är tjugo hotade naturtyper tryggade. Finlands miljöcentral anser att skyddet av de hotade naturtyperna bör prioriteras högre vid planering av markanvändning, i konsekvensbedömning av projekt och vid tillståndsförfaranden. De olika formerna av frivilligt skydd ska också utvecklas. Man kan också öka vikten av de hotade naturtyperna genom att skriva in dem i naturvårdslagen och naturvårdsförordningen på mot- För att skogar som växer på solbelysta sluttningar ska bevara sina särdrag ska de hållas öppna så att solljuset når marken. svarande sätt som de hotade arterna. Det finns också plats för förbättring i de nuvarande bestämmelserna. För de särskilt viktiga livsmiljöerna i skogslagen föreslås Foto: Anne Raunio att man avstår från kravet på att objekten ska vara små till arealen. Dessutom föreslås att skyddet av exempelvis klibbalskärr, ängar och rikkärr utvidgas. Skogsbruket 10/2013 13
Udda material jämt i produktion Ett litet sågverk måste skapa sig en nisch för att klara sig i konkurrensen. Det är vad Oy Kvalitimber Ab har gjort. Sågverket har specialiserat sig på udda dimensioner av lika udda material och efterfrågan på produkterna är stor. Sågade bräder av klibbal som håller på att lufttorkas. Enorma balkar på 14 tum som ska användas i renoveringen av en anrik byggnad. Så här ser det ut på Kvalitimbers gård i Lappfors i Pedersöre. Lagren är fulla med udda träslag och bräder sågade i dimensioner som knappast finns någon annanstans i Svenskfinland. Det här är vår nisch. Vi erbjuder sådana sortiment och sågade varor som inte är lätta att hitta i vanliga trävarubutiker, säger Sixten Häggman, som driver Kvalitimber. Kunderna är av flera kategorier. En viktig grupp är snickerier som vänder sig till 14 Skogsbruket 10/2013 Häggman när de vill ha råmaterial av högsta kvalitet. Den uppnås genom att Kvalitimber säljer både lufttorkat och snickeritorkat virke. Virke till träbåtar, i huvudsak furu och gran, är en stor produktgrupp. Kvaliteten är a och o när det gäller träbåtsvirke. Båtvirket sågas ofta enligt kun-
De här enorma balkarna på 14 tum kommer att användas i en renovering av ett gammalt hus. Det här är ett exempel på olika udda dimensioner som Sixten Häggman sågar. dens önskemål och efterfrågan finns, men bra råvara är en bristvara. Kvalitimber sågar också specialdimensioner för till exempel bastupaneler, innertak, ytterpanel samt golvplankor i synnerhet för äldre byggnader. Vi har strävat efter att specialisera oss utanför standardprodukter och dimensioner. Vi har många småkunder och det gör också att riskerna är bättre spridda. Målet är att kunderna kommer till oss när de inte hittar det som de behöver i vanliga butiker. Förutom snickerier består kunderna av skolor och återförsäljare. Skolorna behöver våra produkter till slöjdundervisningen, förklarar han. Fina stockar är värda ett bättre pris och det är något som vi förhandlar om. Snickeritorrt Det finns inte många företag i vår bransch som torkar längre och därför har vi kunder i nästan alla delar av landet. Vi snickeritorkar björk och det träslaget mår bra av att få vila en stund innan det sluttorkas. Däremot mår furu bäst av att torka snabbt eftersom det har en tendens att spricka om det lufttorkas. Med vår varmluftstork torkar vi ungefär 25 kubikmeter virke på en till två veckor och därefter uppfylls kraven på snickeritorrhet, vilket betyder en fukthalt mellan sju och åtta procent, säger Sixten Häggman. Finns förståelse Enligt honom finns det förståelse för Kvalitimbers verksamhet ute på fältet. Många virkesköpare vill gärna att udda sortiment används till byggande i stället för att de bränns eller blir cellulosa. Det finns ett intresse av att bra virke används till ett förnuftigt ändamål. Därmed finns det också en vilja att sälja till oss. Kvalitimber grundades 1994 och ägs i dag av Sixten Häggman, hans bror och son. Sixten Häggman ser ljust på framtiden och om några år, då han pensioneras, kan det bli aktuellt att sonen tar över verksamheten. Vi har märkt att det går att driva verksamheten lönsamt och vi tror att det finns intresse för våra specialprodukter även i framtiden. Hur det blir med den biten återstår att se. Jag trivs med arbetet här på sågen och vi får se om jag tar över sedan, säger sonen Frank. Text och Foto: Christoffer Thomasfolk Viktigt med lager Det gör att Häggman alltid måste tänka framåt så att produkter finns i lager. Det är en lång process att såga och torka virke och vi försöker alltid ha färdiga produkter i lager. Vi har kontinuerligt 50 60 kubikmeter lufttorkat byggvirke och speciella grövre dimensioner i lager, så att vi snabbt ska kunna erbjuda kunderna något. En av de stora utmaningarna i den här branschen är att trygga behovet av råmaterial. Eftersom Sixten Häggmans egna kunder kräver högklassiga produkter måste kvaliteten på virket han själv köper in också vara bra. Den största utmaningen är faktiskt att hitta bra virke och udda träslag. Därför samarbetar vi aktivt med till exempel virkesköpande bolag och skogsvårdsföreningen. De vet att vissa sortiment intresserar oss och de kontaktar mig när de hittar udda sortiment. Den här goda kontakten är en förutsättning för att vi ska kunna producera produkter av bästa kvalitet, säger han. Privata skogsägare brukar också ta kontakt med Kvalitimber, vilket nyligen inträffade. En skogsägare i södra Finland erbjöd stock av klibbal och då reagerade sågverket direkt. Klibbalen är marginell volymmässigt, men när stockar av bra kvalitet bjuds ut måste jag nappa på erbjudandet för att säkerställa att vi har sorten i lager. Det betyder också att säljaren får bättre betalt, eftersom klibbalarna i stället för att bli massaved eller energived görs till sågvara. 6 GUDVNRJVUHYLUHWUIHUEMXGHUVLQDPHGOHPPDU WMlQVWHUPHGORNDOI UDQNULQJVRPIUlPMDUO QVDPKHWHQ RFKGHQKnOOEDUDDQYlQGQLQJHQDYVNRJHQ 6 GUDVNRJVUHYLUHWUIVWnUWLOOWMlQVW 6NRJVYnUG 9LUNHVI UPHGOLQJPHGNRQNXUUHQVNUDIWLJD VRUWLPHQWVYLVDSULVHU,QWUHVVHRUJDQLVDWLRQVRPEHYDNDU PHGOHPPDUQDVLQWUHVVHQLVDPEDQGPHG VDPKlOOVSODQHULQJ *UDWLV3()&VNRJVFHUWLILHULQJnWPHGOHPPDU 6NRJVEUXNVSODQHULQJnWPHGOHPPDU KDVNRJVPDUN 9lUGHULQJDYIDVWLJKHWHU 2PIDWWDQGHVSHFLDOWMlQVWHU /RYLVDNRQWRUHW %RUJnNRQWRUHW (VERNRQWRUHW (NHQlVNRQWRUHW 'URWWQLQJJDWDQ 0DQQHUKHLPJDWDQ$,QVSHNWRUVJUlQG )RUPDQVDOOpQ /RYLVD %RUJn (VER (NHQlV ORYLVD#UHYLURUJ ERUJD#UHYLURUJ HVER#UHYLURUJ HNHQDV#UHYLURUJ Skogsbruket 10/2013 15
Paketlösnin för stressade Efter slutavverkningen väntar mycket arbete innan den nya plantskogen är etablerad. Få har både tid och resurser att jobba i skogen. Skogsbolagen har därför utvecklat skogsförnyelsetjänster, helhetspaket, för skogsägare. Skogsägaren får alla arbeten utförda av samma leverantör. Det är bara att välja och vraka bland utbudet, men jämför skogsbolagens paketlösningar innan du fattar några beslut. Kolla exempelvis vilka arbetsskeden som ingår och vad du måste betala extra för. UPM: Skogsägaren står i fokus Skogsägare frågar efter såväl helhetstjänster vid förnyelsen som alternativ där skogsägaren gör en del av arbetena själv, exempelvis planteringen. Det här berättar Panu Kärkkäinen, direktör för skogstjänster på skogsbolaget UPM. Men efterfrågan på våra helhetstjänster ökar hela tiden. Det är förståeligt. Det är utmanande att på egen hand räkna ut när de olika arbetsskedena under förnyelsen är aktuella. Dessutom är det krävande att jobba i skogen. Arbetslivet är så pass hektiskt att det varken finns tid eller möjlighet till skogsarbete. Vanligtvis diskuteras UPM:s skogsförnyelsetjänster i samband med virkeshandeln. Fokus ligger på skogsägarens önskemål. Skogsägaren kan välja att köpa förnyelsen som en helhet eller bara vissa arbetsskeden. Våra tjänster innefattar också leverans av inhemskt plantodlingsmaterial, och ofta även slyröjning av plantskogar. Kärkkäinen tillägger att UPM:s paket är tillgängligt för alla skogsägare. Man behöver inte vara stamkund hos skogsbolaget för att erhålla tjänsterna. UPM ansvarar för att arbetsskedena utförs vid rätt tidpunkt och på rätt sätt samt för leveransen av högklassigt plantmaterial. Vi har lång erfarenhet av skogsskötsel och av kvalitetsuppföljning i bolagets egna skogar. Det är en garanti för att vi också sköter skogsägarens skog på bästa möjliga sätt. Skogsförnyelsetjänsten baserar sig på fasta hektarbaserade priser. Priserna varierar en aning på olika håll i Finland. För att få ett exakt pris ska skogsägaren kontakta den lokala virkesuppköparen. Skogsägaren vet vad han eller hon köper när kontraktet görs. Stora Enso: Tredubbel garanti erbjuds En skogsförnyelsetjänst med en garanti för kvalitet, pris och tidtabeller vid förnyelsen. Det är vad skogsbolaget Stora Enso erbjuder skogsägare. Produkten heter skogsförnyelsetjänst JÄMPTI. Glenn Westerholm, anskaffningsförman på Stora Enso på Raseborgs område, berättar att skogsägaren betalar ett fastställt pris för hela paketet. Dessutom finns det tio olika paketlösningar att välja mellan. I skogsförnyelsetjänsten JÄMPTI ingår markberedning, plantor eller frö, plantering eller sådd. Dessutom kan skogsägaren göra tilläggsval som exempelvis slyröjning eller gräs- 16 Skogsbruket 10/2013
gar skogsägare bekämpning. Ett tilläggsval för slyröjning, som utförs fyra till fem år efter planteringen, ges till ett fast pris som nu är 250 euro per hektar. Samma pris gäller även om arbetet utförs fyra till fem år efter planteringen. Tjänsten är tillgänglig för alla skogsägare. Stora Ensos stamkunder får rabatter, beroende på till vilken stjärnkundsgrupp de hör. Westerholm förklarar att förnyelsegarantin innebär en garanti för att planteringen ett år efter utförandet uppfyller kraven för rekommendationerna gällande god skogsvård. Genom att erbjuda en tidtabellsgaranti vill skogsbolaget höja lönsamheten för skogsägaren vid förnyelsearbetena, till exempel att det inte går flera år mellan markberedning och skogsodling. Tidtabellsgarantin garanterar att förnyelsearbetena påbörjas senast ett år efter att avverkningen är avslutad och eventuell grot är utkörd. Vid rotförsäljning sköter Stora Enso utkörningen av groten. Lönsamheten och förnyelsen blir bättre ju snabbare arbetena genomförs. Westerholm säger att det är fullt möjligt att göra en del av skogsarbetena själv och på så sätt få ett lägre pris. En del skogsägare väljer att utföra vissa arbetsskeden själv men deras antal minskar hela tiden. Allt fler skogsägare vill ha en helhetstjänst. Stora Ensos skogsförnyelsetjänst JÄMPTI har ett fast hektarpris. Exempelvis fläckhögläggning, 1 800 granplantor per hektar, plantering och skogsodlingskontroll samt eftergranskning kostar 1 250 euro per hektar. Metsä Group: Efterfrågan på skogstjänster ökar Juha Jumppanen, direktör för medlemstjänster på skogsbolaget Metsä Group?? berättar att då virkesavtalet uppgörs brukar majoriteten av kunderna vilja ingå ett avtal om förnyelsetjänster. I ett grundpaket kan skogsägaren utföra planteringen själv, då fakturerar vi inte för det arbetsmomentet. Vi har speciellt två paketlösningar som vinner terräng. Skogsvårdsavtalet gäller för ägarkunder som årligen aktivt säljer och vårdar skogen. Tjänsten Taimiturva är populär bland distansskogsägare och skogsägare som inte har tid att jobba i skogen. Tjänsten Taimiturva betyder att skogsägaren köper en etablerad plantskog. Förutsättningen är att Metsä Group fixar hela arbetskedjan tills plantbeståndet är etablerat på 1,3 meters höjd och motsvarar Tapios rekommendationer. I tjänsten ingår markberedning, plantor och plantering, kontrollbesök samt bedömning av behovet av plantskogsvård och en förnyelserapport. Plantskogsvården får skogsägaren betala separat för, skogsbolaget erbjuder arbetet till ett garantipris. Tjänsten garanterar att skogsägare i södra Finland inom 5 7 år, maxtiden är tio år, har ett etablerat plantbestånd. Detta gäller inte vid skogsskador, då börjar man räkna tiden på nytt.??? Taimiturva erhålls om man är ägarmedlem i Metsäliitto Osuuskunta. Prissättningen grundar sig på ett fast hektarpris. Små regionala prisskillnader finns. Kontakta skogsfackmannen för ett exakt pris. En omfattande skogsförsäkring ingår i paketet. En motsvarande tjänst kan inte konkurrenterna erbjuda. Vill skogsägaren ha Skogsvårdsavtalet skräddarsys paketet enligt kundens behov. Då uppgörs årligen en budget. Skogsägaren kan på så sätt uppskatta virkesinkomsterna och skogsvårdsutgifterna. Utförda arbeten registreras automatiskt. Skogsägaren behöver inte uppdatera sin skogsbruksplan. Skogsägare som ingår avtalet erhåller en prisgaranti och skogsbolaget garanterar även att det finns avsättning för virket. Det kostar inget att ingå avtal med oss. Vi har inte heller någon årsavgift. Skogsägaren betalar bara för utförda arbeten. Även arbetet och materialet är försedda med garanti. Skogsvårdsavtalet har ingen garanti för naturskador. Text: Marianne Palmgren FOTO: PIXMAC Skogsbruket 10/2013 17
Bra skogsvägar ska p Planera också utkörningen av virket när du funderar på kommande avverkningar. Genom att låta bygga en sidogren eller förlänga en befintlig skogsväg nås avlägsna skiften och virkeshandeln kommer igång. Arne Valkama äger Liljendalföretaget Haddas & Valkama Jordtransport Ab som sedan 1985 byggt skogsvägar, med och utan statsstöd. För tillfället har företaget två anställda. Han berättar att skogsägare som planerar vägbyggen inte gör det av stundens inlevelse. De överväger fördelar och nackdelar noga innan de fattar beslutet. En planerad avverkning brukar vara en puff i rätt riktning. Dessutom ger vägen möjlighet till rekreation. När skogsägare tar kontakt brukar Valkama kolla upp skogen och samtidigt diskuterar byggteknik och utförande. I regel har skogsägaren en uppfattning om hur lång väg som ska byggas. Han vill också ha vägen i bruk året om. Är skogsägaren ensam om vägbygget brukar jag antingen förlänga en befintlig väg eller bygga en ny sidogren. Han tillägger att skogsägare i genomsnitt bygger 500 meter ny väg. När en ny väg byggs ska det finns utrymme för diken samt stubbar och stenar som lyfts upp ur marken. Tolv meter är normal vägbredd som huggs upp. Då blir den egentliga vägen 4,5 meter bred. 18 Skogsbruket 10/2013 foto: SKOGSBRUKETS ARKIV Höga materialkostnader Terrängförhållandena avgör vägens pris. Arne Valkama berättar att grundarbetet, alltså att bygga vägkroppen och gräva diken, i genomsnitt kostar fem euro per löpmeter. Till det kommer materialkostnaderna. Då man bygger en väg är en god dränering a och o. Man får räkna med en vägtrumma per 150 meter. Notan på krossgrus svider mest i plånboken. Grus kostar 10 15 euro per kubikmeter och det behövs cirka en kubikmeter grus per löpmeter. Därtill kommer transportkostnader. Att köpa gruset av en lokal försäljare förkortar körsträckan. Skogsägaren ska först bestämma i hur hårt bruk skogsvägen ska vara. Ska den klara av en fullastad virkesbil, eller byggs vägen så att skogsägaren själv kan köra ut virket med skogstraktor, och i ett senare kom-
laneras i tid Staten stöder ma med personbil för att röja i ungskogen? Bottenarbetet, alltså att bygga själva vägkroppen, är detsamma oberoende av vilket vägalternativ skogsägaren väljer. Vägkroppen fylls med jordmaterial från dikena och på detta kör man ut grus eller kross. Hur mycket material som läggs på vägen avgör i slutändan hurudan vägen blir. Gör en ordentlig väg från början. Att hålla igen med materialkostnader är att spara på fel sätt. Bästa platsen för ett vägbygge är en aning sluttande moränmark. Sämsta alternativet är att bygga en väg i våta sänkor och på torvmarker. På mjukare platser lägger man ut fiberduk och ovanpå den rejält med grus för att vägen ska bära. Bygg inte för smalt Skogsägare tenderar att bygga för smala vägar. Vägens bredd ska vara minst 4,5 meter Arne Valkama. om man vill köra ut virke med traktor. Det betyder att man måste hugga upp tolv meter för vägen. Räkna med att diken tar plats och att stubbar, som dragits upp, ska placeras någonstans. Stenar är lämpligast att rulla åt sidan så att vägen blir så rak som möjlig. Den som bygger utan statsstöd kan själv välja om vändplatsen formas som ett T eller en rondell. Arne Valkama säger att en T-formad vändplats ofta är behändig. På en sådan går det enkelt att vända ett större fordon med släp. Till en början är den färdigbyggda vägen mjuk. Bästa alternativet är att låta vägen sätta sig under ett år. Men tid är pengar, så alltid är det inte möjligt, var därför ute i god tid om du planerar att bygga en skogsväg. Text: Marianne Palmgren foto: Marianne Palmgren En skogsägare har rätt att i egen regi bygga en skogsväg i sin skog. Han kan bygga vägen med egen maskinpark eller anlita en entreprenör för arbetet. Skogsägaren kan ansöka om statsstöd för nybygget. Stödets storlek är beroende av vägtyp och region. Det varierar från drygt 1 000 euro per kilometer till 2 000 euro per kilometer. Skogsvägar byggs som samprojekt, då de går genom flera skogsägares skogar. Statsstödet utgör 20 30 procent av de verkliga kostnaderna för nybygget, beroende på region. En skogsfastighet, som deltar i ett vägprojekt med flera delägare, kan i stället för statsstöd få ett lån om fastighetens andel av kostnaderna är minst 1 346 euro. För att få statsstöd ska skogsvägen uppfylla vissa kriterier. Den ska klara året-omanvändning och över hälften av transporterna ska ha anknytning till skogsbruk, upplyser skogsserviceförman Gunnel Englund på Skogstjänster. Hon räknar upp flera fördelar med att bygga skogsvägar. Skogsägaren får ett högre rotpris då transportsträckan från skogen till närmaste bilväg blir kortare. Fjärrtransporten blir också lättare. Skogsvårdsarbetena går smidigare och skogsvägen höjer skogsfastighetens värde. Gunnel Englund tillägger att vintervägar hör till en gången tid och att fokus nu ligger på året-om-vägar. Våra vintrar blir alltmer oförutsägbara och virkesuppköparna vill kunna välja när virket körs bort. Att kunna utföra sommaravverkningar ger också mer klirr i kassan. Stora virkesbilar Den tunga transporten på våra vägar blir allt tyngre. Från och med oktober är det tilllåtet att köra med 76 ton tunga fordonskombinationer. Gunnel Englund är oroad över att de stora virkesbilarna utsätter smala och krokiga landsbygdsvägar för ett hårt marktryck. Samtidigt vill staten minska stöden för att förbättra befintliga vägar. Och många av våra vägar är redan nu i bottenskick. Det är helt bakvänt. Hon tillägger att det i praktiken är landsbygdbefolkningen som står för de höjda underhållskostnaderna då virkesbilarna måste komma för att hämta virket. Skogsbruket 10/2013 19
Brytmånen den viktigast Lyft inte sågen över axelhöjd när du sågar av långa kvistar som kan vara i vägen när du ska fälla stammen. Använd stammen som skydd mellan dig och sågen. Stora träd fäller du genom att göra ett instick på sidan av stammen, en bit bakom brytmånen. Såga framåt till rätt brytmån. Såga sedan rakt bakåt och fullfölj sågningen av fällskäret genom att såga runt stammen till rätt brytmån på andra sidan. Har du ett träd som borde fällas? Resultatet kan bli ödesdigert om du inte kan de grundläggande reglerna för en trygg trädfällning. Förbered trädfällningen genom att kontrollera omgivningen närmast trädet. Då upptäcker du platser där faror, såsom ellinjer och hus och annat som inte får bli under ett fallande träd. Det viktigaste är att nyfikna står tillräckligt långt borta. Se också till att du har en reträttväg bakåt. Det är viktigt att reträttvägen från det träd du fäller är fri från hinder så att du lätt kan sätta dig i säkerhet när trädet faller. Kontrollera också om trädet lutar. Det är svårt att bedöma den naturliga fallriktningen för träd med stort kronöverhäng åt något håll. Vinden är en nyckfull faktor och den har alla möjligheter att med trädkronan som segel ställa till förtret. Du ska besluta i vilken riktning du ska fälla trädet utgående från många faktorer. Större träd ska du inte ens försöka fälla mot den naturliga fallriktningen. Kontrollera om det finns torra kvistar i kronan eller om toppen är torr. Torra kvistar brister lätt när trädet knycker till just när det börjar falla. En torr topp är farlig, då den i regel faller rakt nedåt. Röj runt trädet Ta bort buskar och ris inom arbetsområdet runt stammen. Ta bort kvistar som hindrar fällningen. Kvista inte ovan axelhöjd och såga bara uppifrån och nedåt. Det är lättare och du behärskar sågen bättre när du för den uppifrån och nedåt. Håll sågen på tvären framför dig. Försök använda stammen som skydd, det vill säga att du ska ha stammen mellan dig och sågen. Då går ett eventuellt kast förbi. Tillräckligt stort riktskär Inled den egentliga trädfällningen med att såga riktskäret. Med riktskäret styr du trädets fallriktning. Anpassa riktskärets djup efter stammens grovlek. Djupet ska vara minst en femtedel och högst en tredjedel av stammens grovlek. Börja såga det övre riktskäret tillräckligt högt upp på stammen så att du får rum för det undre riktskäret. Såga det övre riktskäret med cirka 45 graders lutning snett neråt. Gör avslutningen vågrät, då blir det lätttare att göra ett bra underskär. Stå kvar i samma ställning och såga det undre riktskäret. Sätt an sågen med en liten lutning uppåt och såga exakt in till det övre riktskäret, varken mer eller mindre. Medan du sågar det undre riktskäret ska du titta ner i det övre riktskäret för att se när de båda skären möts. På massavedsstammar räcker det med 2 3 centimeters brytmån. Fällskäret sågas ett par centimeter över riktskärets spets. Brytmånen ska vara jämnbred för att stammen ska falla i önskad riktning. 20 Skogsbruket 10/2013