Auktioner pœ Internet

Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark 1

InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...4 1.1 BAKGRUND...4 1.2 SYFTE...6 1.3 M ETOD...6 1.4 AVGR NSNINGAR...7 2 AUKTIONENS NATUR...8 2.1 INLEDNING...8 2.1.1 SŒ fungerar ÓantikauktionenÓ...8 2.1.2 SŒ fungerar Internetauktionen...9 2.1.3 Internetauktionsfšretag...11 2.1.4 Typer av auktioner...13 2.2 AUKTIONSF RFARANDET...14 2.2.1 Inledning...14 2.2.2 Auktionens avtalsmekanism...14 2.2.3 Auktion som prissšttningsmekanism...15 2.2.4 Fšrmedlingsrekvisitet...17 2.3 ANBUDSF RFARANDET...18 2.3.1 Inledning...18 2.3.2 Avtalsmekanismen...18 2.4 J MF RELSE MELLAN ANBUDSF RFARANDE OCH AUKTION...19 3. INTERNETAUKTIONSF RETAGETS R TTSLIGA ST LLNING...20 3.1 INLEDNING...20 3.1.1 NŠringsidkarbegreppet pœ Internet...20 3.1.2 Konsumentbegreppet pœ Internet...21 2

3.1.3 Mellanman...23 3.1.4 Annonsfšrmedlare...23 3.2 F RMEDLINGSREGELN I 1 2 ST KK PL...25 3.2.1 Regelns materiella innehœll...25 3.2.2 Fšrmedlingsregeln pœ Internetauktioner...26 3.2.3 Konsumentskyddsbehov idag...27 4. NGERVECKAN...28 4.1 BAKGRUND...29 4.1.1 Distansavtalsdirektivet...29 4.2 F LJDER AV NGERVECKANS TILL MPNING P AUKTIONER...30 4.2.1 Inledning...30 4.2.2 TillŠmpning av ŒngerrŠtten pœ Internetauktionen...31 4.3 ALTERNATIV TILL LAGSTIFTNING...33 4.3.1 Inledning...33 4.3.2 Konsumentverkets rekommendationer...33 4.3.3 Anpassning genom praxis...34 5. SLUTSATSER...35 K LLF RTECKNING...40 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Auktioner har fšrekommit i Sverige sedan slutet av 1600-talet, dœ šverstœthœllare Klas RŒlamb den 27 februari 1674 utfšrdade en Óordning šfwer Auctions- och Addres-Kammaren i StockholmÓ, varmed fšddes vad vi idag kallar Stockholms Auktionsverk. 1 Auktionerna infšrdes dœ stadens invœnare hade varor, men inga pengar och dšrfšr behšvde sšlja en del av sina tillgœngar. Stockholms Auktionsverk Šr všrldens Šldsta idag verksamma auktionsfšretag. SamhŠllsutvecklingen gœr emellertid framœt och har under de senaste Œrtiondena varit mycket snabb pœ det tekniska omrœdet. NŠstan hšlften av svenska befolkningen har tillgœng till Internet och škningen Šr stark och jšmn. AffŠrsidŽerna med anknytning till informationsteknologien har fšljaktligen škat explosionsartat. Idag kan man handla bœde mat, klšder, hemelektronik och en mšngd andra varor via Internet, dels pœ vanligt sštt sœsom en slags ÓpostorderkatalogÓ pœ nštet, men Šven genom konsumentsammanslutningar eller Internetauktioner. Under senare tid har ocksœ de traditionella auktionsfšretagen bšrjat lšgga ut sina kataloger pœ nštet dšr kunderna erbjuds att delta i auktionen och bjuda pœ fšremœl on-line. Handel pœ Internet har under de senaste Œren škat stort och všntas fortsštta ška ytterligare i hšg hastighet. NŠstan tvœ tredjedelar av alla InternetanvŠndare i Sverige surfar dagligen och resterande gšr det Œtminstone nœgon gœng i veckan. Alla rapporter pekar entydigt pœ att tillgœngen av Internet fšr svenska hushœll och anvšndandet av InternettjŠnster kommer att fortsštta stiga. 2 Sedan december 1998, har antalet InternetanvŠndare i Sverige škat med nšstan 700 000 personer. Under november 1999 anvšnde 51.2 % av svenska befolkningen i Œldersgruppen 12-79 Œr Internet, vilket var en škning sedan fšregœende mœnad med 1,9 %. 1 Se Antik & Auktion, nr 3 1999, s 98. 2 Se Sifo Interactive medias webbsida, www.sifointeractive.com, 991211. 4

NŠstan hšften (44,9 %) av de svenska InternetanvŠndarna Šr kvinnor och fšrdelningen Šr jšmn mellan de olika Œldrarna. Endast i anvšndargruppen 50-79 Œr var siffran nœgot lšgre, medan den var hšgst bland surfare i Œldern 12-24 Œr. Av de surfande svenskarna, besškte 43 % en shoppingsida. Flest besškare hade sidorna Amazon, Boxman och Bokus, Bidlet kom pœ en hedrande tredje plats i september mœnads undersškning. Vid den nya mštningen i november, hade antalet besškare i nštbutiker škat till 47 % av de surfande svenskarna, i vilken Bidlet hade halkat ned till den femte mest besškta shoppingsidan, med 167000 besškare. Sedan i november 1998 var škningen av antalet besškare pœ shoppingsidor 50 %. 3 Internet bestœr av en mšngd sammankopplade nštverk, bestœende av flera datorer, mellan vilka man skickar kopior av olika webbsidor. Handel pœ Internet Šr en typ av distansavtal. NŠr tvœ parter ingœr ett elektroniskt avtal, sker detta med hjšlp av šverfšring av dokument pœ world wide web 4, fšr vilket anvšnds kommunikationsprotokoll benšmnda hypertext transfer control (HTTP). Fšr att skapa www-dokument anvšnds ett sk sidbeskrivningssprœk, benšmnt HTML. I dagligt tal sšger vi att man kopplar upp sig mot en annan dator eller en webbsida. MŒnga tror dœ att kšparen kopplar upp sig mot sšljarens dator och att avtalet pœ nœgot sštt ingœs dšr sšljaren har sin dator, vilket Šr felaktigt. I stšllet begšr man kopior av de webbsidor man vill titta pœ, vilka med hjšlp av http šverfšrs via Internet till den egna datorn. Kopiorna lagras sedan i den egna datorn och genom ett enkelt klick pœ musen, kan man fšrflytta sig mellan olika webbsidor, vilket har givit upphov till uttrycket Óatt surfaó pœ nštet. Vid elektronisk handel begšr kšparen alltsœ ett dokument frœn sšljaren webbsida, laddar ned det, fyller i sin bestšllning och skickar tillbaka den elektroniskt till sšljarens dator. Fšrfarandet Šr likadant som vid ett traditionellt avtalsslut, men det skšts elektroniskt. Genom anvšndningen av http blir kommunikationen betydligt enklare, snabbare och billigare. 3 Se Sifos webbsida, www.sifo.se, samt Dagens Nyheter, s A 14, 991222. 4 HŠdanefter benšmnt www. 5

Denna studie ligger till grund fšr ett inledningsanfšrande som jag skall hœlla vid ett av ITkommissionen anordnat blixtseminarium om auktioner pœ Internet, den 27 mars 2000. Under arbetets gœng har jag stštt pœ mœnga intressanta infallsvinklar pœ Internetauktioner, som inte ryms i uppsatsen, och dšrfšr inte Šr utvecklade. SidospŒren har placerats i bilagor till uppsatsen, fšr att kunna vara idžer till diskussioner vid seminariet. 1.2 Syfte Mitt syfte Šr att undersška auktionsfšretagets 5 ršttsliga stšllning vid fšretršdesvis konsumentrelaterade Internetauktioner. Fšrst mœste begreppet auktion definieras. Fšrmedlingsregeln i konsumentkšplagen fœr stor betydelse fšr Internetauktionsfšretaget, varfšr jag skall belysa och se hur denna kan tolkas och tillšmpas pœ konsumentrelaterade Internetauktioner. Jag avser att med uppsatsen sška svar pœ hur samhšllet och lagen ser pœ InternetauktionŠren, hur han ser sin egen roll samt om omrœdet behšver lagregleras speciellt. Ett fšrslag till ny distansavtalslag har utarbetats och fšrvšntas tršda i kraft den 1 juni 2000. Enligt fšrslaget skall avtal mellan nšringsidkare och konsumenter, slutna pœ Internet, omfattas av Œngerveckan. Avtal slutna vid auktioner Šr direkt undantagna i fšrslaget. Man har pœ Justitiedepartementet emellertid bšrjat tveka angœende undantaget och kommer eventuellt att Šndra fšrslaget. Jag avser dšrfšr att undersška reglerna om Œngerveckan, och se vilka konsekvenserna blir vid en tillšmpning av denna bestšmmelse vid kšp pœ Internetauktion. 1.3 Metod Jag har sškt svaren pœ ovanstœende frœgor fršmst genom att studera Internetauktionsfšretagens avtalsvillkor jšmfšrda med tillšmplig lagstiftning. Fšr att fœ en teoretisk bakgrund, har jag Šven 5 Med ordet avses den person som driver auktionen. Uttrycket anvšnds fšr att beteckna bœde fysiska och juridiska personer. Synonymt anvšnds Šven ordet auktionšren. 6

studerat doktrin och fšrarbeten till lagstiftningen. Fšr att kunna analysera auktionsfšretagets ršttsliga stšllning mœste fšrst auktionens ršttsliga natur undersškas. DŠrefter studeras fšrmedlingsregeln i konsumentkšplagen och hur den kan tillšmpas vid konsumentkšp pœ Internetauktioner. Jag har utgœtt frœn auktionšren fšr att belysa dennes ršttsfšrhœllande dels med sšljaren, men framfšrallt med kšparen. Eftersom Internetauktionsfšretagen inte gšrna delar med sig av sina affšrshemligheter, Šr det svœrt att studera relationen mellan auktionšren och sšljaren eller leverantšren av produkterna. Det gœr helt enkelt inte att fœ tillgœng till dessa avtal. Inte heller Šr Internetauktionsfšretagen sšrskilt benšgna att svara pœ frœgor. 1.4 AvgrŠnsningar NŠr jag pœbšrjade min studie, kunde jag inte ana att det skulle finnas sœ mœnga intressanta aspekter av handeln pœ konsumentrelaterade Internetauktioner. Eftersom jag inte helt har velat stryka intressanta problem som jag har stštt pœ, men som inte ryms i uppsatsen, har de placerats i bilagor. Dessa problem Šr dock inte fullt utvecklade. Som bilaga finns Šven utdrag ur de stšrsta Internetauktionernas avtalsvillkor. Uppsatsen omfattar endast fšrsšljning av viss lšs egendom vid de svenska auktioner pœ Internet som všnder sig till fšretršdesvis konsumenter. FšrsŠljning av handelsvaror sœsom spannmœl, metaller och aktier utelšmnas helt. Jag har Šven valt att utesluta auktioner av fast egendom, ett annars mycket vanligt fšremœl fšr fšrsšljning pœ auktion. Vidare kommer inte Óbusiness to businessó-auktioner att behandlas. Det finns heller inget utrymme fšr att undersška annan elektronisk handel. ven kšparinitierade auktioner, sœsom Letsbuyit.com, har avgršnsas bort frœn uppsatsen. Ett mycket intressant problem av škande omfattning, Šr de juridiska konsekvenser som uppstœr vid internationell handel. Jag har dock valt att koncentrera min undersškning till 7

svenska fšrhœllanden, alltsœ dœ en svensk handlar i Sverige frœn ett svenskt Internetauktionsfšretag och dœ svenska regler skall tillšmpas. 2 Auktionens natur 2.1 Inledning Nationalencyklopedien definierar ordet auktion som en Óoffentlig fšrsšljning vid vilken spekulanterna efter hand avger allt hšgre bud och varan sšljs till den hšgstbjudandeó 6. Enligt denna betydelse kan sœvšl begagnade som nya varor omfattas av begreppet auktion. Det sšgs heller inget om vem som skall ordna den offentliga fšrsšljningen. Brukligt Šr dock att fšrsšljningen ordnas av ett auktionsfšretag som fšretršder antingen sšljaren eller kšparen. Om det, fšr att vara en auktion, inte behšver finnas ett krav pœ en fšrmedlare, vad skiljer dœ detta fšrsšljningssštt frœn anbudsfšrfarandet? r det endast prissšttningsmekanismen som avses med begreppet auktion? I detta kapitel sšker jag svaren pœ frœgor om auktionens natur och vilka kriterier som skall finnas med fšr att fšrsšljningen skall anses gjord pœ auktion. 2.1.1 SŒ fungerar ÓantikauktionenÓ Vanligast vid auktioner av bohag och antika fšremœl, Šr att endast en vara av samma sort finns och auktioneras ut samt att man sšljer begagnade varor. Vanligtvis gšr man en uppdelning mellan auktioner fšr fšremœl av stort všrde samt fšr mindre exklusiva varor. BŒde Stockholms och Gšteborgs Auktionsverk hœller stadsauktioner, i regel varje vecka, samt specialauktioner fšr olika typer av fšremœl, t ex konst- och antikviteter, modern formgivning och grafik. Hos de traditionella auktionsfšretagen sšljs idag fršmst konst, mšbler, silver, glas och porslin, smycken, mattor och ljuskronor. 6 Se Nationalencyklopedien, 1995 8

Vid inlšmning av varor till auktion, gšrs en všrdering av fšretagets experter och man ger sedan ett rekommenderat utropspris samt ett tips om pœ vilken slags auktion fšremœlet kommer att nœ hšgsta pris. Auktionsfšretaget kan Šven avtala med sšljaren om ett bevakningspris, under vilket fšremœlet inte fœr sšljas. Om budgivningen stannar under detta minimipris, sker ett s k Œterrop varefter man kan gšra en omfšrsšljning. SŠljaren betalar provision fšr varje enskild auktionspost till auktionsfšretaget pœ ca tolv procent plus moms av klubbat pris. Auktionsfšretaget ombesšrjer och stœr risken fšr transporten av fšremœlet till auktionsstšllet. Fšr att delta i auktionen, mœste den intresserade kšparen ansška om att erhœlla en auktionsspade hos auktionsfšretaget, som gšr en kreditbedšmning och sedan avgšr om kšparen Šr godkšnd. Vid inrop skall spaden med ett kreditnummer uppvisas fšr auktionsfšrršttaren, varvid en bindande registrering av kšp sker. Det fšrekommer Šven att auktionsfšretaget Œtar sig inropsuppdrag, fšr vilket man tar ut en inkšpsprovision pœ všrdet av det inkšpta fšremœlet. Traditionella auktionsfšretag har Šven bšrjat visa sina fšremœl pœ webben och erbjuder till och med budgivning on-line. 2.1.2 SŒ fungerar Internetauktionen Den amerikanska webbsidan www.ebay.com startades 1995 av en hšngiven samlare av Pez, en slags hœllare fšr godistabletter. Ebay Šr idag stšrst i všrlden pœ konsumentrelaterade Internetauktioner som všnder sig till konsumenter och Šr de svenska motsvarigheternas fšrebild. Sedan en tid fšrekommer svenska fšretag som sšljer och/eller fšrmedlar bœde begagnade och nya varor i auktionsform. Vid utauktionering av nya varor, fšrekommer ofta att flera produkter av samma typ utbjuds. FšrsŠljningen sker genom tšvlan om varorna, dšr det muntliga kšpslœendet har ersatts med ett elektroniskt, och dšr buden hšjs genom ett klick pœ musen. Grundtanken Šr att Šgaren av webbsidan upplœter plats fšr sšljare att erbjuda sina varor, medan kšparen registrerar sig som anvšndare och sedan kan bjuda pœ varorna. Syftet med 9

Internetauktionen Šr att genom ett lœgt utropspris, locka konsumenter till att kšpslœ om varor och fœ dem att gšra stora fynd, eller Œtminstone tro att de fyndar. En av anledningarna till att butiker pœ nštet kan hœlla lšgre priser Šr deras avsaknad av kostnader fšr butikshyra. Internet bidrar Šven till eliminering av gršnser och škad konkurrens mellan fšretag šver hela jorden. Ebay.com, ett amerikanskt Internetauktionsfšretag, kan i teorin konkurrera med svenska Bid2day.com om australiensiska konsumenters kšpkraft. Kontentan blir att priserna pressas och konsumenterna kan handla till lšgre priser. InternetauktionŠren sšljer alltsœ en tjšnst till nœgon som vill bjuda ut varor till fšrsšljning. De stšrsta InternetauktionŠrerna bjuder ut nya produkter, fršmst datorer, hemelektronik och sportartiklar som man har kšpt upp frœn etablerade ŒterfšrsŠljare. NŒgra erbjuder flygbiljetter och resor. WebbauktionsjŠttarnas affšrsidž Šr att sšllankšpsvarorna har fœtt en allt kortare livslšngd och fšretagen har dšrmed fœtt ett allt stšrre behov av att avsštta utgœngna modeller, fšrra Œrets produkter och restlager. Bidlet AB menar att syftet frœn bšrjan varit att skapa en handelsform som ger leverantšrerna en mšjlighet att sšlja ut šverblivna produkter, samtidigt som kšparna fœr tillgœng till varorna till ett fšrmœnligt pris. 7 InternetauktionŠrerna samarbetar med kšnda varumšrken av hšg kvalitet fšr att framstœ som en serišs butik och fšr att vinna kundens fšrtroende, vilket Šr viktigt vid en lansering ny fšrsšljningsmetod. Det finns tvœ typer av Internetauktioner; de som fungerar pœ liknande sštt som gula tidningen, och de stšrre dšr fšrmedlaren kšper in ett visst antal varor och sedan fungerar som en ŒterfšrsŠljare pœ Internet. BŒde privatpersoner och fšretag kan delta i bœda typerna av auktioner. Det kršvs endast en kostnadsfri registrering av kšparen, fšr vilken man mœste vara šver 18 Œr. Vid samtliga undersškta Internetauktioner Šr det gratis fšr privatpersoner att bjuda ut sina varor till fšrsšljning, medan man tar ut en avgift fšr fšretagsannonser. 7 Se www.bidlet.se/about.htm, 991221 10

Eftersom auktionerna pœgœr hela tiden, kan man fritt bšrja bjuda sœ fort registreringen Šr gjord. Genom att všlja i listan šver produkter och klicka pœ den man Šr intresserad av, finner man information om den aktuella varan. DŠr finns dels produktuppgifter, men Šven information om hšgsta bud just nu, hur lšnge auktionen pœgœr, varans cirkapris i butik, lšgsta budškning samt kšp- och leveransvillkor. Bud skall anges inklusive moms. NŠr auktionen Šr avslutad, fœr den eller de kšpare som har avgivit vinnande bud besked via sin e-postadress, varefter kšparen inom fyra dagar mœste bekršfta sitt bud. AvstŒr kšparen frœn att bekršfta budet, fšrlorar han varan. Vid kšp frœn Bidlet eller Bid2day, sker betalning antingen mot faktura eller genom postfšrskott. Dessa auktionsfšretag svarar sedan fšr att varan levereras till angiven adress. En privat sšljare lšgger upp sin annons genom att fylla i olika kategorier presenterade pœ auktionssidan. Vid fšrsšljning bšr han, enligt Internetauktionsfšretagens tips fšr lyckad fšrsšljning, gšra en detaljerad beskrivning och Šven om mšjligt lšgga in en bild pœ varan. En intresserad kšpare har mšjlighet att sška bland representerade kategorier fšr att finna rštt vara. Auktionen Šr gratis fšr privatpersoner, oavsett om man vill kšpa eller sšlja, medan fšretag betalar fšr tjšnsten. SŠljaren bestšmmer utropspris och hur lšnge auktionen skall pœgœ. Kšparen bjuder pœ varorna och sšljaren avgšr vilket bud han Šr beredd att acceptera. PŒ flera webbauktioner fšrekommer betygssystem, dšr parterna bedšmer och graderar varandra fšr att undvika oserišsa anvšndare. 2.1.3 Internetauktionsfšretag Bidlet AB Šr ett av de stšrsta svenska auktionsfšretaget och finns under adressen www.bidlet.se, dšr man erbjuder nya varor till fšrsšljning. PŒ webbsidan finns beskrivningar och bilder pœ varor som kan liknas vid ett vanligt skyltfšnster. Bidlet AB stœr Šven bakom en fšrmedlingstjšnst benšmnd www.eannons.se, som ocksœ fungerar som kšp- och sšljtjšnsten pœ Aftonbladets hemsida. Hit kan privatpersoner och fšretag všnda sig fšr att sšlja begagnade varor, restlager eller motsvarande genom auktion. Eannons.se har ingen aktiv roll i fšrmedlingen, utan upplœter endast plats pœ sina webbsidor. 11

En annan stor svensk auktionssida har adressen www.bid2day.com. ven hšr fšrekommer fšrsšljning av nya varor samt fšrmedling av begagnade varor mellan. Webbsidan samt komplementbutiken Bid2day Store Šgs av fšretaget Bid2day Scandinavia AB. Eftersom man samarbetar med Passagen och Telenordia, kan man frœn nšmnda sidor lšnka sig till auktionssajten. PŒ adressen www.se.teleauction.com finns en Internetauktion, Šgd av Interactive Television AB, som erbjuder nya varor till hšgstbjudande. PŒ webbsidan uppges Šven att samtliga bud bearbetas varefter de hšgsta sorteras ut och beršrda parter kontaktas. Urvalsproceduren kršver dock ingen grundligare undersškning av kšparen, eftersom hšgstbjudande kund vinner. Vid lika bud gšller det fšrst lagda 8. En annan variant av Internetauktion stœr www.postordermarknaden.com fšr. HŠr kan privatpersoner och fšretag annonsera, sšlja pœ auktion eller genom anbudsfšrfarande. Fšr att klargšra vilka varor som sšljs genom ett auktionsfšrfarande, skall sšljaren ange i annonsen om han všljer att endast sšlja till begšrt pris. Om man dšremot vill sšlja efter ett anbudsfšrfarande, fšrmedlar Postordermarknaden via e-post samtliga bud som lšggs pœ de utannonserade varorna, och annonsšren avgšr sjšlv vilket som skall accepteras. Accept gšrs genom returnering av meddelandet med det antagna budet och hšrigenom sluts avtalet. Postordermarknaden driver Šven en betalnings- och fraktfšrmedling, dšr sšljaren ber om fšrmedling av betalning frœn kšparen. Postordermarknaden ombesšrjer sedan transporten till kšparen. Man menar att servicen ger trygghet bœde fšr kšparen och sšljaren, eftersom den sistnšmnde fšrsškrar sig om att fœ betalt och kšparen fœr varan levererad pœ ett sškert sštt. BŒde kšpare och sšljare fœr betala fšr dessa tjšnster. Antalet Internetauktioner všxer stadigt och fšrutom de ovan nšmnda stšrre sidorna finns en uppsjš av mindre marknadsplatser fšr fšrsšljning av begagnade varor. Mellan den mer 8 Se bilaga 3, Teleauctions auktionsregler och villkor, p 8. 12

namnkunniga Dagens Nyheters Ókšp & sšlj auktionó och LŠnsmans Online Auktion 9 finns idag ett samarbete. Det kommer troligen att hjšlpa den sistnšmnda fortfarande lilla auktionssidan att všxa. Bamba Auktion finns pœ www.bamba.nu och Šr fortfarande en relativt liten auktionssida. Webbsidan www.webauktion.nu Šr liksom Eannons ett mer avancerat pryltorg fšr privatpersoner och fšretag som šnskar sšlja saker som man inte lšngre anvšnder. 2.1.4 Typer av auktioner Vanligen fšrekommer upp till fyra olika slags auktioner; traditionell (engelsk), blixtauktion, dold och hollšndsk auktion. Vid den samtliga auktioner, fšrutom den hollšndska sker budgivningen i uppslag och intressenter kan fšlja utvecklingen av bud, vilken Œterfinns pœ webbsidan. HollŠndsk auktion Šr en slags bakvšnd auktion, dšr utropspriset motsvarar ordinarie butikspris och sedan sjunker med en viss summa per pœ fšrhand bestšmd tidsperiod, tills nœgon kšper produkten. Blixtauktionen, som genomfšrs med stigande bud, pœgœr under mycket kort tid, vanligen nœgra minuter till skillnad frœn andra auktioner som kan pœgœ under flera dagar. KŠnnetecknande fšr auktioner Šr ju just att kšparna šppet tšvlar mot varandra och fortlšpande kan fšlja budutvecklingen. Vid den dolda auktionen kan kšparen inte kan se hur mycket andra spekulanter har bjudit, varfšr han inte heller kan veta hur mycket han behšver hšja sitt anbud fšr att erhœlla varan. FrŒgan uppstœr dœ vad som skiljer fšrsšljning vid en auktion i allmšnhet och dold auktion i synnerhet, mot fšrsšljning genom anbudsfšrfarande. Jag Œterkommer till detta problem under avsnitt 2.3.3 dšr en jšmfšrelse gšrs mellan dessa tvœ fšrsšljningstekniker. 9 Se LŠnsmans Online Auktions webbsida, www.auktion.cit.se. 991211 13

2.2 Auktionsfšrfarandet 2.2.1 Inledning Fšr att ett avtal skall anses slutet pœ auktion kršvs att vissa fšrutsšttningar Šr uppfyllda. Ett flertal kšpare skall Šgna sig Œt inbšrdes tšvlan om samma vara hos en av utbjudaren organiserad fšrsšljning. Med auktion kan alltsœ avses det prissšttningssystem som innebšr att kšpare bjuder mot varandra och den som avger hšgsta budet fœr varan. Vid hollšndsk auktion erhœller den kšpare som bjuder fšrst, varan. FrŒgan uppstœr emellertid om fšrsšljningen fortfarande gšrs pœ auktion nšr endast en kšpare Šr intresserad och tšvlingsmomentet sœledes bortfaller. Vidare mœste undersškas om fšrsšljningssystemet fortfarande kan anses vara en auktion om ett flertal varor av samma slag utbjudes fšr šppen budgivning. Man skulle vidare kunna tšnka sig att fšrsšljning pœ auktion kršver ytterligare ett rekvisit, nšmligen ett trepartsfšrhœllande, bestœende av sšljare, kšpare och en fšrmedlare. DŒ uppstœr problemet om fšrsšljningen fortfarande kan anses gjord pœ auktion om sšljaren av varan Šven skšter sjšlva utropningen. 2.2.2 Auktionens avtalsmekanism Auktioner Šr ett speciellt sštt att ingœ avtal pœ, som karaktšriseras av att samtliga intresserade kšpare muntligen under inbšrdes tšvlan bjuder pœ utropade fšremœl. PŒ Internetauktioner ersštts de muntliga buden av ett elektroniskt, dšr det Šven fšrekommer andra former av uppslaget. 10 Inropet av ett fšremœl ršknas som en bindande viljefšrklaring, medan utropet kan tolkas pœ tvœ olika sštt. NŠr auktionsfšrršttaren fšrbehœllslšst ropar ut fšremœl till fšrsšljning mœste utropet jšmstšllas med ett anbud, dšr inropet skall ses som en accept. I auktionsavtalen 10 Se Adlercreutz, AvtalsrŠtt I, s 88, angœende avtalslagens modell fšr avtalsslut tillšmpad pœ auktioner. Man skulle dock kunna tšnka sig att auktionens avtalsmekanism inte skall pressas in i avtalslagens modell fšr avtalsslutande, utan att det i stšllet ršr sig om handelsbruk. 14

hos Internetauktionsfšretagen fšrekommer klausuler om fri pršvningsrštt, varvid sšljaren fšrbehœller sig rštten att fšrkasta Šven det hšgsta budet. Utropet blir dšrmed att jšmfšra med ett utbud, varvid inropet mœste anses vara anbud, av vilket anbudsgivaren Šr bunden under en relativt kort tid 11, som lšngst tills ett nytt anbud har avgivits. 12 FšremŒlen kan emellertid Šven utropas ovillkorligen, utan auktionšrens mšjlighet att fšrkasta bud. Utropet mœste dœ anses som ett anbud och hšgsta bud vinner oavkortat. Eftersom accepten inte kommer att vara ren, utropat pris Šr ju nšstan aldrig detsamma som klubbat pris, mœste denna gšlla som ett nytt anbud. Genom klubbslaget accepterar auktionsfšrršttaren anbudet. Bindande avtal har hšrmed uppstœtt. Genom den sedvšnja som har uppkommit under auktionernas lœnga historia, anses auktionen avslutad nšr auktionsfšrršttaren klubbar det sista budet. DŠrigenom har det sist lagda budet antagits och ett bindande avtal har uppkommit. 13 Vid Internetauktioner anges innan budgivningen bšrjar, hur lšnge den aktuella auktionen skall fortlšpa. NŠr det pœ fšrhand angivna klockslaget har infunnit sig, avslutas auktionen. Den som dœ har lagt det hšgsta budet vinner budgivningen. Vid lika anbud gšller det fšrst lagda, vilket Šr enkelt att kontrollera eftersom tidpunkten nšr buden lšmnas registreras. Kšparen mœste dock bekršfta sitt anbud innan ett bindande avtal sluts. Anbud kan inte Œterkallas, varken innan auktionen har stšngt eller efter. Efter auktionens avslutande och genom kšparen bekršftelse av anbudet har ett bindande avtal slutits med den person som lade det sista budet. 2.2.3 Auktion som prissšttningsmekanism SŠljaren vet vilka kostnader han har fšr att producera en vara och sštta den i omlopp. DŠrfšr har han, fšr att tšcka sina omkostnader, bestšmt till vilket pris han Šr beredd att sšlja varan och fšljaktligen anvšnt sig av en fix prislista. Priset har dšrutšver bestšmts av tillgœng och efterfrœgan. Makten att bestšmma priset har med andra ord till stor del legat hos sšljaren, och 11 JŠmfšr 3 2 st AvtL, enligt vilken muntliga anbud skall antagas omedelbart. 12 Se Adlercreutz, AvtalsrŠtt I, s 88 13 Se Adlercreutz, AvtalsrŠtt I, s 88. 15

till viss del hos marknaden. Om antalet intresserade kšpare har varit fšrre Šn antalet varor till fšrsšljning, har sšljaren varit tvungen att sšnka priset eller att hœlla varorna i lager och všnta tills de Œter blir efterfrœgade. Vid fšrsšljning pœ auktion kullkastas hela denna prissšttningsmekanism. IstŠllet sker en fšrskjutning av prisbestšmmandemakten Œt kšparhœllet. Genom att kšparna stšlls mot varandra och šppet tšvlar om vem som Šr beredd att betala mest fšr varan, lšggs prisnivœn i allt hšgre grad i hšnderna pœ spekulanterna. Buden hšjs successivt och den kšpare som har bjudit hšgst, erhœller slutligen varan. NŠr tvœ varor av samma typ utbjuds till fšrsšljning kommer en fšrlorare att framtršda, den som bjšd hšgst. Eftersom en annan intressent genom att bjuda nšst hšgst kunde fœ samma vara, men till ett lšgre pris, har den hšgstbjudande gjort en dœlig affšr. Risken Šr dšrfšr stor att den hšgstbjudande vill Œngra sitt kšp. 14 PrissŠttningen vid auktion kan emellertid styras av andra faktorer. SŠljaren kan exempelvis anvšnda sig av ett lšgsta utropspris, vilket kan ligga šver produktionskostnaderna och sœledes innehœlla en vinstdel. Man kan Šven fšrbehœlla sig rštten att fšrkasta det hšgst lagda budet vid tidpunkten fšr auktionens avslutande. Genom dessa fšrfaranden behœlls det avgšrande momentet i prisstyrningen hos sšljaren, trots att kšparen ges en stšrre bestšmmanderštt šver priset. I ett samhšlle dšr brist pœ varor inte Šr ett problem, utan dšr man i stšllet har ett visst mœtt av šverproduktion, kommer lagerhœllningskostnader att ška och sšljaren kommer att fœ ett allt stšrre behov att avsštta sina produkter. DŒ kommer prisbestšmmandemakten att successivt fšrskjutas Œt kšparhœllet, och konsumenterna kommer att fœ allt stšrre inflytande. 14 Se vidare kapitel 4 om Œngerveckan. Detta kallas i nationalekonomi fšr the winnerõs curse. Det finns auktioner dšr den hšgstbjudande fœr kšpa fšr det pris som nšst hšgsta budet har erbjudit. 16

2.2.4 Fšrmedlingsrekvisitet SŒsom angivits i inledningen av detta kapitel definieras begreppet auktion i nationalencyklopedien som en offentlig fšrsšljning, vid vilken spekulanterna avger allt hšgre bud. Rekvisitet Óoffentlig fšrsšljningó bšr tolkas sœ att fšrsšljningen skall všnda sig mot fler Šn en intressent. SŠljaren frœgar ett flertal spekulanter hur mycket var och en Šr villig att bjuda fšr en vara. Om sedan endast en person visar sig intresserad av att bjuda pœ varan Šr ointressant. Just viljan att erbjuda flera personer att tšvla mot varandra om en vara, Šr vad innebšrden av offentlighetsrekvisitet. SŒledes Šr Šven fšrsšljning genom hšgstbjudande med en deltagare en auktion, sœ lšnge man har erbjudit varan till ett flertal personer. I definitionen av auktion inbegrips budgivningsproceduren, varigenom auktionsfšrfarandet sšrskiljs frœn de traditionellt fixa prislistorna. Trots att ett handelsbruk innefattande en fšrmedlare vid auktionsfšrfarande har utvecklats, kan detta rekvisit inte ges nœgon betydelse vid bestšmmandet av vad som skall anses vara en auktion. IstŠllet Šr prissšttningsmekanismen det avgšrande rekvisitet vid bedšmningen av vad som skall vara en auktion, eftersom den všsentliga skillnaden frœn fšrsšljning enligt en fix prislista ligger i just denna fšreteelse. Syftet med auktion Šr att erbjuda ett antal personer deltagande i budgivningen. DŠrfšr mœste Šven en vara utbjuden till fšrsšljning och till hšgstbjudande anses sœld pœ auktion, Šven om endast en person lšgger bud. Den auktionsverksamhet som bedrivs pœ Internet, bœde dšr auktionsfšretaget kšper in varor och sœledes Šr ŒterfšrsŠljare, och dšr en ren fšrmedling sker, omfattas alltsœ av begreppet auktion. 17

2.3 Anbudsfšrfarandet 2.3.1 Inledning Liksom auktion, Šr anbudsfšrfarandets syfte att genom inbšrdes tšvlan mellan spekulanter uppnœ ett sœ fšrdelaktigt avtal som mšjligt. Som ett fšrsta led i avtalsslutet infordras skriftliga anbud. Detta avtalssštt Šr vanligt framfšr allt vid mer komplicerade avtal, sœsom byggnadsentreprenad. 15 Framfšrallt vid statlig och kommunal verksamhet har anbudsfšrfarandet stor betydelse, vilket regleras i upphandlingsfšrordningen och motsvarande kommunala bestšmmelser. Under detta avsnitt ges en mycket kortfattad redogšrelse fšr anbudsfšrfarandets karakteristik, fšr att en jšmfšrelse med den dolda auktionen skall kunna gšras. 2.3.2 Avtalsmekanismen Det fšrekommer vanligen tre upphandlingsformer, sluten upphandling, fšrhandlingsupphandling och direktupphandling. De tvœ fšrstnšmnda bygger pœ ett anbudsfšrfarande. Adlercreutz menar att infordrandet av anbud kan betecknas som ett sšrskilt slag av utbud. HŠri kan anges hur lšnge anbud skall vara bindande. Om ingen upplysning finns skall det ršknas med skšlig acceptfrist. Det finns ofta en precisering i anbudsinfordran om vilka avtalsvillkor som skall ingœ i avtalet, vilket medfšr att anbuden endast kommer att skilja sig prismšssigt. Anbudsinfordran sker i allmšnhet med fri pršvningsrštt av inlšmnade anbud, vilket medfšr att anbudsgivare inte kan kršva att hans bud skall antas. 16 Trots att infordrandet av anbud Šr en slags uppfordran att avge anbud, har den inte de ršttsverkningar som anges i 9 AvtL, eftersom denna bestšmmelse tar sikte pœ fšrsšljning av samma slags varor till ett flertal kunder. Vid infordrande av anbud stœr det klart att endast ett avtal i allmšnhet skall slutas, varfšr accept kršvs. 15 Se Adlercreutz, AvtalsrŠtt I, s 90. 16 Se Adlercreutz, AvtalsrŠtt I, s 90 ff. 18

2.4 JŠmfšrelse mellan anbudsfšrfarande och auktion Auktion och anbudsfšrfarandet har samma syfte, att uppnœ ett sœ hšgt pris som mšjligt genom spekulanternas inbšrdes tšvlan. BŒde vid anbudsinfordran och auktion erbjuder man ett antal villkor och ser sedan vilken kšpare som accepterar dessa till ett fšr sšljaren mest fšrdelaktigt pris. Mellan en dold auktion och fšrsšljning genom ett anbudsfšrfarande finns vissa likheter. De intresserade kšparna kan exempelvis inte varken vid dold auktion eller vid ett anbudsfšrfarande, se hur mycket švriga spekulanter har bjudit fšr varan. Fšljaktligen vet spekulanten inte hur mycket han bšr hšja sitt anbud fšr att vinna. Vid auktion har emellertid spekulanterna mšjlighet att se hur mycket švriga anbudsgivare har bjudit och kan dšrmed gšra en avvšgning mellan viljan att erhœlla varan och det pris man tvingas betala. 17 Vid anbudsfšrfarande kan avgivarna dšremot inte se vilket pris švriga medtšvlande har bjudit och man vet dšrfšr inte heller hur mycket man bšr hšja sitt pris fšr att vinna avtalet. Vid ett anbudsfšrfarande uppmanas spekulanterna att inkomma med ett anbud fšre ett visst datum, och har dšrefter ingen mšjlighet att Šndra sitt anbud. Auktionen dšremot Šr levande under en bestšmd tidsperiod och spekulanterna har dœ mšjlighet att hšja sina anbud vid ett obegršnsat antal tillfšllen under den tid som auktionen pœgœr. Den grundlšggande skillnaden mellan ett anbudsfšrfarande och en auktionsfšrsšljning ligger fšljaktligen i prissšttningsmekanismen, mšjligheten att vid auktion successivt hšja sitt anbud tills man erhœller varan. 17 Detta gšller dock inte hollšndsk auktion. 19

3. Internetauktionsfšretagets ršttsliga stšllning 3.1 Inledning UtgŒngspunkten i den svenska avtalslagen vid slutande av avtal, Šr att inga andra Šn parterna sjšlva blir bundna av avtalet och fœr fšrpliktelser till fšljd av avtalet. Vid lagens tillkomst sœg man tvœpartsfšrhœllanden; sšljare-kšpare, borgenšr-gšldenšr, arbetsgivare-arbetstagare. De stšrsta InternetauktionŠrerna, vilka upptršder som om de vore fšrmedlare, Šr juridiskt sett sšljare. Jag syftar pœ Bidlet AB och Bid2day Scandinavia AB, som driver auktionerna www.bidlet.se respektive www.bid2day.com. Av kšpvillkoren framgœr att Bidlet AB fšrblir Šgare till sœld vara, till dess full betalning har erlagts. 18 Bidlet.se kan dšrfšr omšjligen vara nœgot annat Šn sšljare av varorna och mœste betecknas som en butik pœ nštet, men i vilken fšrsšljning sker i auktionsform. Efter samtal med kundtjšnstansvarig, framkommer att Šven Bid2day.com Šr ŒterfšrsŠljare av de nya varor som utbjuds i auktionsform pœ webbsidan. 3.1.1 NŠringsidkarbegreppet pœ Internet Fšr att konsumentkšplagen skall bli tillšmplig, kršvs att kšpet tršffas mellan en nšringsidkare i dennes yrkesmšssiga verksamhet, och en konsument. Lagen skall ocksœ tillšmpas nšr kšpet gšrs mellan tvœ privatpersoner, men fšrmedlas av en nšringsidkare i dennes yrkesmšssiga verksamhet, 1 KkšpL. Enligt fšrarbetena avses med nšringsidkare, en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur och av sœdan karaktšr att den kan betecknas som yrkesmšssig. Det finns alltsœ inga stšrre krav pœ verksamhetens omfattning, ej heller att den bedrivs i vinstsyfte. 19 FšrsŠljningen mœste dessutom ske inom ramen fšr nšringsidkarens yrkesmšssiga verksamhet. Detta rekvisit syftar till att undanta fall dœ en person, som i och fšr sig Šr nšringsidkare, sšljer en vara under sœdana fšrhœllanden att han mœste anses handla i 18 Se www.bidlet.se/03_main.htm, kšpvillkor p 9. 19 Se Prop 1989/90:89, s 60. 20

egenskap av privatperson. 20 Konsumentkšplagen kan alltsœ inte tillšmpas nšr en fšretagare sšljer sin privata egendom. Lagen Šr tvingande till konsumentens fšrmœn, varfšr avtalsvillkor som inskršnker konsumentens ršttigheter enligt lagen blir ogiltiga. InternetauktionŠrerna erbjuder tjšnster i form av plats pœ sin webbsida, visserligen gratis fšr privatpersoner, men uteslutande mot ersšttning av fšretag. Man anvšnder sig av marknadsfšring fšr att sprida information om sina tjšnster och det fšrekommer verksamhet av ekonomisk natur. Vinstgivande eller ej Šr ovšsentligt. InternetauktionŠrerna Šr sœledes i lagens mening nšringsidkare och konsumentkšplagen skall tillšmpas vid fšrsšljning. 21 3.1.2 Konsumentbegreppet pœ Internet Det Šr av stor vikt att en nšringsidkande sšljare kan faststšlla med vilken typ av motpart avtalet sluts, sœ att han pœ fšrhand vet om konsumentskyddslagstiftning Šr tillšmplig. I svensk konsumentlagstiftning finns inget enhetligt konsumentbegrepp, varfšr samma transaktion kan komma att bedšmas enligt flera olika regelkomplex. 22 Konsumentskyddslagarna gšller dock vanligtvis nšr en konsument agerar huvudsakligen fšr enskilt ŠndamŒl eller fšr enskilt bruk. 23 En person som kšper hemelektronik eller andra produkter pœ en Internetauktion Šr alltsœ konsument, om han skall anvšnda varorna huvudsakligen fšr enskilt bruk. Kšper han dšremot varorna fšr sin arbetsgivares rškning eller fšr sin egen nšringsverksamhet, Šr han inte konsument. I svensk konsumentlagstiftning innebšr begreppet konsument inte nœgon begršnsning avseende avtalsobjektets anvšndning i sig, utan denna begršnsning regleras sšrskilt genom tillšgget Óhuvudsakligen fšr enskilt ŠndamŒlÓ. 24 Det fšrekommer dock lagar dšr innebšrden av termen 20 Se Prop 1989/90:89, s 60. 21 Se vidare nedan avsnitt 3.2, om lagens tillšmpning vid fšrmedling. 22 Se Herre, Konsumentkšplagen En kommentar, s 66. 23 Se exempelvis 1 HemfL, 1 KKrL, 1 KTjL 24 Se Nordisk implementering av distansavtalsdirektivet, s 26. 21

konsument inte sšrskilt fšrklaras. 25 Huvudsaklighetsrekvisitet finns inte med i varken hemfšrsšljningsdirektivet eller distansavtalsdirektivet. Vid implementeringen av hemfšrsšljningsdirektivet diskuterades innebšrden av rekvisitet och man pœpekade att ministerrœdet och kommissionen uttalat att, dšr en konsument handlat fšr eget bruk och fšr fšrvšrvsverksamhet, skall avtalet omfattas av direktivet endast dšr konsumenten huvudsakligen handlade utanfšr fšrvšrvsverksamheten. 26 FrŒgan uppstœr emellertid hur InternetauktionŠren skall kunna avgšra med vem han avtalar. NŠr en kšpare anvšnder personlig e-postadress, Šr det Šr i dagslšget svœrt att kontrollera om personen handlar fšr eget bruk. Eftersom nšringsidkaren i allmšnhet har bevisbšrdan fšr att han inte har avtalat med en konsument, har han ocksœ intresse av att faststšlla om motparten Šr konsument eller ej. 27 Herre fšr ett intressant resonemang om konsumentkšplagens tillšmplighet. Lagen torde fšrutsštta att nšringsidkaren insœg eller bort inse att det ršr sig om ett konsumentkšp enligt definitionen i 1 KkšpL, varfšr utrymme fšr presumtioner lšmnas angœende vissa varor. 28 Vid kšp av vissa varor, t ex sportartiklar och klšder, Šr det lšttare att indirekt faststšlla syftet med infšrskaffandet. SŒvida inte skidutrustningen skall anvšndas som arbetsredskap av en pistšr, eller vid ett av en skidproducent arrangerat jippo i skidomrœdet, kšps denna typ av vara uteslutande fšr eget bruk. Naturligtvis Šr det fortfarande svœrt att faktiskt se vem som kšper fšr eget bruk och vem som fšretršder sin arbetsgivare, mšjligtvis kan slutsatser dras av vem som skall betala de infšrskaffade varorna. De Internetauktionsfšretag som Šr ŒterfšrsŠljare, fšrutsštter att en kšpare som anvšnder sin personliga e-postadress handlar fšr enskilt bruk. DŠrmed tillšmpas 25 Se t ex 1 konsumentfšrsškringslagen och 1 marknadsfšringslagen. 26 Se Nordisk implementering av distansavtalsdirektivet, s 27. 27 Se Hultmark, Elektronisk handel och avtalsrštt, s 77. 28 Se Herre, Konsumentkšplagen En kommentar, s 73. 22

uteslutande konsumentkšplagen vid fšrsšljning i auktionsform, sœ lšnge kšparen inte uppger att infšrskaffandet sker fšr en nšringsidkares rškning. 3.1.3 Mellanman KŠnnetecknande fšr en mellanman, Šr att han handlar fšr nœgon annans, sin huvudmans rškning. Med undantag frœn kommissionsreglerna, blir huvudmannen bunden under fšrutsšttning att mellanmannen fšljer de instruktioner han har fœtt fšr sitt handlande. Han fšretar alltsœ ršttshandlingar, men kan ibland Šven inneha rent faktiska uppgifter, sœsom att ta hand om varor som han antingen skall sšlja fšr huvudmannens rškning eller som han har inkšpt fšr denne. Beroende pœ vilka uppgifter och vilka instruktioner han har fœtt av sin huvudman, kommer mellanmannen att upptršda i olika juridiska drškter. 29 I dessa avtalssituationer finns alltsœ ett ršttsligt fšrhœllande dels mellan huvudmannen och mellanmannen, det inre fšrhœllandet, men Šven mellan tredje man och huvudmannen, vilket benšmns ytterfšrhœllandet. 3.1.4 Annonsfšrmedlare Sedan lšnge har tidningar erbjudit sina lšsare att annonsera under vad man kallar Ókšp- och sšljsidorna. SŠljaren skickar dœ in en annons och betalar fšr antalet rader han šnskar ha i tidningen. PŒ detta sštt fœr privatpersoner mšjlighet att sšlja sina begagnade saker. FšretrŠdesvis sšljs sportartiklar, djurtillbehšr, hemelektronik och hifi genom tidningarnas fšrsorg. Den presumtive kšparen lšser tidningen och ringer sjšlv upp sšljaren alternativt kontaktar tidningen som fšrmedlar kšparens namn och telefonnummer till sšljaren. Fšrmedlaren har vid detta fšrfarande ingen aktiv roll, utan upplœter endast plats i tidningen mot betalning. Vanligtvis fšrekommer anslagstavlor i kvartersbutiker, dšr kunderna kostnadsfritt kan sštta upp sina annonser. PŒ samma sštt som vid tidningsannonser, har affšren ingen aktiv roll i fšrmedlingen utan upplœter endast utrymme fšr kundernas annonser. PŒ liknande sštt fšrekommer mer avancerade pryltorg pœ Internet, varav Eannons.se och Webauktion.nu Šr tvœ 23

exempel. Man upplœter plats pœ sin webbsida, dšr intresserade privatpersoner kostnadsfritt kan annonsera ut varor till fšrsšljning. Kšparna bjuder hšr mot varandra och man kan se hur mycket budet bšr hšjas fšr att man skall fœ varan. FrŒgan Šr dock hur aktiv fšrmedlaren mœste vara, fšr att vara av nœgon mellanmansršttslig karaktšr. Tidningsutgivarens ansvar fšr tryckandet av uppgifter i annonsen, Šr inte av fšrmedlingsjuridisk karaktšr, eftersom det kršvs att kšparen sjšlv kontaktar sšljaren och parterna ingœr avtal utan ytterligare hjšlp av tidningen. Likadant gšller dœ tvœ personer sluter avtal efter att ha funnit varandra genom en annons i kvartersbutiken. NŠr Internetauktionen Šr ÓhelautomatiskÓ, dvs sšljaren švervakar sjšlv de bud som lšggs pœ utbjudna varor och han kontaktar sjšlv den kšpare som har bjudit hšgst, mœste webbsidans ÓŠgareÓ liknas med affšrsinnehavaren eller tidningsutgivaren och alltsœ inte vara ett mellanmansršttsligt institut. Endast det faktum att Internetannonsfšrmedlaren har investerat i en dyr och avancerad datautrustning fšranleder inte att han automatiskt fœr en mellanmansršttslig stšllning. Fšr att Internetannonsfšrmedlaren skall fœ en mellanmansršttslig status mœste han pœ nœgot sštt befatta sig med buden. Han skulle exempelvis kunna ta emot anbuden till sin elektroniska brevlœda och sedan sjšlv skicka dem vidare till mottagaren. Detta fšrfarande fšrekommer emellertid inte, utan fšrmedlingen av anbuden sker automatiskt. Den fšrmedling mellan privatpersoner som sker genom Eannons och Webauktion fšranleder alltsœ inte att nœgot mellanmansršttsligt ansvar aktualiseras. 29 Se bilaga 2 fšr en redogšrelse av de fšr Internetauktioner relevanta mellanmšnnen. 24

3.2 Fšrmedlingsregeln i 1 2 st KkšpL 3.2.1 Regelns materiella innehœll Konsumentkšplagen kan bli tillšmplig Šven om sšljaren sjšlv inte Šr nšringsidkare, men om kšpet fšrmedlas fšr sšljaren av nšringsidkaren i dennes yrkesmšssiga verksamhet, 1 2 st KkšpL. 30 Det fšrutsštts att kšparen Šr en privatperson som fšrvšrvar huvudsakligen fšr enskilt bruk. Denna regel innebšr att den nšringsidkande fšrmedlaren blir solidariskt ansvarig med sšljaren. Kšparen kan alltsœ všlja mot vem han vill rikta sina krav med anledning av fel eller dršjsmœl. HŠrigenom kommer konsumenten i en bšttre situation nšr han kšper av en privarperson genom en nšringsidkande fšrmedlare, Šn nšr han kšper direkt av en nšringsidkande sšljare. Om kšpet dšremot fšrmedlas av en nšringsidkare fšr en annan nšringsidkande sšljare Šr fšrmedlingsregeln inte tillšmplig. Situationen skall i stšllet bedšmas enligt fšrsta stycket KkšpL, varfšr det solidariska ansvaret mellan sšljaren och fšrmedlaren bortfaller. 31 Regeln innebšr ocksœ att en privat sšljare som anlitar en nšringsidkare fšr fšrsšljning av sina varor, kommer att fœ ansvar enligt konsumentkšplagen. Fšrmedlingsregeln skall inte tillšmpas dœ nšringsidkaren endast har satt kšpare och sšljare i fšrbindelse med varandra, utan att sjšlv direkt ha deltagit i fšrhandlingarna. 32 Den nšringsidkande fšrmedlaren mœste aktivt medverka till kšpet, exempelvis genom att han stšller sitt kontraktsformulšr till fšrfogande. NŠr konsumentkšplagen stiftades, fanns ingen kommersiell fšrmedling pœ Internet. DŠrfšr sšgs inget i fšrarbetena om denna fšreteelse. Eftersom ett tekniskt omrœde har utvecklats efter lagens ikrafttršdande, kan en ŠndamŒlstolkning gšras. FrŒgan uppstœr dšrvid om en investering i dyr och tekniskt avancerad datautrustning kan inbegripas i vad som avses med ett aktivt medverkande till kšpet. 30 Se avsnitt 2.1.1 fšr en redogšrelse av rekvisitens innebšrd. 31 Se Prop 1989/90:89, s 61. 32 Se Prop 1989/90:89, s 61. 25

Tidigare har en jšmfšrelse gjorts med tidningarnas Ókšp&sŠlj-sidorÓ gjorts, varvid det har konstaterats att deras roll inte Šr av mellanmansršttslig karaktšr. ven tidningen har emellertid gjort stora, dyra och tekniskt avancerade investeringar i tryckpressar fšr att kunna publicera annonser, men har ŠndŒ inte ansetts ha en tillršckligt aktiv roll i fšrmedlingen. Fšr att 1 2 st KkšpL skall kunna tillšmpas, mœste fšrmedlaren aktivt arbeta mellan kšparen och sšljaren och det ršcker alltsœ inte att fšrmedlaren bara sštter dem i fšrbindelse. 33 DŠrfšr kan inte en helautomatisk fšrmedling mellan privatpersoner pœ Internet omfattas av konsumentkšplagen. Om sšljaren Šr pœ obestœnd eller har upphšrt med sin nšringsverksamhet, kan kšparen všnda sig till en nšringsidkare i ett tidigare sšljled, 46 KkšpL. Denna bestšmmelse gšller bœde vid kšp hos Bidlet och Bid2day, vilket medfšr att kšparen kan všnda sig till leverantšren av varorna om Bidlet eller Bid2day exempelvis skulle gœ i konkurs. I fall dšr fšrmedlingsregeln skall tillšmpas, innebšr detta att kšparen, precis som vid ansprœk pga fel i varan, kan všnda sig mot den av sšljaren eller fšrmedlaren som inte Šr pœ obestœnd. 3.2.2 Fšrmedlingsregeln pœ Internetauktioner Vid auktioner intršder ofta en tredje avtalspart mellan kšpare och sšljare, nšmligen auktionsfšretaget. Fšrmedlaren Šr vanligen kommissionšr vid traditionella auktioner, medan han vid Internetauktioner kan inta varierande mellanmansršttsliga roller. 34 Vid auktionsfšrsšljning genom kommission, blir konsumentkšplagen direkt tillšmplig i fall dšr kommissionšren Šr nšringsidkare. Fšrmedlingsregeln torde Šven kunna tillšmpas i andra fall dšr nšringsidkare fšrmedlar genom auktion. 35 Eftersom www.se.teleauction.com fšrmedlar nya varor, fœr det antas att sšljaren vanligtvis Šr nšringsidkare. Konsumentkšplagen skall dšrfšr tillšmpas, men inte fšrmedlingsregeln. Kšparen fœr alltsœ rikta krav mot den nšringsidkande sšljaren och Teleauction undgœr sšljaransvar. 33 Se Prop 1989/90:89, s 61. 34 Se bilaga 2 fšr en redogšrelse av relevanta mellanmansršttsliga regler. 35 Se Herre, Konsumentkšplagen En kommentar, s 77. 26

Vid handel hos Eannons och Webauktion Šr fšrmedlaren inte delaktig i avtalsslutet, dœ man endast upplœter plats pœ sin auktionssida. 36 Fšrmedlingsregeln kan alltsœ inte heller hšr tillšmpas. Postordermarknaden uppger pœ sin webbsida att fšrsšljning kan ske genom ett anbudsfšrfarande, dšr fšrmedling av buden sker via e-post. Denna InternetauktionŠr erbjuder alltsœ ett fšrfarande dšr fšrmedlingsregeln kan tillšmpas. 3.2.3 Konsumentskyddsbehov idag I det svenska ršttssystemet har vissa personer ansetts ha ett sšrskilt skyddsvšrt intresse, dšribland konsumenter. Den nya tekniken stšller lagstiftaren infšr nya ršttsliga problem. I detta sammanhang šverdrivs ofta ršdslan infšr det nya och opršvade, vilket medfšr att bœde lagstiftaren och medborgare i allmšnhet har en tendens att se fler risker Šn mšjligheter. Internet Šr konsumentens bšsta mšjlighet att skaffa information, nœgot som i och fšr sig kršver bœde kunskap och tillgœng till ett nštverk. Internet ger dock konsumenter ošndliga mšjligheter att jšmfšra priser, villkor och utbud šver hela všrlden, vilket i slutšndan kommer att gynna den som lšgger ned lite mšda pœ sina efterforskningar. Konsumenten fœr lšttare att pœ ett globalt plan jšmfšra prissšttning och kan genom nœgra enkla klick bestšlla varor frœn det fšretag som erbjuder bšst villkor, oavsett geografisk placering. MŠnniskan anpassar sig efter hand till nya kommunikationsvšgar och lšr sig dra nytta av de mšjligheter som erbjuds. Genom infšrandet av nya handelssštt, kommer konkurrensen att ška och priserna kommer i slutšndan att pressas. Konsumenter kommer att spara tid, pengar och energi genom att handla pœ Internet. Kšp pœ Internetauktioner kršver initiativ frœn konsumentens sida. Han mœste sjšlv sška upp auktionen alternativt anvšnda sig av en sškmotor eller via lšnkar hitta auktionsfšretaget. NŠr konsumenten všl har funnit auktionen pœ nštet, skall han genom att klicka pœ musen bjuda pœ varor. Kšparen mœste vidare aktivt delta i den successiva hšjning av anbud som andra 36 Se avsnitt 3.1.4 om annonsfšrmedlaren och avsnitt 3.2.1 angœende fšrmedlingsregeln. 27

spekulanter gšr och om tillršckligt intresse fšr varan finns, sjšlv hšja sitt anbud fšr att kunna kšpa varan. Med undantag fšr blixtauktioner, pœgœr auktionerna under flera dagar, varfšr konsumenten har mšjlighet att under en relativt lœng tid reflektera šver sin kšpvilja fšr den aktuella varan. Bundenheten av kšp genom ett enkelt musklick upplevs visserligen inte som lika starkt som vid ett vanligt kšp i en butik. Initiativet att finna Internetauktionen, logga in sig och bjuda pœ varorna ligger dock pœ kšparen. Det Šr knappast en initiativrik och fšrhœllandevis stark konsument som avses att skyddas av lagstiftningen. Konsumenter har inte ansetts ha ett tillršckligt stort skyddsbehov vid kšp pœ traditionella auktioner, fšr att fœ rštt att Œngra sitt kšp. Internet Šr visserligen ett nytt kommunikationsmedel och affšrstransaktioner sker i en hšgre hastighet Šn tidigare. Konsumenten všnjer sig dock vid den nya tekniken som dessutom kršver initiativ frœn kšparen. Jag anser inte att konsumenter behšver ett hšgre lagstiftat skydd vid kšp pœ Internetauktioner, Šn vid traditionella auktioner. 37 Om ett sšrskilt behov av konsumentskydd skulle anses fšreligga vid Internetauktioner, kan exempelvis en ŒngerrŠtt vid sœdana konsumentkšp infšras. Konsekvenserna av ŒngerrŠtten vid Internetauktioner skulle emellertid bli mšrkliga fšr sšljaren. 38 4. ngerveckan 37 Se dock allmšnt om farhœgorna med Internet i SOU 1999:106. 38 Se vidare kapitel 4 om ŒngerrŠtten och dess konsekvenser fšr nšringsidkare respektive konsument. 28

4.1 Bakgrund Ett EG-direktiv om konsumentskydd vid distansavtal 39 har utarbetats och skall genom en distansavtalslag implementeras i svensk lagstiftning. Lagen skall tillšmpas vid avtal slutna pœ distans och nšr kommunikation sker pœ distans. Begreppet omfattar exempelvis situationer dœ Ófšretag erbjuder en vara eller en tjšnst pœ Internet och en konsument bestšller varan eller tjšnsten genom att klicka pœ en symbol pœ skšrmenó 40. Lagen kommer alltsœ att omfatta handel pœ Internet. Enligt direktivet och fšrslagets 3 p 5, Šr distansavtalslagen inte tšnkt att tillšmpas pœ avtal ingœngna vid auktion. 41 I denna uppsats har det dšrfšr varit viktigt att klargšra vad begreppet auktion omfattar. Justitiedepartementet har efter inkomna remissvar, uppmšrksammat att Internetauktioner har blivit mycket vanliga. Eftersom Internetauktionerna inte kommer att omfattas av Œngerveckan, har man pœ Justitiedepartementet talat om att gšra fšršndringar i fšrslaget. Under vœren 2000 kommer nytt material om distansavtal att publiceras och man ršknar med att en proposition kommer att vara klar i mitten av februari, fšr att kunna behandlas av Riksdagen under vœren och slutligen tršda i kraft den 1 juni 2000. Varfšr švervšger man att tillšmpa distansavtalslagen pœ Internetauktioner? Vilka blir konsekvenserna av konsumentens ŒngerrŠtt vid kšp pœ auktion? 4.1.1 Distansavtalsdirektivet EG:s direktiv om konsumentskydd vid distansavtal, skall omfatta bland annat handel pœ Internet. Genom lag skall direktivet implementeras i det svenska ršttssystemet senast den 1 juni 2000 42. Man kan tšnka sig framfšr allt tre orsaker till varfšr konsumenter har ansetts mer skyddsvšrda vid elektronisk handel, Šn vid t ex vanligt postorderkšp: pœtršngande och 39 Se Europaparlamentets och rœdets direktiv (97/7/EG) om konsumentskydd vid distansavtal. 40 Se Ds 1999:45, s 33. 41 Se Ds 1999:45, s 8. 42 Se DS 1999:45, s 5. 29