Riktlinjer för IT-utveckling

Relevanta dokument
Riktlinjer för IT. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Elisabeth Hammerman Dnr KS 2013/0082 Riktlinjer

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och

Verksamhetsplan. för IT. Diarienummer: Ks2014/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

IT-plan för Söderköpings kommun

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

IT-policy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret Per-Ola Lindahl

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Skellefteå kommun

Dnr DSN Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

POLICY INFORMATIONSSÄKERHET

IT-strategi. Krokoms kommun

Informationssäkerhetspolicy

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IT-SÄKERHETSPOLICY. Stadskontoret. 1 Inledning Definition Omfattning Mål för IT-säkerhetsarbetet... 2

Informationssäkerhetspolicy

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Riktlinjer avseende Informationssäkerheten för Götene, Lidköping och Skara kommuner

Regler och instruktioner för verksamheten

Måldokument för IT-verksamheten vid Mittuniversitetet

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF

IT-strategi Bollebygds kommun

IT-strategi-Danderyds kommun

IT-SÄKERHETSPLAN - FALKÖPINGS KOMMUN

Informationssäkerhetsanvisningar Förvaltning

IT-SÄKERHETSPLAN - FALKÖPINGS KOMMUN

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy

IT-säkerhetspolicy Instruktion Kommunfullmäktige. Senast reviderad Beskriver IT-säkerhetarbetet.

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

Rutiner för IT. Marie Wiklund. Kommunchef Vaxholms stad. IT Policy. Lokala rutiner för IT

Informationssäkerhetspolicy

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

IT-Säkerhetspolicy för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Uppföljning av driftssäkerhet och tillgänglighet i IT-systemen, statusrapport SMN-2017/9

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Internrevisionens årsrapport 2017

Riktlinje för Systemförvaltning

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Inkoppling av annan huvudman för användning av Region Skånes nätverk - RSnet

Informationssäkerhetspolicy

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Rutiner och uppdragsbeskrivning säkerhetsorganisation. i Tyresö kommuns verksamheter

Digitalisering av Skolverket

Dnr

Kävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Remiss från kommunstyrelsen

Handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Informationssäkerhetspolicy. 97 Dnr 2016/00447

Överförmyndarnämndens sammanträde

4. Inriktning och övergripande mål

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157

GIS- och geodatastrategi

Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration

Förslag till aktivitetsplan samverkan e-hälsa

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet

Från splittrad IT-miljö till driv i digitaliseringen. Offentliga rummet 2017 Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy

Systemförvaltningsmodell för LiU

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Policy och strategi för informationssäkerhet

IT-strategisk funktion

Modernisering av sociala system

Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Att införa LIS. Informationssäkerhet för offentlig sektor Johan Kallum Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

Kumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola

Revisionsrapport angående granskning av kommunens anpassning till nya IT-lösningar

IT-säkerhetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy

IT-strategi för Luleå kommun

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 83/ Kf IT-säkerhetspolicy

Digitaliseringsstrategi

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun

Kommunikationspolicy

IT-policy inom Stockholms läns landsting

Yttrande över revisionsrapport - granskning av kommunens IT-verksamhet

Myndigheten för digital förvaltning

Riktlinjer vid utveckling av IT-stöd

Riktlinje för IT-utveckling och digitalisering

Revisionsrapport E-förvaltning: molntjänster Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor

e-strategi i utbildningen

Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

Transkript:

Riktlinjer för IT-utveckling Fastställd 2017-02-07 av Bo Renman

Tyresö kommun / 2017-02-07 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 IT-system... 3 1.3 Strategi... 3 1.4 Styrande dokument... 3 1.5 Ansvarsfördelning... 3 2 Systeminförande... 4 2.1 Behovs- och kravanalys... 4 2.2 Beslut om införande... 5 2.3 Process system införande... 6 3 Styrande ramverk... 6 3.1 IT-arkitektur... 6 3.2 Drift och support... 7 3.3 Systemförvaltning... 7

1 Inledning Riktlinjer för IT-utveckling beslutades 2017-02-07 av kommundirektör Bo Renman. Dokumentet ägs och förvaltas av IT-chef. 1.1 Syfte Med Riktlinjer för IT-utveckling, i fortsättningen benämnt Riktlinjer, så avser Tyresö kommun, i fortsättningen Kommunen, att skapa ett ramverk som tillämpas vid införande av IT-stöd med mål att bygga en gemensam grundläggande plattform för att skapa en effektiv IT-miljö. Ramverket ger vägledning kring vem som beslutar om olika delar i arbetsprocessen, vad verksamheten har att ta hänsyn och hur samordning ska ske för Kommunen gällande systeminförande. 1.2 IT-system Med IT-system avses ett IT-baserat system som används för att samla, lagra och bearbeta information. Utvecklingen av IT-stöd sker i en snabb takt och berör även områden som traditionellt inte betraktats som IT-system. Exempelvis olika typer av smarta enheter som soptunnor, gatubelysning, även denna typ av system är att betrakta som någon form av IT-system. 1.3 Strategi Den strategiska inriktningen gällande användare av IT-system inom kommunen är att verksamheterna ska erbjudas effektivt stöd i verksamhetsutövningen och verksamhetsutvecklingen på ett för kommunens så effektivt sätt som möjligt. En viktig del i detta är att införande och utveckling av IT-stöd utgår från funktionella -krav och behov. En analys ska genomföras för att belysa möjligheter och konsekvenser av att realisera funktionella -krav och -behov i ett, för Kommunen, redan befintligt IT-system. 1.4 Styrande dokument Vid införande och förvaltning av IT-system finns ett flertal styrande dokument att ta hänsyn till, exempelvis Informationssäkerhetspolicy, Riktlinjer ersätter inte andra förekommande styrdokument. Utöver interna styrdokument ska hänsyn tas till nationella styrdokument, exempelvis Regeringens avsiktsförklaring Digitalt först, SKL:S strategi för att digitalisera samhället och Digital agenda Storstockholm från KSL. 1.5 Ansvarsfördelning Respektive verksamhet ansvarar alltid för att identifiera behov och utvecklingsområden för sitt område när det gäller IT-stöd. Verksamheten har ansvar för behovsanalys, förstudie och ett eventuellt genomförande. ITavdelningen deltar och stöttar som en aktiv part verksamheterna i detta arbete.

IT-avdelningen ansvarar för att upprätthålla styrande ramverk så som ITstrategi, IT-arkitektur och systemförvaltningsmodell. IT-avdelningen ansvarar även för att aktivt delta i såväl förstudier som införanden av IT-stöd. Utvecklingen inom området sker i snabb takt och kräver aktiv omvärldsbevakning, såväl respektive verksamhet som IT-avdelningen har ett ansvar att arbeta med omvärldsbevakningen ur såväl ett teknik- som verksamhets- perspektiv. IT-avdelningen har också en styrande, starkt rådgivande funktion när det gäller IT-utvecklingen och systeminföranade och att föreslaget system/lösning både stämmer överens med kommunens valda IT-arkitektur samt att ekonomiskt mest fördelaktiga lösning väljs. 2 Systeminförande Respektive verksamhet ansvarar för införande och förvaltning av sitt systemstöd, i ansvaret ligger att kontinuerligt utveckla och använda de möjligheter som olika IT-stöd kan ge verksamheten. Alla former av införande och utveckling av IT-system ska baseras på ett verksamhetsbehov och kan initialt identifieras i exempelvis verksamhetsplaneringen. Införande och utveckling av IT-system kan ofta med fördel ske inom ramen för ett projekt, i de fall införande och utveckling sker i projektform ska Kommunens projektmodell tillämpas. I arbetet med systeminförande deltar IT-avdelningen med kompetens och resurser för att stötta verksamheterna i processen. 2.1 Behovs- och kravanalys Vid införande och utveckling av IT-system ska alltid Kommunens projektmodells första två steg gällande behovsanalys och förstudie med tillhörande kravanalys tillämpas. Detta oavsett om det fortsatta arbetet bedrivs i projektform eller inte. Inför arbetet med förstudien ska IT-avdelningen kontaktas och under arbetet deltar resurs från IT-avdelningen. I de fall förstudien resulterar i att IT-system ska användas för att tillgodose de identifierade behoven ska analys av lämpligt IT-system genomföras som del av förstudien. I kravanalys ska framgå vilka funktionsbehov som krävs av systemet. Funktionerna ska grupperas utifrån prioritet från absoluta krav till bra att ha. Med utgångspunkt från funktionernas prioritet genomförs sedan en analys av olika alternativa systemlösningar, inkl analys av redan befintliga IT-system inom kommunen, samt ekonomisk kalkyl för respektive alternativ. Användande av

befintligt system ska prioriteras framför införskaffande av ytterligare system till kommunen. 2.2 Beslut om införande IT-rådet är alltid rådgivande instans inför beslut och val av IT-system. Förstudien med tillhörande kravanalys och rekommendation till beslut ska presenteras för IT-rådet. IT-rådet har möjlighet att lämna synpunkter eller önskemål om kompletteringar. IT-system som bedöms ha direkt eller indirekt påverkan på flera verksamheter ska alltid presenteras i kommundirektörens ledningsgrupp innan beslut om systeminförande kan fattas. Beslut om systemval och införande fattas slutgiltigt av förvaltningschef. För kommunövergripande IT-system fattas beslut om införande av Kommundirektör.

2.3 Process system införande Vision om behov Projektmodell Förvaltning Behovsanalys Införande Förstudie med kravanalys Ansvarig IT-chef Ansvarig verksamhetschef Beslut om införande Samråd IT-råd Samråd KDledningsgrupp Förslag till beslut och kravanalys 3 Styrande ramverk 3.1 IT-arkitektur En sammanhållen IT-arkitektur med en målarkitektur är av största vikt för att säkerställa såväl en effektiv IT-utveckling som stabil driftmiljö. Målarkitekturen ska bidra till att skapa ett framtida systemlandskap med syfte att undvika dubbelfunktioner, silo-tänk, samt att verksamhetsinformation har en naturlig placering. Detta ger två grundpremisser att: en funktion bör endast finnas i ett verksamhetssystem en informationsmängd bör endast finnas i ett verksamhetssystem. För Kommunen fastställs IT-arkitekturen och dess ramar av IT-chef, tillika arkitekturägare. Utgångspunkten med ramverket kring IT-arkitektur är just att driva utvecklingen i enlighet med målarkitekturens inriktning. IT-arkitekturen utarbetas av IT-avdelningen och beslutas efter samråd med IT-rådet av ITchefen.

I ramarna för IT-arkitekturen fastställs bl a Behörigheter, hur användarkonton administreras och lagras. Integration, hur IT-system integreras med såväl externa som interna tjänster och IT-system. Säkerhetsarkitektur, hur åtkomst till system sker för att uppfylla de av systemägaren fastställda funktionskraven på informationssäkerhet. Masterdata, var kommunövergripande masterdata lagras 3.2 Drift och support Drift av IT-system ska alltid ske på det för kommunen mest effektiva sättet, sett ur ett övergripande perspektiv. Teknisk IT-drift erbjuds internt via kommunens IT-avdelning men även externa leverantörer används när detta bedöms som effektivast. Kommunens IT-avdelning ska alltid kontaktas för beslut om mest lämpade teknisk drift för det aktuella systemet. Om teknisk drift inte sker internt beslutar IT-avdelningen vem som skall drifta systemet i samråd med frågeställaren. Oberoende av driftställe för IT-system och sk molntjänster finns alltid beroenden till Kommunens infrastruktur i olika omfattning, därför ska alltid IT-avdelningen vara delaktig vid utformning av avtal/överenskommelser med annan driftpartner. 3.3 Systemförvaltning Samtliga IT-system ska förvaltas enligt Kommunens systemförvaltningsmodell. Systemförvaltningsmodellen förvaltas och utvecklas av IT-avdelningen, beslut om förändringar av systemförvaltningsmodellen fattas av IT-chef efter samråd med IT-råd. Innan ett IT-system får tas i drift ska systemförvaltningsmodellen vara etablerad för aktuellt IT-system, i de fall ett systeminförande sker i projektform krävs att en systemförvaltningsorganisation är etablerad enligt systemförvaltningsmodellen innan projektet kan överlämna till linjen.