KURSHANDBOK 2013-2014

ÅBO AKADEMI SOCIALVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Enheten för vårdvetenskap KURSHANDBOK 2013-2014 KANDIDAT- OCH MAGISTEREXAMEN I HÄLSOVETENSKAPER MED HUVUDÄMNET VÅRDVETENSKAP POSTGRADUALA STUDIER LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMEN MED HUVUDÄMNET VÅRDVETENSKAP FRISTÅENDE STUDIER ISSN 1237-735X Vasa

2 Till studerande Välkommen till studierna vid Enheten för vårdvetenskap. Det är vår förhoppning att ni skall finna studierna intressanta och givande och känna gemenskap i den akademiska kulturen. Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, samt att meddela på forskning grundad undervisning och att fostra studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. (Universitetslagen 24.7.2009/558). Avsikten med kurshandboken är att ge en orientering och helhetsbild av uppbyggnaden av examen i hälsovetenskaper bestående av studiehelheter med kursbeskrivningar som även finns elektroniskt i MinPlan. Enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi, som grundades år 1987, ansvarar för utbildningen på svenska inom vårdvetenskap. Utbildningen skall tillgodose behovet av akademiskt utbildade magistrar, licentiater och doktorer för olika befattningar inom hälso- och sjukvården samt undervisning och forskning främst inom Svenskfinland. Enheten har en nordisk profil med studerande från andra nordiska länder. Senaste läsår avlades 3 doktors- och 9 magister- och 6 kandidatexamina. Det är med glädje vi konstaterar att samtliga våra utexaminerade finner en plats i arbetslivet. Denna höst inledde 8 nya kandidatstuderande och 13 nya magisterstuderande sina studier i Vasa. Inom forskarutbildningen bedriver drygt 40 studerande sina studier för doktorsexamen. Caritassymbolen som finns på pärmen är enhetens logo och präglades år 1988 av Jan Lindh. Märket symboliserar vårt ethos, Caritas och de bärande grundvärdena samt vårdvetenskapens mission att tjäna liv och hälsa och att lindra lidande i anda av kärlek och barmhärtighet. På personalens och mina egna vägnar välkomnar jag nya och gamla studerande till Enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa samt önskar alla framgångsrika och givande studier under läsåret 2013-2014. Vasa den 2 december 2013 Carola Wärnå-Furu, docent, forskningsledare Ämnesansvarig

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETEN FÖR VÅRDVETENSKAP 5 2. STUDIER I VÅRDVETENSKAP 7 3. ALLMÄNT OM UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD 8 4. UTBILDNINGENS MÅLSÄTTNING 10 STUDIER FÖR KANDIDATEXAMEN: 11 OBLIGATORISKA BASSTUDIER OCH SPRÅKSTUDIER 30 sp 11 1. Metodstudier 12 1.1. Studieorientering (akademiska studiefärdigheter) 12 1.2. Introduktion till metodikstudier 12 1.3. Kvantitativa metoder för samhällsvetare, samhällsstatistik, del I 12 2. Språk och kommunikation 13 HUVUDÄMNESSTUDIER I VÅRDVETENSKAP 70 sp 14 Grundstudier 25 sp 14 1. Grundkurs i vårdvetenskap 14 2. Vårdforskningens grunder 15 3. Introduktion till klinisk vårdvetenskap 16 4. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskap 17 Litteraturstudier, grundstudier i vårdvetenskap (komplettering) 18 Ämnesstudier 35 sp 20 5. Vårdvetenskapens humanvetenskapliga tradition 20 5.1. Klassiska tänkare inom humanvetenskap 20 5.2. Vårdteologi och etik 21 6. Vårdvetenskapens substans och teori 22 6.1. Den caritativa teorins begrepps- och substansutveckling 22 6.2. Begrepp och teori inom olika vårdvetenskapliga traditioner 23 7. Vårdvetenskapens metodologier och forskningsdesign 24 7.1. Vårdvetenskapens metodologi och metoder 24 7.2. Kvalitativ forskningsdesign 25 8. Valbara vårdvetenskapliga studier/klinisk vårdvetenskap 26 KANDIDATAVHANDLING OCH SEMINARIER 27 STUDIER FÖR MAGISTEREXAMEN: 29 Fördjupade studier 35 sp 29 9. Vårdvetenskapens vetenskapsteori 29 10. Fördjupad kurs i vårdvetenskap 30 11. Fördjupade metodstudier 31

12. Systematisk vårdvetenskap 32 12.1. Den systematiska vårdvetenskapens substans 32 12.2. Grundforskning inom systematisk vårdvetenskap 33 12.3. Den systematiska vårdvetenskapens deldiscipliner 34 13. Klinisk vårdvetenskap 35 13.1. Den kliniska vårdvetenskapens ämne och tematik 35 13.2. Vårdandets substans och tillägnande 36 13.3. Metodologier och kliniska forskningsmetoder 36 14. Valbara vårdvetenskapliga studier eller praktik 37 15. Avslutande litteraturstudier 38 4 MAGISTERSEMINARIER 5 sp 39 MAGISTERAVHANDLING 35 sp 39 ÄMNESSTUDIER I ETT ELLER FLERA BIÄMNEN OCH FRITT 41 VALBARA STUDIER HÄLSOVÅRDSADMINISTRATION 42 VÅRDVETENSKAPENS DIDAKTIK 53 POSTGRADUALA STUDIER 63 FRISTÅENDE STUDIER 64 FRISTÅENDE STUDIER I VÅRDVETENSKAP 64 FRISTÅENDE STUDIER I HÄLSOVÅRDSADMINISTRATION 65 FRISTÅENDE STUDIER I VÅRDVETENSKAPENS DIDAKTIK 65

1. ENHETEN FÖR VÅRDVETENSKAP 5 Enheten för vårdvetenskap vid Socialvetenskapliga institutionen, Åbo Akademi, inledde sin verksamhet den 1 september 1987. Grundandet av en vårdvetenskaplig institution i Vasa utgjorde ett led i utvecklingen av den akademiska utbildningen inom vårdområdet som helhet. Vid enheten ges såväl grundutbildning som påbyggnadsutbildning inom hälsovetenskaper med huvudämnet vårdvetenskap. Magisterutbildningen inleddes hösten 1987. Fram till november 2013 har drygt 260 personer avlagt magisterexamen och ett femtiotal kandidatexamen. Enheten har idag drygt 100 studerande inom grundutbildningen. Utöver detta studerar många personer ämnet vårdvetenskap inom öppna högskolan. Forskarutbildningen inleddes den 22.5.1987. Fram till november 2013 har 24 personer avlagt licentiatexamen och 49 doktorsexamen. Enheten har drygt 40 forskarstuderande inskrivna för avläggande av licentiat- och doktorsexamina i vårdvetenskap. Ett samarbete kring forskarutbildningskurser sker bl.a. med institutionerna för vårdvetenskap vid Åbo, Tammerfors, Uleåborgs och Östra Finlands universitet. Återkommande inslag i enhetens verksamhet är anordnande av forskarseminarier med inbjudna gästföreläsare från finska och svenska universitet samt anordnande av nordiska och internationella konferenser. Forskarutbildning leder till licentiatoch doktorsexamen i hälsovetenskaper. Enheten leds av en ämnesansvarig som tillsammans med lärare och forskare ansvarar för undervisning och forskning inom ämnet. Vid Socialvetenskapliga institutionen fungerar ett institutionsråd bestående av studerande, lärare och övrig personal. Till institutionsrådets uppgifter hör att verka för goda forsknings-, studie- och arbetsförhållanden vid enheten. Socialvetenskapliga institutionen har verksamhet i Vasa och Åbo och är en av de fyra institutionerna inom det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet vid Åbo Akademi. Socialvetenskapliga institutionen samlar ämnena sociologi, kvinnovetenskap, vårdvetenskap, socialpolitik, utvecklingspsykologi, demografi och landsbygdsforskning. Karitativa r.f. är ämnesföreningen för dem som studerar vårdvetenskap. Föreningens uppgift är framför allt att verka som en förenande länk mellan studerandena. Enheten för vårdvetenskaps hemort är Vasa och den huvudsakliga undervisnings- och forskningsverksamheten är förlagd till Academill, som är ett gemensamt campus för hela Åbo Akademi i Vasa och som är beläget på Strandgatan 2.

Enhetens personal 6 Ämnesansvarig: forskningsledare, docent Carola Wärnå-Furu, tfn: (0)6-324 7144/050-411 1471, e- post: cwarna(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Professor i vårdvetenskap, klinisk vårdvetenskap Unni Å. Lindström, tfn: (0)6-324 7392/050-432 0683, e-post: unni.lindstrom(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Akademilektor i vårdvetenskap (deltid), docent Lisbet Nyström, tfn: (0)6-324 7509/050-913 3341, e- post: lisbet.nystrom(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Akademilektor i vårdvetenskap Anne Kasén, tfn: (0)6-324 7502/050-566 6975, e-post: anne.kasen(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Akademilektor i vårdvetenskapens didaktik, docent Carola Wärnå-Furu (tjänstledig: forskningsledare under läsåret 2013-2014). Vikarie: universitetslärare Camilla Koskinen, tfn: (0)6-324 7390, e-post: camilla.koskinen(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Universitetslärare i hälsovårdsadministration (deltid) Yvonne Näsman, tfn: (0)6-324 7508, e-post: yvonne.nasman(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Universitetslärare under perioden 1.9.2013-31.5.2014 (deltid) Lillemor Östman-Myllyoja, tfn: (0)6-324 7504, e-post: lostman(at)abo.fi. Telefontid: ti. kl. 12-13. Doktorand 1.8.2011-31.12.2014 Theresa Andell, tfn: (0)6-324 7507, e-post: theresa.andell(at)abo.fi. Telefontid: ons. kl. 10.30-12. Doktorand inom Finlands Akademis nationella vårdvetenskapliga forskarskola 1.8.2011-31.12.2015 Linda Nyholm, tfn: (0)6-3247 504, e-post: linda.nyholm(at)abo.fi. Telefontid: må. kl 9-10.30 Amanuens Britt-Marie Storbacka, tfn: (0)6-3247 505, e-post: britt-marie.storbacka(at)abo.fi. Telefontid månd.-onsd. kl. 9.30-10. Sekreterare (deltid) Maria Neidhart, tfn: (0)9-4548 690, e-post: maria.neidhart(at)abo.fi. Telefontid mån., tisd., torsd. kl. 9-12. (G18 i Helsingfors) Professor emerita: Professor emerita Katie Eriksson, tfn: 0(6)-324 7501, e-post: katie.eriksson(at)abo.fi. Docenter: Docent i vårdvetenskap, Ingegerd Bergbom, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Utnämnd 1994.

Docent i vårdvetenskap, med inriktning på metodologiska frågeställningar, Karin Dahlberg, gästprofessor vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. Utnämnd 1997. Docent i vårdvetenskap, med inriktning biostatistik Nina Santavirta, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Helsingfors universitet. Utnämnd 2001. Docent i vårdvetenskap Lisbet Nyström, akademilektor vid Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Utnämnd 2004. Docent i vårdvetenskap Dagfinn Nåden, professor i sykepleievitenskap, Høgskolen i Oslo. Utnämnd 2004. Docent i vårdvetenskap Arne Rehnsfeldt, universitetslektor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Norrköping, professor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, Stockholm. Utnämnd 2005. Docent i vårdvetenskap med inriktning hälsovårdsadministration Lisbeth Fagerström, gästlektor vid Högskolan i Skövde, professor vid avdelning for helsefag, Høgskolen i Buskerud. Utnämnd 2006. Docent i vårdvetenskap med inriktning hälsopedagogik Maud Söderlund, professor i sykepleie/helsefag vid Diakonhjemmet Høgskole i Oslo, universitetslektor i pedagogik, Högskolan i Gävle. Utnämnd 2008. Docent i vårdvetenskap med inriktning på hälsofrämjande Carola Wärnå-Furu. Akademilektor vid Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Utnämnd 2010. Docent i vårdvetenskap Lena Wiklund Gustin, universitetslektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola i Västerås. Utnämnd 2011. 7 Adress: Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi, PB 311, 65101 Vasa. Besöksadress: Strandgatan 2, B5. Mera information: https: //www.abo.fi/student/vardvetenskap. Helsingfors: Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors. 2. STUDIER I VÅRDVETENSKAP Vårdvetenskap som självständigt akademiskt ämne har funnits i vårt land sedan slutet av 1970-talet. Intresset för att fördjupa sig i frågor som berör människans hälsa, lidande och vårdande har alltid funnits. Sjukskötare och annan vårdpersonal har sedan 1940-talet sökt sig till våra universitet för att kunna fördjupa sina kunskaper och för att kunna forska i dessa frågor. År 1984 fastställdes den första förordningen som gav riktlinjer för studier i vårdvetenskap och avläggande av magister-, licentiatoch doktorsexamen i hälsovård med vårdvetenskap som huvudämne.

Vårdvetenskapen inriktar sig på studier av hälsa, lidande och vårdande ur såväl ett historiskt som nutidsperspektiv. En vårdvetenskap förankrad i en bild av människan som enheten kropp, själ och ande förutsätter en etik som bejakar tanken om människans absoluta värdighet. Vårdvetenskapen har sin grund i en autonom humanvetenskaplig tradition och ett ethos som innebär att värna om människans värdighet. Vårdvetenskapens bärande idé är att lindra lidande vilket sker i en anda av kärlek och barmhärtighet, caritas. De för alla studerande obligatoriska huvudämnesstudierna inom vårdvetenskap avser att ge grundläggande kunskaper som är nödvändiga för att självständigt fungera som sakkunnig i vårdvetenskapliga frågor samt utveckla vårdarbetet. Magisterstudierna ger även färdighet för post graduala studier. Studerande kan fritt välja biämnen. Vid enheten anordnas biämnesstudier i hälsovårdsadministration och vårdvetenskapens didaktik. Biämnesstudierna i hälsovårdsadministration utvecklar kunskap om administration inom hälso- och sjukvårdsorganisationer. Syftet är att skapa kunskap om caritativ administration och dess möjligheter att på olika nivåer inom organisation och samhälle bidra till vårdande kulturer för den lidande människan. Den samverkar med kulturell, politisk, ekonomisk och juridisk utveckling. Vårdvetenskapens didaktik utgör första biämne för studerande med inriktning på en vårdlärarutbildning. De pedagogiska och didaktiska teori- och metodvalen görs utgående från ett humanvetenskapligt inriktat vårdvetenskapligt paradigm. Lärarexamen ger allmän behörighet för lektorstjänster inom yrkeshögskolor och andra stadiets vårdutbildningar. Studerande som vill inrikta sig mot en lärarutbildning bör avlägga ett separat lärarlämplighetsprov efter erhållen studieplats. 8 3. ALLMÄNT OM UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD Vid Socialvetenskapliga institutionen kan inom ramen för studier i hälsovetenskaper avläggas: Kandidatexamen i hälsovetenskaper, 180 sp Magisterexamen i hälsovetenskaper, 120 sp Licentiatexamen i hälsovetenskaper, 120 sp Doktorsexamen i hälsovetenskaper, 120 sp En kandidatexamen omfattar 180 sp och kan avläggas på tre år. Efter kandidatexamen kan studerande fortsätta till magisterexamen som omfattar ytterligare 120 sp och som kan avläggas på två år. Närmare information om studiesystemet finns på akademins hemsida https://www.abo.fi. Studierna bygger på Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). I och med att denna förordning trädde i kraft den 1.8.2005 upphävdes förordningen av den 19.6.1997 om examina i hälsovetenskaper (628/1997). Närmare bestämmelser om studier och examina framgår av Åbo Akademis examensstadga. Huvudämne inom den hälsovetenskapliga utbildningen vid Åbo Akademi är vårdvetenskap. Grundstudiernas omfattning i vårdvetenskap är 25 sp, ämnesstudiernas omfattning 35 sp och de fördjupade studiernas omfattning 35 sp. Kandidatavhandlingen är 10 sp och magisteravhandlingen

omfattar 35 sp och magisterseminarier 5 sp. Kandidatavhandlingen bedöms enligt ECTS-skalan, d.v.s. från A-E där A är det högsta vitsordet, medan avhandlingen för magisterexamen bedöms med en sjugradig skala på latin från approbatur till laudatur. Utöver goda kunskaper inom huvudämnets vetenskapsområde förutsätts förtrogenhet med vetenskapliga metoder och förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap. Den studerande skall också ha tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Dessa obligatoriska studier och basstudier i språk och kommunikation omfattar 30 sp. I kandidatexamen bör utöver huvudämnet ingå grundstudier i två biämnen. I magisterexamen bör ingå ämnesstudier i ett biämne. De pedagogiska studier som krävs för lärarbehörighet ingår i magisterexamen i form av ett biämne, vårdvetenskapens didaktik (45 sp) samt grundstudier i pedagogik (eller motsvarande) 25 sp. Ämnesstudier ordnas också i biämnet hälsovårdsadministration (35 sp). Som biämne i kandidat- och magisterexamen kan, förutom de läroämnen i hälsovetenskaper som utgör huvudämnen vid andra universitet ingå sådana studiehelheter inom hälsovetenskapens område som jämställs med läroämnen. Utöver läroämnen inom hälsovetenskaper och med läroämnen jämförbara studiehelheter kan studerande som biämne välja andra ämnen vid Åbo Akademi, andra universitet och vid öppna högskolan (akademiska kurser inte fortbildning). Inom examenssystemet tillämpas begreppet studiepoäng som utöver den ledda undervisningen även innefattar studerandes eget arbete såsom tentamensläsning, hemuppgifter och forskningsuppgifter. En arbetsinsats på 1.600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. Studerande har rätt att bedriva studier på fördjupad nivå innan kandidatexamen har avklarats. Studeranden har även rätt att bedriva studier i påbyggnadsutbildningen innan magisterexamen har avklarats. Den anordnande fakulteten kan vid behov inskränka denna rätt. Behörig för studier som leder enbart till högre högskoleexamen är den som har avlagt lämplig lägre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen eller har en lämplig utländsk utbildning, eller den som fakulteten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Fakulteten kan förutsätta att den som antas som studerande fullgör kompletterande studier för att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs i utbildningen. Den tidigare utbildningen är inte behörighetsgivande om den komplettering som förutsätts överstiger ett års studier (60 sp). Studerande som antagits inom ramen för det nya examenssystemet som gäller från 1.8.2005 och som har en tidigare institutexamen inom social- och hälsovård skall kunna räkna 75 sp tillgodo inom studierna för kandidatexamen i hälsovetenskaper. För kandidatexamen återstår då studier omfattande sammanlagt 105 sp. De studier som tillgodoräknas är följande: a) grundstudier i vårdvetenskap 20 sp, b) ämnesstudier i vårdvetenskap 5 sp (valbara vårdvetenskapliga studier), c) valbara biämnesstudier 40 sp och d) övriga obligatoriska studier 10 sp (kurserna Kultur- och idéhistoria 5 sp, Introduktion till metodikstudier 5 sp). Inom grundstudierna i vårdvetenskap bör studerande komplettera sina tidigare studier med en litteraturtentamen i ämnet omfattande 5 sp, i ämnesstudierna i vårdvetenskap 30 sp samt en kandidatavhandling omfattande 10 sp. I övrigt avläggs de i undervisningsplanen fastställda studierna så att examensbestämmelserna uppfylls (Fakultetsrådets beslut 18.10.2005, uppdaterat maj 2009). 9

4. UTBILDNINGENS MÅLSÄTTNING 10 Lägre högskoleexamen, kandidatexamen: I enlighet med examensstadgan vid Åbo Akademi (17.3.2011/ 8) skall den examen som leder till lägre högskoleexamen ge den studerande 1) grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt, 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande, 4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt 5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen grundar sig på forskning samt på yrkespraxis inom området. Högre högskoleexamen, magisterexamen: Utbildningen skall ge den studerande (examensstadgan vid Åbo Akademi (17.3.2011/ 12): 1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och göra dem förtrogna med grunderna i biämnena eller ge goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet, 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder, 3) förutsättningar att vara verksamma i arbetslivet som sakkunniga inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området, 4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning, samt 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen baserar sig på forskning samt yrkespraxis inom området.

STUDIER FÖR KANDIDATEXAMEN I HÄLSOVETENSKAPER 11 Den totala omfattningen av studierna framgår nedan: Examensstruktur för kandidatexamen i hälsovetenskaper, 180 sp: - grund- och ämnesstudier i vårdvetenskap 60 sp - kandidatavhandling och seminarier 10 sp - metodstudier 15 sp - studier i språk och kommunikation 15 sp - biämnesstudier och andra studier 80 sp OBLIGATORISKA BASSTUDIER OCH SPRÅKSTUDIER 30 sp Dessa studier är obligatoriska för samtliga studerande för kandidatexamen inom hälsovetenskaper och omfattar följande studieperioder: 1. Metodstudier (15 sp): 1.1. Studieorientering (akademiska studiefärdigheter) 5 sp 1.2. Introduktion till metodikstudier 5 sp 1.3. Kvantitativa metoder för samhällsvetare, samhällsstatistik, del I 5 sp 2. Språk och kommunikation (15 sp): 2.1. Det andra inhemska språket 5 sp 2.2. Främmande språk 5 sp 2.3. Kommunikation 5 sp

1. Metodstudier 15 sp 1.1. Studieorientering (akademiska studiefärdigheter) 12 Se närmare information i MinPlan. Omfattning: 5 sp 1.2. Introduktion till metodikstudier/introduction to studies in methodology 5 sp 700002.0 Omfattning: Studerande skall lära sig grunderna i två datainsamlingsmetoder, enkät och kvalitativ intervju, samt grunderna i vetenskapsteori. Efter avslutad kurs skall de studerande ha fått en första inblick i enkäten och den kvalitativa intervjun som datainsamlingsinstrument. Studerande skall också ha fått grundläggande kunskaper i vetenskapsteori. Ruane, J.M. 2006. A och O i forskningsmetodik: en vägledning i samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur. Trost, J. 2010. Kvalitativa intervjuer. (4 uppl.) Studentlitteratur. Thurén, T. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, Stockholm. 5 sp Allmänfärdigheter: Träna upp: samarbetsförmåga (förmåga att arbeta i grupp), kreativitet/fantasi, förmåga till kritiskt tänkande, förmåga att argumentera, förmåga att utveckla en systematisk arbetsform, förmåga att intervjua, förmåga att tillägna sig ny information. Föreläsningar, individuella arbeten, grupparbeten. 1 studieåret (K1) Obligatorisk närvaro, inlämnade övningsarbeten, godkänd tentamen, utförda individuella arbeten. 1.3. Kvantitativa metoder för samhällsvetare, samhällsstatistik, del I/Quantitative methods in social sciences, part 1 700004.0 Målsättningen är att ge grundläggande kunskaper om samhällsstatistik samt statistiska metoder inom samhällsvetenskaper. Kursen består av två delar. I den inledande deskriptiva delen presenteras olika

slag av samhällsstatistik samt metoder för att tillgodogöra sig, analysera och presentera denna med hjälp av olika statistiska mått, samt tabeller och grafik. Den andra delen introducerar statistisk osäkerhet och behandlar konfidensintervall samt grunderna i statistisk hypotesprövning. (Den senare delen av kursen kan avläggas av sådana magisterstuderande som tidigare har avlagt 5 sp i statistik.) 13 Omfattning: Efter avslutad kurs bör studerandena kunna: - Leta upp och ladda ned statistik från internet, - Bearbeta statistiken för att åstadkomma tabeller och grafiska presentationer med hjälp av Excel, - Klassificera statistiska variabler enligt skaltyp, - Bestämma lämpliga läges- och spridningsmått beroende på skaltyp, - Bestämma lämpliga sambandsmått beroende på skaltyp, - Utföra en elementär regressionsanalys med två variabler, - Använda programpaketet (SPSS), - Utföra korstabelleringar, - Förstå bakgrunden till statistisk osäkerhet, - Bestämma konfidensintervall för medelvärden och proportionstal, - Förstå principerna för statistisk hypotesprövning, - Utföra några olika typer av statistiska test, Djurfeldt, G. m.fl. 2010. Statistisk verktygslåda 1. (2 uppl.). Studentlitteratur, Lund. Annat kursmaterial: Av föreläsaren framställt material. Finns tillgängligt på nätet. 5 sp Allmänfärdigheter: Grundläggande färdigheter i att utnyttja, presentera och tolka samhällsstatistik, samt i statistisk inferens. 28 h föreläsningar, 21 h övningar, hemuppgifter samt inlämningsuppgifter. Inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen. 1 studieåret (K1). 2. Språk och kommunikation 15 sp Se Centret för språk och kommunikation alternativt MinPlan för närmare kursbeskrivning.

HUVUDÄMNESSTUDIER I VÅRDVETENSKAP 70 sp 14 GRUNDSTUDIER 25 sp 1. Grundkurs i vårdvetenskap 10 sp 2. Vårdforskningens grunder 5 sp 3. Introduktion till klinisk vårdvetenskap 5 sp 4. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskap 5 sp (Litteraturstudier, kompletterande tentamen, 5 sp) 1. Grundkurs i vårdvetenskap/basic course in caring science 707001.0 Syftet med kursen är att ge studeranden grundläggande förståelse för vårdvetenskap som en humanvetenskaplig disciplin. Kursens innehåll omfattar vårdvetenskapens grundmotiv, meningssammanhang, axiom och teser, och omfattar vårdvetenskapens ontologi, epistemologi och ethos som det vårdvetenskapliga evidensbegreppet. Kursen syftar även till att ge en grundläggande förståelse för deldisciplintanken, med särskilt fokus på vårdandets etik samt vårdandets idéhistoria. Efter godkänd kurs förväntas studerande: -kunna beskriva vårdvetenskapen som en humanvetenskaplig disciplin inom caringtraditionen med grundmotivet caritas, och diskutera vårdvetenskapen som en vetenskaplig disciplin, forskningsområde och klinisk praxis, -kunna redogöra för de vårdvetenskapliga kärnbegreppen människan, hälsan, vårdandet, världen och lidandet, samt känna till vårdvetenskapens ontologi formulerad som axiom och teser, -kunna beskriva vårdvetenskapens olika deldiscipliner och gestalta dess bärande substans, -kunna gestalta tanken om deldiscipliner samt kunna se likheter och olikheter i förhållande till mångvetenskap och tvärvetenskap, -känna till vårdandets idéhistoriska rötter, de olika utvecklingsepokerna samt vårdandets etiska fundament, -känna till det vårdvetenskapliga evidensbegreppet. Eriksson, K. 1986. Vårdandets idé. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. 2000. Hälsans idé (2 uppl.). Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. 1990. Pro Caritate. En lägesbestämning av caritativ vård. Vårdforskning 2/1990. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Liber Utbildning, Stockholm. Eriksson, K. red. 1995. Mot en caritativ vårdetik. Vårdforskning 5/1995. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Eriksson, K. red. 2001. Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskning 7/2001. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi.

Eriksson, K. & Matilainen, D. red. 2002. Vårdandets och vårdvetenskapens idéhistoria. Vårdforskning 8/2002. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Aktuella forskningsrapporter och artiklar. Omfattning: 5 sp F 15 h A 5 h Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas följande allmänfärdigheter: 1) att läsa vetenskaplig litteratur och fånga det väsentliga i innehållet, 2) att träna sig i vetenskaplig argumentation och diskussion, samt 3) att författa ett vetenskapligt övningsarbete. 15 Föreläsningar, skriftlig uppgift, smågruppsövningar. 1 studieåret (K1). Tentamen, godkänd skriftlig uppgift, godkända övningar. 2. Vårdforskningens grunder/introduction to research in caring science 707003.0 Kursen är en del av helheten i vårdvetenskapens metodologi och metoder. Kursen ger en grundläggande orientering i vårdforskningsfältet, vilket omfattar - grundläggande kunskaper om syften och riktlinjer för vårdforskning, - insikter i läge och utveckling inom nordisk och internationell vårdforskning, - forskningsetikens betydelse för forskningsprocessen, - förmåga till litteratursökning. Under kursen bekantar studeranden sig med enhetens forskningsprogram och olika typer av vårdvetenskaplig forskning. Efter godkänd kurs förväntas studerande: - ha uppövat en grundläggande färdighet att läsa och förstå forskningstext och tillgodogöra sig vetenskaplig kunskap, - kunna redogöra för olika typer av vårdvetenskaplig forskning: grundforskning inom systematisk och klinisk vårdvetenskap samt tillämpad forskning, - känna till skillnaden mellan och kunna tillägna sig både kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat, - kunna förklara betydelsen av att arbeta utgående från ett teoretiskt perspektiv, - kunna identifiera forskningsetiska ställningstaganden i vetenskapliga texter och inse etikens betydelse för forskningens trovärdighet, - kunna identifiera forskningsprocessens olika delar i vetenskapliga artiklar och rapporter. Eriksson, K. 1987. Pausen. En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Almqvist & Wiksell, Stockholm. (s. 9 27)

Eriksson, K., Isola, A., Kyngäs, H., Leino-Kilpi, H., Lindström, U.Å. m.fl. 2007. Hoitotiede. WSOY: Helsinki. (valda delar) Eriksson, K. 1992. Broar. Introduktion i vårdvetenskaplig metod. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. (s. 1 103) Forskningsetiska delegationen. 2009. Etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikprövning. http://www.tenk.fi/sv/anvisningar-och-publikationer Forskningsetiska delegationen. 2012. God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den i Finland. Forskningsetiska delegationen, Helsingfors. http://www.tenk.fi/sv/anvisningar-och-publikatione Aktuella artiklar. Omfattning: 5 sp F/A 10 h Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas kunskaper i informationssökning och - kompetens samt utvärdering av källors tillförlitlighet. 16 Förkunskaper: Praktikumkurs 1 studieåret (K1). Godkänd övningsuppgift, tentamen. Grundkurs i vårdvetenskap. 3. Introduktion till klinisk vårdvetenskap/introduction to clinical caring science 707016.0 Syftet är att studerande har grundläggande insikter om vårdvetenskapens gestaltning i olika kontext. Efter avlagd kurs kan studerande beskriva förhållandet mellan systematisk och klinisk vårdvetenskap och känna igen hur caringtraditionen gestaltas och tillägnas i olika kontextuella sammanhang. Studerande känner till begrepp, modeller och teorier karaktäristiska för klinisk vårdkontext. Studerande kan beskriva vårdandets ethos, etik, estetik, kultur och hälsa, samt vårdandet som en hermeneutisk rörelse i olika kontext. Eriksson, K. 1988. Vårdprocessen. (4 uppl.) Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K., Nordman, T. & Myllymäki, I. 1999. Den trojanska hästen. Evidensbaserat vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Åbo Akademi. Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Eriksson, K. 2000. Hälsans idé (2 uppl.). Almqvist & Wiksell, Stockholm. Lindström, U. Å. 1994. Psykiatrisk vårdlära. (2 uppl.) Liber Utbildning, Stockholm. (kap. 4 10) Wiklund, L. 2003. Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och kultur.

Wärnå, C. 2012. Hälsa. I: Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. red. Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur. s. 199-214 Aktuell forskning och artikelsamling. Omfattning: 5 sp F 10 h A 5 h Allmänfärdigheter: Utveckla förmågan att beskriva begrepp i olika vårdande sammanhang. 17 Förkunskaper: Föreläsningar, skriftlig uppgift. 1 studieåret (K1). Tentamen och godkänd uppgift. Grundkurs i vårdvetenskap. 4. Klassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskap/classical and modern thinkers within caring science 707020.0 Omfattning: Syftet med kursen är att studerande har grundläggande kunskaper i begrepp, teorier och deras funktion inom vårdvetenskapen och vårdandet samt kunskaper om olika vårdteoretiska modeller och traditioner. Studerande når även insikt i vårdvetenskapens, vårdandets och vårdutbildningens historia och utveckling. Efter genomgången kurs kan studerande känna igen kassiska och nutida tänkare inom vårdvetenskapen, samt redogöra för centrala begrepp och deras inbördes relationer hos en vårdteoretiker. Studerande kan också särskilja mellan olika vårdteoretiker på basen av fokus i deras teori. Studerande kan även beskriva huvuddrag inom vårdvetenskapens framväxt inom ett historiskt perspektiv, samt nämna aktuella strömningar i internationell vårdteori. Kirkevold, M. 2009. Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering (2 uppl.). Studentlitteratur. DVD "Nursing theorists I-II" University of San Diego "The Nursing Theory Page" http:\\www.sandiego.edu/academics/nursing/theory/ Aktuell litteratur och artiklar kring vårdteoretiker. 5 sp Allmänfärdigheter: Uppöva förmågan att söka och läsa engelska fackspråkliga texter och att uttrycka sig vetenskapligt i skrift - bearbeta den lästa texten och behärska ett större textmaterial -använda forskningsetiska principer vid hanteringen av texter från olika källor

Kursen förverkligas som flerformsundervisning där föreläsningar varvas med att studerande genomför deluppgifter i relation till kurslitteraturen. Läraren ger respons på genomförda deluppgifter och införlivar och fördjupar respektive delmoment genom dialogisk föreläsning. Tillgång till historiska presentationer av vårdteoretikerna på DVD samt inom olika vårdteoriportaler möjliggör att studerande även erfar mångsidiga presentationer av vårdteoretikerna och deras teorier. 1 studieåret (K1). Examinationen sker genom en examinationsuppgift i tre delar där respektive del bedöms och sammantaget bildar vitsord för hela kursen 18 Litteraturstudier, grundstudier i vårdvetenskap (komplettering)/literature studies, basic studies in caring science (completion) 707025.0 Studieperioden är avsedd för studerande med tidigare institutexamen inom vårdområdet som komplettering av grundstudierna i vårdvetenskap Omfattning: Inom kursen uppdaterar studerande sina kunskap rörande aktuell vårdteoretisk litteratur. Kursen ger insikter i den egna universitetstraditionens profilering av ämnet. Kursen omfattar: - vårdvetenskapen som vetenskaplig disciplin, forskningsområde och klinisk praxis med fokus på hälsa, den lidande människan och vårdandet, - vårdvetenskapens utveckling inom den egna universitetstraditionen. Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna - redogöra för vårdvetenskapens människobild och vårdandets centrala element, - redogöra för vårdvetenskapens kärnbegrepp och begreppens betydelse inom den egna traditionen, - redogöra för vårdvetenskapliga grundbegrepp som presenteras i tentamenslitteraturen. Eriksson, K. red. 2001. Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskning 7/2001. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Liber utbildning, Stockholm. Eriksson, K. 1986. Vårdandets idé. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. red. 1995. Den mångdimensionella hälsan - verklighet och visioner. Vasa sjukvårdsdistrikt skn och Institutionen för vårdvetenskap. Slutrapport. 5 sp Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas studerandens förmåga att självständigt tillgodogöra sig, syntetisera och återge innehållet i angiven litteratur.

Litteraturstudier 1 studieåret (K1). Tentamen 19

ÄMNESSTUDIER 35 sp 5. Vårdvetenskapens humanvetenskapliga tradition (10 sp) 5.1. Klassiska tänkare inom humanvetenskap 5 sp 5.2. Vårdteologi och etik 5 sp 6. Vårdvetenskapens substans och teori (10 sp) 6.1. Den caritativa teorins begrepps- och substansutveckling 5 sp 6.2. Begrepp och teori inom olika vårdvetenskapliga traditioner 5 sp 7. Vårdvetenskapens metodologier och forskningsdesign (10 sp) 7.1. Vårdvetenskapens metodologi och metoder 5 sp 7.2. Kvalitativ forskningsdesign 5 sp 8. Valbara vårdvetenskapliga studier/klinisk vårdvetenskap 5 sp 20 5. Vårdvetenskapens humanvetenskapliga tradition (10 sp) 5.1. Klassiska tänkare inom humanvetenskap/classical thinkers within human science 707033.0 Kursen utgör den första kursen på ämnesnivå. Syftet är att studerande skall få inblick i och lära sig några av den humanvetenskapliga traditionens särdrag och ethos. De lär sig att läsa klassiska texter från etikens och hermeneutikens område samt att penetrera och reflektera över texternas innehåll och betydelse för traditionen. Studerande lär sig också att följa sin egen kunskapsutveckling under kursens gång. Efter avlutad kurs skall studerande kunna: 1. beskriva den humanvetenskapliga traditionens särdrag, 2. berätta om hur valda klassiker bidrar till traditionen, 3. reflektera och ifrågasätta lästa texter, 4. rapportera och sammanfatta egen utveckling under kursens gång. Aristoteles. 1988. Den nikomachiska etiken. (övers. M. Ringbom). Daidalos, Göteborg. (valda delar) Gadamer, H-G. 1997. Sanning och metod i urval. Uddevalla, Stockholm. Kirkegaard, S. 2011. Kärlekens gärningar. Några kristliga överväganden i form av tal. Nimrod Förlag, Hörby (valda delar). (orig. Kirkegaard, S. 1847. Kärlekens gärningar). Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas följande allmänfärdigheter: 1. att gå i dialog med andra, 2. att presentera åsikter i grupp, 3. att förstå betydelsen av bildning. Omfattning: 5 sp F 5 h A 9 h Kursen är uppbyggd av föreläsningar och kollokvier samt eget arbete.

1 studieåret (K1). 21 Förkunskaper: Deltagande i föreläsningar, inläsning av litteratur för deltagande i kollokvier, godkänd hermeneutisk dagbok. Grundstudier i vårdvetenskap. 5.2. Vårdteologi och etik/caring theology and ethics 707032.0 Kursen syftar till att med en vårdvetenskaplig utgångspunkt diskutera deldisciplinerna vårdetik och vårdteologi. Kursen är en fördjupning i den caritativa vårdetiken och ger förståelse för vårdandets rötter inom den kristna traditionen och diakonin. Kursen berör vårdandets människobild samt människans andlighet och religiositet i relation till hälsa, lidande och vårdande. Vårdvetenskapliga reflektioner sker på basen av forskning och litteratur som berör etiken och människans andlighet. Inom kursen reflekteras och diskuteras vårdetikens och vårdteologins möjligheter till goda handlingar och ett gott liv, samt hur bemöta tros- och livsåskådningsfrågor inom vården. Efter avslutad kurs förväntas studerande kunna: - Beskriva deldisciplinerna vårdetik och vårdteologi. - Beskriva och reflektera vårdetikens och vårdteologins betydelse för vårdvetenskap och vårdande. - Aktivt diskutera och argumentera för vårdetikens och vårdteologins möjligheter att tillgodose etiskt handlande och vård av människans andlighet, tro och livsåskådningsfrågor inom klinisk praxis. Barbosa da Silva, A. red. & Eriksson, K. red. 1991. Vårdteologi. Vårdforskning 3/1991. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. Eriksson, K. red. 1995. Mot en caritativ vårdetik. Vårdforskning 5/1995. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Sivonen, K. 2000. Vården och det andliga. Åbo Akademis förlag, Åbo. (kapitel 7 och 9) Tschudin, V. 2003. Approaches to ethics. Nursing beyond Boundaries. Butterworth Heinemann, Oxford. Artiklar och doktorsavhandlingar Omfattning: 5 sp F 14 h A 10 h Allmänfärdigheter: Under kursens gång uppövas följande allmänfärdigheter: - Läsa och reflektera kurslitteraturen. - Gå i dialog och presentera sina åsikter i grupp. - Skriva vetenskaplig essä och framföra uppgiften vid seminarietillfälle

Förkunskaper: Kursen är uppbyggd av föreläsningar, gruppdiskussioner, egna arbeten och seminarier. 2 studieåret (K2) Deltagande i föreläsningar och seminarier, godkänd vetenskaplig essä. Grundstudier i vårdvetenskap. 22 6. Vårdvetenskapens substans och teori (10 sp) 6.1. Den caritativa teorins begrepps- och substansutveckling/concept and substance of the theory of caritative caring 707030.0 Kursen utgör den första substanskursen på ämnesnivå. Syftet är att studerande lär sig hur substansen inom den caritativa teorin har utvecklats och formats i en hermeneutisk rörelse. Efter avslutad kurs förväntas studerande kunna: 1. beskriva det humanvetenskapliga paradigmets betydelse för utvecklingen av den caritativa teorin, 2. beskriva teorins framväxt, utveckling och innehåll, 3. urskilja begrepp och antaganden som är i samklang med teorin, 4. diskutera visioner för teorins utveckling, 4. tillämpa ideer och begrepp på universella och specifika situationer. Eriksson, K. 1987. Pausen. En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Liber Förlag, Stockholm. Eriksson, K. 2007a. Becoming Through Suffering The Path to Health and Holiness. International Journal of Human Caring, 11(2), 8 16. Eriksson, K. 2007b. The Theory of Caritative Caring: A Vision. Nursing Science Quarterly, 20(3), 201 202. Gaut, D & Boykin, A. (eds). 1994. Caring as Healing: Renewal Through Hope. National League for Nursing Press. (S. 3 20) Guzzetta, C.E. (ed.). 1998. Essential Readings in Holistic Nursing. Aspen Publication, Gathersburg, MD. (pp. 3 9) Lähdesmäki, I. & Nyholm, L. 2007. Intensive Care and Eriksson s Theory of Caritative Caring in 2050. Nursing Science Quarterly, 20(4), 332 333. Marriner-Tomey, A. & Alligood, M. R. 2010. Nursing Theorists and Their Work (7th ed.). Mosby, St. Louis, Missouri. (Chapter 11) Wikberg, I. 2007. Imaging Nursing Practice 2050: The Caritative Caring Theory. Nursing Science Quarterly, 20(4), 333 335. Aktuella artiklar. Omfattning: 5 sp F 12 h A 15 h

Allmänfärdigheter: - att läsa in större helheter av vetenskaplig text, - förtrogenhet med centrala begrepp inom den egna traditionen på engelska, - förtrogenhet med vetenskaplig argumentation inom humanvetenskaplig tradition. 23 Kursen är uppbyggd av föreläsningar, seminarier/workshop och gruppdiskussioner. Kursen inleds med föreläsningar under vilka olika smågruppsdiskussioner sker. Inför seminarierna gör studerande egna arbetsuppgifter. Den första delen i arbetet baserar sig på inläst litteratur och den andra delen utgör tillämpning av den caritativa teorin. Under seminarierna presenterar studerande sina arbeten. 2 studieåret (K2). Examinationen sker utgående ifrån den uppgift som studerande gjort inför seminarierna. Uppgiften bedöms utifrån skalan A-E (1-5). 6.2. Begrepp och teori inom olika vårdvetenskapliga traditioner/concept and theory within different caring science traditions 707031.0 Kursens syfte är att studerande känner igen och kan gestalta olika traditioner inom teoriutveckling inom nationell, nordisk och internationell vårdvetenskaplig kunskapsutveckling. Studerande förutsätts ha kunskap om och känna igen skillnader i begrepps- och teoribildning inom vårdvetenskap som vetenskaps- eller forskningsområde, samt ange exempel på vårdbegreppets formning och gestaltning inom olika vårdvetenskapliga traditioner nationellt, nordiskt och internationellt. Eriksson, K., Isola, A., Kyngäs, H., Leino-Kilpi, H., Lindström, U.Å. m.fl. 2007. Hoitotiede. WSOY, Helsinki. (s. 55 101). Larsen, K., Adamsen, L. 2009. Emergence of Nordic nursing research: no position is an Island. Scandinavian Journal of Caring Sciences 23; 757 766. Lehtinen, U., Öhlén, J. & Asplund, K. 2005. Some remarks on the relevance of basic research in nursing inquiry. Nursing Philosophy 6, 43 50. Lundgren, S., Valmari, G. & Skott, C. 2009. The nature of nursing research: dissertations in the Nordic countries. Scandinavian Journal of Caring Sciences 23; 402 416. Marriner Tomey, A. & Alligood, M, R. 2010. Nursing Theorists and Their Work (7 th ed). Mosby, Maryland Heights, MO. (I tentamen igår kap 1-5 och 37. Resten av verkat utgör material för examinationsuppgiften) Omfattning: 5 sp F 4 h A 10 h Allmänfärdigheter: - förmåga att bearbeta vetenskapliga textmängder på finska och engelska med beaktande av etiska överväganden och göra sammanfattande beskrivningar (på svenska),

- logiskt tänkande, informationssökning med utvärdering av källors tillförlitlighet, - samarbete med andra. 24 Förkunskaper: Föreläsningar, skriftlig examinationsuppgift samt seminarier. 2 studieåret (K2). Examinationsuppgift samt tentamen. Grundstudier i vårdvetenskap. 7. Vårdvetenskapens metodologier och forskningsdesign 10 sp 7.1. Vårdvetenskapens metodologi och metoder/methodology and methods of caring science 707040.0 Kursens syfte är att studerande har kännedom om olika metodologier och metoder inom vårdvetenskaplig forskning samt hur dessa relaterar till förväntad kunskapsbehållning. Studerande kan argumentera för vårdvetenskapens teoretiska perspektiv och dess betydelse för olika metodologier vid kunskapsutveckling. Studerande har kännedom om metodologier och metoder i relation till vårdvetenskapens ethos och etik. Vidare kan studerande beskriva olika humanvetenskapliga metodologier och deras särdrag: hermeneutik, idéhistorisk forskning, begreppsbestämning, fenomenologi, etnometodologi samt övriga centrala metodologier, samt olikheter i förväntad kunskapsbehållning inom respektive metodologi. Studerande kan också beskriva specifika sannings- och giltighetsfrågor i förhållande till de olika metodologiska närmelsesätten, samt kan beskriva centrala drag inom etisk förhandsbedömning i relation till dessa. Forskningsetiska delegationen. 2012. God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den i Finland. Forskningsetiska delegationen, Helsingfors. http://www.tenk.fi/sv/anvisningar-och-publikationer Granskär, M. & Höglund-Nielsen B. red. 2008. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur. Helenius, R. 1990. Förstå och bättre veta. Carlsson Bokförlag, Stockholm. (del 1 2) Aktuella artiklar och forskningsrapporter i relation till respektive demonstrationsföreläsning av olika metodologiska närmelsesätt. Omfattning: 5 sp F 10 h A 10 h

Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas färdigheter i att särskilja mellan förväntad kunskapsbehållning utgående från olika metodologier - förmåga till vetenskaplig argumentation övas. 25 Förkunskaper: Föreläsningar, demonstrationer av olika metodlogiska närmelsesätt på samma material för att åskådliggöra förväntad kunskapsbehållning. Inläsning av enskilda moment ur doktorsavhandlingar efter lärares handledning, gemensam reflektion i klass över det lästa. Alla deltager för enskild kursdagbok. 2 studieåret (K2) Studerande närvar vid föreläsningar och demonstrationsföreläsningar i relation till ovannämnda metodologiska närmelsesätt. Examinationen sker genom att studerande tillsammans under lärarhandledning med hjälp av kurslitteraturen granskar det metodologiska närmelsesättets gestaltning samt kunskapsbehållning i av läraren på förhand utvalda doktorsavhandlingar. Denna granskning utmynnar i enskilda reflektioner i en kursdagbok där reflektionerna relateras till den lästa kurslitteraturen och den granskade avhandlingen. Grundstudier i vårdvetenskap. 7.2. Kvalitativ forskningsdesign/qualitative research design 707041.0 Kursens hemsida: https://moodle.abo.fi/course/view.php?id=718 Kursen utgör den tillämpade delen av vårdvetenskapens metodologier och forskningsdesign på ämnesstudie nivå. Den ger färdigheter att planera och genomföra en kvalitativ studie. - det teoretiska perspektivets betydelse, - forskningsetik som en grundläggande hållning genom hela forskningsprocessen, - forskningsetiska spörsmål i relation till olika material och metoder, anhållan till etisk kommitté, - övning och prövning av olika kvalitativa datainsamlings- och databearbetningsmetoder, - vetenskaplig dialog och argumentation. Efter godkänd kurs förväntas studerande kunna: - under handledning genomföra en forskningsprocess som resulterar i ett vetenskapligt övningsarbete, - fungera som opponent för vetenskapliga övningsarbeten. Eriksson, K. 1992. Broar. Introduktion till vårdvetenskaplig metod. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. (s.105 165)

Omfattning: 5 sp A 25 h Forskningsetiska delegationen. 2009. Etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikprövning. http://www.tenk.fi/sv/anvisningar-och-publikationer Forskningsetiska delegationen. 2012. God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den i Finland. Forskningsetiska delegationen, Helsingfors. http://www.tenk.fi/sv/anvisningar-och-publikationer Kvale, S. & Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Studentlitteratur, Lund. Kääriäinen, M. & Lahtinen, L. 2006. Systemaattinen kirjallisuuskatsaus tutkimustiedon jäsentäjä. Hoitotiede, 18(1), 37 45. Polit, D. & Beck, C.T. 2004. Nursing Research. Principles and Methods. (7th ed.) Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. (del 4 5) Svensson, P-G. & Starrin, B. red. 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. Valbara artiklar enligt överenskommelse med läraren. Anvisningar för utformandet av ett vetenskapligt övningsarbete, se https:// www.abo.fi/student/vardvetenskapanvisningar. Allmänfärdigheter: Under kursens gång övar studeranden sig i litteratursökning och dokumentation. Kursen ger allmänna färdigheter för systematisk insamling av datamaterial i form av litteratur. Kursen ger också en grundläggande färdighet i att konstruera en kvalitativ forskningsintervju samt att göra en elementär kvalitativ innehållsanalys av skriftliga data. 26 Förkunskaper: Seminariebetonade föreläsningar och övningar i grupp. 2 studieåret (K2) Individuellt skriftligt övningsarbete. Grundstudier i vårdvetenskap. 8. Valbara vårdvetenskapliga studier - klinisk vårdvetenskap/eligible studies in caring science - clinical caring science 707047.0 Syftet är att studerande under kursens lopp når kännedom om kunskapsutvecklingen i någon av vårdvetenskapens deldiscipliner/ alt. klinisk vårdvetenskap, / eller alt. en mångvetenskaplig studiehelhet utifrån studerandes eget intresseområde. Studerande granskar centrala vårdvetenskapliga frågeställningar utifrån vårdvetenskapens deldiscipliner/alt. studerande gör en tematisering kring forskningsområdet med betoning på substansfrågor och kunskapsgenerering.

Studerande utan vårdutbildning bör utföra en forskningsanknuten och handledd praktik, alternativt utlandsstudier. 27 Omfattning: Anges i samband med kursen. 5 sp Allmänfärdigheter: Söka, läsa och reflektera litteratur i relation till vald deldisciplin, alternativt genomföra praktikperiod. Förkunskaper: 2 studieåret (K2). Kursen kan, efter att examinator godkänt den av studerande föreslagen plan, genomföras som praktikperiod eller i form av litteraturstudier, projekt eller andra specialuppgifter. Kursen kan kombineras med kurs 707086.0 på fördjupad nivå (Valbara studier eller praktik). Föreslås av examinator vid godkännande av den av studerande föreslagna planen för att prestera kursen el. skriftlig examinationsuppgift. Grundstudier i vårdvetenskap. KANDIDATAVHANDLING OCH SEMINARIER/BACHELOR THESIS AND SEMINARS 707056.0 Kursens hemsida: https://moodle.abo.fi/course/view.php?id=749 Kursen ger färdighet att självständigt utföra ett vetenskapligt arbete i relation till ett avgränsat vårdvetenskapligt tema. Under kursen utarbetar studeranden ett vetenskapligt arbete som baseras på inhemsk, nordisk och internationell litteratur och forskning inom valt ämne enligt riktlinjer för vetenskapligt skrivande och god vetenskaplig praxis. Studerande tränar vetenskaplig framställning och argumentation, samt utformande och presentation av en avhandling. Kursen omfattar också övning i att vara opponent. Efter godkänd kurs förväntas studerande kunna planera och genomföra en forskningsprocess från idé via plan till färdig forskningsrapport/avhandling. Studerande förväntas också visa prov på muntlig och skriftlig kritisk, konstruktiv granskning av både egna och andras texter. Forskningsetiska delegationen. 2009. Etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikprövning. http://www.tenk.fi/sv/anvisningar-och-publikationer