Hamn och Kajrenoveringar. Del av kajsträcka, vid slussen i Mem. Göta kanal.

Hamn och Kajrenoveringar. Del av kajsträcka, vid slussen i Mem. Göta kanal.

Applikation: Hamn, Kaj & Sluss restaurering SENAD HLWC en betongmassa Calle Danneman, som tel: tränger in i sprickor och hålrum har unika egenskaper när det gäller att renovera/restaurera, hamnar och kajer. Vi kan anpassa materialet (en betong som inte blandar sig med vatten). Låg viskositet, hög inträngning i eroderat fyllnadsmaterial bra fyllnadsgrad i hålrum. Egenskaper och möjligheter: Vi kan hålla ett lågt pumptryck och reglera densiteten (mellan 400 2200kg/m 3, normal betong är cirka 2400kg/m 3 ) detta är en fördel för att hålla ett optimalt formtryck (på t.ex.dålig spont). Dessutom kraftigt reducera korrision på dålig front spont bland annat pga. dess höga ph värde. I förekommande fall när dykare används så underlättas hanteringen av slangarna under vatten, då lätta, smidiga slangtyper kan användas i kombination med betydligt lägre densitet hos betongen. Det är självnivellerande och ett material med hydrofoba egenskaper blandar sig inte med vatten utan trycker ut vattnet och trycker vattnet framför sig och ersätter tomrum med betong och härdar på plats. Låg viskositet hög inträngning i eroderat fyllmaterial bra fyllnadsgrad i hålrum. Hög styrka i den slutliga konstruktionen. Produceras på plats hög tillgänglighet. Jämförelse med andra metoder: Ett huvudalterinativ till SENAD HLWC metoden är att gräva upp allt material i hamnen, fylla på med nytt material, ny överbyggnad, stor risk för nya sättning och återigen en försvagad kaj samt miljöfarligt avfall. Med SENAD HLWC sker arbetet under kajens ordinarie drift, den behöver inte stängas av under renoveringen alltså ingen förlust av hamnintäkter. Förstärker den befintliga konstruktionen Ingen deponi av miljöfarligt avfall behövs Slipper sättningar, vi skapar en homogen konstruktion från botten till markyta Hållfasthet som nybyggnad Materialets ekonomiska fördelar: Stora besparingar kan göras mellan 50-75% i jämförelse med att riva och bygga ny kaj. Besparingar som: Inget behov av att gräva bort gammalt material i kaj. Ingen deponi av miljöfarligt avfall. I förekommande fall ingen ny överbyggnad och inga förlorade kajintäkter för hamnen. Kalkylen på jämförelse med alternativ bör jämföras i sin helhet, ej endast m 3 pris. Applikationens arbetsprocess: Inledning: Varje Hamn/Kaj har individuella förutsättningar och en dokumentation av hur kajen är uppbyggd bör göras i varje enskilt fall. 1. Ritningar på Hamn/Kaj ritningar (i de fall det finns bevarade). Dessutom: a. Geo-undersökning b. Borrprover c. Annan information om kajen Resultat av ovan (punkt 1) resulterar i en projektplan och aktivitetsupplag. Vi skräddarsyr och anpassar SENAD HLWC metoden. Generell metod: 2. Perforerade foderrör förs (borras eller skruvas) ner i kajen, perforering görs varje cc 0,75cm 1 meter eller tätare på forderrör. Foderrören kan vara av plast eller stål. De borras eller skruvas ner från markytan genom den befintliga hamn-konstruktionen, cirka cc 1 meter i ett sicksack mönster. 3. Beroende på hur kajen ser ut behöver ett front stopp ut mot vattnet göras så att inte materialet transporteras ut från kajens hålrum och ut i vattnet. 4. Ett speciellt injekteringsverktyg används (dubbel manschett) som förs ner och låses vid varje perforeringsnivå i foderröret. Verktyget är kopplat till injekteringsslangen som i sin tur är kopplad betongblandaren. Nu injekteras massan i respektive perforerings-nivå. 5. Materialet SENAD HLWC tränger nu ut igenom perforeringen i foderröret och ut i hålrummen i kajen. Åtgärden skapar då en homogen konstruktion från botten till markytan och samverkar med den gamla konstruktionen. Eftersom massan har hydrofobiska egenskaper reduceras avsevärt risker för framtida sättningar. 6. Mängd massa i varje nivå avgörs av borrprover (se punkt 1b) och beräknas. 7. Kontroll av att området är fyllt sker dels genom a. Kommunikation av att massa kommer upp i intilliggande borrhåll. b. Injekteringstrycket.

Nedanstående är några exempel på entreprenader som vår Entreprenadchef Calle Danneman, hanterat och deltagit i: Kajen i Söderköping Problemet Kajen är konstruerad som en stenkista. Översidan är en gång åtgärdad genom att man gjöt på en betong på för att fördela laster och åstadkomma en slät översida, detta har troligtvis påverkat sättningen mycket negativt. Träet i stenkistan ruttnar bort och stenfyllningen riskerar att rasa ut med effekter både i hamnen och ytan ovanför. En omläggning av stenkistan och alternativa metoder som spontning skulle innebära stora effekter för användningen av kajen och omkringliggande fastigheter, och dessutom en avsevärd kostnad. Metodbeskrivning: Eftersom träet på utsidan är så pass dåligt blev den första åtgärden att skapa en front-vägg byggdes av underentreprenör GP Bygg AB. Den blir ett horisontellt stöd och samtidigt gjutform för den senare åtgärden. Väggen/Fronten som består av A-trä impregnerad 45X145. Klassat för montage i vatten och fästs med gängstänger (M12) in i stenkistan i två nivåer. Infästningen gjordes i horisontella träbalkar som i sin tur håller den stående frontväggen. Nedre infästningen borrades in ca: 1,5 till 2 meter. Övre infästningen borrades in 75 cm, i betongen och fästes där med kemankare.

SENAD HLWC är ett hydrofobt betongmaterial som inte blandar sig med vatten vid applicering och inte heller släpper in vatten efter att det härdat på plats. Den första gjutningen med SENAD HLWC gjordes med en densitet av 600 för att täta utrymmet i direkt anslutning till frontväggen. Vi avslutade fyllningen i den övre delen av plankväggen med en starkare betong, en densitet på 800 för att stå emot kraftiga stötar av båtar. Ytterligare åtgärder togs då eventuella skador på formen kunde hända, detta med att 35 cm långa Franska skruv borrades i den övre horisontella plankan, med cc 50 cm, detta för att förstärka hållfastigheten inför eventuella båtpåkörningar. Hela åtgärden skapade en tät skärm mot stenkistan för nästa del av åtgärden. Stenkistan injekterades uppifrån genom foderrörsborrade hål (50 mm och 350 cm djupt) ner genom övre lagret av asfalt/fyllnadsmassor/betong, till nedre delen av stenkistan. Foderrörs borrningen består i att 54 mm rör borras/sås ner i borrhålen, i detta fall till överkant på stenkistan 1,5 meter. På det sättet når vi ner i stenkistan och stabiliserar stenarna. Betongen fixerade stenarnas läge och samtidigt kapsla in det kvarvarande virket i ett material med förhållandevis högt ph så att de pågående nedbrytningsprocesserna avstannar. Injekteringen fortgår tills att vi ser att vi får kommunikation i intilliggande hål eller att vi uppnådde ett maxtryck. Metod Förutsättningar: Vi började med att injektera stenkistan via de förborrade hålen. Vi kunde då konstatera dels genom borrningen och mängd massa att det varierade en hel del när det gäller hålrummen längs kajen. Vi fortsatte att injektera tills vi fick ett mottryck och i förekommande fall kommunikation med intilliggande borrhål. Antal kubikmeter betong per borrhål varierade pga. storleken på hål utrymmet i stenkistan per meter. Möjligheten till kontroll av att utrymmet i stenkistan verkligen fylldes var dels den på förhand beräkningsbara mängden massa dels att vi arbetade med ett mottryck och till sist kommunikation mellan injekteringshål. Detta gjorde att vi med stor säkerhet kunde avgöra om utrymmet var fyllt eller inte. I det allra flesta fall stämde mängden kubikmeterbetong med den beräknade massan för respektive rör. I några fall reducerades mängden av minskat hålrum i stenkistan

Innan gjutning var vi tvungna att värma utrymmet och försäkra oss att det inte fanns snö eller is i utrymmet. Detta utfördes via en större vattenvärmare med högtryck som inköptes för ändamålet. Både fronten och alla 38 hål förvärmdes med 45-95 gradigt vatten innan gjutning. Vi övergick till att fylla utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Fyllningen utfördes med 1 stycken 2 och en 3 slang som fördes ner i mellanutrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Därefter pumpade vi massan med normalt pumptryck (ca 1-3 bar) för att massan skulle av sig själv successivt fylla utrymmet. På hela projektet använde vi oss av en blandare med en kapacitet på 4 m 3 /timme och en pump samt 30-150 meter slang. Vi började med att fylla fronten från norr och fyllde mellan 10-21 kbm per dag. En del av fyllningen trängde som förväntat in i stenkistan vilket ger oss dubbel effekt av åtgärden. Mängden massa var beräkningsbart i frontväggen men svårare att bedöma i stenkistan (se teknisk rapport). Massan tätar utifrån och dessutom från insidan vid injekteringen av borrhålen. Materialet adderar till varandra även om det skett en viss härdning av åtgärd ett. Vid varje fyllning av respektive injekteringsrör och dagsfyllning kontrollerade vi volym. Vi kunde också via maskinens data följa antal batchers (1 batch motsvarar 1 kbm) per rör. Berg s slussar Problemet Kanterna är konstruerade som stenkista. Tidigare åtgärder har endast utförts i akuta lägen och syftat till att hindra att håligheter bildats på ovansida etc. Träet i stenkistan ruttnar bort och stenfyllningen rasar ut med effekter både i hamn/kanalen men också ytan ovanför. En omläggning av stenkistan skulle innebära stora effekter för användningen av kajen, dessutom en avsevärd kostnad, därtill är rasrisken under arbetet en försvårande faktor. Det som hade hänt var att kajen börjat sjunka, och träkonstruktionen som höll massorna på plats, förändrats negativt. Vid ytterligare dykning framkom att träkonstruktionen skjutit ut otroligt mer än vad som uppmärksammats tidigare. På grund av de stora hålrum man under kajen konstaterade via dykningen är risken för total kollaps av kajen överhängande. Den stränga vintern i form av kyla och kärlen i marken som nu successivt släppte mer och mer i och med varmare väder förvärrade situationen än mer. Man konstaterade också att träkonstruktionen stod ut från kajen och måste kapas för båtars säkerhet.

Metodbeskrivning: SENAD HLWC är ett hydrofobt material som inte blandar sig med vatten vid appliceringen och inte heller släpper in vattnet efter att det härdat på plats, massan injekteras i stenkistan för att binda ihop stenarna till en enhet. I framkant monteras en fiberduk med hjälp av stålbalk i botten och förankrades i kajens träkonstruktion ovan ytan. Fiberduken släpper igenom vattnet men inte betongen. På så sätt kan hela volymen i stenkistan stabiliseras. Arbetet måste assisteras av dykare. Gjutningen utförs med en densitet på SENAD HLWC -massan som har något högre densitet än vatten ca 1000-1200 kg/m³, för att bygga upp stabiliteten nedifrån kistan. Därefter kan den övre delen av kistan stabiliseras med en massa med densitet ca 600 kg/m³. Betongen kommer att fixera stenarnas läge och samtidigt kapsla in det kvarvarande virket i ett material med förhållandevis högt ph så att de pågående nedbrytningsprocesserna avstannar. Injekteringen fortgår tills att vi ser att vi får kommunikation i intilliggande hål och att vi kan konstatera att den kommer ut i framkanten eller uppnår ett maxtryck. Borrning av UE Svenska Borr AB borrade med ett cc-avstånd på cirka 1 meter, 2-3 meter djupt med plastfoderrör. Dessa plaströr lämnas kvar i mark, under markytan. Isbildning hanterades genom att vi sågade undan is samt sätter ner dränkbara pumpar som håller arbetsområdet fritt från tillkommande isbildning. Länden var 70 meter kajsida, och mängderna beräknades till omkring 160 m³ betong, men pga. de ej kända stora hålrummen och ett ras hamnade den totala antal kubikmeter massan på 370,5m 3. Förutsättningar: Vi började med att borra en rad med cc 1 meter ner till mellan 2-3 meter djup med plastfoderrör innanför krönstenen. Därefter fyllde vi respektive borrhål (se rapport längre fram). Fyllningen utfördes med en 3 slang som kopplades på foderröret i varje borrhål. Därefter pumpade vi massan med normalt pumptryck (ca 1-3 bar) för att massan skulle av sig själv successivt fylla utrymmet. Innan pumpning var vi tvungna att värma utrymmet och försäkra oss att det inte fanns snö eller is i utrymmet. Mängden massa var beräkningsbart men pga. ej kända hålrum som sedermera konstaterades via dykning och filmades ökade mängderna avsevärt, (se teknisk rapport). Vi injekterade tills vi fick ett mottryck och i förekommande fall kommunikation med intilliggande borrhål. Vi använde oss i detta fall av en blandare med en kapacitet på 3-4 m 3 /timme och en pump samt 25-50 meter slang. Vi började med att fylla från söder och fyllde mellan 10-18 3 per dag. Antal kubikmeter betong per borrhål varierade pga. storleken på

hålutrymmet i stenkistan. Möjligheten till kontroll av att utrymmet i stenkistan verkligen fylldes var dels den på förhand beräkningsbara mängden massa dels att vi arbetade med ett mottryck och till sist kommunikation mellan injekteringshål. Detta gjorde att vi med stor säkerhet kunde avgöra om utrymmet var fyllt eller inte. Vid varje fyllning av respektive injekteringsrör och dagsfyllning kontrollerade vi volym. Vi kunde också via maskinens data följa antal batcher (1 batch motsvarar 1 kbm) per rör. Resultat. Densiteten på betongen kommer att vara lägre än vattnets, eller alldeles nära vattnets, d.v.s. hela konstruktionen kommer att tynga ner betydligt mindre på undergrunden än vad den tidigare gjort, vilket är en fördel med tanke på de allmänt sättningsbenägna grundförhållandena i området. Tack vare ett högt luftinnehåll och en homogen struktur på materialet Senad HLWC kan injekteringen ske med lågt tryck men med en mycket god inträngningsförmåga. Detta är en förutsättning för att kunna göra en åtgärd som denna. Den färdiga konstruktionen kommer att bygga på den konstruktion som redan finns och stabilisera upp den, den enda åtgärd som kommer att vara synligt är att framkanten fylls upp av betongen. Åtgärden kan göras även om överytan används som vanligt och kommer inte att innebära några stora olägenheter. Strömsholms Kanal, (entreprenad 1) Problemet Vatten ovanifrån slussen rinner genom jordmassorna och kanalkonstruktionen, och för med sig eroderat material i slusskammaren. Marken undermineras och ytan har sjunkit på vissa håll. I slusskammaren rinner vattnet ut över båtarna med eroderat material. Åtgärd och resultat Den första åtgärden är att göra en temporär tätning av fogarna i slusskammaren, detta görs för att injekteringsmaterialet inte ska tränga ut. Från ytan ovanför kammaren borras rör ner i marken till ca 1 m djupare än slussen. I dessa finns upptagna hål i jämna mellanrum (ca 0,7 m) som Senad HLWC massan pumpas in. Allteftersom injekteringsmanschetten dras upp stabiliseras de olika nivåerna så att de uppkomna ihåligheterna i marken fylls upp. Eftersom massan är hydrofob (vattenfrånstötande) blandas den inte ut av befintligt vatten, utan följer vattnets väg, trycker ut ev befintligt vatten, fyller ut

och härdar på plats. SENAD HLWC innehåller upp till 70 % luft och är därför kompressibel med mycket bra inträngningsförmåga även vid låga injekteringstryck. Då denna konstruktion kan vara känslig mot övertryck kommer vi inte att kunna använda höga tryck men tack vare massans egenskaper kommer konstruktionen att kunna förstärkas på ett bra sätt. Stenkonstruktionen ovan och under mark i Strömsholms kanal (entreprenad 1). Åtgärden gjord på en sida av slussen! 105 2 3050 1052 6100 6 första hålen borras, 4,5 meter. 4 nästa hålen borras 5,5 meter. Resterande 13 hålen borras 6,5 meter. 450 Sträcka att täta och injektera ca: 14 meter, Hålen är borrade 1,5 meter mellan varje hål på sträckan. Hålen räknas från höger till väster. Så hålet längst till höger är hål nummer 1

Motala Ström Bakgrund Tidigare åtgärder har endast utförts i akuta lägen och syftat till Kanterna är konstruerade som stenkista. varvid material fyllts på uppifrån för att hindra att håligheter bildats på ovansida etc. Problemet Träet i stenkistan ruttnar bort och stenfyllningen rasar ut med effekter både i hamn/kanaler och ytan ovanför. En omläggning av stenkistan skulle innebära stora effekter för användningen av kajen, dessutom en avsevärd kostnad, därtill är rasrisken under arbetet en försvårande faktor. Åtgärd SENAD HLWC är ett hydrofobt material som inte blandar sig med vatten vid appliceringen och inte heller släpper in vattnet efter att det härdat på plats, massan injekteras i stenkistan för att binda ihop stenarna till en enhet. I framkant monteras en fiberduk med hjälp av stålbalkar eller motsvarande en vid kajkant samt en på botten, som släpper igenom vattnet men inte betongen. På så sätt kan hela volymen i stenkistan stabiliseras. Arbetet måste assisteras av dykare där det inte är möjligt att tömma kanalen. * Gjutningen utförs med densiteter mellan 600 1200 kg/m³ på SENAD HLWC massan, så att stabiliteten byggs upp i stenkistan beroende på aktuella förhållanden i de olika delarna av konstruktionen. Betongen kommer att fixera stenarnas läge och samtidigt kapsla in det kvarvarande virket i ett material med förhållandevis högt ph så att de pågående nedbrytningsprocesserna avstannar. Injekteringen fortgår tills att vi ser att vi får kommunikation i intilliggande hål, kan konstatera att den kommer ut i framkanten eller uppnår ett maxtryck.

Duk placeras från ytan och ner till botten där den tyngs ner av kätting som i sin tur skall låsas med jämna mellanrum av armeringsjärn nerstuckna i botten. Kompletteras med grus där det ligger sten på botten. Vidare uppåt så monteras 3 liggande plank i befintlig träkonstruktion där det är möjligt med en (1) så långt ner mot botten som möjligt, en (1) på mitten och en (1) vid ytan. Skarvar förstärks med stående plank så långt som möjligt. Arbetet förutsätter att all kabel och vattenslang är demonterad och att kajen är framkomlig. Ligger det båt i vägen så kan tiden komma att öka för formningen. TRIODEV Entreprenad AB tillhandahåller allt material till formningen och även 1-2 man för hantlangning vid formningen. Arbetet sker med upp till 6h dyk per arbetsdag lite beroende på temperatur vattnet. Och 2h per dag för luftfyllning/underhåll av utrustning. Vi räknar med c:a tre veckors arbete då det bara blir kallare ju längre tiden går och att det blir många skarvar med kortare duk. Resultat Densiteten på betongen kommer att vara lägre än vattnets, eller alldeles nära vattnets, d.v.s. Hela konstruktionen kommer att tynga ner betydligt mindre på undergrunden än vad den tidigare gjort, vilket är en fördel med tanke på de allmänt sättningsbenägna grundförhållandena i området. Tack vare ett högt luftinnehåll och en homogen struktur på materialet SENAD HLWC kan injekteringen ske med lågt tryck men med en mycket god inträngningsförmåga. Detta är en förutsättning för att kunna göra en åtgärd som denna. Den färdiga konstruktionen kommer att bygga på den konstruktion som redan finns och stabilisera upp den, den enda åtgärd som kommer att vara synligt är att framkanten fylls upp av betongen. Åtgärden kan göras även om överytan används som vanligt och kommer inte att innebära några stora olägenheter för intilliggande affärer m.m.

Strömsholms Kanal, (entreprenad 2) Hösten 2013. Strömsholms Kanal, slussen Trångfors. Utfört av SBS AB Bakgrund: Vatten tränger in i en skarv i botten av sten grundskoningen i grunden på slussen, mitt emellan slussportarna. Troligtvis har denna skarv gjorts som en typ av rörelseskarv, då övre grundskoningen ligger på berg och den nedre på uppfyllt material. Skarven har också troligtvis varit försedd med en tätning, eventuellt trä. (Stenskoningen i botten av slussen böjar vid övre slussporten och slutar drygt 10 meter efter nedre slussporten. Grundskoningen består av granitblock). Under åren så har denna tätning eroderats bort, och vattnet har via strömningar ätit sig längre och längre ner och in under grundskoningen, och till slut ätit sig in under grund skoningen och upp mot de nedre granitstenarna samt de granitstenar i nedre delen av väggarna Vid besök den 19 september 2013 kunde vi via dykare och hans filmning se att djupet ner var drygt 500-1000 mm. Sträckan som skall åtgärdas är ca: 20 meter. Åtgärdsförslag: För att åtgärdsförslaget skall kunna genomföras bör vattnet vara borta ur botten av slussen. Vi har vissa läckage runt övre slussporten som de kanske borde tätas innan själva tätningen av skoningen börjar. Vissa åtgärder kan genomföras för att leda bort vatten förbi/över hela rörelseskarven, då troligtvis allt vatten inte går att stoppa.

Åtgärden är att börja nerifrån, nedanför nedre slusskoningen. 50 mm s rör kommer att monteras 90 grader rakt ner, som evakuerings hål. Efter denna rörmontering, tätas avslutet på denna grund skoningen, samt de nedre stenarna på slussväggarna. Detta görs med konventionella metoder, såsom tätning med isolering, lin samt om det går, samt med vår produkt Senad HLWC. Då denna åtgärd är gjord, flyttas arbetet upp till själva rörelseskarven. Vi monterar 50 mm plast rör ner i skarven drygt 1000 mm från varandra, dessa står 90 grader rakt upp. Skarven som är drygt 100-200 mm, denna tätas drygt 300 mm ner med vanlig mineralull och fylls på med Senad HLWC upp till ytan, (här används en tyngre densitet). Detta måste sedan härda i drygt 24 timmar, innan arbetet kan fortsätta. I övre skarven startas sedan fyllningen med Senad HLWC. På de 50 mm s rör som är monterade i övre skarven, monteras en flatrullad slang på drygt 50 mm. Dessa slangar knips senare åt med en tång, och injekteringen börjar i ett av rören närmast slusskammarens vägg. Senad HLWC massan pumpas ner i röret (2-4 bar arbetstryck). Detta utförs till vi får fram ren Senad HLWC i de nedre hålen, varvid hål efter hål där, stängs. Sedan fortsätter arbetet i de övre hålen tills att eventuellt vatten trycks bakåt upp i de övre hålen, tills ren Senad HLWC även trycks upp här. Under arbetets gång kommer det naturligtvis komma ut Senad HLWC i vissa skarvar både i botten och upp på väggarna, dessa tätas vartefter massan kommer fram. En sista åtgärd måste också utföras och det är att se till att väggarna på slussen är fullständigt intakta. Denna åtgärd kräver borrhål, vilken utförs med att borra ner ett foderrör, från ytan ner till botten av kammarens grundläggning. Då det idag visar ett synligt läckage även där, så är det viktigt att säkerställa stabiliteten i kammarens väggar, innan arbetet avslutas. Via borrning kan man också se om tätningen där är skadad. Här fylls även Senad HLWC tills fullgott tryck uppnåtts. Även här kommer det att krävas tätning med lin och annat i skarvarna. Det kan då krävas att en ställning eller annat behövs. Om de 14 dagar som ni behöver för att dricksvattnet i dammen skall räcka, kan vi om det behövs, plugga de rör vi har och tappa på med nytt vatten. Jag har utarbetat åtgärdsförslaget så att inte tidspressen skall förstöra kvaliteten på arbetet.

SENAD HLWC innehåller upp till 70 % luft och är därför kompressibel med mycket bra inträngningsförmåga även vid låga injekteringstryck. Då denna konstruktion kan vara känslig mot övertryck kommer vi inte att kunna använda höga tryck men tack vare massans egenskaper kommer konstruktionen att kunna förstärkas på ett bra sätt. Slutrapport å arbetet i slussen Trångfors, Strömsholms kanal AB Bakgrund: Vatten tränger in i en skarv i botten av sten grundskoningen i grunden på slussen, mitt emellan slussportarna. Troligtvis har denna skarv gjorts som en typ av rörelseskarv, då övre grundskoningen ligger på berg och den nedre på uppfyllt material. Skarven har också troligtvis varit försedd med en tätning, eventuellt trä. (Stenskoningen i botten av slussen böjar vid övre slussporten och slutar drygt 10 meter efter nedre slussporten. Grundskoningen består av granitblock). Under åren så har denna tätning eroderats bort, och vattnet har via strömningar ätit sig längre och längre ner och in under grundskoningen, och till slut ätit sig in under grundskoningen och upp mot de nedre granitstenarna samt de granitstenarna i nedre delen av väggarna. Vid besök den 19 september 2013 kunde vi via dykare och hans filmning se att djupet ner var drygt 500-1000 mm. Sträckan som skall åtgärdas är ca: 20 meter.

Åtgärdsförslag: För att åtgärdsförslaget skall kunna genomföras bör vattnet vara borta ur botten av slussen. Vi har vissa läckage runt övre slussporten som de borde täta innan själva tätningen av skoningen börjar. Vissa åtgärder kan genomföras för att leda bort vatten förbi/över hela rörelseskarven, då troligtvis allt vatten inte går att stoppa. Åtgärden är att börja nerifrån, nedanför nedre slusskoningen. 50 mm s rör kommer att monteras 90 grader rakt ner, som evakuerings hål. Efter denna rörmontering, tätas avslutet på grundskoningen, samt de nedre stenarna på slussväggarna. Detta görs med konventionella metoder, såsom tätning med isolering, lin samt om det går, samt med vår produkt Senad HLWC. Då denna åtgärd är gjord, flyttas arbetet upp till själva rörelseskarven. Vi monterar 50 mm plast rör ner i skarven drygt 1000 mm från varandra, dessa står 90 grader rakt upp. Skarven som är drygt 100-200 mm, denna tätas drygt 300 mm ner med vanlig mineralull och fylls på med Senad HLWC upp till ytan, (här används en tyngre densitet). Detta måste sedan härda i drygt 24 timmar, innan arbetet kan fortsätta. I övre skarven startas sedan fyllningen med Senad HLWC. På de 50 mm s rör som är monterade i övre skarven, monteras en flatrullad slang på drygt 50 mm. Dessa slangar knips senare åt med en tång, och injekteringen börjar i ett av rören närmast slusskammarens vägg. Senad HLWC massan pumpas ner i röret (2-4 bar arbetstryck). Detta utförs till vi får fram ren Senad HLWC i de nedre hålen, varvid hål efter hål där, stängs. Sedan fortsätter arbetet i de övre hålen tills att eventuellt vatten trycks bakåt upp i de övre hålen, tills ren Senad HLWC även trycks upp här. Under arbetets gång kommer det naturligtvis komma ut Senad HLWC i vissa skarvar både i botten och upp på väggarna, dessa tätas vartefter massan kommer fram. En sista åtgärd måste också utföras och det är att se till att väggarna på slussen är fullständigt intakta. Denna åtgärd kräver borrhål, vilken utförs med att borra ner ett foderrör, från ytan ner till botten av kammarens grundläggning. Då det idag visar ett synligt läckage även där, så är det viktigt att säkerställa stabiliteten i kammarens väggar, innan arbetet avslutas. Via borrning kan man också se om tätningen där är skadad. Här fylls även Senad HLWC tills fullgott tryck uppnåtts. Även här kommer det att krävas tätning med lin och annat i skarvarna. Det kan då krävas att en ställning eller annat behövs.

Om de 14 dagar som ni behöver för att dricksvattnet i dammen skall räcka kan vi om det behövs, plugga de rör vi har och tappa på med nytt vatten. Jag har utarbetat åtgärdsförslaget så att inte tidspressen skall förstöra kvaliteten på arbetet. SENAD HLWC innehåller upp till 70 % luft och är därför kompressibel med mycket bra inträngningsförmåga även vid låga injekteringstryck. Då denna konstruktion kan vara känslig mot övertryck kommer vi inte att kunna använda höga tryck men tack vare massans egenskaper kommer konstruktionen att kunna förstärkas på ett bra sätt Arbetet: Arbetet startade den 7 november 2013, Etablering. Avslutades den 4 december 2013. Då vattnet var avstängt uppmärksammades det att även den övre sponten vid övre slussen, var lika dålig som den nedre. Beslut togs att starta med den övre spont skarven som då blev ett ÄTA arbete utanför offert.

Övre spont skarv: Sponten bestod av grovt virke som monterats ner mellan stenblocken vid byggnation, till ett troligt djup, av ca: 6 meter. Denna träspont har med åren eroderats bort, främst den övre delen. Vattnet trängde där i och spolade ur fyllningen bakom stenarna, vilket då gjorde konstruktionen vid vissa ställen läckande, samt till viss del instabil. Delar av uppstickande virke sågades ner så att vi kunde få en tillräcklig fastgjutning att fästa våra injekteringsrör, samt som mothåll vid injektering. Vid detta arbete användes vanlig finbetong samt Senad HLWC Kemi för att få detta vattenfast innan härdning. Vatten rann hela tiden samt översvämmade gjutningen ett par gånger. För att påskynda härdningen, så blandade vi i accelerator, vilket gjorde att det härdade på 4-5 timmar. Samma åtgärd gjordes vid nedre spontskarven. Den enda skillnaden var att vi fick gjuta om skarven 1 gång på grund av översvämning. Vid injektering i övre spontskarven fick vi ut massa på 2 ställen. Ett, någon meter upp på östra väggen, det andra nere i själva slusstrappan. Resultat övre spont skarv. Mängden påvisade ett stort tomrum runt denna och i denna spontskarv, som då ersatt tidigare fyllnads massor. Totalt gick det åt 5 250 liter innan vi fick upp ett mot tryck. Enligt offert så skulle slussen vara vattenfri för att vi skulle kunna göra arbetet bra, och kvalitetssäkrat. Negativt är nu alla dessa översvämningar, som gjort gjutningarna långsamma då det gäller härdningen. Vid översvämningarna som dessa gör att vatten kan rinna ner längre upp i stenkonstruktionen, och påverka massan negativt men här tror vi inte att det ger något negativt resultat. Nedre spont skarv och anslutning till väggkonstruktion: Samma arbete som övre spontskarv. Sedan fick vi flytta ner injekteringen till slutet på sten konstruktionen, 20 meter längre ner. Där fyllde vi från ytan, då detta stora hål samt bottenkonstruktionen, lutade in mot spont skarven (bakfall).

Vid denna nedre skarv, hade vi ett flertal gånger problem med översvämningar och rinnande vatten. Vid igengjutningen av övre skarven, fick vi en översvämning, vilket gjorde att gjutningen blev förstörd och fick göras om. Dessa översvämningar hände flera gånger under detta arbete i nedre spontskarv. Vid injektering i spontskarven fick vi fram massa vid avslutet av stenkonstruktionen, samt vid väggvinkeln, 20 meter från injekteringspunkten, vilket påvisade att det var tomt på hela sträckan. Vid igengjutningen av injekteringshålen, på kvällen, stannade alla pumpar, och det blev återigen översvämmat. Dagen efter detta hade betongen inte härdat, utan var fortfarande mjuk. Vi tror dock att Senad HLWC gjutningen blev intakt. Vi göt också en större mängd i väggen vid avslutet, då det var helt tomt. Där fyllde vi upp till vatten nivån. Bertil och Carina ville dock begränsa fyllnade här. Resultat nedre skarv. Totalt så fyllde i denna spontskarv, vägg och bottenkonstruktion 17 925 liter. Mängden här påvisar den tidigare skadan innan fyllning och som var relativt akut enligt oss. Det negativa var, som i övre slussens arbete, men här blev det flera översvämningar än i övre skarven. Hur detta påverkat Senad HLWC massan under konstruktionen, vet vi inte, men vi tror att den härdat riktigt på plats, samt åtgärdat de skador och tomrum som var. Totalt övre och nedre skarven. Vi har inte under arbetet sett några negativa läckage med uppblandad Senad HLWC, eller liknande, vid tex. översvämningarna. Vi ser arbetet som ett lyckat tätningsarbete, och de åtgärder som vi nu har gjort, var vår uppgift. Vi anser att tätningsarbetet är åtgärdat till fullo med gott resultat.

Skulle det fortfarande bli något läckage, så är det via väggkonstruktionen detta kan hända. Vi vet dock att väggkonstruktionen är otät på massor av ställen och kan underminera vårt utförda arbete, där av borde väggkonstruktionen tätas inom det snaraste, så fort väderleken stämmer. Vi måste passa på att tacka för Roffes och Puttes ( Strömsholms personal) gedigna arbete, som har varit stort och mycket till hjälp under hela projektets fortgående.

Stockholms HamnEntreprenader AB Den befintliga betongväggen rensas med högtryckspolning innan åtgärden Utsidan kläs med plastspont som fästs med skruv från utsidan och med en distans så att det bildas ett utrymme mellan spont/ betong, utrymmet inuti sponten fylls med Senad HLWC Densitet ca 800 kg/m³ för att öka hållfastheten så att inte sponten trycks in. Innan montering fylls sponten upp med betong för att stadga upp den och öka tryckupptagningsförmågan. Mellanrummet mellan spont och vägg injekteras så att man fyller upp kaviteter och håligheter i den befintliga gamla betongen med frisk betong Både plast och fylld betong är lättare än vatten och kommer därför inte att tynga ner pontonerna. I nederkant av pontonen fästs en profil av rostfri plåt mot vilken plastprofilen styrs ned. Sponten sätts med skruvar som fästs med expander i den befintliga betongen. Injekteringscement används så att bästa injektering/inträngning sker mot den gamla betongen. Tätning och fyllning assisteras av dykare. Överytan gjuts med en standardbetong (frostbeständig) för att kunna ta den belastning som kommer att ske där. Den befintliga plattan används som form för den nya överytan, alla ringar pollare m.m. gjuts fast i denna platta, bef manluckor förhöjs så att de kommer upp i rätt nivå. Kontrollpunkter Rensning av beväxtning Yta för pågjutning Montage av plåtar i nederkant - mått, infästning Montage plastspont med distanser - mått, distans, infästning, täthet. Gjutning mot gammal betong kvalitet, utfyllnad.

Ett bolag i VillaTotal Koncernen Kontakt: Leif Domberg, tel: 072 714 29 60 E-Mail: leif.domberg@villatotal.se Calle Danneman, tel: 070 203 13 79 E-Mail: calle.danneman@villatotal.se Kontoret: 08 580 100 10. Adress: Molnbackavägen 1, 177 71 JÄRFÄLLA