Kungl. Musikhögskolan Årsredovisning 2011
Innehåll Rektors förord...5 1. Inledning...6 1.1. Organisatoriska förutsättningar för KMH, verksamhetsåret 2011...6 1.2. Förändringar i KMH:s verksamhet...6 1.3. Disposition årsredovisning 2011...6 1.4. Förändringar i årsredovisningens upplägg...7 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 8 2.1. Mål enligt KMH:s strategi...8 2.2. Utbildning på grundnivå...8 2.3. Utbildning på avancerad nivå...8 2.4. Lärarutbildning...8 2.4.1. Egen lärarutbildning...9 2.4.2. Beställd utbildning inom lärarutbildning...9 2.5 Särskilda åtaganden...9 2.5.1. Pianostämmarutbildning...9 2.5.2. Dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition...10 2.6. Studieavgifter...10 2.7. Rekrytering...10 2.8. Antal utfärdade examina...11 2.9. Redovisning av prestationer och kostnad för utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 12 3. Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå... 13 3.1. Mål enligt KMH:s strategi... 13 3.2. Forskning... 13 3.3. Utbildning på forskarnivå... 14 3.4. Konstnärligt utvecklingsarbete... 14 3.5. Forskningsanknytningen i utbildningarna... 15 3.6. Redovisning av prestationer och kostnad för forskning... 15 4. Samverkan med det omgivande samhället... 16 4.1. Mål enligt KMH:s strategi... 16 4.2. Översikt... 16 4.3. Organisation... 16 4.4. Samverkan med andra lärosäten... 16 4.5 Samverkansaktiviteter 2011... 17 4.6. Prestationer och kostnader för KMH:s konsertproduktion... 17 5. Gemensamt för verksamhetsgrenarna... 19 5.1. Internationalisering... 19 5.1.1. Mål från KMH:s strategi... 19 5.1.2. Deltagande i internationella organisationer, nätverk och större projekt... 19 5.1.3. Deltagande i utbytesprogram m.m... 19 5.2. Studentinflytande... 20 5.2.1. Mål från KMH:s strategi... 20 5.2.2. Studenternas deltagande i beslutande och beredande organ... 20 5.2.3. Stöd till studentkår... 20 5.3 Kvalitetsarbete... 21 5.3.1. Mål från KMH:s strategi... 21 5.3.2 Åtgärder för att säkerställa examensmålen... 21 5.3.3 Utveckling av kursvärderingssystemet... 21 5.3.4 Verksamhetsplan för KMH 2012...22 5.3.5 Studenthälsovård...22 5.4 Hållbar utveckling...22 5.5. Jämställdhetsarbete och arbete mot diskriminering...22 5.5.1. Mål från KMH:s strategi...22 5.5.2. Helårsarbetskrafter 20092011 uppdelade på personalkategori...23 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Årsredovisning 2011 (Dnr 12/7) Redaktör: Lena Ousbäck Badlund
5.5.3. Kvinnor och män i ledningsfunktioner...23 5.5.4. Andel kvinnor och män av studenterna...25 5.5.5. Genomförda åtgärder...25 5.6. Kompetensförsörjning...26 5.6.1. Rekrytering...26 5.6.2. Intern kompetensutveckling...27 5.7. Sjukfrånvaro...27 5.8 Lägesrapport rörande införande av modell för full kostnadsredovisning...28 6 Ekonomisk redovisning...29 6.1. Väsentliga uppgifter...29 6.2 Ekonomiskt utfall... 30 6.2.1. Inledning... 31 6.2.2. Intäkter... 31 6.2.3. Fördelning över kostnadsposter... 31 6.2.3.1. Personalkostnader... 31 6.2.3.2. Lokalkostnader och avskrivningskostnader...32 6.2.3.3. Övriga driftskostnader...32 6.2.3.4. Finansiella kostnader...32 6.2.4. Myndighetskapital...32 6.2.5. Avgiftsfinansierad verksamhet...33 6.3 Resultaträkning...34 6.4 Balansräkning...35 6.5 Anslagsredovisning...37 6.6 Redovisnings och värderingsprinciper...38 6.7 Noter till resultat och balansräkning...39 6.8 Redovisning av takbelopp... 46 6.8.1. Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) avseende perioden 20110101 20111231... 46 6.8.2. Beräkning av anslagssparande och överproduktion...47 6.8.3. Utnyttjande av takbelopp som jämförelse över tiden... 48 6.9 Ersättningar... 49 7. Styrelsens intygande...50
1. Rektors förord Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) är landets enda fristående musikhögskola. KMH erbjuder utbildningar på grundnivå och avancerad nivå till musiker, lärare, dirigenter, kompositörer och pianostämmare. Utbildning på forskarnivå i musikpedagogik bedrivs i samarbete med Stockholms universitet och Lunds universitet, medan konstnärliga forskarstudier anordnas tillsammans med Lunds universitet, som är värdinstitution för den nationella konstnärliga forskarskolan, samt med SibeliusAkademin i Helsingfors. Attraktionskraften hos KMH:s utbildningar är utomordentlig och söktrycket fortsatt mycket stort. Detta innebär att demografiska effekter har en mycket liten inverkan på KMH:s uppfyllande av takbeloppet. 2011 har varit ett händelserikt år vid KMH. De nya lärarprogrammen startade. KMH erbjuder utbildning inom två olika lärarprogram med musik och andra ämnen som profil: ämneslärarprogram med inriktning mot grundskolans år 7 9 och med inriktning mot gymnasieskolan. Dessutom samverkar KMH med Stockholms universitet kring grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans år 4 6. KMH har, tack vare sitt goda internationella rykte, ett stort internationellt utbyte. Detta sker dels genom de utbytesprogram högskolan medverkar i, dels på individbasis bland studenter och lärare. Här bör framhållas att efter införande av studieavgifter för studenter från tredjeland under 2011 tillhör nu KMH de dyraste lärosätena i världen för den enskilde tredjelandsstudenten. Som ett resultat av regeringens beslut om avreglering av universitetens och högskolornas inre organisation, har högskolestyrelsen under 2011 beslutat om en ny nämndstruktur, med en enda utbildnings och forskningsnämnd som ansvarar för kvaliteten och innehållet i samtliga utbildningar och all forskning vid högskolan. KMH har under 2011, i samarbete med Akademiska hus, fortsatt projekteringen av en ny musikhögskolebyggnad i kv. Svea artilleri. Ombyggnationer av befintliga lokaler för att möjliggöra etappvis rivning av byggnader på platsen samt temporärt utökade lokalytor har medfört stora kostnader. Som en följd, delvis av detta, har myndighetskapitalet således minskat under 2011 till att vid årets utgång omfatta 28 147 tkr. KMH avser använda överskott av myndighetskapitalet till utrustning av den nya musikhögskolan, då stora sådana behov kommer att finnas. Kungl. Musikhögskolan kommer även framledes att verka i förvissningen om att musik är en av människans primära uttrycksformer och en av de viktigaste identitetsskapande kommunikationsformerna. Såsom landets främsta företrädare för musikutbildning vill KMH fortsätta utvecklingen och vidare förmedlla musik som kunskapsområde och konstnärligt uttryck. Johannes Johansson 5
1. Inledning 1.1. Organisatoriska förutsättningar för KMH, verksamhetsåret 2011 Kungl. Musikhögskolans styrelse har under 2011 bestått av 14 ledamöter. Ordförande har varit Kerstin Eliasson. Regeringen har under 2011 beslutat att till ny styrelseledamot utse Lena Willemark. Hon ersätter Ale Möller, som avsagt sig styrelseuppdraget. Styrelsen har sammanträtt vid sex tillfällen under 2011. Rektor och myndighetschef har varit Johannes Johansson. Prorektorer har varit Cecilia Rydinger Alin (tillika rektors ställföreträdare) och Staffan Scheja. Den kollegiala beslutsnivån har organiserats i tre nämnder: Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete med den därtill organisatoriskt underordnade Nämnden för forskning och utveckling samt Lärarutbildningsnämnden. KMH:s utbildning och forskning har organiserats av sex institutioner: Institutionen för folkmusik, Institutionen för jazz, Institutionen för klassisk musik, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, Institutionen för musik och medieproduktion samt Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. De gemensamma stödfunktionerna i form av högskoleförvaltningen och högskolebiblioteket har letts av förvaltningschefen, Peter Liljenstolpe. Högskoleförvaltningen var 2011 indelad i nio enheter: Rektors kansli, Samordningsavdelningen, Utbildningsavdelningen, Internationella kontoret, Ekonomiavdelningen, Personalavdelningen, Kommunikationsavdelningen, ITavdelningen och Serviceavdelningen. 1.2. Förändringar i KMH:s verksamhet Några viktiga förändringar som genomförts i verksamheten vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm bör påpekas inledningsvis. Som ett resultat av regeringens beslut om avreglering av universitetens och högskolornas inre organisation, har högskolestyrelsen under 2011 beslutat om en ny nämndstruktur för KMH. En enda utbildnings och forskningsnämnd som ansvarar för kvaliteten och innehållet i samtliga utbildningar och all forskning vid högskolan ersätter från och med 1 januari 2012 tre tidigare nämnder. Styrelsen har som en konsekvens härav även beslutat om en ny arbetsordning som påvisar besluts och ansvarsfördelning inom myndigheten, ny valordning samt ny anställningsordning för lärare. För att svara mot nya krav på administrativt stöd som den nya nämndorganisationen kan förväntas ha, har en översyn av organisationen av det utbildningsnära förvaltningsstödet gjorts. Två förvaltningsenheter för utbildningsnära förvaltningsstöd, den ena med huvudansvar för utbildnings och forskningsstöd och den andra med huvudansvar för studieadministrativt stöd ersätter tre tidigare enheter: Samordningsavdelningen, Utbildningsavdelningen och Internationella kontoret, vilka vid utgången av 2011 upphör som organisatoriska enheter. Under 2011 har kvalitetssäkring skett av antagningsproceduren till KMH:s utbildningar, inte minst i syfte att öka rättssäkerheten för studenterna vad gäller dokumentation av studieresultat och gränsytorna till studiemedelssystemet. KMH har under 2011 därför övergått till antagning via det sektorsgemensamma NyA samt studiedokumentation i det av högskolan delägda Ladoksystemet. Övergångsproblematik kommer att finnas under de närmaste tre åren, men kommer att avklinga i takt med att andelen studieresultat som registreras i Ladok ökar. I kvalitetssäkringssyfte har KMH under 2011 även infört en verksamhetsplaneprocess och arbetat med att implementera en ny redovisningsmodell för full kostnadstäckning. 1.3. Disposition årsredovisning 2011 Årsredovisningen består av resultatredovisning och ekonomisk redovisning. Rektors förord har övergripande presenterat det gångna året. Detta följs av en inledning där dels förändringar i verksamheten redovisas och dels förändringar i årsredovisningen jämfört med tidigare år framförs. Delar av den framställningen utvecklas i efterföljande avsnitt. Under rubriken Utbildning på grundnivå och avancerad nivå presenteras information utifrån regleringsbrevets angivna återrapporteringskrav. Här återfinns en redovisning av antalet helårsstu denter och helårsprestationer och ett resonemang kring lärarutbildningarna. Särskilda åtaganden i form av pianostämmarutbildning samt dirigentutbild ning och utbildning i elektroakustisk komposition finns redovisade och 6
studieavgifterna beskrivs. Därutöver finns redovisning enligt högskolelag, högskoleförordning och förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) rörande breddad rekrytering, antal utfärdade examina och redovisning av prestationer i enlighet med FÅB. I det tredje kapitlet, med rubriken forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskarutbildning, visas i enlighet med regleringsbrev samt lag och förordning KMH:s verksamhet inom området. Kapitlet avslutas med redovisning av prestationer i enlighet med FÅB. Det fjärde kapitlet rör samverkan med det omgivande samhället, ett övergripande mål som finns angivet i högskolelag och högskoleförordning. Redovisning av övriga övergripande mål för lärosätena, vilka utpekas i högskolelag och högskoleförordning, finns i det femte kapitlet. Redovisningen rör internationalisering, studentinflytande, kvalitetsarbete, studenthälsovård, hållbar utveckling och jämställdhet. I enlighet med FÅB redovisas kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. Avslutningsvis finns en lägesrapport rörande införandet av full kostnadsredovisning vid högskolan. I det sjätte kapitlet finns den ekonomiska redovisningen. Kapitlet inleds med tabellen väsentliga uppgifter i enlighet med regleringsbrevet. Därefter följer den finansiella redovisningen samt en kommentar kring det ekonomiska utfallet. Avslutningsvis återfinns redovisning av takbeloppet samt, i enlighet med FÅB, ersättningar till rektor och styrelsemedlemmar. 1.4. Förändringar i årsredovisningens upplägg Årsredovisningen för 2011 skiljer sig från motsvarande redovisning för 2010 på ett antal punkter. Prestationsberäkningarna har minskat i antal jämfört med årsredovisningen för 2010. Istället för den tidigare bredden, syftar redovisningen nu till fördjupade resonemang kring de beräkningar som presenteras. Innehållet har omdisponerats och reducerats på så sätt att fokus ska falla på de huvudsakliga uppgifterna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Den lärosätesövergripande strategi som högskolestyrelsen fastställde 2011 återfinns i form av mål i årsredovisningen. De i strategin angivna målen redovisas nedan samman med resultatredovisningen för resp. område. 7
2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå KMH har under 2011 anordnat utbildningar inom utbildningsområdet musik på grundnivå och avancerad nivå i bl.a. folkmusik, jazz, klassisk musik, dirigering, komposition, samt musik och medieproduktion. KMH har även anordnat olika lärarutbildningar med inriktning musik samt utbildningar inom musikpedagogik och musikterapi. 2.1. Mål enligt KMH:s strategi KMH ska erbjuda utbildningar som svarar mot musiklivets behov. Genom aktiva rekryteringsåtgärder och kontinuerlig samverkan med relevanta förutbildningar ska KMH nå personer med relevant inriktning och intresse och väcka lust och vilja att söka till KMH. 2.2. Utbildning på grundnivå KMH har anordnat utbildning på grundnivå med följande omfattning. 2011 2010 2009 Helårsstudenter 378 422 399 Helårsprestationer 297 378 346 Uppgifterna avser den utbildning på grundnivå som finansieras inom takbeloppet i regleringsbrevets ramanslag för grundutbildning (2:48, ap.1), förutom lärarutbildning (vilken redovisas nedan under punkt 2.4.1). Utbildning på grundnivå var huvudsakligen konstnärlig utbildning inom huvudområdet musik, samt marginellt utbildning inom huvudområdet musikpedagogik. 2.3. Utbildning på avancerad nivå KMH har anordnat utbildning på avancerad nivå med följande omfattning. 2011 2010 2009 Helårsstudenter 114 118 118 Helårsprestationer 81 102 105 Uppgifterna avser den utbildning på avancerad nivå som finansieras inom takbeloppet i regleringsbrevets ramanslag för grundutbildning (2:48, ap.1), förutom lärarutbildning (vilken redovisas nedan under punkt 2.4.1). Utbildning på avancerad nivå var huvudsakligen konstnärlig utbildning inom huvudområdet musik, samt i viss mån utbildning inom huvudområdet musikpedagogik. 2.4. Lärarutbildning Höstterminen 2011 startade KMH de nya ämneslärarprogrammen med inriktning mot grundskolans år 7 9 och med inriktning mot gymnasieskolan. I utbildningarna ingår utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesstudier i två eller tre ämnen. Utbildningarnas ingångsämne vid KMH är musik med didaktisk inriktning. För de studenter med inriktning mot gymnasieskolan vars andra ämne är fördjupning inom ämnesområdet musik läses hela utbildningsprogrammet vid KMH. Det andra ämnet kan även läsas vid Stockholms universitet. Studenter med inriktning mot grundskolans år 7 9 läser sitt andra och tredje ämne vid universitetet. Utbildningen är planerad i samråd med regionens skolhuvudmän och universitetet så att studenternas möjliga ämneskombinationer skapar kompetensprofiler som motsvarar efterfrågan och därmed ger så god anställningsbarhet som möjligt. Under året skrev KMH och regionens övriga lärosäten med examenstillstånd för lärarexamen även ett samverkansavtal med skolhuvudmännen genom Kommunförbundet i Stockholm län, vilket reglerar att en årlig samverkanskonferens ska ordnas för bl.a. samråd om lärarutbildningarnas dimensionering. 8
KMH samverkar även nationellt för att inom ämneslärarutbildningen kunna utbilda de kvalificerade specialister inom ämnesområdet musik som behövs för undervisning med särskild musikalisk spets och profil. Sådan specialistkompetens behövs exempelvis för undervisning inom olika musikinstrument, sång, musikensembler eller musikteori. KMH har därför under året även anordnat samråd om musiklärarutbildningarna med estetiska gymnasieutbildningar, folkhögskolor och eftergymnasiala spetsutbildningar inom musikområdet, samt med Sveriges Musik och Kulturskoleråd (SMoK). KMH har även samverkat nationellt med övriga lärosäten i landet som har lärarexamenstillstånd, samt bedrivit ett fördjupat samarbete med universitet med musikhögskoleinstitutioner (exempelvis Göteborgs och Lunds universitet). KMH har i samarbete med utbildningens avnämare identifierat dels att det finns många skolor som fortfarande saknar behöriga musiklärare, dels vilka ämneskombinationer som anses ge god anställningsbarhet. För att informera och vägleda studenterna i val av inriktning och ämneskombinationer inom de nya ämneslärarutbildningarna har KMH sammanställt information om möjliga ämneskombinationer som har publicerats tillsammans med övrig utbildningsinformation, och vid rådgivande studievägledningssamtal informerat om hur skolämnet musik med fördel bör kombineras med andra skolämnen. Inom lärarutbildningen erbjuds studenterna regelbundet studievägledning av sina mentorer. Mentor är i detta fall en lärare som ansvarar för rådgivning och uppföljning av ca 30 studenter. 2.4.1. Egen lärarutbildning KMH har anordnat egen lärarutbildning med följande omfattning. 2011 2010 2009 Helårsstudenter 102 128 122 Helårsprestationer 68 105 106 Uppgifterna avser den utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom lärarutbildningsprogram vid KMH som finansieras inom takbeloppet i regleringsbrevets anslag för grundutbildning (2:48, ap.1). 2.4.2. Beställd utbildning inom lärarutbildning KMH har anordnat beställd utbildning med följande omfattning. 2011 2010 2009 Helårsstudenter 23 22 30 Helårsprestationer 21 12 23 Kostnad (tkr) 3 429 3 495 5 385 Uppgifterna avser den utbildning inom lärarutbildningsprogram vid Stockholms universitet, inriktningen Musik för skolår 69 (LGr), som externfinansieras som beställd utbildning åt universitetet. 2.5. Särskilda åtaganden Enligt de särskilda åtaganden som framgår av regleringsbrevet har KMH anordnat utbildning av pianostämmare, samt dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition. Utbildningarna ingår i den utbildning på grundnivå och avancerad nivå som finansieras inom takbeloppet (vilken redovisas ovan under punkt 2.2. och 2.3.). 2.5.1. Pianostämmarutbildning KMH har anordnat pianostämmarutbildning för följande antal studenter. Antal studenter (individer) Antal utfärdade utbildningsbevis 2011 2010 2009 9 9 9 2 1 2 Utbildningen anordnas som deltidsstudier (halvfart) och omfattar 60 högskolepoäng på två år. Under 2011 har 9 studenter, fördelade på två årskurser, deltagit i utbildningen. Beräkningsunderlaget har till 2011 justerats att gälla kalenderår. Ändringen har även gjorts retroaktivt i redovisningen ovan. 9
2.5.2. Dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition KMH har anordnat dirigentutbildning och utbildning i komposition med följande omfattning. 2011 2010 2009 DI KN SA DI KN SA DI KN SA Helårsstudenter 10 28 38 14 32 46 11 31 42 Helårsprestationer 11 26 37 13 28 41 11 28 39 Kostnad (tkr) 3 710 3 702 3 582 DI=dirigering, KN=komposition, SA=summa Uppgifterna om helårsstudenter och prestationer avser utbildningsprogram med hemvist vid Institutionen för komposition, dirigering och musikteori. Uppgifterna om kostnad avser den extra kostnad som finansieras inom regleringsbrevets anslag för dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition (2:48, ap.2) som är utöver den kostnad som finansieras inom takbeloppet. Ovanstående innebär en förändrad redovisningsprincip jämfört med tidigare år, där en snävare definition av vilken utbildning som innefattas av uppdraget använts. Uppgifterna för de tre åren är framtagna enligt samma princip. 2.6. Studieavgifter 2011 infördes nya bestämmelser som innebar att den utbildning som anordnas för studenter som inte är medborgare i EU/EESstat eller Schweiz (tredjelandsmedborgare) ska finansieras av anmälnings och studieavgifter. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten vid KMH omfattade 2011 en (1) student på helfart, 30 högskolepoäng, under höstterminen. Fyra behöriga sökande som var studieavgiftsskyldiga erbjöds utbildningsplats inför höstterminen 2011. Endast en studieavgiftsskyldig student registrerade sig efter att ha tilldelats ett stipendium som helt täcker studieavgiften, vilken var 255 tkr för studieåret 2011/2012 (motsvarande full kostnadstäckning). Studieavgifterna för tredjelandsmedborgare har medfört att antalet utomeuropeiska studenter vid KMH har minskat. Införandet av studieavgifter ledde till ökat arbete för lärosätet i samband med antagning av nya studenter. Under våren 2011 inrättades ett lokalt regelverk för studieavgiftsfinansierad verksamhet och nya administrativa rutiner. Som en del av förarbetet skedde samråd med Verket för högskoleservice, Migrationsverket och Internationella programkontoret. Handläggning av visumansökan för den enda antagna studieavgiftsskyldiga student som registrerade sig sköttes manuellt i direktkontakt mellan KMH och Migrationsverket. 2.7. Rekrytering KMH har under året genom särskilda samråd och genom kontinuerliga kontakter med företrädare för scener, musikinstitutioner och andra arbetsgivare inom musikområdet stämt av yrkeslivets efterfrågan på specifika kompetensprofiler och behovet av musikhögskoleutbildning. Genom olika samarbeten med musikhögskoleförberedande utbildningar, exempelvis estetiska gymnasieutbildningar, folkhögskolor och eftergymnasiala spetsutbildningar inom musikområdet, har KMH etablerat kontakt med presumtiva studenter och informerat om utbildningsutbudet. För att vidareutveckla och förbättra rekryteringsprocessen har KMH under 2011 inlett närmare samarbete med Verket för högskoleservice: Dels återfinns nu information om KMH:s samtliga utbildningsprogram publicerad på de nationella websidorna för högskoleutbildning, www. antagning.se och www.universityadmissions.se, dels övergick KMH under det gångna året till att använda det nationella antagningssystemet NyA. KMH har även under 2011 genomfört aktiva åtgärder för att bredda rekryteringen till högskolan. För KMH är socioekonomisk snedrekrytering ett tydligt problem. Ett skäl är att det för de flesta krävs mångårig övning för att kunna konkurrera i antagningsproven. Den utbildning inom musik som ges inom det obligatoriska skolväsendet är inte tillräcklig, och den kommunala musik och kulturskolan utgör inte ett helt tillräckligt komplement. En följd av det är att barn från resursstarka familjer får ett försteg i sin musikaliska utveckling som ofta inte kan motverkas i eftergymnasial förutbildning. 10
KMH samverkar med högskoleförberedande utbildningar samt med Sveriges Musik och Kulturskoleråd med syfte att bredda rekryteringen till högskolan. Anslutningen till de nationella systemen för information om och antagning till högskoleutbildning som genomfördes 2011 bör också kunna bidra till breddad rekrytering. Genom att förstärka KMH:s synlighet bland grupper av ungdomar som är musikaliskt begåvade och aktiva men som hittills inte har haft musikhögskoleutbildning som framtida mål kan rekryteringen breddas på sikt. 2.8. Antal utfärdade examina KMH har utfärdat följande antal examina. Examen 2011 2010 2009 Konstnärlig kandidatexamen i musik 23 36 15 Konstnärlig magisterexamen i musik 0 0 1 Konstnärlig masterexamen i musik 15 6 13 Summa konstnärliga examina, enligt nya bestämmelser 38 42 29 Filosofie magisterexamen i musikpedagogik 2 4 2 Summa generella examina, enligt nya 2 4 2 bestämmelser Kandidatexamen i musikpedagogik 0 0 2 Magisterexamen i musikpedagogik 1 1 2 Summa generella examina, enligt äldre bestämmelser 1 1 4 Konstnärlig högskoleexamen i musik 15 22 27 Organistexamen 2 8 4 Lärarexamen med inriktning musik 24 23 19 Musiklärarexamen 0 0 1 Summa yrkesexamina, enligt äldre bestämmelser 41 53 51 Summa utfärdade examina 82 100 86 Uppgifterna i tabellen avser antal utfärdade examina (examensbevis) per år. KMH daterar examensbevis med den dag då ansökan ankom till myndigheten. Den 31 december 2011 var 16 examensärenden ännu öppna och inte expedierade. I de fall examen utfärdas kommer även dessa examensbevis att dateras år 2011. De uppgifter i tabellen som avser föregående år är justerade så att utfärdade examina som inte tidigare har redovisats nu ingår. Antalet utfärdade examina ligger därmed på en relativt jämn nivå jämfört med tidigare år. 11
2.9. Redovisning av prestationer och kostnad för utbildning på grundnivå och avancerad nivå KMH ska i enlighet med FÅB redovisa prestationer samt kostnader förknippade med dessa. Nedan redovisas prestationer och kostnader inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer 2011 2010 2009 604 668 639 467 585 557 Kostnad (tkr) 151 315 145 898 130 939 Kostnad per HST 251 218 205 Kostnad per HPR 324 249 235 Till 2011 har principen kring framtagandet av kostnaden för prestationerna förändrats. Kostnaden motsvarar den totala kostnaden för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive kostnader för uppdragsutbildning och i övrigt externfinansierad verksamhet. redovisas på rätt kalenderår. För höstterminen 2010 inföll 3 av de totalt 20 veckorna efter nyår. Följaktligen har 3/20 av HPR avseende höstterminen 2010 förts till 2011. Denna schablonberäkning upphör från och med 2011. Istället tillämpas den gängse redovisningsprincipen att beräkna HPR per dag så att endast prestationer som är daterade till och med den 31 december 2011 ingår i årsredovisningen. Eftersom KMH:s kurser vanligtvis sträcker sig över hela terminen, startar vid terminens början och slutar vid terminens slut, sker de allra flesta examinationerna som gäller höstterminen vid terminsslutet i januari. Därmed kommer den större delen av HPR för höstterminen 2011 att tas med i årsredovisningen 2012. Följden av denna ändrade redovisningsprincip blir att KMH i årsredovisningen 2011 får färre antal HPR överförda från 2010 än det motsvarande antal HPR som förs över till 2012. Denna minskade produktion av HST och HPR har tillsammans med en viss kostnadsökning (se kapitel 6.2) inneburit att KMH 2011 redovisar ökade kostnader per prestation jämfört med tidigare år. Uppgifterna avser utbildning på grundnivå som finansieras inom regleringsbrevets ramanslag för grundutbildning (2:48, ap.1). KMH har 2011 underpresterat jämfört med tidigare år. Efter att KMH under flera år i följd ökat produktionen innebar resultatet 2010 att högskolan överskred det högsta tillåtna antalet sparade prestationer (10 procent av takbeloppet) med motsvarande 1 613 tkr. Under 2011 bestämdes därför att den samlade produktionen 2011 högst fick uppgå till 617 HST, vilket ska jämföras med utfallet 604 HST. Som en följd av beslutet om den lägre produktionsramen har produktionen av HST minskat för utbildning på grundnivå och inom den egna lärarutbildningen. Däremot har utbildning på avancerad nivå behållit samma volym som tidigare, med följd att andelen utbildning på avancerad nivå har ökat. Att antalet HPR framstår särskilt lågt 2011 beror på den engångseffekt som uppstod vid bytet av studieregister som genomfördes vid halvårsskiftet. Det äldre studieregistret Oden har, till skillnad från det nyinförda studieregistret Ladok, inte kunnat registrera studieresultat per dag utan enbart per termin. KMH har därför tidigare tilllämpat en redovisningsprincip att schablonberäkna höstterminens prestationer så att dessa skulle 12
3. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Vid KMH bedrivs forskning och utbildning på forskarnivå kring musikens skapande och lärandeprocesser. Frågeställningarna om den konstnärliga kunskapsbildningen angrips från såväl vetenskaplig som konstnärlig utgångspunkt. Den generella forskningsinriktningen mot konstnärlig kunskapsbildning är ett medvetet sätt att skapa synergier mellan ett konstnärligt och ett vetenskapligt synsätt och på så sätt skapa mervärde av KMH:s, för konstnärliga högskolors, ovanliga tradition att bedriva såväl konstnärlig som vetenskaplig forskning. 3.1. Mål enligt KMH:s strategi KMH ska ha en kontinuerlig rekrytering av forskare och doktorander samt en långsiktig extern finansiering som gör det möjligt att medverka i externa forskningsprojekt, verka för en tematisk forskarskola samt regelbundet arrangera forskarkonferenser. KMH ska systematiskt förbereda en ansökan om examenstillstånd för konstnärlig doktorsexamen och för doktorsexamen i musikpedagogik att inlämnas senast 2016 samt öka sitt anslag för forskning och forskarutbildning för att möjliggöra finansiering av fler doktorander. 3.2. Forskning Den forskning som bedrivs på renodlad konstnärlig grund har tagit en tydligare form under 2011. Bland annat har det skett i samband med planerandet av KMH:s nya hus. Nya metoder utvecklas här för att undersöka musikens förutsättningar i samspelet med andra konstformer och medier, såsom bild, skrift, tal, rörelse eller ljuduppbyggnad, inte endast genom att studera komposition eller framförande av musik, utan även genom att expandera interaktionen med publiken. Dessutom pågår en kollaborativ studie mellan forskare vid KMH, Kunstuniversität Graz (Österrike), och ett filmbolag kring den kreativa process som leder fram till ett interartistiskt filmkoncept, som i det specifika fallet tar sina utgångspunkter i musik och visuell design. KMH har också tillsammans med andra konstnärliga högskolor i Stockholmsregionen undersökt möjligheter till infrastrukturella samarbeten kring konstnärlig forskning. Se vidare under 4.4. Den musikpedagogiska forskningen har en lång tradition vid KMH, med en väl etablerad forskargrupp som kärna. Det som karaktäriserat denna forskningstradition är att den vilar på vetenskaplig grund och samtidigt har en tydlig konstnärlig inriktning. Under 2011 har fortsatt forskning bedrivits inom det projekt som utforskar olika förutsättningar för musikalisk kunskapsutveckling. Det är en uppföljningsstudie kring ett av Vetenskapsrådet tidigare finansierat projekt: Instrumentalisters musikaliska kunskapsutveckling Under 2011 har också ett samarbete mellan KMH och KI påbörjats kring ett projekt som undersöker analogier i olika professionsutbildningar baserade i olika utbildningsmiljöer. Den gemensamma nämnaren hos utbildningarna är att en tyst dimension av kunskap är central och att utbildningen befinner sig i en process av akademisering. De pilotstudier som hittills initierats rör dirigent och kirurgutbildningarna. Vidare har ett delvis historiografiskt projekt initierats som beskriver hur den musikpedagogiska forskningen och forskarutbildningen växt fram vid KMH. Syftet är att beskriva och ge exempel på hur en institution inom den högre musikutbildningen med egen lärarutbildning högskolefieras, hur ett ämne akademiseras och vilka strategier som har använts för att etablera en utbildning på forskarnivå i musikpedagogik inom en konstnärlig högskola med lärarutbildning. Flera forskare från KMH har bidragit med egna papers vid större internationella konferenser såsom Research In Music Education Conference i Exeter (april 2011), Nordic Network of Research in Music Education i Köpenhamn (mars april 2011), The 7th Art of Record Production Conference i San Francisco (december 2011), Multimodalitet, sjanger og design i Kristiansand ( juni 2011), International Computer Music Conference i Huddersfield ( juli augusti 2011) och ReThinking Improvisation (november december 2011). I oktober 2011 anordnade KMH en internationell konferens med forskningspresentationer Berörd, 13
bekräftad och berikad av musik med anledning av att det 2011 var 20 år sedan musikterapiutbildningarna startade vid högskolan. 3.3. Utbildning på forskarnivå Då KMH inte har examenstillstånd inom utbildning på forskarnivå samarbetar högskolan med andra lärosäten, inte minst har detta skett i forskarskoleform. KMH var en av initiativtagarna till den konstnärliga forskarskolan, som startade 2009. Två doktorander har under 2011 finansierats av och verkat vid KMH inom den konstnärliga forskarskolan. Deras forskarstudier har kretsat dels kring utforskandet av möjligheter med specialutvecklade verktyg som i realtid kan utnyttjas i komposition och improvisation med rösten som primärt kontrollinstrument, dels kring utformandet av en konstnärlig metod som skall omformulera gränssnittet mellan musikdramatik, elektroakustisk musik och teater. KMH har även ett givande samarbete kring utbildning på forskarnivå med SibeliusAkademien i Helsingfors i form av en doktorand, som har sin bas i Stockholm men är antagen Helsingfors. Avhandlingsprojektet, Exploring Scandinavian folk singing style in new artistic and academic contexts, behandlar hur man med traditionella konstnärliga uttrycksmetoder utforskar och erövrar nya musikaliska rum. Den av Vetenskapsrådet delvis finansierade forskarskolan i musikpedagogik, som KMH har varit värd för, har under 2011 avslutats. Forskarskolan har varit en mycket lyckad satsning inom lärarlyftet för yrkesverksamma musiklärare, vilken hittills resulterat i fem avlagda licentiatexamina för KMH:s doktorander. De senare har varit antagna vid Stockholms universitet. Under 2011 har emellertid ett nytt samarbete inom utbildning på forskarnivå i musikpedagogik inletts med Lunds universitet. Delvis som en fortsättning på forskarskolan, har fyra nya doktorander antagits under 2011, varav två till senare del av utbildning då dessa tidigare avlagt licentiatexamen inom den musikpedagogiska forskarskolan. Musikpedagogiska forskarstudier vid KMH har under 2011 kretsat kring frågeställningar som musikalisk kunskapsutveckling i högre musikutbildning; användandet av musikalisk kompetens i multimodala redovisningar i musikklasser på högstadiet; skolkonserter som pedagogisk verksamhet; ungdomars karriärvägar i musik; gymnasieungdomars lärande i komposition och deras sätt att utveckla musikalisk kreativitet genom musikskapande; självreflektion hos ungdomar kring deras kunskap om och sitt lärande i musik; musiklärares bedömning och betygsättning i en högstadiekontext; ensemblemusicerande i högstadiet och på gymnasiet; rytmikmetodens framväxt och tidiga utveckling i Sverige; samt musikalisk kunskapsutveckling hos människor med kognitiva dysfunktioner. Den sistnämnda avhandlingsstudien representerar musik och hälsa, ett område av stort allmänt intresse som berör både musikpedagogik och musikterapi. Som enda utbildningsanordnare av högre musikutbildning i Sverige medverkar KMH i det nordiska närverket Musik, kultur och hälsa och som enda lärosäte i Sverige erbjuder KMH möjligheten att bedriva forskarstudier med inriktning mot musikterapi inom ramen för utbildning på forskarnivå i musikpedagogik. Detta är en konsekvens av KMH:s framgångsrika utbildningar i musikterapi på grundläggande och avancerad nivå. Under 2011 har två doktorsavhandlingar framlagts: Musikalisk kunskapsutveckling i högre musikutbildning en kulturpsykologisk studie av musikstudenters förhållningssätt i enskild instrumentalundervisning samt Meningen med att gå i musikterapi En fenomenologisk studie om deltagares upplevelser. Prestationer inom utbildning på forskarnivå 2011 2010 2009 Helårsstuderande 8,7 9,1 6,9 utbildning på forskarnivå Antal doktors 2 1 1 examina Antal licentiatexamina 5 Uppgifter om antalet helårsstuderande rörande åren 2009 2010 härrör från noteringar i studieregistret. Rörande 2011 finns inte motsvarande uppgifter att hämta i studieregistret. 3.4. Konstnärligt utvecklingsarbete Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid KMH dels som särskilda projekt såväl externfinansierade som finansierade av högskolan, dels som delar av anställningen för vissa lärare. KMH har därtill under 2011 centralt, efter ansökan, fördelat projektmedel till särskilda konstnärliga utvecklingsprojekt. Projekten redovisas både skriftligt och muntligt, vid en särskild seminarieserie, som anordnats av högskolans FoUnämnd. 14
Under 2011 har ett större utvecklingsprojekt slutredovisats, Jag och Musiken, vilket ingått inom ramen för det samverkansavtal högskolan har haft med Botkyrka kommun. Projektet har undersökt möjligheterna till ny klassrumsmetodik för musikundervisning där delaktighet och skapande står i centrum. Delar av projektet har presenterats vid en internationell konferens för The European Association for Music in Schools. 2011 2010 2009 Pågående FoUprojekt 19 19 22 Initierade FoUprojekt 8 8 15 Redovisade FoU 9 7 6 projekt Beslutade projektmedel (tkr) 334 267 592 3.5. Forskningsanknytningen i utbildningarna Vid KMH bedrivs kontinuerligt såväl musikpedagogisk som konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå i nära anslutning till utbildningarna, vilket påverkar lärare och studenter till ett kunskapssökande, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt i utbildningen. Särskilt vad gäller lärarutbildningarna och musikterapiutbildningen kan konstateras att forskningsanknytningen är stark. Flertalet lärare bedriver egen forskning eller forskarstudier på sina respektive specialistområden. Kostnaden motsvarar den totala kostnaden för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Som konstnärlig högskola ligger KMH:s tyngdpunkt på konstnärlig produktion, konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Ett intensivt arbete pågår på många lärosäten för att utveckla metoder och kriterier för att kunna bedöma denna produktion på likvärdigt sätt som traditionell vetenskaplig produktion, som bedöms med bibliometriska metoder. Några gemensamma kriterier för sådan bedömning av huruvida den konstnärliga kunskapsproduktionen är internationellt konkurrenskraftig finns därför inte idag. I nedanstående tabell anges antal refereegranskade vetenskapliga publikationer, men de utgör alltså endast en mycket begränsad del av KMH:s sammanlagda forskningsproduktion. De redovisade kostnaderna blir därför något missvisande. Antal refereegranskade publikationer 2011 2010 2009 11 14 11 Kostnad (tkr) 10 720 5 264 5 868 Kostnad per publikation 975 376 533 (tkr) Antalet publikationer håller enligt tabellen en relativt jämn nivå över tid där dock 2010 stod för en ökning. Kostnaderna varierar, vilket medför en ökning av kostnaden per publikation. Se vidare rörande kostnader under 6.2. Vad gäller den konstnärliga forskningen, befinner sig denna i en stark utvecklingsfas. Utvecklingen följs med intresse av studenter och lärare. En stor del av det konstnärliga utvecklingsarbetet som görs vid KMH idag ingår som delar i anställningen för vissa lärare. Det är KMH:s ambition att, på sikt, söka närma det konstnärliga utvecklingsarbetet till konstnärlig forskning. 3.6. Redovisning av prestationer och kostnad för forskning KMH ska i enlighet med FÅB redovisa prestationer samt kostnader förknippade med dessa. Nedan redovisas prestationer inom forskningen. En indikation på hur KMH uppfyller regeringens mål att universitet och högskolor ska bedriva internationell konkurrenskraftig forskning är utvecklingen av antalet refereegranskade publikationer. I nedanstående tabell anges antal publikationer och kostnader för dessa. 15
4. Samverkan med det omgivande samhället Samverkan med det omgivande samhället är en central och integrerad del i all högre konstnärlig utbildning, och kanske i synnerhet inom utövande konster som musik. 4.1. Mål enligt KMH:s strategi KMH ska etablera samverkan med bland annat skolor, kultur och folkhögskolor, alumner och allmänhet samt ha en aktiv webbnärvaro med ett rikt digitalt material på egen och andras webbplatser samt i sociala medier. 4.2. Översikt För KMH:s musiker, dirigent och kompositionsstudenter är samverkan med det omgivande samhället en lika betydande del av utbildningen som de musikaliska färdigheterna. Under hela utbildningstiden interagerar studenterna vid dessa utbildningar med publik genom konserter, festivaler och turnéer. Centralt i sammanhanget är den konsertserie som KMH anordnar inom det s.k. generalprogrammet, vilken bidrar till att KMH kan sägas vara landets största konsertarrangör. På samma sätt som samverkan är en förutsättning för att utveckla musikerstudenternas möten med publiken, gäller även för lärarprogrammens verksamhetsförlagda utbildning och för utvecklingen av internationella utbytesprogram för studenter och lärare. Behovet av en nära och daglig interaktion med omvärlden speglas i behovet av anställningsformer, som skiljer sig från andra högskolor: I förhållande till antalet helårsstudieplatser har KMH ett mycket stort antal deltidsanställda respektive timavlönade lärare med en stor del av sin verksamhet utanför högskolan. Detta är en förutsättning för att kunna tillgodose dels behovet av specialisering inom många genre och instrumentområden, dels behovet av en nära samverkan med yrkeslivet inom utövande, pedagogik och forskning på musikens område. 4.3. Organisation Som en följd av den nära integreringen i den ordinarie verksamheten, är ansvaret för infrastrukturen för samverkansaktiviteterna uppdelade på flera organisatoriska enheter vid högskolan. På den högskolegemensamma nivån stöds samverkansaktiviteterna av fyra enheter inom högskoleförvaltningen (Rektors kansli, Utbildningsavdelningen fr.o.m. 2012 den nya Utbildnings och forskningsavdelningen, Kommunikationsavdelningen och Serviceavdelningen). Den mest resurskrävande samverkansformen och sannolikt den med störst genomslag är KMH:s konsert och evenemangsserier. För att stödja denna verksamhet finns en särskild konsertproducentfunktion vid Kommunikationsavdelningen. Vid Kommunikationsavdelningen återfinns dessutom funktion för extern publicering, grafisk formgivare och webbredaktörer. Vid Serviceavdelningen återfinns den rent infrastrukturella delen av konsertproduktionen i form av ljussättning, dukning/möblering/scenografi samt ljudenheten (utljud och inspelning). För utbildningsnära samverkan finns utbildningsplanerare som ansvarar för nationell samordning av KMH:s pedagogdagar (en fortbildingsverksamhet som vänder sig till landets samtliga musiklärare), samordning av kontakter med kulturskolor, folkhögskolor och andra förutbildningar. Inom högskoleförvaltningen återfinns även handläggare för internationella kontakter och projektledning för karriärstöd (föreningen Transit). På institutionsnivå är det huvudsakligen prefekter, studierektorer och studiehandläggare som ansvarar för extern samverkan inom såväl rekrytering, verksamhetsförlagd utbildning, konsertproduktion, forskningsprojekt etc. Därutöver finns vissa specialiserade funktioner, såsom orkesterproducenter m.m. 4.4. Samverkan med andra lärosäten KMH samverkar regelbundet med andra lärosäten i Sverige och internationellt inom hela utbildningsprogram (t.ex. utbildningen på forskarnivå, 16
lärarprogrammen och internationella s.k. Joint Mastersprogram) liksom inom enskilda kurser och projekt (se nedan, avsnitt 5). Samverkan kring utbildnings och utvecklingsfrågor i Stockholmsregionen sker via Stockholms akademiska forum med Stockholms stad och 19 universitet och högskolor i regionen. Genom organisationen Study in Stockholm samarbetar KMH med samtliga 23 universitet och högskolor i Stockholmsregionen i frågor rörande mottagande av utländska studenter. KMH är dessutom, tillsammans med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Handelshögskolan och Södertörns högskola, medlem i Stockholms akademiska rektorskonvent, som informellt behandlar utbildningsfrågor med Stockholmsanknytning. KMH samverkar vidare med övriga konstnärliga högskolor i Stockholm dels med den delen av KMH:s forskning som utgörs av den renodlat konstnärliga forskningen, men också med ett antal yrkesnätverk inom bl.a. rekrytering, kommunikation, ekonomi och personaladministration. Vidare samverkar KMH med Konstfack kring gemensamt karriärstöd för studenter inom resp. lärosätes konstnärliga utbildningar genom kulturinkubatorn Transit nämnd ovan. 4.5. Samverkansaktiviteter 2011 Av större samverkansaktiviteter under 2011 bör följande nämnas: Samverkan med SVT rörande TVserien Maestro, som spelades in i KMH:s lokaler med från KMH medverkande lärare Samverkan med Kungl. Musikaliska akademien om lokala stipendier för musikerstudenter Samverkan med Konstfack kring kulturinkubartorn Transit Nationella konstnärliga forskarskolan, med Lunds universitet som värd Nationella forskarskolan med inriktning musikpedagogik inom ramen för Lärarlyftet, med KMH som värd Utvecklingen av det internationella utbildningsprogrammet Masters in Contemporary Performance and Composition i samarbete med musikhögskolorna/motsv. i Tallinn, Hamburg och Lyon Masterprogrammet i filmmusikkomposition tillsammans med Stockholms dramatiska högskola Konsertsamverkan med externa arrangörer i Stockholmsområdet såsom kyrkor/församlingar, jazzklubben Fasching, folkmusikscenen Stallet, Fylkingen, Elektronmusikstudion (EMS), Musik och Teatermuseet, Musik på Slottet m.fl. Samverkan med arrangörerna av festivalen Sound of Stockholm för ny musik Medverkan av KMH:s Stora Brass vid promotioner och andra ceremoniella högtider vid Stockholms universitet Samverkan med Botkyrka kommun kring bl.a. breddad rekrytering Samverkan med föreningen Farhang kring bl.a. Världsmusikfestivalen i Kista Samverkan i anslutning till enskilda kurser och utbildningsaktiviteter (med t.ex. Föreningen Aurora Chamber Music, VadstenaAkademin, Eric Sahlströminstitutet, Riksförbundet Folk musik och Dans, Nätverket Mer Jazz i Sverige, Norrbotten Big Band, Norrköpings symfoniorkester osv.) Samverkan med Handelsbanken kring det s.k. Jan Wallanderpriset Samverkan med grundskolor och gymnasieskolor i Stockholms län inom lärarprogrammets VFU Samverkan med Apple Inc. där KMH är Certified Training Centre vid t.ex. uppdragsutbildning 4.6. Prestationer och kostnader för KMH:s konsertproduktion Genom sin integrerade och många gånger informella karaktär är KMH:s totala samverkansaktiviteter svåra att särredovisa kvantitativt. Ett område som går att kvantifiera och därmed följa upp över tid är KMH:s egna konserter och andra offentliga evenemang inom det s.k. generalprogrammet (se ovan 4.2.). Dessa utgör en mycket viktig kontaktyta med det omgivande samhället och utgör en betydande del av KMH:s kärnverksamhet. I mötet med publiken skapas inte bara musiken studenten får därtill en central förberedelsegrund inför sitt kommande yrkesliv. 17
Konserterna initieras och genomförs på alla nivåer inom KMH, av enskilda studenter och/eller lärare, av institutioner (delvis i form av fasta ensembler/orkestrar, såsom återkommande festivaler med särskild organisation) eller på uppdrag av rektor. De utgör i vissa fall det formella examinationstillfället inom en kurs, men består också av projekt som genomförs som fria utbildningsaktiviteter eller helt utanför kurserna. Evenemangen produceras och marknadsförs i första hand centralt genom kommunikationsavdelningen, via KMH:s webbplats, annonsering och utskick av gemensamma generalprogram. Konserter och evenemang inom det s.k. generalprogrammet utgör därför grund för beräkningen av prestationer och kostnader för samverkan i KMH:s årsredovisning fr.o.m. 2011. Generalprogrammets evenemang gör inte anspråk på att omfatta samtliga samverkansaktiviteter, men är relativt lättdefinierade vad gäller såväl antal evenemang som kostnaderna för dessa. 4 Omfattar annonsering, trycksaksproduktion, i förekommande fall hyror för externa lokaler, transporter, hyra av instrument och/eller ljus/ljud enligt leverantörsfakturor, liksom löner/arvoden till konsertvärdar, konsertamanuenser, extra vaktmästare etc. 5 Omfattar offentliga konsertevenemang med KMH som huvudarrangör, annonserade i KMH:s generalprogram och huvudsakligen förlagda till KMH:s egna konsertlokaler. Enskilda programpunkter inom festivaler har räknats som ett evenemang vardera (för jazzfestivalen New Sound Made har varje festivaldag räknats som ett evenemang). Utöver dessa evenemang förekommer varje år ett stort antal ytterligare konserter av olika slag och med olika anknytning till KMH. Konserterna i generalprogrammet utgör dock en väl definierad och avgränsad mängd och har därför valts som prestation och som avgränsning vid framtagande av relaterade kostnader. En tidsserieanalys låter sig inte göras av redovisad kostnad per evenemang. Det kan emellertid konstateras att en relativt liten andel av KMH:s ekonomiska omslutning resulterar i ett stort antal konserttillfällen som kommer såväl KMH:s studenter och lärare men även det omgivande samhället till gagn. Genomförda egna konsertproduktioner 2011 (kr) Direkta lönekostnader 964 597 1 Indirekta lönekostnader 718 121 2 Lokalkostnad egna konsertlokaler 699 000 3 Övriga drift/produktionskostn. 1 040 568 4 Summa kostnader 3 421 286 Antalet genomförda evenemang 244 5 Genomsnittskostnad per 14 022 evenemang 1 Totala lönekostnader för personal särskilt anställd för konsertproduktion (producent 100%, grafisk formgivare/marknadsförare 50%). 2 Uppskattade lönekostnader för anställda vilka inom sin tjänst som lärare eller administratör har specifikt ansvar och arbetsuppgifter för konsertproduktion, utöver de pedagogiska, administrativa och tekniska resurser som krävts för andra, rent interna redovisningsformer. 3 Avser hyra och drift för Stora och Lilla konsertsalen, baserat på beräkningen att konserter står för 81% av lokalernas nyttjande. (De används också för interna seminarier, föreläsningar och möten utanför redovisat belopp.) 18
5. Gemensamt för verksamhetsgrenarna 5.1. Internationalisering KMH har en mycket hög ambition i internationella frågor. KMH deltar aktivt i internationella utbytesprogram och samarbetsorganisationer. Samarbeten sker även gällande utbildningsprogram och externfinansierad projektverksamhet. Under 2011 har KMH blivit partner i tre nya europeiska samarbetsprojekt och ett Joint Mastersprogram. 5.1.1. Mål från KMH:s strategi KMH ska etablera nya samarbeten och rutiner för att långsiktigt säkra utländska studenters möjligheter att studera vid KMH. 5.1.2. Deltagande i internationella organisationer, nätverk och större projekt Viktiga samarbetsorganisationer är det 20tal internationella musikorganisationer och nätverk där KMH är medlem. Bland dessa spelar AEC (Association Européenne des Conservatoires, Académies de Musique et Musikhochschulen) den mest centrala rollen. AEC omfattar mer än 270 medlemsinstitutioner inom professionell musikutbildning i 55 länder. Inom det musikpedagogiska området är International Society for Music Education betydande. 2011 startade tre nya samarbetsprojekt: Det första är ett intensivprojekt inom Erasmussamarbetet, ett s.k. curriculum developmentprojekt kallat Co PeCo. Deltagare är partnerhögskolor i Hamburg, Lyon och Tallinn. Det andra är ett under hösten 2011 nystartat Tempusprojekt (KMH är en av fyra EUpartnerinstitutioner), InMusWB, där sex musikhögskolor och totalt 18 partnerinstitutioner på Västra Balkan deltar. KMH:s främsta insats blir att biträda med sakkunskap vid uppstart av jazzutbildning vid partnerhögskolorna på Västra Balkan. Det tredje nystartade samarbetsprojektet är ett interreg IVprojekt kallat Access. KMH ingår som partner tillsammans med Estonian Academy of Music and Theatre och Estonian Academy of Arts i Tallinn samt Aaltouniversitetet, School of Economics, i Helsingfors. Projektet syftar bl.a. till att införa entreprenörskapsmoduler i konstnärliga utbildningsprogram. KMH har sedan 1998 drivit Sidafinansierade utvecklingsprojekt med musikhögskolorna på Västra Balkan. 2009 beviljade Sida 11 mnkr för ett nytt treårigt projekt, Widening Participation on the Road to Membership. Syftet är dels att anpassa musikhögskolorna på Västra Balkan till europeisk utbildnings och administrationsstandard, dels att vidga tillgängligheten till högre musikutbildning i dessa länder. Projektet har bedrivits i tätt samarbete med AEC för att säkra en bred europeisk förankring och avslutades planenligt i december 2011. KMH deltar sedan 2008 i det Sidafinansierade stipendieprogrammet Minor Field Studies (MFS), och tilldelades 2011 fem stipendier. 5.1.3. Deltagande i utbytesprogram m.m. KMH har bilaterala utbyteskontrakt med 85 partnerhögskolor inom Erasmusprogrammet samt deltar i fem olika Nordplusnätverk. Inom dessa nätverk är KMH koordinator för jazznätverket Nordpuls där 27 nordiskbaltiska partnerhögskolor ingår. Utbytesavtalen rör både student, lärar, och övriga personalutbyten. I tabellen nedan redovisas dessa utbyten där relativt jämna siffror kan konstateras. Antal inresande utbytesstudenter har minskat något sedan 2010 och är nu tillbaka på 2009 års nivå. Antalet utresande utbytesstudenter har ökat, vilket är glädjande. Delvis är detta en följd av det nya utbytesavtal som 2010 tecknades med University of North Textas (UNT) i Denton, Texas, USA. 19