I 111 ~ Landstinget. Protokoll från Regionberedningens sammanträde. PROTOKOLL Regionberedning

I 111 ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning PROTOKOLL Regionberedning Sammanträde 2017-05-11 3 Sida 1 (5) Protokoll från Regionberedningens sammanträde Tid : 2017-05-11 09.00-11.30 Plats: Falun, Landstingshuset, Impulsen Beslutande Gunnar Barke (S), ordförande Bengt Lindström (S) Maja Gilbert Westholm (V) Kerstin Lundh (MP) Lena Reyier (C) Lisbeth Mörk-Amnelius (DSP) Föredragande Nils-Åke Norman Therese Sundell

Landstinget Dalarna Central förvaltning PROTOKOLL Regionberedning Sammanträde 2017-05-11 Sida 2 (5) Innehållsförteckning Inledning och information... 3 3 Information 3 Protokollsjustering... 5

Landstinget Dalarna Central förvaltning PROTOKOLL Regionberedning Sammanträde 2017-05-11 Sida 3 (5) Inledning och information 3 Information Regionberedningens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lämnas om: A. Rapport från workshop 27 april: Strategi för Hälsa Johan Hallberg, läkare och folkhälsostrateg Bilaga 3 A Johan Hallberg meddelar att en nationell konferens hålls i Umeå 14-15 juni, Sverige i världen 2030 - vägval för en socialt hållbar framtid. Konferensen kopplar starkt till både Samling för social hållbarhet i Dalarna och SKL:s strategi för hälsa. Mer info och anmälan på denna sida www. folkhalsomynd ig heten. se/motesplats-socia I-ha llba rhet/konferens-14-15-j u ni/ B. Internationella frågor Nils-Åke Norman, internationell samordnare Bilaga 3 B C. Kollektivtrafiken Gunnar Barke, Regionberedningens ordförande Therese Sundell, utredare kollektivtrafik Gunnar Barke informerar om skatteväxling av kollektivtrafiken. Ett förslag om skatteväxling kommer att skickas ut i morgon, fredag. D. Aktuellt kring bildande av länsregion Gunnar Barke, Regionberedningens ordförande Gunnar Barke redogör för vad som sades på Styrgruppsmöte Regionbildning. Protokollen kommer fortsättningsvis att skickas till Regionberedningens medlemmar. Bilaga 3 D

Landstinget Dalarna PROTOKOLL Regionberedning Central förvaltning Sammanträde 2017-05-11 Sida 4 (5) E. Övriga frågor Region Dalarna Gunnar Barke, Regionberedningens ordförande Inga övriga frågor. F. Mötesplanering inför hösten 2017 Gunnar Barke, Regionberedningens ordförande Regionberedningens sammanträde 14 september flyttas till 7 september, kl. 9.00-12.00.

Landstinget Dalarna Central förvaltning PROTOKOLL Regionberedning Sammanträde 2017-05-11 Sida 5 (5) Protokollsjustering Vid protokollet ~Cv~ Carl Gudmundsson Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Landstingshusets anslagstavla, Vasagatan 27, Falun. Förvaringsplats för protokollet: Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun. Protokollet finns även tillgängligt på landstingets webbsida www.ltdalarna.se An slagstid: Nämndadministratör

2017-05-15 SMll.RIGFOR SOCIAL HÅLLBARHET IDJ\J/\RfJA Sveriges Kommuner och Landsting Strategi för hälsa Johan Hallberg, samhällsmedicinsk läkare Hälsofrämjande och hållbar utveckling Landstinget Dalarna Sl\).11.l'IGFO!I SOCIAL HÅLLBARHET ID1\lARNA Procentuell ökning av antalet invånare och de demografiska kraven (kommun +landsting/region) "' Sveriges Kommuner och Landsting l,o 1,1 I. ' ' u 1,0 0,1 o. o. 0) 0,0,... 1990.0,2 19'J5 l(x)o 100'i 2010 10 1' l020 loh?010 103S 1o.lD 1o.tS l OSO 1

2017-05-15 Sll.'8.r.rOR SOCIAL HÅLLBARHET l lw.arua Nya krav på samhällsstyrningen Sveriges Kommuner och Landsting Bejaka det komplexa Samverkanskompetens Skapar handlingskompetens + acceptans för nödvändiga beslut! :;AMU'IG <>< SOCIAL HÅLLBARHET 101\1.J\RNA Strategi för hälsa - bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting Kongressbeslut om en sammanhållen och långsiktig strategi för hälsa inom och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg. Strategin blir det gemensamma verktyget för SKL:s medlemmar att klara välfärdsuppdraget och våra gemensamma utmaningar för att åstadkomma det som behövs för de vi är till för - oavsett organisatoriska gränser! Tas fram med bred förankring och delaktighet hos SKL:s medlemmar och andra aktörer, I.ex. -patient-och brukarorganisationer -fackliga organisationer -invånare -berörda myndigheter Arbetsprocessen i sig är minst lika viktig som målet 2

2017-05-15 Styrgrupp för arbetet med strategin Styrelsen Anders Henriksson (S), l:e vice ordförande SKL, styrgruppens ordförande Sjukvårdsdelegationen Dag Larsson (S) Stockholms läns landsting, Mats Eriksson (M) Region Halland, Christer Jonsson (C) Landstinget i Kalmar län Beredningen för primärvå rd och äldreomsorg Eva Olofsson, (V) Västragötalandsregionen, Maria Ryden, (M) Göteborgs stad, Gudrun Brunegård (KD) Landstinget i Kalmar län. Beredningen för socialpolitik och individomsorg Marlene Burwick, (S) Uppsala kommun, Jörgen Berglund (M) Sundsvalls kommun Beredningen för utbildning Karin Pleijel (MP) Göteborg Beredningen för digitalisering Nina Lagh (M), landstinget i Uppsala län. Programberedningen för barns och ungas hälsa Hans Leghammar, (MP) Region Halland, Johanna Sjö, (M) Stockholms stad, Anna Ågerfalk (L) Region Örebro Län. Programberedningen för styrning av offentligt finansierad verksamhet Daniel Bernmar (V) Göteborgs st ad Föredragande Hans Karlsson, avdelningen för Vård och omsorg, SKL SMIU' GfO<l SOCIAL HÅLLBARHET IOAlJ\RNA Strategi för hälsa Sveriges Kommuner och Landsting Övergripande målsättningar En god och j ämlik hälsa God kvalitet i välfärdens tjänster Värde och hållbarhet nationellt. En framgångsfaktor är om de övergripande målen integreras i den ordinarie styr-, lednings- och uppföljningsprocessen i kommuner, landsting och regioner men också hos andra aktörer. Länsvisa workshoppar lägger grunden för strategin Beslut om strategin samt kommunikation och manifestering sker i slutet av 2017 3

2017-05-15 Sfl\IU':GrOll SOCIAL HÅLLBARHET I IJll.tlll!NA Våra gemensamma utmaningar Sveriges Kommuner och Landsting Det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper av invånare. Vi samverkar inte tillräckligt bra för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Vi lever inte upp till invånarnas, brukarnas, patienternas och elevernas förväntningar om modernare arbetssätt och tjänster. Brukare, patienter och elever upplever ofta att de är åskådare i stället för medskapare. Vi styr och premierar arbete i stuprör i stället för de som organiserar sig för dem vi är till för. Vi upplevs inte alltid som den bästa arbetsgivaren. SA>!lllmrnR SOCIAL I HÅLLBARHET 10#'\lARUA En god och jämlik hälsa Sveriges Kommuner och Landsting Förslag till mål - barn och unga - år 2022 Andelen kariesfria 3-åringar 2 % enh. Skillnader inom länen ska minska. Elever i åk 9 behöriga till gymnasiet minst 2 %-enh. Elever (placerade barn) i åk 9 behöriga till gymnasiet minst 2 %-enh Förslag till mål - hela livet - år 2022 Självskattade hälsan 16-84 år minst 3 %-enh. Skillnader mellan olika socioekonomiska grupper Andelen inv med stillasittande fritid, 16-84,. minst 5 %-enh. Skillnader mellan olika socioekonomiska grupper Fallskador bland individer +80 år minst 20 %. Skillnadern a mellan kommuner/län och män/kvinnor 4

2017-05-15 S/IMU'/GfOR SOCIAL HÅLLBARHET IOJ\IARJ4A God kvalitet Förslag till mål - erfarenheter av våra insatser Sveriges Kommuner och Landsting Elevupplevelser åk S Andelen elever som känner sig trygg i skolan minst 2 %- enh. Skillnader inom och mellan kommuner har minskat Andelen elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter minst 2 %- enh. Skillnader inom och mellan kommuner har minskat Brukarupplevelser Gruppbostäder - inflytande minst 2 %- enh. Skillnader inom och mellan kommuner ska minska Hemtjänst, äldreomsorg - bemötande, förtroende och trygghet. minst 6 %- enh. Skillnader inom och mellan kommuner ska minska Patientupplevelser primärvård Kvalitet - kontinuitet och koordinering. minst 2 %- enh. Skillnaderna inom och mellan länen ska minska. Kva litet - respekt och bemötande minst 2 %- enh. Skillnaderna inom och mellan länen ska minska. Individ- och familjeomsorg - förbättrad situation efter kontakt med socialtjänsten. minst 2 %- enh SA'.U.'GIOll SOCIAL HÅLLBARHET Värde och hållbarhet? IOAl/\RHA Sveriges Kommuner och Landsting Hur utveckla ett system som kan möta utmaningarna, är hållbart över tid och skapar värde för de vi är till för? Vad är relevant att kunna mäta och följa så vi ser att vi rör oss i önskvärd riktning? Medellivslängdens utveckling över tid är ett långsiktigt mått. Vad mäter vi i framtiden, i ett kortare perspektiv, för att veta att: Invånarna är delaktiga och nöjda med våra insatser. Vi nyttjar digitaliseringens möjligheter. Systematiskt förbättringsarbete drivs i vardagen. Innovationer lett till förnyelse i vardagsarbetet Samverkan med civilsamhället sker på ett strategiskt sätt. Vi har ett gott ledarskap och medarbetarskap. Kompetensväxlingen utgår från nya och förändrade förutsättningar Våra insatser är hälsofrämjande och förebyggande Vi lyckas med integrationen Vi har ekonomiskt hållbara system 5

2017-05-15 SAl.OIGFOO SOCIAL HÅLLBARHET I[)IJ/..W!A Mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner,,,,,~ Det handlar an jämlik h:llsa -f~jltr..--""""..;.. Ett nytt övergripande mål med mer fokus på jämlikhet "Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen" Ambitionen bör vara att målet ska nås inom en generation. Åtta prioriterade målområden för en god och jämlik hälsa: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård I siv t1mroo SOCIAL HÅLLBARHET lllj\larna Ett nytt effektivt ramverk för strategisk styrning och uppföljning FOr en god och 1åmlik ~ålsa F,.rttt,,.~n4.1A\i..,.,,,..i,.~i.-r i&&&j övergripande struktur Strategier tas fram som omfattar alla målområden Utvecklat uppföljningssystem Myndigheters roll görs tydligare En förtydligad och stärkt roll för Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna Kommuner och landsting/regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa Utredning om lagstöd för folkhälsoarbete Forum för dialog med civila samhället 6

2017-05-15 SN.lr/G I OO SOCIAL HÅLLBARHET I OfJAWY'~ Samling för social hållbarhet i Dalarna - målsättning Sveriges Kommuner och Landsting Dalarnas kommuner, landsting, länsstyrelse och högskola samlas under 2016-2018 för att: utveckla arbetsformer för att systematiskt mäta, följa och beskriva befolkningens hälsoutveckling och fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer i länet på lokal och regional nivå främja kunskapsbaserad praktik sprida kunskap och erfarenhet från några utvalda temaområden, avgörande för att minska skillnader i hälsa och främja social hållbarhet stimulera till samverkan och kunskapsallianser inom och mellan länets lokala och regionala samhällsaktörer i offentlig, privat och civil sektor 7

..., '.: r I Jens Nilsson (S), ledamot i Europaparlamentet lren Lejegren(S), Moderator Lena Andersson Pench, direktör på Europeiska kommissionen - DG Regio Anders Lindholm, Näringsdepartementet Ellinor lvarsson, SKL Lars Wikström, avdelningschef för regioner på Tillväxtverket m.fl.. En allt mer turbulent omvärld - några Megatrender: Arbete och tillväxt Arbetslösheten lägre, över 10 miljoner jobb skapades jan. 2013 - sept. 2016 i EU Automatiseringsrisk, hög 6-12 o/o av jobben, medelstor 42-55 /o av jobben - arbetsuppgifter som kan substitueras av maskiner Arbetslösheten bland utlandsfödda väldigt hög Svag tillväxt i stora delar av Europa Fattigare än sina föräldrar - första generationen

Oförutsägbart läge Brexit - konsekvenser för storleken på budgeten och förhandlingsspelet mellan medlemsstaterna Kommissionens förslag till ny långtidsbudget försenas Förhandlingar förväntas påbörjas först 2019-2020 Kommissionens sammanhållningsrapport försenas också alt. presenteras men med få konkreta förslag för framtiden Europa: Fredsankare, frihandelsförespråkare, stark röst i miljöfrågor 15 av de mest fredliga länderna i världen är EU-länder EU utgör det största handelsblocket i världen EU talade med en röst i Paris EU är den största bidragsgivaren i Syrien Källa : Institute for Economics and Peace 2016 Trade in goods and commercial services 2013 EU - Un~fdStates ============-- China===========- Japan===- ==- SoWI Korea 0 250 500 750 1,000 1,250 1,500 1,750 2,000 2,250 2,500 CBilf:ons Imports Exports

Sammanhållningspolitiken har... 2007-2013 Skapat 600 000 jobb Gett stöd till 200 000 SMF 1 800 km ny eller renoverad järnväg 25 000 km ny eller renoverad väg Bredband till 5 mi ljoner människor Rent dri cksvatten till 3 miljoner människor "' 2400M 2200M 2000M 1800M l GOOM 1400M ~ 1 200M > 1 000M SOOM 600M Da larna Fördelning a v totala m e d e l 2016 ESI: 369 mkr Andel av t ot : 58% Värmland ERUF Norra Mellansverige Näringslivssamverkan Entreprenörs- och innovationskultur Infrastruktur Exempel: Triple Steelix Paper Province SLIM I nfrastruktu r-reg ionförstoring Gävleborg ESI: 305 mkr Andel av tot: 52% Meosure- Nomes E S l -"onderna l(ompen ~.ator1 ~ '<a m Cel l<o n t.curl"ensor ö v C m d I R ;)lo,..ern s eon rn.del 400M ZOOM OM e "' ~ :::> ;:l V> 0 c:: ro i ro > :I -0-0 l? -0 c: c:: c: ~.!ll.!ll w 'l1 c:.<.:> ro c::..:;;:: g 0..!l! ::r: "' f e <:.> co -0 "' "" 0 Ul

SKL:s ställningstagande SKL arbetar aktivt för en stark sammanhållningspolitik efter 2020. Uttalat önskemål att SKL håller ihop processen. Yttrande om EU:s framtida sammanhållningspolitik i december 2016. Yttrandet togs fram i brett samråd med medlemmarna Centrala utgångspunkter i yttrandet - Betydelsen av sammanhållningspolitiken för EU:s framtid - Att utformningen och genomförandet ska ta sin utgångspunkt i det regionala utvecklingsuppdraget Sammanhållningspolitiken - en prioriterad fråga för SKL:s medlemmar Sammanhållningspolitiken utgör viktiga resurser för kommuner och regioner Flernivåstyret unikt för sammanhållningspolitiken Arbetssättet bidrar till att tillväxtprocesser skapas regionalt Politisk prioritering på lokal/regional nivå Samordning mellan sektorer och samhällsnivåer Fonderna värdefulla för att nyskapande verksamhet ska kunna testas

Sammanhållningspolitiken fyller en än viktigare funktion idag än tidigare En grundpelare i den europeiska integrationsprocessen Viktig roll för att återupprätta EU:s legitimitet Bidrar till solidaritet mellan EU:s medlemsländer Bidrar till att tillväxtmålen i EU uppnås, mobiliserar den lokala och regionala nivån Svarar mot många av de utmaningar som EU står inför (urbanisering, klimathotet, demografiska utvecklingen) Kan få en tydligare roll för att stärka arbetet med integration Minskad budget för sammanhållningspolitiken Ett mer effektivt nyttjande av medlen 1. "Platsbaserad" strategi, territoriell anpassning 2. Regionala prioriteringar och program, där är kännedomen om behov/förutsättningar som störst 3. Partnerskapsprincipen måste stärkas. Regionala representanter bör involveras i förhandlingarna om mål och prioriteringar Effektivisera genomförandet 1. Ett regelverk (en utvecklingsfond!) 2. En gemensam förvaltningsmyndighet 3. Regelverket bör anpassas proportionerligt 4. Ökad flexibilitet och ett förenklat förfarande för förändringar

Smart Specialisering Bredda Smart Specialiserings tematiska fokus Tillgodose behoven hos eftersatta regioner Stärka samarbetet mellan regioner Skapa en investeringspipeline av projekt och projektideer Stärka synergieffekterna innovations samarbetet Stärka kapaciteten att ta produkter till marknaden Förenkla tillgången till innovationsfinansiering Dra lärdomar av lyckosamma regioner som bäst kombinerar innovation/forskning/företag Vitboken om EU:s framtid 1: Fortsätta som förut https://ec.europa.eu/sweden/news/2017030 l _sv EU-27 fortsätter förverkliga sin positiva reformagenda, i överensstämmelse med kommissionens Ny start för EU från 2014 och Bratislavaförklaringen som alla 27 medlemsländerna ställde sig bakom 2016. 2: Enbart den inre marknaden EU-27 skiftar gradvis fokus till den inre marknaden. 3: De som vill ha mer gör mer EU-27 fortsätter som vanligt, men grupper av medlemsländer kan fördjupa sitt samarbete på specifika områden, såsom försvar, inre säkerhet eller sociala frågor.

4: Göra mindre men göra det effektivare EU-27 satsar på att göra mer och göra det snabbare inom utvalda områden, och gör mindre där det inte medför något mervärde. Man inriktar sina begränsade resurser på utvalda politikområden. 5: Göra mycket mer tillsammans Medlemsländerna bestämmer sig för att i ökad utsträckning dela befogenheter, resurser och beslutsfattande inom alla områden. Besluten fattas snabbare på EU-nivå och verkställs snabbt. Oversiktlig tidplan i EU- arbetet 2017: 26-27 juni Sammanhållningsforum 2017: Början av juli reflektionspapper om EUs framtida finansiering 2017: September? Sjunde sammanhållningsrapporten, inklusive reformförslag 2018: Halvårsskiftet? Förslag på budget 2021-2028 2018: Förslag på ny förordning läggs fram 2020: Långtidsbudget och förordningar antas

DOKUMENTATION EUROPAFORUM.. 7 APRIL OREBRO ej Region Örebro län - Central Sweden DAlAJINA. GÄVlE80RG OCH OM:BltO I.ÅN ~ Region ~ Gävleborg REGION DALffRNA

Välkommen! Inga-Britt Kronnäs, ordförande i Intresseföreningen Bergslaget hälsade deltagarna välkom na till Örebro och årets Europaforum. Temat för årets Europaforum är EU:s framtida sammanhållningspolitik ur ett bergslagsperspektiv. Inga-Britt informerade även om att Europaforum är ett samarrangemang mellan Intresseföreningen Bergslaget, Central Sweden, Region Örebro län, Region Gävleborg och Region Dalarna. Inga-Britt introducerade dagens moderator lren Lej egren, regionråd vid Region Örebro län. Sammanhållningspolitikens framtid Lena Andersson Pench, direktör på Europeiska kommissionen - DG Regio Lena Andersson Pench talade om att Europa står inför ett vägskäl i en allt mer turbulent omvärld. T.ex. är det överlag en svag tillväxt i Europa idag, arbetslösheten minskar men är fortfarande väldigt hög bland utlandsfödda. Klyftorna i samhället ökar och demografin visar på en åldrande befolkning. Det finns också en geopolitisk instabilitet vilket kan skapa sociala oroligheter och man spår också att migrationsvågorna till Europa kommer att öka framöver, framförallt frå n Afrika. P.ga. detta vägskä l har EU-kommissionen tagit fram en vitbok om EU: s framtid, som innehåller fem scenarier för hur unionen skulle kunna förändras fram till 2025 beroende på hur man väljer att agera. Denna är grundläggande i den process som just nu pågår där t.ex. Norra och Östra MellanSveriges positioner kommer at t bli viktiga. I processen hålls just nu debatter över hela EU, i städer och region er och tidplanen är att Europeiska rådet ska möt as i december 2017 för slutsatser och att ett beslut ska tas före va let till Europaparlamentet i juni 2019. Vitbok om EU: s framtid Lena informerade därefter om de fonder som investerar i jobb och ti llväxt, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska social fonden (ESF) och Sammanhållningsfonden och vad dessa har gett för resultat mellan åren 2007-2013. Överlag har sammanhållningsfonderna ökat standarden i Europa, där b.la. företag och handel har gynnats. Budgeten för dessa fonder kommer med all säkerhet att bli mindre efter 2020 p.ga. Brexit och andra konkurrerande områden inom EU såsom exempelvis försvar, säkerhet och migration.

Jens Nilsson, ledamot i Europaparlamentet Jens Nilsson är Europaparlamentariker sedan 2011. Jens berättade att det idag finns en viss oro inom EU och vad som ska hända efter 2020. 13 % av budgeten försvinner i och med att Storbritannien går ur EU och man diskuterar för tillfäl let hur man i och med detta kan modernisera och effektivisera arbetet ytterligare. Jens berättade att man di skuterar förslag hur man b.la. kan förenkla mycket mer, t.ex. genom att skapa ett system där man får använda medel från olika fonder för samma ändamål. Det diskuteras också hur fondförvaltande myndigheter i Sverige ka n effektiviseras, eftersom det idag är flera olika myndigheter som hanterar fondern a. Jens Nilsson. lren Lejegren och Lena Andersson Pench.

Aktuellt från Tillväxtverket Lars W ikström, avdelningschef för regioner på Tillväxtverket Lars informerade om Ti llväxtverkets organisation, roll och ansvar. Tillväxtverket har idag 390 medarbetare fördelat på nio orter i Sverige och främst arbetar man med att stärka företagens konkurrenskraft. Detta gör man genom att skapa bättre förutsättningar för företagande och attraktiva miljöer där företag kan utvecklas. Lars berä ttade att man på Tillväxtverket investerar i förändring, där projekt och kunskap är verktyg för att nå den förändringen. Lars berättade sedan om den Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 (ERU F) och hur man hittills ligger till med dess genomförande. Enligt Lars har man kommit igång väl med över 60 % i beslut och ca 12 % i utbetalningar. Detta innebär att det är mycket aktiviteter i projekten som återstår att genomföra under denna programperiod. Lars berättade att man identifierat en tydlig ineffektivitet i systemet eftersom det oftast tar lång tid att starta upp projekt. Utvärderingarna har även visat på många spännande initiativ, men att effektlogiken behöver förtydligas. Hur säkerställer vi att våra investerade medel, hamnar hos de aktörer som ytterst ger bäst effekt? frågade sig Lars. Vi har ett gemensamt ansvar i att investera i de processer och aktörer som bäst svarar upp emot de utmaningar vi står inför. Avslutningsvis poängt erade Lars att svenska företag och regioner st år inför betydande utmaningar i framtiden och att vi behöver säkerställa svensk och europeisk konkurrenskraft. Här har ERUF haft en stor betydelse eftersom den har gett oss möjlighet till att jobba med strukturförändringar, föran kra EU och arbeta långsiktigt. Tillväxtverket kommer därför att vara aktiva i arbetet inför nästa programperiod i nära samarbete med EU kommissionen, regeringskansliet och våra svenska regioner. Lars Wikström och lren Lejegren.

Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverkets enhet för uppföljning och utvärdering Marcus gav en lägesrapport av den utvärdering som man just nu genomför av ERUF för programperioden 2014-2020. Marcus berättade om utvärderingens syfte som är att förbättra kvaliten på programmens utformning och genomförande samt att bedöma deras effektivitet och verkan. Några av utvärderingens slutsatser som man hittills identifierat är att: Regionalfonden investerar i prioriterade områden av betydelse för hållbar tillväxt. Program och projekt ligger i linje med tidigare kunskap och erfarenhet. Ökat fokus på energieffektivisering och hållbara energisystem i den regionala tillväxtpolitiken. Behov av tydlighet för ökad ändamålsenlighet (målstyrning) i genomförandet. Resultatindikatorerna har betydande brister i mätbarhet och (ibland) relevans. Bristande problemanalys och målgruppsanpassning. Resultatfokus i termer av nytta för deltagande företag. Per Folkeson, verksamhetsstöd Tillväxtverket Per leder en arbetsgrupp som gör en översyn av förenklingsmöjligheter i genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik, främst europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). I uppdraget ingår att titta på vad som fungerar bra eller mindre bra i nuvarande programperiod, samt att föreslå kortsiktiga åtgärder som man kan förbättra. Man ska även ge inspel till EU via regeringskansliet och föreslå förenklingar inför den kommande EU programperioden. Per presenterade kommissionens förslag från september 2016 som nu diskuteras på EU-nivå. B.la. har man nya förslag på hur man kan hantera personalkostnader i projekt. Per berättade även att insatser över programområden är fullt möjligt redan nu, men att det är förenat med villkor i form av att t.ex. Övervakningskommitten måste godkänna projektet.

Sveriges arbete med att säkra fortsatta regionala utvecklingsmedel från EU Anders Lindholm, kansliråd Näringsdepartementet Anders visade en översiktlig plan i EU-arbetet där EU:s mervärde blir mer och mer avgörande. En tuff prioriteringsdiskussion väntar kring den nya budgeten som blir mindre pga. Brexit och nya krav. Politiskt betonar man att det finns ett behov av att EU håller samman och nya former för detta efterfrågas. Det blir också alltmer viktigt att kunna visa att man genomför prioriterade åtgärder på ett effektivare sätt. Regeringen har ännu inte antagit någon position, däremot har man kommit överens om tre fokusområden: EU:s mervärde av sammanhållningspolitiken, förenkling och strategisk programmering. Anders gick igenom vad som är viktigt att lära från denna period, vilket är att använda lärdomarna man har om vad som fungerar, fokusera på områden med tydligt mervärde och att se andra mervärden än enbart finansiering, som t.ex. smart specialisering och den internationella dimensionen. Så har strukturfonderna förändrat Bergslagen Göran Hallin, Kontigo Göran berättade om de EU-fonder som man arbetat med i Bergslagen vilket är en mix av resurser för regional utveckling och tillväxt. De tre viktigaste fonderna är ERUF, ESF och Jordbruksfondens program för Landsbygdsutveckling. Dessa fonder kompletteras också med andra utvecklingsresurser såsom Horizon 2020, men också nationella- och regionala resurser. Göran visade därefter en tabell över fondernas omfattning och andel av totala medel för regional utveckling för 2016. Det totala regionala tillväxtkapitalet i bergslagslänen uppgick under 2016 till 1300-2200 kronor per invånare. Högst var det i Dalarna och lägst var det i Västmanland. Göran visade därefter ytterligare en tabell som visade tillväxtmedel per capita, fördelat på ESl-fonderna, kompensatoriska medel, konkurrensprövade medel och regionernas egna medel. Göran illustrerade sedan vad man i Bergslagen har använt pengarna till under den förra programperioden, vilket var t.ex. näringslivssamverkan, infrastruktur och entreprenörs-och innovationskultur. Göran berättade sedan om utmaningen med att se Bergslagen som en "region". Det är svårt att följa upp en region som Bergslagen eftersom det ingår tjugotre kommuner, fem län och två programområden, samt att utvärderingar och annan dokumentation följer andra administrativa gränser. Många av projekten berör bara delvis bergslagskommunerna, och i Dalarna ingår regioncentrum (Falun-Borlänge) men i övriga län inte. Det är också få projekt som spänner över flera län och programområden. Göran gav sedan två exempel på projekt med bestående och strukturpåverkande resultat, som t.ex. Triple Steelix och Hallstahammar Promotion där företag, ekonomi och samhälle har samverkat och skapat nya gemensamma strategier och långsiktiga satsningar. Några exempel på insatser som gjorts för regionförstoring, besöksnäring och näringsliv i Bergslagen ärt.ex. resecentra i Falun och Mora, elektrifiering Kristinehamn - Nykroppa, stegvis utveckling av Bergslagspendeln m.m. I Dalarna har man som ett gott exempel även utvecklat Destination Dalarna.

Hur går det då för Bergslagen? Göran visade en jämförelse man gjort mellan Bergslagens kommuner och några referenskommuner. Denna jämförelse visade att man i Bergslagen har en fortsatt svag befolkningsutveckling samt en långsammare utveckling av tjänstesektorn jämfört med referenskommunerna. Däremot hade man en mindre negativ industriutveckling i Bergslagen trots att finanskrisen drabbade Bergslagen hårdare. Slutsatser Bestående och strukturförändrande kluster-och nätverksstrukturer, som stärker konkurrenskraften hos näringslivet både i och uta nför Bergslagskommunerna. Stärkt kompetens och "räddat" industrijobb under fi nanskrisen. Stärkt besöksnäringen, särskilt i Dalarn a. Skapat starka innovationsmiljöer - men flera finns utanför Bergslagskommunerna. Ökad tillgänglighet stärker regionens förutsättningar - men har inte förmått vända befolkningsutvecklingen. Påverkat strukturomvandlingen - främjat smart industri men förmår ej skapa tillräcklig förnyelse i tjänstesektorn. Snabbat på bredbandsutbyggnaden och skapat förutsättningar för företag på landsbygden. Utmaningar och möjligheter bortom 2020 Bibehålla tillräckligt med resurser. Stärka möjligheterna för projekt på tvärs över läns-och programgränser. Motverka strukturella nackdelar - ka nalisera resurserna för nyindust rialisering men också nya tjänster. Fortsä tta att skapa möjligheter för strategiska investeringar - i infrastruktur och besöksnäring. Fortsä tta skapa resurser för innovation - utanför de stora städerna. Göran Hallin

Bergslagens och Sveriges position inför EU:s nästa budgetperiod - om Sveriges sammanhållningspolitik (SHP 2020+) Sveriges kommuner och landstings (SKL) position Ellinor lvarsson, SKL, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ellinor informerade om SKL:s synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik. Sammanhållningspolitiken utgör idag viktiga resurser för kommuner/regioner där flernivåstyret och arbetssättet bidrar till att tillväxtprocesser skapas regionalt. Den ger också en långsiktig planering, politisk prioritering på lokal/regional nivå och samordning mellan sektorer och samhällsnivåer. Ett av de ställningstaganden som SKL har i sitt positionspapper är att utformningen och genomförandet ska ta sin utgångspunkt i det regionala utvecklingsuppdraget. Man betonar även betydelsen av sammanhållningspolitiken för EU:s framtid. Ellinor talade sedan om att sammanhållningspolitiken fyller en än viktigare funktion idag än tidigare, framförallt för att den återupprättar EU:s legitimitet och mobiliserar den lokala och regionala nivån. Politiken svarar också mot många av de utmaningar som EU nu står inför där en trolig minskad budget ställer allt högre krav på ett mer effektivt nyttjande av medlen. Östra Mellansveriges position (ÖMS) Per Holmström, koordinator strukturfonderna för tillväxtansvariga i ÖMS regionen Per informerade om de ställningstaganden som man valt att lyfta fram i sitt positionspapper. B.la. har man tryckt på att man vill fortsätta att arbeta tillsammans, och låta regioner med olika förutsättningar på ett systematiskt sätt dra nytta av varandra. Därmed också viktigt att politiken omfattar alla regioner inom EU. I positionen lyfter man även fram att sammanhållningspolitiken är en framåtsyftande strategi för att skapa innovation, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Det är också viktigt att koppla ihop det regionala utvecklingsuppdraget och strukturfondsarbetet för att uppnå en hävstångseffekt där ett mer effektivt användande av strukturfondsmedlen leder till bästa möjliga resultat. ÖMS framhåller också att sammanhållningspolitiken skapar förutsättningar för att arbeta med långsiktiga tvärsektoriella strategier och partnerskap över länsgränserna. Smart specialiseringsarbetet är ett gott exempel på flernivåstyrning där regional och lokal nivå byggt kapacitet, skapat synergier och växlat upp det länsvisa arbetet. Norra Mellansveriges position (NMS) Åsa Ängsback, Region Dalarna Åsa informerade om de ställningstaganden som man valt att lyfta fram i Norra Mellansveriges position. Man har tagit intryck från både SKL:s och från Östra Mellansveriges positionspapper, men tryckt lite extra på forsknings-och innovationsarbetet. NM anser att smart specialiseringskonceptet bör stärkas ytterligare där man specifikt lyfter fram Vanguardinitiativet som exempel. Man trycker även på att stärka kopplingarna mellan stad och land och satsa på landsbygdsutveckling. NM förespråkar också en förenkling av den administrativa bördan i programmen.

Paneldialog Panel: lren Lejegren (S), Region Örebro län Sofia Jarl (C), Region Dalarna Jens Nilsson (S), ledamot i Europaparlementet Catarina Segersten Larsson (M), representant för strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige och Region Värmland Panelen leddes av Göran Hallin, Kontigo. Frågor som ställdes till panelen: 1. Vad har sammanhållningspolitiken betytt för Bergslagen/Sverige/Europa? I ren Lejegren: Sammanhållningspolitiken har betytt jättemycket, vi hart.ex. lärt oss hur man gör och förstått att det är viktigt att arbeta med regional-och tillväxtpolitik. Förut "väntade" vi på ett annat sätt på att det skulle komma pengar. Däremot måste vi bli bättre på att nå ut med frågorna, och kommunicera frågorna på ett enklare sätt. T.ex. tycker media att det är svårt att sätta sig in i frågorna, och de är självklart jätteviktiga för att våra budskap ska nå ut. Sofia Jarl: EU ger ett mervärde. Däremot måste vi bli bättre att svara upp mot utmaningarna och koppla ihop frågor såsom miljö/näringsliv osv. Och få in tänket att vi investerar i tillväxt för framtiden. Jens Nilsson: Mycket. Hur ska vi kunna förklara mervärdet med EU om sammanhållningspolitiken försvinner? Catarina Segersten Larsson: Jättemycket! Nu är det viktigt att också ta tillvara det som har hänt för att lägga en bra bas inför framtiden. Hur ska vi klara oss framöver? Man behöver också ett bredare mer långsiktigt perspektiv som är hållbart.

2. Hur ska sammanhållningspolitiken reformeras? lren Lejegren: I Örebro har vi nu gått med i Vanguard. Det är så vi ska jobba i Europa, möta andra och arbeta tillsammans kring spjutspetsarna, som t.ex. flygplatser, science parks osv. Vi har ett jobb att göra på hemmaplan och i våra egna områden. Det är jätteviktigt att vi samlar oss som idag och visar att vi har kapacitet och förmåga! Sofia Jarl: Genom att inte ha stuprör och vattentäta skott mellan fonderna. Man måste också kombinera alla hållbarhetsaspekter och ha rakare dialog mot regionerna. Jens Nilsson: Mer samarbeten mellan länder i projekten och mer samverkan mellan fonderna. Catarina Segersten Larsson: Genom att bli tydligare med att kommunicera positiva resultat. Viktigt också att alla drar sitt strå till stacken, idag är det för mycket familjepolitik över det hela. Sveriges regioner måste också komma överens, och då behövs dialog och mötesplatser för detta. SKL gemensamma yttrande är ett bra exempel på när man samverkar. Myndigheter som samverkar och tänker lika kan också lösa mycket. 3. Vad ska det vara för innehåll i den framtida sammanhållningspolitiken? lren Lejegren: Mer innehåll om de nya jobben! Sofia Jarl: Mer innehåll om digitalisering och automation. Är det ett hot eller en möjlighet? Vi måste också vara mer aktiva och satsa på andra områden utöver stålindustrin. Vilka värden hos EU tror vi på? Dessa måste vi arbeta vidare med! Jens Nilsson: Mer om trygghets- och omställningssystem kopplat till digitaliseringen. Om t.ex. ett företag lägger ner ska man ändå känna sig trygg. Catarina Segersten Larsson: Genom att lära oss mer om historien för att kunna gå vidare framåt. Vad händer med industrin? Hur ser de globala trenderna ut?

4. Ska man ha ett nationellt eller regionalt fokus? lren Lejegren: Vi måste föra vår dialog hemma i Sverige. Regionerna vill vara med i förhandlingarna! Vi kan inte bara jobba "mellan-statligt" utan man måste också få med ideella föreningar osv. Sofia Jarl: Jag tror man ska ställa sig frågan hur vill vi ha det om vi får bestämma helt själva? Jag tror också på att träffas i olika forum och samverka. Jens Nilsson: Jag ser en trend i EU att det som medlemsländerna kommer överens om väljer man att satsa på. I samma trend tycker jag mig också se att varje land önskar sköta den regionala nivån på sitt eget sätt i sitt eget land. Dock har regionerna "starka vänner" i parlamentet. 5. Hur kan Bergslagen förbereda sig för alla osäkerheter? I ren Lejegren: Genom att jobba på! Få med fler i jobbet, bli bättre på innovationsarbetet, genomföra fler piloter, skapa förutsättningar för fler företag. Det är också viktigt att vi blir överens om våra positioner, träffas på forum och ha en dialog osv. Sofia Jarl: Genom att göra det enklare och ta bort gränserna. Ju mer man kan ta bort i form av byråkrati desto bättre. Jens Nilsson: Genom att fortsätta med samarbeten över gränser, och då inte bara geografiska. Catarina Segersten Larsson: Ha fler möten mellan föreningar, grupperingar m.m. och involvera flera i "Europatanken". Jag tror också att det är viktigt att man inte glömmer att agera när man fokuserar på att få andra att lyssna. Frågor från deltagarna: Vad var orsaken till Brexit? Riskerar fler medlemsländer att gå ur EU? Jens Nilsson: Idag pågår en intensiv diskussion kring Brexit där man utreder varför Storbritannien gick ur osv. Däremot tror jag inte att fler länder följer Storbritannien, eftersom många av medlemsländerna tror att det är bättre att man är kvar och istället försöker påverka EU och dess riktning. Har EU tagit tag i korruptionen inom EU? Jens Nilsson: Det är mindre korruption än man kan tro enligt media. Det varierar mellan medlemsländerna och EU-kommissionen driver även ett arbete mot korruption.

Avslutande reflektioner om den framtida sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, länsråd Länsstyrelsen Örebro Länsråd Anna Olofsson sammanfattade det som sagts under dagen med utgångspunkten i att EU just nu står inför ett vägskäl. Sammanhållningspolitiken har historiskt sett utvecklat regionerna vilket är väldigt viktigt att kommunicera ut på ett enkelt sätt tillsammans med på vilket sätt resurserna bidrar till regional tillväxt. Enligt Anna är sammanhållningspolitikens styrkor också dess svagheter, t.ex. med flernivåsamverkan där samordningen mellan de olika aktörerna kan bli bättre. Det är inte enkelt men det kan bli enklare. Det långsiktiga perspektivet och gränsöverskridande samverkan är viktigt att ha med sig, och iden om att man investerar i en förändring. Anna avslutade sin presentation med att poängtera att tiden är nu för att påverka EU:s framtida sammahållningspolitik. Avslutning Moderator lren Lejegren avslutade dagen med att tacka alla deltagare, föreläsare och arrangörer för en intressant och bra dag. lren betonade även vikten av fortsatt samverkan för att utveckla och stärka sammanhållningspolitiken i Bergslagen.

Deltagarlista Abbe Ronsten Agneta Johansson Alf Norberg Alma Hanser Anders Ceder Anders Edström Anders Lindholm Andreas Norling Anna Lindberg Anna Nilsson Anna Olofsson Anneli Baier Annelie Lahall Annika Lundqvist Arturo Vasquez Sandoval Britt-Marie Lindström Carina Terneborg Carinne Lancereau Region Dalarna Tillväxtverket Region Gävleborg Intresseföreningen Bergslaget Region Örebro län Intresseföreningen Bergslaget Näringsdepartementet Svenska ESF-rådet Region Östergötland Svenska ESF-rådet Länsstyrelsen Örebro Tillväxtverket Svenska ESF-rådet Gävle kommun IF Metall Tillväxtverket Region Dalarna Örebro kommun Carl-Ewert Ohlsson Region Gävleborg Catarina Segersten Larsson Strukturfondspartnerskapet NM Christer Lenke Christian Blank Daniel Andersson Elisabeth Sjögren Ellinor lvarsson Emma Göllas Eva Björk Eva Getzman Eva Jonsson Fredrik Waern Gordon Hahn Gunilla Sandgren Göran Hallin Helena Vilhelmsson Inga-Britt Kronnäs Ingrid Båve lren Lejegren lrja Gustavsson lsabelle Canderskog Jan Lahenkorva Jens Nilsson Joakim Carlsson Johanna Bond Jonas Kleber Lindesbergs kommun Sandvikens kommun Lindesbergs kommun IF Metall Örebro SKL Bollnäs kommun Central Sweden Region Örebro län Örebro kommun Central Sweden Region Örebro län Lindesbergs kommun Kontigo Nora kommun Intresseföreningen Bergslaget Region Örebro län Region Örebro län Lindesbergs kommun Tillväxtverket Region Gävleborg Europa parlamentet Region Örebro län Central Sweden Lindesbergs kommun

Kajsa Svaleryd Karin Thorborg Kristine Andersson Lars Wikström Lena Andersson Pench Lena Kihl Lennart M Pettersson Linda Svahn Linda Varga Lisa Långberg Magdalena Berglin Magnus Höög Maja Gjervaldsaeter Maja Isaksson Malin Price Marcus Wåhlstedt Marjetta Leijonhufvud Mats Seijboldt Mikael Hjorth Mirela Redzic Nils-Åke Norman Ola Westin Per Folkeson Per Halmström Per-Åke Fredriksson Pär-Ove Lindqvist Sara Nordlander Sofia Jarl Sofia Prans Solveig Oscarsson Stefan Baier Stefan Johansson Susanne Karlsson Therese Hjelseth Thomas Rehn Tomas Eriksson Yvonne Haneskog Åsa Ängsback Region Gävleborg Region Västmanland Lindesbergs kommun Tillväxtverket EU-kommissionen DG Regio Region Örebro län Region Örebro län Lindesbergs kommun Falu Kommun Region Örebro län Region Gävleborg Region Dalarna Falu kommun Falu kommun Ti I lväxtverket Ti I lväxtverket Region Örebro län Region Örebro län Region Västmanland Tillväxtverket Landstinget Dalarna Samhällsbyggnad Bergslagen Tillväxtverket Region Örebro län Svenska ESF-rådet Region Örebro län Svenska ESF-rådet Region Dalarna Region Östergötland Nora kommun Tillväxtverket IF Metall Örebro Lindesbergs kommun Region Örebro län IF Metall Värmland Tillväxtverket Region Örebro län Region Dalarna

Media http://www.na.se/orebro-lan/politiker-och-tjansteman-fran-bergslagen-samlas-i-storeuropa-konferens http://www. na.se/ orebro-la n/ region-orebro-la n-betona r-eu-fonders-betyd else-eftereu ropa-konferensen \ \ Il

EU testfrågor 1. Vilket är EU:s högsta beslutande organ? 2. Det finns sju EU institutioner, dessa är EU parlamentet, M inisterrådet, Kommissionen, Domstolen, Europeiska rådet, Europeiska centralbanken och? 3. Vilken fördrag införde regler om utträde ur unionen? 4. Vad betyder GUSP? 5. EU:s samlade lagar och regler brukar benämnas... 6. Vilka länder är medlemmar i EU? EU testfrågor 7. Vilka länder som inte är EU medlemmar men ingår i Schengenområdet? 8. Vad är en vitbok? 9. Vad är syftet med Europeiska referensnätverket (ERN)för vårdgivore? l 0. Vad menas med smort specialisering? 11. Vad är ESI fonden? 12. När är valet till EU parlamentet?

I ~ Landstinget DALARNA REGION DALFf'RNA Anteckningar Styrgrupp för regionbildning Styrgruppsmöte regionbildning Tid: 2017-04-25 kl. 13.00 Plats: Börsen, Landstingshuset, Falun Närvarande: Gunnar Barke Maj~ Gilbert Westholm Ulf Berg Sofia Jarl Abbe Ronsten Karin Stikå - Mjöberg Lennart Färje Elin Axelsson, Kommunikationsavdelningen Göran Carlsson Birthe Nordengard 1. Mötets öppnande Presentation av mötesdeltagarna 2. Föregående mötesanteckningar Föregående anteckningar läggs till handlingarna 3. Läge kommunremiss och ärendet angående kollektivtrafiken 2018 Kommunremissen är ute och kommunerna har svarstid till 30 juni. Få frågor angående dokumentet har kommit från kommunerna. Region Dalarna tar beslut på nästa direktion. Skatteväxlingen angående kollektivtrafiken tas imorgon upp på Region Dalarnas direktion. Underlag är utskickat.

ltn. Landstinget R DALARNA REGION DALffRNA 4. Kommunikationsplan regionbildning avseende tiden t.om 2017-09-30, Underlag har skickats ut inför mötet Kommunikationsplanen gicks igenom. Styrgruppen beslutade: att Budskapsplattformen fastställs 5. Projekt regionbildning fas 2 för tiden 2017-09-01 2018-12-31, Diskussion Idag finns det en handläggare, en projektekonom, en kommunikatör och en administratör. Det som behövs framöver är ytterligare två stycken halvtidsanställda. Förslaget är att hämta en halvtid från Landstinget Dalarna och en halvtid från Region. Dalarna En ny projektansökan behöver lämnas in till Region Dalarna och Landstingsstyrelsen behöver ta beslut om ansökan. Beslut om ny projektansökan kan tas i Landstingsstyrelsen den 11 september. I Landstingets budget är det avsatt 5 miljoner för personal, möten, resor m.m. Budgeten för nästa år behöver ses över. Styrgruppen beslutade: Att arbeta vidare med projektplan. 6. Kommunikationsplan för fas 2 Arbetet fortsätter med kommunikationsplan för fas 2 Ny logga Ny logga behövs från 1 januari 2019 och det behöver budgeteras för ny logga i den budgetprocess som Landstinget nu är i. Ta del av det arbete som Region Dalarna har gjort med ny logga, mycket är redan gjort. Det är viktigt att hälso- och sjukvården är involverade i arbetet. Ulf Berg påpekar att en ny logga får kosta och att det är viktigt att styrgruppen är överens om hanteringen av ny logga. Ulf vill ha information hur mycket kostnaden blir. Ett stoppdatum behöver sättas när alla specialloggar ska vara borta. Gunnar Barke påpekar att en tidsplan och en tydlig plan behöver finnas för byte av logga. Detta behöver tas fram snarast. Stopp för nya inköp och om det inte går, märkeslöst tills ny logga finns.

~. Landstinget I ~ DALARNA REGION DALFfRNA Beslut: Karin prövar ett stopp för upphandling/nya inköp. Karin ser över kostnaderna för byte av logga och om Landstinget klarar ett år till med kläder, m.m. och hur dom andra regionerna har hanterat loggbyte. 7. Politiska arbetsgruppernas arbete och avrapporterings krav till Styr/referensgruppen Tjänstemannagruppen har satt igång sitt arbete och de politiska arbetsgrupperna är på gång. Arbetsgrupperna; - Kollektivtrafikrådets arbete är i stort sett klart. Regional utveckling. Arbetsgruppen ska ta fram en plattform för det regionala utvecklingsarbetet 2019 och framåt. Möte har hållits med tjänstemannastödet men arbetsgruppen (AU Region Dalarna) har inte börjat sina diskussioner. Välfärdsområdet. Arbetsgruppen ska ta fram en plattform för arbetet på området 2019 och framåt. Möte med tjänstemannastödet men arbetsgruppen (Rådet för välfärdsutveckling) har inte börjat sina diskussioner. De som tittar på kommunförbund. De har haft sitt första möte och ska vara klara samtidigt som den politiska arbetsgruppen, den 31/8. Den gruppen har haft sitt första möte. Beslut: Styr/referensgruppen vill ha minnesanteckningarna från arbetsgruppernas möten. Den politiska arbetsgruppen ~an ha synpunkter på arbetsgruppernas arbete. Påminna grupperna att dom ska ha sina möten 8. Övriga frågor Nästa möte med Referensgruppen är den 17 maj kl. 10.00 Vid anteckningarna Birthe Nordengard