Finns det vatten så det räcker?

Relevanta dokument
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Problem med vatten, eller?

Grundvattnet i ett framtida klimat

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

9. Grundvatten av god kvalitet

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

UTÖKAD KARTERING OCH GRUNDVATTENÖVERVAKNING

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

Miljöövervakning, Grundvatten och Klimatförändringar. Emil Vikberg, SGU

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

SGUs hållbarhetsarbete vision och ställningstaganden. november 2014

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

RAPPORT. Vattenförsörjningsplan 2017 SKÖVDE KOMMUN REMISSHANDLING UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB. Göteborg.

1(5) /

Sveriges geologiska undersökning 1(7) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Dricksvattenutredningen

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Grundvattennivåer i ett förändrat klimat nya klimatscenarier

UTÖKAD KARTERING OCH GRUNDVATTENÖVERVAKNING och det nya tilläggsuppdraget. Göran Risberg

1. Upphäva bevattningsförbudet från och med

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSKILD VATTENFÖRSÖRJNING VID NYETABLERING

VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN IDENTIFIERING AV VATTENRESURSER VIKTIGA FÖR DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Utökad kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

K 440. Grundvattenmagasinet. Andersbo. Eva Jirner & Mattias Gustafsson. Fårbo. Figeholm

Grundvatten Falkenbergs kommun

GRUNDVATTEN SATSNING I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN. Calle Hjerne

Kalmars framtida vattenförsörjning. Jörgen Ljungholm, Avdelningschef Vatten

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Vad händer när vattnet tar slut?

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

Historiskt låga grundvatten hur övervakar vi? Anna-Karin Weichelt (Lst Jönköping), Frida Eklund (Lst Gotland)

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

K 504. Grundvattenmagasinet. Strålsnäs. Henric Thulin Olander & Mattias Gustafsson. Mjölby. Strålsnäs. Boxholm

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Förord. Patrik Åhnberg. Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström

Välkommen till webbinarium om Våtmarkssatsningen och LONA

Motion av Bo Sjölin (MP) - Ont om vatten, algblomning, övergödning, döda bottnar

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy

K 502. Grundvattenmagasinet. Ravelsryd. Peter Dahlqvist. Stensjön. Björköby. Sandsjöfors

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Framtida vattenförsörjning Örebro

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Förprojektering Smedby 6:1

Vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Huvudrapport

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Bedömning av grundvattentillgång för enskild vattenförsörjning i Uppsala län Calle Hjerne, Johan Öhman, Bo Thunholm, Eva Jirner & Jakob Nisell

K 556. Grundvattenmagasinet. Vika Strand. Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg. Vika

Avvattningssystemet och klimatanpassning

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning

Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige

Vattnets betydelse i samhället

Miljö- och klimatdialog

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Samråd om ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

SGU, Grundvattenfrågor i berg- och grustäkter. Mattias Gustafsson

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Transkript:

Finns det vatten så det räcker? Foto: M. Thorsbrink Hydrotekniska sällskapets Vattendag den 1 februari 2017 Magdalena Thorsbrink, SGU

Grundvattenbildning: i ca 100 400 L/m 2, per år Uttag av grundvatten: Några få procent

Låga grundvattennivåer sommaren 2016

Varför uppstår problem med låga grundvattennivåer och vattenbrist? De geologiska förutsättningarna varierar Grundvattenbildningen är ojämnt fördelad Uttag och annan bortledning av grundvatten, dessa kan också variera i tid och rum Foto: M. Thorsbrink

Viktiga frågor att ställa i förhållanden med risk för vattenbrist Vilka är de naturgivna ramarna? Hur kan ramarna komma att förändras i ett framtida klimat? H k h bö i fö håll till d h Hur kan och bör vi förhålla oss till nuvarande och framtida förhållanden?

Geologin styr grundvattentillgången - förutsättningar för grundvattenbildning - den magasinerande förmågan, inklusive grundmagasinens storlek och upptagningsområde - den transporterande förmågan och möjligheter till uttag Foto: M. Thorsbrink

Grundvattenbildning Gu d mm per år (medel) i olika delar av landet Exempel för finkorniga jordarter Rodhe m fl, 2006. Grundvattenbildning i svenska typjordar översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell

Hur brukar grundvattennivån variera under året olika delar av landet? Grundvattenbildning: Vanligtvis vår och höst Norra Sverige: Vintertorka Södra Sverige: Sommartorka SGU, 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten.

Typisk geologisk miljö i stora delar av Sverige Stor magasinerande förmåga Stor transporterande förmåga Mycket liten magasinerande förmåga Mycket liten magasinerande förmåga Ev. stor transporterande förmåga

Klimatförändringar, atöä ga,gu grundvatten Rodhe m. fl 2009, Grundvattennivåer i ett förändrat klimat. Scenario: Echam, A1b

Även ytvattentillgången förändras Källa: Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning Delbetänkande dricksvattenutredningen SOU 2015:51

Grundvattennivåns förändring under året Exempel från Emmaboda 1961-1999 2021-2060 2069-2098 J F M A M J J A S O N D Vikberg m fl 2015. Grundvattennivåer i ett förändrat klimat nya klimatscenarier. RCP 8.5

Orsaker till vattenbristen 2016: Liten grundvattenbildning vintern 2015/2016 Stora, långsamt reagerande grundvatten- magasin Nov 2015 Juni 2016 Dec 2016

Grundvattennivåer år 2012-2016 Exempel Hemse, Gotland Varningssignal

Grundvattennivåer år 2012-2016 Exempel Böda, Öland (stort magasin) Varningssignal

Hur bör vi förhålla oss till ramarna? Isyfteattnåenen en en hållbar vattenförsörjning Beakta och planera för det totala behovet av vatten, såväl för dricksvatten som för andra behov. Kom ihåg kvalitetskraven. Identifiera tillgängliga vattenresurser samlat dvs. både yt- och grundvatten I den mindre skalan, identifiera all bortledning av vatten utöver befintliga och tillkommande vattentäkter Beakta de biologiska kraven, såväl i akvatiska som i terrestra system I bristområden, tänk nytt, går det att fördröja vattnet

Stöd för att ta fram vattenförsörjningsplaner Exempel:

Möjliga sätt att fördröja vattnet i landskapet Meandring av vattendrag Återställning av våtmarker Kulvertering av diken i områden som ej behöver dräneras Konstgjord grundvattenbildning Bevattningsdammar Gynna förutsättning för översilning Illustrationer: M. Thorsbrink

Våtmarker inte alltid så enkelt Bra buffert, dröjer kvar vattnet Bidrar främst med en lokal förändring av vattentillgången Finns naturligt i grundvattnets utströmningsområden Generellt finns våtmarken där det råder tätande förhållanden Skall våtmarken stärka möjligheterna till större dricksvattenuttag krävs särskilda geologiska förutsättningar Har H tidigare främst återskapas i andra syften än för att stärka dricksvattentillgången, t ex mångfald Illustration: M. Thorsbrink

Ytterligare åtgärder för en säkrad vattentillgång Verka för att alla ser vattnet som en gemensam resurs Uppmuntra till hushållning av vatten Krav i samband bygglov (kräver bra beslutsunderlag) Miljödom för bortledande d av grundvatten (vid behov tidsbegränsade) Bevattningsförbud (hellre innan krisen är ett faktum än efter) Grundvattnet tas med i samhällsplaneringen l

Så till mitt svar på frågan Vi har generellt gott om vatten, men situationer med vattenbrist förutspås bli vanligare. Vattnet kommer inte alltid att räcka till Det finns ingen enkel lösning Förståelsen och kunskapen om den lokala geologin kommer bli allt viktigare Liksom behovet av en god planering Tack för mig! För underlag och vägledning se sgu.se!