Moral och etik Innehåll Metaetik...3 Normativ etik...4 Deskriptiv etik.....5 Politik och etik.6 Medicinsk etik.....7 Religion och etik.9 Övningar....12 Moral och etik används ofta med samma betydelse. Men ibland gör man skillnad på begreppen. Moral är våra uppfattningar om vilka handlingar som är rätt och vilka handlingar som är fel. Men när man ska motivera varför man tycker att vissa handlingar är rätt och andra handlingar är fel sysslar man med etik. Etik handlar med andra ord om hur vi tänker och resonerar kring moral.... när man ska motivera varför man tycker att vissa handlingar är rätt och andra handlingar är fel sysslar man med etik Moral och etik har alltid diskuterats. Under antiken utgick man från frågan: Vilken moraluppfattning ska jag ha för att få ett bra och lyckligt liv? Det man då skulle tänka på var vilka handlingar man skulle ta till sig och vilka handlingar man skulle undvika. Under 1700-talet och in på 1800-talet började man att fördjupa sig i frågor kring etik. En fråga man då ställde sig var: Vilka krav ska man ställa på en handling för att den ska anses vara en rätt handling? Idag är det samhällsfrågor som står i fokus. Det man bl a diskuterar är miljöetik, ekonomisk etik och vårdetik. Men hit hör även frågeställningar kring sexualetik, djuretik och idrottsetik. Doping - 1 -
Etiska resonemangsmodeller - 2 -
Metaetik Inom metaetiken analyserar man det moraliska språket. Vad menar man med ord som t ex bra eller dålig, rätt eller fel då man använder dessa i moraliska sammanhang. Till metaetiken hör också frågor om hur man ska bedöma en värdering. Värdenihilism Enligt värdenihilismen är de värderingar vi har kring vad som ska betraktas som bra eller dålig, rätt eller fel enbart ett uttryck för våra känslor. Därför bör t ex vetenskapliga arbeten inte innehålla värderingar. Man brukar i detta sammanhang tala om att värderingar inte uttalar sig om verkligheten och de kan heller inte bedömas som sanna eller falska. Två personer betraktar samma konstverk. Den ene tycker konstverket är vackert medan den andre tycker att det är fult. Vem ska man då säga har rätt? Värderingar är uttryck för känslor Värderelativism Finns det moraliska handlingar som man alltid bedömt som rätt eller fel oavsett geografisk plats eller historisk tid? Inom värderelativismen menar man att rätt och fel i moraliska frågor är något relativt (något som kan förändras). Synen på barnaga: År 1979 fick Sverige som första land i världen en lag mot barnaga. Lagen hånades av omvärlden men idag har 43 länder ett förbud mot barnaga. Värderingar är tidstypiska uttryck Värdesubjektivism Om vi med uttryck som Hon gör rätt eller Hon gör fel menar att det första värdeomdömet representerar ett gillande och det andra ett ogillande så talar man om värdesubjektivism. Värdesubjektivism handlar alltså om en rent personlig uppfattning. Jag är hemma från skolan idag för jag är lite trött. Det gör du rätt i, sa pappan. Värderingar är uttryck för en personlig uppfattning Värdeobjektivism Med värdeobjektivism menas att värdeomdömen ska definieras som antingen sanna eller falska. Om det inte finns någon sanning spelar det ju ingen roll hur man handlar. Kritik mot värdeobjektivismen som brukar lyftas fram är: Finns det någon moralisk fråga som man kan hävda är absolut sanning för alla? Varifrån kommer i så fall kriterierna (krav som måste uppfyllas) för denna absoluta sanning? Värderingar är sanna eller falska - 3 -
LÄS MER Konsekvensetiskt dilemma Anders är på en fest och då ser han hur Tomas, en mycket nära vän, stöter på en tjej. Inte nog med det. Plötsligt inser Anders att den tjej kompisen stöter på är ihop med Johan, en annan av Anders nära vänner. Hur ska Anders göra? Ska han berätta för Johan att han såg Tomas stöta på hans flickvän eller ska han låta bli att berätta och därmed inte svika Tomas? Normativ etik Normativ etik är en samlingsbeteckning för olika etiska system (pliktetik, konsekvensetik m fl) vilkas uppgift är att vara vägledande för moraliskt handlande. Men människor bygger sällan eller aldrig sina värderingar på endast ett etiskt system. Vanligtvis hämtar man sina värderingar från flera etiska system. Det är detta som givit upphov till begreppet situationsetik dvs situationen får avgöra hur man ska handla. Situationsetik är ett begrepp som dock sällan används som ett eget etiskt system. Pliktetik Pliktetik innebär att man ska följa vissa givna plikter. Till handlingar som man under inga omständigheter får utföra oberoende av handlingens konsekvenser kan t ex lögn, mord och tortyr höra. Ett problem som man då kan ställas inför är när två plikter ställs mot varandra. Ett exempel på detta är när den enda möjligheten att förhindra ett mord är att man ljuger. Handla alltid så att din handling kan upphöjas till en allmän lag Den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) var en förespråkare av pliktetiken. Kant menade att vi inom oss har en moral som talar om för oss vad som är rätt och vad som är fel. Den term han använde för denna inneboende moral var det kategoriska imperativet vilket innebär: "Handla alltid så att din handling kan upphöjas till en allmän lag." Den grundläggande idén är alltså att hitta plikter som alla kan vilja ha för våra liv tillsammans. Till sådana grundläggande plikter kan höra att man gör till sin plikt att följa de lagar som gäller i det land man bor. Konsekvensetik Konsekvensetiken innebär att man ska avgöra om en handling är rätt eller fel med utgångspunkt i handlingens konsekvenser. Konsekvenserna av handlingen kan gälla för en grupp människor eller ytterst för mänskligheten. Om handlingens konsekvenser endast är till nytta för en enskild individ brukar man tala om egoism. Utilitarism Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken är utilitarism vars upphovsman var den brittiske filosofen Jeremy Bentham (1748-1832). Till Benthams tankar anslöt sig senare nationalekonomen James Mill (1773-1836) och därefter Mills son socialliberalismens grundare John Stuart Mill (1806-1873). - 4 -
Enligt utilitarismen ska man välja de handlingar som ger den största möjliga lyckan åt det största möjliga antalet människor. Den grundläggande idén är alltså att maximera mängden gott i världen. För att fatta rätt beslut gäller det således att beräkna konsekvenserna av ens handlingar för alla inblandande. Sinnelagsetik Sinnelagsetik innebär att om en handling ska betraktas som god eller mindre god avgörs av vilken avsikt den som handlar har. Det är alltså varken plikterna eller konsekvenserna som avgör vilken handling jag ska välja utan vilket motiv jag har för mitt handlande. Detta sätt att tänka har sina rötter i Bibeln och Nya testamentet. den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen (Romarbrevet 13:8-10). Vanliga argument mot sinnelagsetiken är att det är svårt att veta människors verkliga avsikter med sina handlingar. Ett annat problem är att man inte tar hänsyn till en handlings konsekvenser. I all välvilja ger du bort en stor summa pengar till en person. Personen använder sedan pengarna till droger. Det är i sig inte bra, men du ville väl och handlade i tron att du gjorde rätt. Du är därmed enligt detta etiska system en god människa med det rätta sinnelaget. Dygdetik Inom dygdetiken fokuserar man på den som handlar dvs den enskilda individen och inte på själva handlingen. Anledningen till detta är att oavsett vilket etiskt system man än följer så måste man ha en personlig förmåga att handla etiskt. De som förespråkar dygdetiken brukar lyfta fram behovet av förebilder som vi ska försöka efterlikna. En fråga som då uppstår är vem eller vilka väljer ut dessa förebilder och efter vilka kriterier? Deskriptiv etik Deskriptiv etik handlar om att undersöka och beskriva människors moraluppfattningar. Men man tar man inte ställning till om det är bra eller dåliga uppfattningar. Vanligtvis är det forskare inom ämnesområden som historia, antropologi, sociologi och psykologi som sysslar med denna form av etik. Till frågeställningar som behandlas kan vara att ta reda på hur många människor i ett land som är för eller emot dödshjälp eller att undersöka hur många människor inom olika åldersgrupper som är för eller emot abort. LÄS MER Deskriptiv etik i praktiken SIFO (Svenska institutet för opinionsundersökningar) genomförde en undersökning om dödsstraff. I undersökningen deltog 545 män och 564 kvinnor. En av frågeställningarna löd: Om det kunde bevisas att vi skulle få färre mord i vårt land om vi hade dödsstraff, skulle du i så fall vara för att dödsstraff infördes i vårt land?. Av de som svarade angav 42 procent Ja och 54 procent Nej Av de som svarade Ja var 50 procent män och 34 procent kvinnor I åldersgruppen 29 år och yngre svarade 51 procent Ja och 45 procent Nej I åldersgruppen 30-49 år svarade 48 procent Ja och 48 procent Nej I åldersgruppen 50-64 år svarade 31 procent Ja och 65 procent Nej I åldersgruppen 65 år och äldre svarade 28 procent Ja och 67 procent Nej Källa: Umeå Universitet Rapport nr. 199-5 -
LÄS MER Magna Carta Magna Carta (det stora fördraget) är namnet på det avtal som år 1215 slöts mellan Englands kung Johan, adeln och prästerna. Avtalet gav adeln förmåner bland annat gällande jordinnehav och skattefrågor vilket tvingade kungen att dela med sig av sin makt. Magna Charta innehåller även paragrafer som har inspirerat till dagens krav på ett rättssamhälle. Det gäller bland annat regler mot godtyckligt fängslande. Varaktigt fängslande får enligt de regler som gäller för ett modernt rättssamhälle endast ske efter ett domstolsbeslut. Etik och politik Etik spelar en framträdande roll inom politiken. Främst gäller det frågor med anknytning till mänskliga rättigheter. Men politisk etik berör även frågor som behandlar ekonomisk fördelningspolitik, u-landsproblematik, miljöfrågor etc. Mänskliga rättigheter Politiska ställningstaganden kring mänskliga rättigheter har en lång historia. Till tidiga exempel hör Magna Charta som utformades i England år 1215. Och i Sverige fanns lagar som skulle skydda den enskilde mot övergrepp från myndigheternas sida redan i Magnus Erikssons landslag från 1350-talet. I Frankrike antogs i början av franska revolutionen år 1789 en förklaring om de mänskliga rättigheterna. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Förenta Nationerna I Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna vilken antogs år 1948 stadgas att "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter". De rättigheter man avser är exempelvis rätten att uttrycka åsikter eller att bilda en organisation. Och enligt förklaringens artikel nr 18 har varje människa även rätt till religionsfrihet. "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor." Alla länder som är medlemmar i Förenta Nationerna uppmanas att följa dessa rekommendationer trots att de inte är juridiskt bindande. Det land som bryter mot dessa regler kan alltså inte bli straffat. Europarådet Regler kring mänskliga rättigheter finns även i Europakonventionen vilken är en överenskommelse mellan Europarådets 47 medlemsstater. Enligt konventionens artikel nr 9 har: "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. " Denna konvention som bl a Sverige skrivit under är juridiskt bindande. Det land som bryter mot konventionen kan ställas inför Europadomstolen som kan döma ut skadestånd till den drabbade. - 6 -
Civil olydnad Är det moraliskt rätt att bryta mot en lag om syftet är att uppnå något gott? För dem som är anhängare till civil olydnad är svaret på denna fråga otvetydigt Ja. Civil olydnad är ett sätt att påpeka brister och/eller orättvisor i en lag eller i ett lands politik. Huvudsyftet är att öka andra människors politiska medvetenhet och få stöd för förändringar som man inte anser kan uppnås på annat sätt än genom civil olydnad. Begreppet civil olydnad användes första gången i skriften Om plikten till medborgerlig ohörsamhet (1849) skriven av den amerikanske författaren Henry D Thoreau. Han fängslades år 1846 för att ha vägrat betala statlig skatt som en protest mot slaveriet som då fanns i Amerika. Medicinsk etik Socialstyrelsen När ska en människa anses som död? Detta är en i allra högsta grad etisk fråga som debatterats både bland politiker, jurister och inom sjukvården. År 1988 införde den svenska riksdagen begreppet hjärndöd istället för hjärtdöd och man gav Socialstyrelsen i uppdrag att formulera den officiella ståndpunkten. Den lyder: en människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.... Livet är alltså helt och hållet kopplat till hjärnan. Organtransplantation Det etiska ställningstagandet, hjärndöd, har även fått medicinska konsekvenser. Övergången i Sverige vad gäller definitionen av dödsbegreppet från hjärtdöd, vilket gällde fram till år 1987, till hjärndöd har medfört en ökad tillgång på organ av god kvalitet vid organtransplantation. Då hjärtat slutar slå mister kroppen även sin syresättning vilket innebär att kroppens inre organ slås ut ganska snabbt. Om hjärnan däremot slutar fungera och personen i fråga är kopplad till en respirator kan syresättningen fortsätta ytterligare en tid och därmed kan organ tas tillvara på ett bättre sätt. LÄS MER Plogbillsrörelsen En rörelse som använder sig av civil olydnad är den amerikanska plogbillsrörelsen som bildades år 1980. Rörelsen arbetar för nedrustning och dess namn, även om det inte är kristen rörelse, är hämtat från Bibeln: Då ska de smida sina svärd till plogbillar (Jesaja 2:4). Med citatet menas att det är bättre för freden om man smider om sina svärd till jordbruksredskap. Den första aktion som rörelsen genomförde var då man år 1980, i protest, tog sig olovandes in på en fabrik i den amerikanska delstaten Pennsylvania och försökte slå sönder de kärnvapenstridsspetsar som man tillverkade där. LÄS MER Etikprövningslagen Sedan år 2004 finns i Sverige en lag gällande forskning som avser människor. Lagen omfattar etiska ställningstaganden angående forskning på levande personer, men också forskning på avlidna och på biologiskt material från människor. Eutanasi Inom medicinsk etik har även aktiv dödshjälp (eutanasi) diskuterats. I Nederländerna, Belgien och Luxemburg är eutanasi tillåten men så är inte fallet i Sverige. Förespråkare till aktiv dödshjälp anser att detta handlande är etiskt riktigt om den sjuke uttryckligen ber om hjälp med att få sitt liv avslutat på grund av svåra plågor. Motståndarna till aktiv dödshjälp hävdar inte bara att det är fel att utsläcka liv utan även att det kan finnas en möjlighet att den sjukes prognos kan vara felaktig. Dessutom menar man att svårt sjuka patienter kan se sin egen situation ur ett annat perspektiv om de får ett bättre psykiskt stöd. - 7 -
LÄS MER Jordbegravning eller kremering? Judendom Endast jordbegravning. Vissa liberala församlingar accepterar kremering. Katolska kyrkan Jordbegravning rekommenderas men kremering är tillåten. Ortodoxa kyrkan Endast jordbegravning. Protestantiska kyrkan Det finns inga regler. Islam Endast jordbegravning. Hinduism Alla vuxna hinduer skall kremeras. Barn under ett år samt heliga män skall jordbegravas. Buddhism Det finns inga regler. Sjukvården Inom den medicinska etiken diskuterar man också hur sjukhuspersonal ska bemöta människor med olika religiös bakgrund. Judendom För en patient med judisk tro finns det inte så många restriktioner. Det finns inga hinder för en kvinnlig läkare att undersöka en manlig patient eller tvärt om då hälsan går före allt annat enligt judisk trosuppfattning. Inställningen att hälsan går före allt annat innebär att en troende jude inte får vägra behandling trots att självbestämmandeprincipen gäller i Sverige. Men ingen form av eutanasi dvs dödshjälp är tillåten enligt judendomen. Många troende judar håller också strikt på kosherlagarna (de religiösa matföreskrifterna) och kan därför önska att få koshermat på sjukhuset. Vid livets slut är det vanligtvis den äldste sonen som sluter den dödes mun och ögon. Begravningen skall äga rum inom tre dygn, helst inom 24 timmar, och då helst på en judisk begravningsplats. Kristendom Inom kristendomen finns vanligen inga förbehåll vad gäller sjukhusvård. Men för såväl katolska som ortodoxa trosbekännare är bikten viktig när man befinner sig i livets slutskede och den sista smörjelsen bör helst ges av en präst från den egna församlingen. En protestant önskar i samma situation ibland att få nattvarden. Bikten, sista smörjelsen och nattvarden ses nämligen som heliga sakrament (heliga handlingar) inom kristendomen. Islam För muslimer gäller en önskan, så långt det är möjligt, att män vårdas av män och kvinnor av kvinnor. Vad beträffar sjukhusmat är enligt islam griskött och blodmat förbjudet som föda. Likaså kan modersmjölksersättningar som innehåller grisfett inte ges till muslimska barn. Det är också viktigt att sjukhuspersonalen respekterar de bönestunder som ingår i en troende muslims dagliga plikter. Vid dödsfall är det viktigt att personalen kontaktar antingen en anhörig eller någon muslimsk församling så att rätt ritualer kan utföras. Enligt muslimsk tro är kremering förbjudet eftersom kroppen ska begravas hel och därför ska endast jordbegravningar tillämpas. Även eutanasi (dödshjälp) är förbjudet. Det uppfattas som självmord vilket är haram (förbjudet). Hinduism För praktiserande hinduer är den mat som sjukhusen erbjuder viktig eftersom de flesta av religiösa skäl är vegetarianer. En hindu önskar också vanligtvis ett eget rum inför den stundande döden och att anhöriga ska vara närvarande. Efter döden ska kroppen tvättas och därefter kremeras. - 8 -
Buddhism Buddhister accepterar vanligen sjuksjukhus rutiner. Men den sinnesstämning som den döende befinner sig i vid dödstillfället är viktig eftersom man tar med sig den in i nästa liv (denna syn gäller även för hinduer). Därför avstår den döende ibland från mediciner som kan påverka sinnesstämningen. Religion och etik Vissa påstår att etiska regler är en gång för alla bestämda i heliga skrifter. Att direkt hämta etiska regler ur en helig skrift är utmärkande för den religiösa fundamentalismen (bokstavstroende). Samtidigt finns det en stor andel religiösa företrädare som menar att de etiska regler som finns i heliga skrifter snarare ska ses som en inspirationskälla till att förverkliga en egen etik. Det råder emellertid ingen tvekan om att det både i historiska och i nutida kulturer finns en nära koppling mellan religion och etik. Men samtidigt ligger naturligtvis även sekulära livsåskådningar till grund för etiska regler och normer. I samband med den översiktliga presentation av världsreligionernas etik som här följer bör man vara medveten om att det finns olika tolkningar av dessa etiska regler bland bekännarna. LÄS MER Gudlös etik är namnet på en bok (utgiven år 2011) av forskaren Birgitta Forsman. Hon anser att moral ska baseras på ett fortlöpande filosofiskt samtal. Hennes invändning mot religiös moral handlar om att den främst vilar på auktoriteter dvs att någon annan bestämmer över mina åsikter. Dessutom anser hon att särskilt kristen moral utgörs av en alltför hög grad av antropocentrism dvs den placerar människan i centrum. Människans unika värde och fria vilja har enligt Birgitta Forsman mot bakgrund av detta resulterat i en exploatering av miljön. Detta har i sin tur lett till utrotning av ett flertal djurarter. både i historiska och i nutida kulturer finns en nära koppling mellan religion och etik Judendom Enligt judendomen skapade Gud människan både med kapacitet att fatta moraliska beslut och med förmåga att göra både ont och gott. Men genom att följa Guds morallagar så som de står skrivna i judendomens heliga skrift Tanak visar man sin vördnad för Gud. De ortodoxt troende anser att man i praktiken bör leva i enlighet med dessa morallagar medan man inom liberal judendom mer ser dessa lagar som en moralisk vägledning. Kristendom När Gud gav människan i uppgift att råda över jorden var det för att vårda den med kärlek. Skyldigheten att vårda Guds skapelse hänger också, enligt Jesus, samman med ansvaret gentemot våra medmänniskor. Därför lovordar han människor som strävar efter rättvisa och som inte möter våld med våld utan istället ber för sina fiender. Den kristna etikens budskap och mål sammanfattade Jesus med det som kallas den gyllene regeln: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem vilket följs av orden Det är vad lagen och profeterna säger (Matteus evangelium 7:12). - 9 -
LÄS MER Kristendomens etik Det dubbla kärleksbudet Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv. (Lukasevangeliet 10:27) Gyllene regeln Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem (Matteusevangeliet 7:12). Teologer (personer som studerar religion vanligtvis på universitetsnivå) har under århundraden diskuterat den kristna etiken. En av de frågor som man ställt sig är: Finns det en unik kristen etik? Den katolske teologen och filosofen Thomas av Aquino (1225-1274) menade att man bör göra en skillnad mellan de etiska plikterna mot Gud vilka är unika och plikterna mot medmänniskan som mer innebär en naturlig strävan efter att göra det goda. En av vår tids främsta teologiska etiker, den danske teologen och filosofen Knud Ejler Løgstrup (1905-1981), argumenterade även han för att plikterna mot medmänniskan inte är unika för kristendomen utan grundas på allmänmänskliga moraliska principer. Det etiska krav som naturligt uppstår då människor samspelar med varandra såg Løgstrup som identiskt med det kristna kärleksbudet som fastställer att du skall älska din nästa som dig själv. Islam Enligt islams heliga skrift Koranen finns grundläggande plikter för människan och dessa skall upprätthållas och respekteras under alla omständigheter. Den etiska norm enligt vilken varje typ av mänskligt uppförande bedöms och klassificeras som gott eller ont lyder: Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger - vilket pris han än sätter på detta - till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som med tålamod bär lidande och motgång och som håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann; de fruktar Gud (Sura 2:177). Islam lägger stor vikt vid kärleken till Gud och vid kärleken till medmänniskan. Genom att sätta Guds välbehag som sitt mål får människan kraft och förmåga att anstränga sig om ett gott moraliskt uppträdande. Och detta moraliska uppträdande ska även omfatta godhet och hänsyn mot medmänniskorna. Hinduism För en praktiserande hindu finns det under livet olika mål att sträva efter. Till dessa mål hör framför allt moraluppfyllelse eller plikt (dharma) som innebär att man lever i enlighet med den hinduiska samhällsordningens ideal. Människor har nämligen enligt hinduismen olika dharma dvs skyldigheter eller plikter. Vissa plikter är allmängiltiga medan andra plikter är beroende av individens ålder, kön och social ställning. Till allmängiltiga plikter hör t ex att ha tålamod, att kunna ge förlåtelse, att vara ärlig eller att inte bruka våld. Till plikter som är mer individanpassade hör t ex att man som polis inte överträder sina befogenheter. - 10 -
Buddhism Buddha gav i sin Benarespredikan moralisk vägledning genom att påvisa vissa levnadsregler som man bör följa. Dessa levnadsregler fick benämningen Den åttafaldiga vägen. Att följa den åttafaldiga vägen i sin helhet är något som, enligt buddhismen, främst gäller munkar och nunnor. För vanliga bekännare räcker det med att följa den åttafaldiga vägens tre etiska regler: Rätt tal innebär att man inte sprider lögner och förtal. Rätt handlande brukar sammanfattas i De fem levnadsreglerna (ta avstånd från att döda, stjäla, missbruka sexualiteten, ljuga och använda droger och alkohol). Den viktigaste regeln av dessa är att man inte avsiktligt dödar eller skadar en människa eller ett djur. Rätt yrke innebär att man avstår från sysselsättningar som drog- och vapenhandel. LÄS MER Benarespredikan Kärnan i Buddhas lära utgörs av den ädla åttafaldiga vägen och de fyra ädla sanningarna. Detta budskap återfinns i skriften Dharmacakra Pravartana Sutra vars titel i svensk översättning betyder Sätta lärans hjul i rörelse. Att denna lära även fått benämningen Benarespredikan beror på att Buddha förmedlade den inför sina tidigare asketvänner; Kondañña, Vappa, Bhaddiya, Mahanāma och Assaji i Isipatana (Sarnath) en ort nära staden Benares (Varanasi). Gyllene regeln varianter i världsreligionerna Det var här i den s k hjortparken som Buddha lär ha hållit sin Benarespredikan. Judendom Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa (Hillel, berömd judisk lärare) Kristendom Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem (Matteus evangelium 7:12) Islam Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv (Muhammeds ord enligt Anas ibn Malik, Muhammeds följeslagare) Hinduism Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig (Mahabharata 5:17) Buddhism Plåga inte andra med det som pinar dig själv (Udanavarga 5:18) - 11 -
Frågor Fokusbegrepp moral etik metaetik normativ etik situationsetik pliktetik konsekvensetik sinnelagsetik dygdetik deskriptiv etik civil olydnad eutanasi 1. Moral och etik används ofta med samma betydelse. Men ibland gör man skillnad på begreppen. På vilket sätt? 2. Vad menas med begreppet metaetik? 3. Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken är den så kallade utilitarismen. Vad innebär utilitarism? 4. Om en handling ska betraktas som god eller mindre god avgörs av vilken avsikt den som handlar har. Inom vilket etiskt system har man denna tanke och vilken kritik riktas mot detta etiska system? 5. Ge exempel på frågeställningar som behandlas inom deskriptiv etik? 6. Etik spelar en framträdande roll inom politiken. Vilken fråga är det som man främst diskuterar? 7. Vad menas med civil olydnad? 8. Inom medicinsk etik diskuterar man bl a synen på aktiv dödshjälp (eutanasi). Ge exempel på argument för och emot eutanasi. 9. När och varför avstår en buddhist ibland från mediciner som kan påverka sinnesstämningen? 10. Den kristna etiken har diskuterats under århundraden. Vilken frågeställning är det som man har diskuterat? Analys I Nederländerna och Belgien är aktiv dödshjälp (eutanasi) tillåten men så är inte fallet i Sverige. Förespråkare för aktiv dödshjälp anser att detta handlande är etiskt riktigt om den sjuke uttryckligen ber om hjälp med att få sitt liv avslutat på grund av svåra plågor. Motståndarna till aktiv dödshjälp hävdar inte bara att det är fel att utsläcka liv utan även att det kan finnas en möjlighet att den sjukes prognos kan vara felaktig. Hur ser du på aktiv dödshjälp? Är det något som vi även bör införa i Sverige? Motivera ditt ställningstagande. Att kränka någons religiösa tro (blasfemi) är då och då ett hett debattämne i massmedia. Men vissa hävdar att man i yttrande- och tryckfrihetens namn får skämta om religion även om vissa kan känna sig kränkta. Andra hävdar att det i religionsfrihetens namn måste finns utrymme för det som är heligt och därmed bör man respektera att vissa saker skämtar man inte om. Hur ser du på denna frågan. Ska man eller ska man inte få skämta om religion? Motivera ditt svar. Du ska göra det du så länge drömt om. Du ska åka på en rundresa i Europa. Men det finns en hake. Du måste ta med dig antingen en konsekvensetiker, en pliktetiker, en dygdetiker eller en sinnelagsetiker. Ditt val kommer troligtvis att påverka din resa på olika sätt. Vem väljer du? Motivera ditt val. - 12 -