Så blir riksintressena en del av kommunens vision? Vad händer? Bengt Larsén, Boverket Hur blir riksintresse kulturmiljö en tillgång för kommunen? Ulf Lindberg, RAÄ Hur har Järfälla integrerat riksintressena i sin översiktsplan? Anders C. Eriksson, Järfälla kommun Vad främjar kreativa dialoger om riksintressen mellan länsstyrelsen och kommunen, Torbjörg Sekse, Lst Sörmland Reflektion över det som sagts och händer, Ann-Sofie Eriksson, SKL Vilket utvecklingsbehov finns? Otto Ryding, Boverket
Planering och beslut för hållbar utveckling Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) Hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken Riksintressen Väsentliga allmänna intressen a) Nationellt av sektorsmyndigheterna b) Regionalt av länsstyrelserna c) Lokalt av kommunerna
fortsättning Nytt riksintresse Grundvattenområde av stor betydelse Väsentligt allmänt intresse Område för att begränsa klimatpåverkan/klimatanpassning Områden särskilt lämpliga för bostadsförsörjning Områden av särskild betydelse för näringslivsutveckling, forskning och innovation eller regional tillväxt
fortsättning Ventil väsentligt allmänt intresse kan gå före riksintresse i vissa fall Regeringen eller annan myndighet kan bestämma att ett väsentligt allmänt intresse ska tillgodoses även om det är av riksintresse (3 kap. miljöbalken) Jordbruksmark och dricksvattenförsörjning stärks Länsstyrelsen kan överpröva kommunernas ställnings-taganden om hushållnings-bestämmelserna ej följs Bild ur Jordsbruksverkets Kommunernas möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden juni 2015
Boverkets och länsstyrelsernas regeringsuppdrag Vägledning för påtaglig skada på riksintressen Vägledning för riksintressemyndigheternas underlag och beslut om riksintressen Länsstyrelserna omprövar och förtydligar riksintressen i bostadsintressanta områden
Kulturmiljöer av riksintresse Ulf Lindberg
Kulturmiljövårdens ca 1650 riksintressen
Vad är ett riksintresse för kulturmiljövård? Ett riksintressant kulturlandskap belyser särskilt väl en betydelsefull samhällshistorisk utvecklingsprocess i ett regionalt perspektiv Möjligheten att utläsa eller uppleva det riksintressanta kulturhistoriska sammanhanget i landskapet är central Ett riksintresse kräver fysiska uttryck Riksintressen speglar snarare det typiska än det avvikande Ett riksintresse är en sammanhängande kulturmiljö inte en samling objekt Ett riksintresse är inte ett skyddsområde utan en resurs för samhällsutvecklingen
Förutsättningarna har förändrats FRP 1990-talets översyn NRL Samhällsbehov Politisk styrning Allmännyttiga bostäder i kommunal regi Efterfrågan Marknadsstyrning Lönsamma bostadsformer i privat regi
Riksantikvarieämbetets utgångspunkt för utvecklingsarbetet Hushållningsbestämmelserna är viktiga och systemet är i grunden bra - men tillämpningen måste utvecklas Allmänna intressen och Riksintressen Möjligheter alternativa lösningar Riksintressen Tillåtlighet förhindra skada
Lösningen är tydlighet! Riksintressebeskrivningen Anger motivering och beskriver fysiska uttryck - fungerar övergripande som vägledande utgångspunkt för planering och prövning Avgränsningen Bygger enbart på kulturhistorisk värdering, påverkas inte av andra intressen och omfattar inga skydds- eller buffertzoner Ansvar och roller Gemensamt ansvar förutsätter tydlig rollfördelning - RAÄ pekar ut anspråket, kommunen omsätter anspråket i fysisk planering i dialog med lst Översiktsplanen Påverkan Kommunens och länsstyrelsens överenskommelse som tydliggör och utvecklar riksintressens innebörd och hur de kan tillgodoses i planering och prövning Förändringar såväl inom som utanför riksintressets avgränsning bedöms enbart utifrån påverkan på riksintressets värden
Att planera är att hantera förändring Förändring Områdets värden kommer att förädlas förökas förstärkas förbli oförändrade försvagas förvanskas försvinna Innebörd förbättring neutral påverkan skada påtaglig skada Inspirera - stärka Hänsyn Hindra - lindra Ej tillåtligt Förhållningssätt Berika Bruka varsamt Minimera skadan Undvika skadan
Riksantikvarieämbetet utvecklar.och utbildar!
TACK! Ulf.lindberg@raa.se www.raa.se
Hur har Järfälla integrerat riksintressena i sin översiktsplan? Anders C. Eriksson, Järfälla kommun
Järfälla kommun 70000 invånare Area 63 km 2 40 %, grönområden,naturreservat, riksintressen Barkarbystaden,18000,bost. Mälarbanan,4 spår Stockholm väst, J,T,B,C E18 Stockholm förbifart Järfälla tillhör de snabbast växande kommunerna Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Järfälla kommun stadsutveckling Anders C Eriksson stadsarkitekt
Järfälla kommun ÖP- nu till 2030 Antagen KF 2014 Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Järfälla kommun ÖP- nu till 2030 Antagen KF 2014 Riksintressen Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Järfälla kommun ÖP- 2001 Antagen KF 2001 Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Järfälla kommun ÖP- 2001 Antagen KF 2001 Riksintressen Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Riksintressen Görvälnområdet (Mälaren med öar och strandområden) Kraftledningarna Järvafältet- ev. Järfälla kommun ÖP- nu till 2030 Antagen KF 2014 Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Delegationen för hållbara städer Boverket-Järfälla kommun Kajer mot det gröna hållbara gränssnitt mellan stad och land Bygga mera för inflyttning och expansionsamtidigt värna gröna värden Pröva, utveckla medborgardialog Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Handboken idéhistorisk diskussion om stadsbyggandet, 14 steg för hållbar stadstillväxt 40-tal verktyg i planarb. Fördjupning,dialogmetod, ex.planmönster i Järfälla idébok generaliserbar-förstudie Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt mellan stad och land Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Kraftledningsgatan genom kommunen Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt mellan stad och land Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Marhagen -Mälarvägen, Järfälla kommun Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Bebyggelsestruktur Bybildning Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Kajer mot det gröna Hållbara gränssnitt i mötet stad och land Bebyggelsestruktur stadsby Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Barkarbystaden till 18000 bostäder och tunnelbana
Riksintresse Beskrivningar och analyser? Uppdaterade? Tolkningar av föreslagna åtgärder och dess konsekvenser? Skada? Påtaglig skada? Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Industrilandskapet i Norrköping Riksintresse kulturmiljö Sydney 1888 Strykjärnet - Arbetets museum december 2015 39
Internationella inspirationsexempel Entrépyramiden vid Louvren, Paris december 2015 40
Industrilandskapet i Norrköping Riksintresse kulturmiljö Louis De Geer, konsert-och kongress, ark. Lund & Valentin, Bo Karlberg Kraftverket, ark. Ivar Tengbom december 2015 41
Barkarbystaden - planering med nya dimensioner och discipliner Destination med variation Plats för talanger Det goda grannskapet
Hållbar planering inriktning mot hållbarhet balansering /vägning val av planeringskriterier december 2015 Stadsarkitekt Anders C riksson Sid 43
Restriktionsplanering mer Värdeplanering Plan-och byggprocesser i dialog med aktörer utvecklas ständigt Utökad dialog med, Länsstyrelsen, Boverket mfl. Översyn av PBL, MB och riksintressen mm.? Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Samhällsplanering är roligt - världens bästa jobb Tack! Stadsarkitekt Anders C Eriksson
Vad främjar kreativa dialoger om riksintressen mellan länsstyrelsen och kommunen? Torbjörg Sekse, Lst Sörmland
Reflektion över det som sagts och händer, Ann-Sofie Eriksson, SKL
Utvecklingsbehov Otto Ryding, Boverket
Utvecklingsbehov en personlig önskelista Gör riksintressena planeringsbara Aktuella riksintressen Tydliggör dialogen stat kommun (med Öpn som instrumentet) Involvera politiken