Unionens politik för apoteken

Unionens politik för apoteken

Förord Det har skett stora förändringar i apoteksservicen under de senaste tio åren. Omregleringen tillsammans med den demografiska utvecklingen samt en hälso-och sjukvård i förändring påverkar därtill både branschen och medarbetarnas villkor. En helt ny apoteksbransch har skapats, som fortfarande är under utveckling och försöker forma sin roll gentemot kunderna, patienterna och vården. Förutsättningarna för personalen har förändrats och många aktörer, inte minst Unionen, är delaktiga i debatten om i vilken riktning apoteksmarknaden går och hur professionen ska utvecklas framöver. I skrivande stund pågår fortfarande den statliga apoteksmarknadsutredningen vars resultat sannolikt kommer att påverka Unionens fortsatta politikutveckling för apoteksbranschen. Unionen vill att Sverige ska bli världsledande inom läkemedelsanvändning. Vår grundsyn är att läkemedel och egenvård är en del av hälso- och sjukvården och att alla ska ha rätt att få den medicin de behöver. Alla har också rätt att ha tillgång till professionell och objektiv rådgivning av kompetent personal, oavsett var de bor och vilka ekonomiska resurser de har. Läkemedel ska säljas och rågivning ges med relevant och uppdaterad kompetens. Apoteken och dess personal är en oerhörd viktig del i vårdkedjan och en förutsättning för att uppnå en jämlik vård på området god läkemedelsanvändning. I den här rapporten lyfter vi fram viktiga frågor och åtgärder för att apoteksbranschen ska kunna fortsätta utvecklas med fokus på kompetens och vad som bör vara apotekens uppdrag framöver. Rapporten är framtagen av Shadé Jalali, utredare på Unionens enhet för Avtal och Politik och ståndpunkterna är beslutade av förbundsstyrelsen. Unionens branschråd för Farmaci & Hälsa samt olika medlemsnätverk för branschen har bidragit med kunskap och inspel till rapporten. Februari 2017 Henrik Ehrenberg Samhällspolitisk chef 1

Om branschen Det finns idag nästan 1 400 apotek och branschen sysselsätter cirka 9 000 personer i Sverige. Apotekare, receptarier och apotekstekniker är de vanligaste yrkena på ett apotek. Både apotekare och receptarier har högskoleutbildning på respektive fem och tre år. Farmaceuterna, samlingsnamn för apotekare och receptarier, har skyddade yrkestitlar till skillnad från apotekstekniker. Konsekvensen är att det finns varierade kunskapsnivåer hos apotekstekniker. Det finns olika sorters apotek. Öppenvårdsapotek är de apotek som bedriver detaljhandel med läkemedel till allmänheten, till förskrivare och till sjukvården. Sjukhusapotek tillgodoser läkemedelsförsörjningen till eller inom ett sjukhus. Ett sjukhusapotek kan antingen drivas helt av vårdgivaren, av ett öppenvårdsapotek eller av en partihandlare. Extemporeapotek är ett apotek som har tillstånd att tillverka läkemedel för enstaka tillfällen, till exempel lagerberedningar och rikslicenser. Apotekare har en bred arbetsmarknad. Arbetstillfällena finns både vid apotek till inom läkemedelsindustrin. Tillgången på jobb för apotekare har ökat genom det avskaffade apoteksmonopolet. På fem till tio års sikt bedöms apotekare ha medelgoda möjligheter till arbete inom alla inriktningar inom yrket. Fler apotek och många pensionsavgångar har bidragit till liten konkurrens om jobben för nyexaminerade receptarier. Jobben finns framförallt utanför storstäder och utbildningsorterna. Utvecklingen ser däremot annorlunda ut för apotekstekniker. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen har antalet arbetssökande apotekstekniker ökat de senaste åren. Apoteksteknikerutbildningen anordnas av yrkeshögskolan vars utbud baseras på konjunkturläget. 2

Antal arbetssökande som i första hand söker arbete som apotekstekniker 600 500 400 300 200 100 0 jan-08 aug-08 mar-09 okt-09 maj-10 dec-10 jul-11 feb-12 sep-12 apr-13 nov-13 jun-14 jan-15 aug-15 mar-16 3

Branschens utveckling och utmaningar Den demografiska utvecklingen tillsammans med omregleringen och förändrad hälso-och sjukvård är tre områden som tydligt har satt sin prägel på branschens utveckling. Bakom beslutet om omreglering fanns det tre huvudsakliga målsättningar. Ökad tillgänglighet till läkemedel Bättre service och ett större tjänsteutbud Låga läkemedelskostnader Tanken var också att utvecklingen skulle bidra till att förbättra läkemedelsanvändningen i kombination med de insatser som görs inom hälso- och sjukvården. Tillgänglighet Idag motsvarar apotekstätheten cirka 7 200 invånare per apotek. Före omregleringen var apotekstätheten cirka 10 100 invånare per apotek. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har 96 procent av alla nya apotek öppnat inom fyra kilometer från ett redan befintligt apotek vilket indikerar att de flesta nya apotek finns i tätorter, där de flesta kunder och patienter finns. Den digitala utvecklingen med nätapotek bidrar i sig till ökad tillgänglighet även för människor på landsbygden. Tillgängligheten i branschen har ökat i takt med att allt fler apotek förekommer i större gallerior och stormarknader men också på grund av e-handelns utveckling. Apoteken har idag längre öppettider och är mer tillgängliga på digitala plattformar. Ett tydligt resultat av omregleringen är ökningen av antalet aktörer och därmed även konkurrensen som har bidragit till en breddning av apotekens utbud. 4

Bättre service och ett större tjänsteutbud Idag konkurrerar apoteksföretagen med bredare sortiment och nya tjänster. Utvecklingen har bidragit till en branschglidning mot detaljhandeln. Det icke-farmaceutiska utbudet i form av godis, naturmedel och hudvårdsprodukter och smink har ökat betydligt. Apoteken har sedan de senaste åren testat olika tjänster för att utveckla verksamheten, men också för att öka kundflödet och vinstmarginalen. Apotek erbjuder massage, smink, smoothies och hudterapi parallellt med hälsotjänster där kunden kan göra enklare läkemedelsgenomgångar, kolla födelsemärke eller blodtryck. Det finns också apotek som i samarbete med andra företag erbjuder digitala läkartjänster där patienter via en applikation i mobilen kan komma i kontakt med en läkare eller psykoterapeut. Trots detta har apoteken långt kvar till att på allvar förstärka sin roll i vård- och hälsokedjan. Anledningen är att det är svårt för apoteken att få kunderna att betala för dessa tjänster och att tjänsterna inte ersätts inom ramen för vårdens finansiering. Eftersom läkemedels- och hälsotjänsterna inte innebär samma positiva ekonomiska vinning som sortimentet som är närmast detaljhandels utbud, har utvecklingen av utbudet på detta område varit begränsat. Med branschglidningen följer de utmaningar som resten av detaljhandeln tampas med, det vill säga ökade krav på säljkunskaper, affärslogik, varumärkesstrategier samt mer slimmade organisationer. Patientsäkerhet och läkemedelskostnader Läkemedel är ett viktigt behandlingsverktyg och för många människor en nödvändighet i vardagen. Att varje patient ska uppleva största möjliga nytta med sin behandling är en uppgift och ett ansvar för alla som arbetar med patientsäkerhet. Såväl läkemedelsbranschen precis som för apoteken, myndigheter och vårdens alla aktörer. För att åstadkomma en bra läkemedelsanvändning krävs att alla delar av kedjan tar vara på varandras kunskaper. Felaktig läkemedelsanvändning orsakar patienter och anhöriga stort lidande och tar stora samhällsekonomiska resurser i anspråk. Varje år dör svenskar på grund av felaktig läkemedelsanvändning. 5

Enligt LIF de forskande läkemedelsföretagen i Sverige visar forskning att mellan 6-16 procent av alla sjukhusinläggningar kan förklaras av läkemedelsrelaterade problem. Nästan 50 procent av dessa sjukhusinläggningar beror på patienternas bristande följsamhet till läkarnas ordination. Apotekens samhällsansvar handlar bland annat om att bidra till god rådgivning för både receptfria och receptbelagda läkemedel. Vid besök på apotek ska det finnas goda förutsättningar för att säkra en korrekt läkemedelsanvändning. En receptexpedition innebär bland annat att säkerställa att medicinen är till rätt person, att behandlingen är rimlig utifrån patientens åkomma, dess lämplighet tillsammans med andra läkemedel som patienten tar och dosering. Det ska få ta tid och kräver rätt kompetens. Även för de receptfria läkemedlen. Samtidigt som fokus ökar på försäljning av handelsvaror finns en risk att patientsäkerheten förlorar i fokus eftersom apotekens samhällsuppdrag vad gäller rådgivningen kring läkemedel är begränsat och inte ersätts fullt ut ekonomiskt, vilket i förlängningen skulle leda till ökade kostnader för samhället. Om inte rådgivning premieras bättre och närmare samarbete med vården uppmuntras på ett tydligare sätt, visar trendutvecklingen i andra länder att apoteksbranschen kommer att utvecklas till att betraktas som en logistisk verksamhet, vilket leder till att den än mer blir en förlängning av detaljhandeln, istället för en förstärkt del av vårdkedjan. Demografisk utveckling Vi lever allt längre tack vare en positiv ekonomisk, social och medicinsk utveckling. Samtidigt ställer den allt äldre befolkningen högre krav på samhällelig service som vård, omsorg och mediciner. En konsekvens av en allt äldre befolkning är fler fall av sjukdomar och att fler är multisjuka. Ett ökat behov av vård och mediciner kombinerat med en ökande andel av befolkningen som inte är i arbetsför ålder vilket betyder att skatteintäkterna ska leverera välfärdstjänster till allt fler gör att samhället måste finna nya lösningar på att skapa långsiktig hållbarhet i landets välfärdssystem. Det gäller samhällets alla delar: det offentliga, näringslivet och civilsamhället. 6

Den demografiska utvecklingen påverkar hälso- och sjukvården vilket får konsekvenser även för apoteken. De kommande stora pensionsavgångarna inom vårdsektorn tillsammans med svalt intresse för vård- och omsorgsutbildningar kommer att innebära både en utmaning och en möjlighet för apotekens roll att bidra till en effektiv och god läkemedelsanvändning liksom en utvecklad egenvård och därmed minska trycket på vården. Branschens utveckling Unionen vill att Apoteken ska få ett tydligt samhällsuppdrag med inriktning på god läkemedelsanvändning och bättre möjligheter att vara första ledet i vårdkedjan. Det ska finnas ett närmare samarbete med vården och att apoteken ges förutsättningar att utveckla sin roll i vårdkedjan. Alla ska ha rätt till kvalitet, opartiskhet och säkerhet i läkemedelsrådgivningen, som ska ges av kompetent personal hela vägen ut i sista ledet av läkemedelsförsörjningen. Etik och professionalism ska genomsyra allt arbete inom apotek. Försäljning bör ej konkurrera med rådgivning. 24-timmarsregel för expediering av läkemedel måste gälla hela kedjan, det vill säga även grossisterna. Staten ska ersätta rådgivning och andra vårdnära tjänster på apoteken. Ersättningen för receptexpedieringen höjs så att apoteken får utrymme att satsa på läkemedelsrådgivning och läkemedelstjänster. Förskrivare fortbildas i att skriva recept så att deras kompetens överensstämmer med dagens elektroniska system. Regeringen ska värna om läkemedelskonsumenternas rätt till en trygg, säker och kompetent rådgivning. Graden av direktexpediering ökar genom att införa generisk förskrivning. 7

Anställdas villkor Fler apotek men färre anställda Det finns idag runt 1 400 apotek i Sverige jämfört med 900 vid omregleringen. Den utvecklingen speglas inte i antalet anställda. Apoteken har blivit fler och fått utökade öppettider vilket innebär att varje arbetsplats blir mer sårbar när det kommer till bemanningen. Situationer där de anställda inte hinner äta lunch eller gå på toaletten uppstår allt för ofta. Dessutom förekommer ensamarbete på många apotek. Förändrat tjänsteutbud påverkar kompetensbehovet och arbetsmiljön Det är tre yrkeskategorier som har särskild kompetens för att arbeta på apotek. Dessa består av apotekare, receptarier och apotekstekniker. En konsekvens av ett utökat sortiment och ökade krav på att hitta ekonomiska marginaler utanför hanteringen av och rådgivningen kring receptläkemedel är att antalet anställda med rätt kompetens för att arbeta på apotek minskar. Resultatet är att personalen på apoteken inte alltid har rätt kompetens för att spegla apotekens viktigaste uppdrag att tillhandahålla läkemedel och ge rådgivning om dessa och apotekens egenvårdsprodukter. Det blir allt vanligare att apotekstekniker, som har utbildat sig i ett och ett halvt år för att bli experter på receptfria läkemedel och egenvård, byts ut mot företagens egenutbildade apotekstekniker eller kassa- och hudvårdspersonal. När allt fler anställs för att sköta försäljning av det ickefarmaceutiska utbudet ställs högre krav på personal med apoteksspecifik kompetens. Det blir ett ökat tryck på att de ska både ge råd till kunder och utöver det också handleda den övriga personalen som saknar relevant utbildning. Det medverkar i förlängningen dels till utarmning av professionskunskapen och dels till att pressen och stressen ökar med allt mindre tid för rådgivning, som är apotekens kärnverksamhet för att nå trygg och patientsäker verksamhet. Det påverkar också arbetsmiljön för de anställda på ett negativt sätt. 8

Det finns en risk att apotekare och receptarier som inte finner de nya mångfacetterade arbetsuppgifterna lika stimulerande söker sig bort från öppenvårdsapoteken och till andra delar av branschen. Apotekstekniker skyddad yrkestitel Då apoteksteknikeryrket inte är skyddad som yrkestitel kan utbildningarna för dessa se olika ut. Idag kan en apotekstekniker ha genomgått allt från en kortare utbildning till ett och ett halvt år vid yrkeshögskola. För att kvalitetssäkra apoteksteknikers rådgivning och för att öka kompetensen på apoteken behöver apotekstekniker bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att det ska finnas tydliga riktlinjer för vad en apoteksteknikers utbildning ska innehålla och vad de studerande ska kunna efter en avslutad utbildning. På det sättet vet en kund eller patient vad hen kan förvänta sig för kunskap av en apotekstekniker och rådgivningen kan hålla en hög kvalitet. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en central fråga för professionens trovärdighet och utveckling. Enligt Unionens kompetensbarometer svarade endast 62 procent av alla medlemmar i branschen Farmaci & Hälsa som uppgav att de hade genomgått kompetensutveckling under senaste året. Enligt Farmaciförbundets kompetensbarometer ansåg fler än hälften av apotekspersonalen som hanterar läkemedel mot kund, att de behöver mer kompetensutveckling för att säkra patientsäkerheten. En av fem ansåg sig behöva mer kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterad och utvecklas i arbetet. Att på arbetstid skaffa sig kunskap om nya läkemedel och andra varor ryms inte alltid i praktiken i den uppbyggda strukturen på apoteken. Detta leder allt för ofta till att kompetensutveckling om farmaci och egenvård får skötas på obetald tid eller medan kunden står och väntar. Det är relativt enkelt att mäta lönsamhet, kötider, servicegrad och andel korrekt generisk substitution. Egenvårdskompetensen och den farmakologiska kompetensen kan vara svårare att sätta en mätbar siffra på. Läkemedelsverket har i uppdrag att vid sina inspektioner på apoteken granska den läkemedelsansvarigas utbildning. 9

Säkerhet på apoteken Apotek hanterar kontanter och tillhandahåller narkotika, vilket medför säkerhetsrisker för personalen. Branschen har försökt att stävja riskerna genom att minska kontanthanteringen på olika sätt men det går inte att helt stoppa kontanthanteringen på grund av att det skulle kunna ha en negativ påverkan på tillgängligheten till läkemedel, till exempel för den äldre befolkningsgruppen. Det är idag ytterst olika hur de olika företagen hanterar säkerhetsfrågor och huruvida de har fungerande rutiner vid ett rån av kontanter och läkemedel. En annan arbetsmiljöaspekt är också mötet med missbrukare, sjuka och sköra personer med svårighet att hantera stressande situationer på ett socialt acceptabelt sätt eller andra missnöjda kunder. 10

Anställdas villkor Unionen vill att Endast apotekare, receptarier och apotekstekniker ska få ge råd om läkemedel på apotek. Apotekstekniker blir en skyddad yrkestitel. Farmaceuter och apotekstekniker ska ha möjlighet att avsätta tillräckligt med tid att för att regelbundet tillägna sig kompetensutveckling gällande läkemedel, egenvård och rådande regler. Kompetensutveckling som genomförs utanför arbetstid ska ersättas som arbetad tid enligt gällande kollektivavtal. Att branschen tar fram en komptensportal för ständiga uppdateringar så att all personal får samma kunskap oavsett vilket apotekföretag hen arbetar på. Läkemedelsverket får i uppdrag att granska kompetensutveckling för all personal inom ramen för sitt inspektionsuppdrag. Syftet är att värna om patientsäkerheten och rätt kompetens bland personal som tillhandahåller läkemedel. Företagen bör regelbundet genomföra utvecklingssamtal och under dessa planera och följa upp kompetensutvecklingsbehovet. Bemanningen på apotek ska struktureras så att det finns tid och möjlighet för raster, pauser samt kompetensutveckling. Alla öppenvårdsapotek med risk för rån och stöld tar fram policies och rutiner för vad som gäller för personalen om en situation uppstår. 11

Patient och samhällspåverkan Läkemedelskostnader Modellen för att byta ut läkemedel mot billigare alternativ, den så kallade generikamodellen, infördes 2002. Under 2009 skärptes modellen vilket innebar att apoteken nu behövde byta till det preparat som för tillfället är billigast på hela marknaden istället för att byta till ett billigare preparat på lagerhyllan. Modellen har varit positiv för att pressa ned kostnader för läkemedel. Men den har en del brister. Tid för viktig rådgivning kan ibland upptas av patienters behov av att få förklarat varför förpackningen, färgen och formen är annorlunda och vilka subventionsregler som gäller för olika förpackningar, istället för läkemedlets effekter och biverkningar. Det är idag farmaceuternas uppgift att möta den förvirring och det missnöje som inte sällan uppstår vid frekvent byte av medicin eller uteblivna varor. Samtidigt leder utbytet till att risken för allvarliga problem med felaktig läkemedelsanvändning. Systemets negativa konsekvenser måste ses över med inriktning på patientsäkerhet och kostnaderna i hela vårdkedjan, inte enbart på systemets vinster i apoteksledet. Problemen påverkar därtill patienternas förtroende för apotekens personal och därför behöver branschen mer aktivt arbeta med kundkommunikation, exempelvis genom patientorganisationerna såsom fibromyalgiförbundet eller astma och allergiförbundet vars roll är att ge stöd till människor med kroniska sjukdomar och funktionshinder. Miljö Miljöfrågorna blir allt viktigare för alla. Kunder, personal, näringslivet och samhället. Detta påverkar alla företag inom farmacibranschen och kommer att bli allt viktigare för företagens varumärkesvård och för ökad konkurrenskraft. Life-science sektorn med läkemedelsindustrin, forskningsföretagen och apoteksaktörerna har redan nu särskilda miljöhanteringspolicys. Men regleringarna släpar efter och till exempel Läkemedelsverket kan idag inte väga in läkemedlens många gånger allvarliga miljöpåverkan i samband med godkännande av läkemedel för människor. 12

Däremot har man tillåtelse att göra det för läkemedel till djur. Generikasystemet premierar inte heller miljöaspekter, utan enbart ekonomiska vinster. Läkemedel tillverkas för att vara stabila och aktiva under lång tid och ska klara den aggressiva miljön i våra magsäckar och fortfarande vara verksamma när de lämnar kroppen. Inte ens moderna reningsverk är idag konstruerade för att bryta ned dessa kemikalier. Det är skälet till att läkemedel ska lämnas in till apotek och inte spolas ned i toaletten. Ökade miljökrav sätter press både på kortsiktig lönsamhet och långsiktiga investeringar. Det stimulerar och kräver nya produkter, ny organisation av produktioner men också krav på förskrivarna. Det finns till exempel idag möjlighet för läkare att vid nyinsättning av ett läkemedel skriva ut en startförpackning för nya läkemedel. Detta skulle behöva uppmuntras mer hos förskrivarna för att få mer positiv miljöeffekt. Bättre logistik och lagerhållning av mediciner, Längre återstående hållbarhetstid för läkemedel från distributörerna till Apoteken samt ändrat regelverk för apotekens försäljning och utbyte av receptbelagda läkemedel är några åtgärder som kan matcha de ökade kraven. Läkemedel som inte använts måste tas om hand och destrueras på ett säkert sätt. Med ökade miljökrav kommer denna hantering sannolikt att växa. Det kräver ett fungerande ersättningssystem till apoteken. Ökad kontroll, skärpta etiska regler kan komma att behövas för att se till att inga genvägar tas av apoteksföretagen. 13

Patient och samhällspåverkan Unionen vill att Apotekens samhällsansvar förtydligas i syfte att förstärka deras roll i vårdkedjan och i uppdraget att förbättra läkemedelsanvändningen. Alla ska ha rätt till läkemedel oavsett ekonomiska resurser. Det ska finnas tillgång till apotek och läkemedel oavsett var man bor. Det ska finnas möjlighet att bygga på sin utbildning från apotekstekniker till receptarier och receptarier till apotekare. Stupstockar i utbildningssystemet ska byggas bort enligt Bologna processen. Regeringen arbetar för att öka intresset för att utbilda sig till läkemedelsexpert, det vill säga apotekare och receptarie. Miljöhänsyn ska vägas in när nya läkemedel godkänns och när de väljs ut som periodens vara. Läkemedelsgenomgång ingår i högkostnadsskyddet. Det ska vara en rättighet för alla med receptbelagda läkemedel. Generikautbytet förenklas så att mer fokus kan läggas på rådgivning om läkemedlets effekter och biverkningar. Detta sker enklast om färg och form standariserars på generika samt att namnen på generika standariserars på läkemedelsförpackningar. Apoteken även i fortsättningen kasserar överblivna läkemedel och att det inte ska vara möjligt att avsäga sig ansvaret. För att detta ska uppfyllas krävs ökad kontroll och skärpta etiska regler. Apotekspersonal omfattas av meddelarfrihet. 14

Källor Apoteksföreningen Tandvård och läkemedelsförmånsverket Läkemedelsverket Socialstyrelsen Dagens Apotek Dagens Medicin Kompetensbarnometern, Farmaciförbundet, 2013 Framtidsutsikter, Saco, 2016 Kompetensbarometer, Unionen, 2016 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. 15

DET HAR SKETT stora förändringar i apoteksservicen under de senaste tio åren. Omregleringen tillsammans med den demografiska utvecklingen samt en hälso-och sjukvård i förändring påverkar därtill både branschen och medarbetarnas villkor. En helt ny apoteksbransch har skapats, som fortfarande är under utveckling och försöker forma sin roll gentemot kunderna, patienterna och vården. Förutsättningarna för personalen har förändrats och många aktörer, inte minst Unionen, är delaktiga i debatten om i vilken riktning apoteksmarknaden går och hur professionen ska utvecklas framöver. I en politik för apoteken kan du läsa om hur Unionen vill bidra till att utveckla branschen, villkoren för de anställda samt vilka förändringar som behövs i apotekens patient och samhällsansvar. Du som är tjänsteman på en arbetsplats i den privata sektorn kan vara medlem i Unionen. En stor del av Unionens medlemmar har högskole utbildning och många är chefer. Utöver våra yrkesverksamma medlemmar välkomnar Unionen även egenföretagare och studenter. Unionen är Sveriges största fackförbund med över 640 000 medlemmar. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. Tnr 2635-1 ISBN: 978-91-7391-447-5 Produktion: Unionen Tryck: Unionen POD mars www.unionen.se