NYA MED LÄRANDET I FOKUS Handlingsplan för bedömning och betyg Antagen i ledningsgrupp för barn och utbildning 8 AUGUSTI 2017
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg INNEHÅLL 04 05 06 07 08 09 11 12 13 Inledning Policy och värdegrund för bedömning Vårt verksamhetsnära arbete Rättssäker betygsättning Likvärdig bedömning och betygsättning Kvalitetssäkra delarna i bedömningen DigiLys - en övergripande resultatuppföljning Övrigt Litteraturförteckning 2
BILAGOR 01 Formativ bedömning och bedömning för lärande 02 Feedback och feedforward 03 Kamratbedömning och självbedömning 04 Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat 05 Rutiner för bedömning och betygssättning när lärare är obehörig 06 Rutiner kring Nationella Prov 07 Dokumentation, bedömning av kunskapskrav 08 Måldialog och Lärande matriser 09 Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan 10 Läroplan och skolförordning om bedömning och betygsättning 11 Utvärdering och revidering av 2014 års policy Med lärandet i fokus 3
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg Inledning Denna handlingsplan ersätter tidigare policyn för bedömning och betyg. En utvärdering har gjorts och därefter har en arbetsgrupp av rektorer och utvecklingsledare tagit fram denna handlingsplan. Till den hör elva separata bilagor. En förteckning över dessa finns i slutet av innehållsförteckningen. Handlingsplanen är framtagen för att garantera eleverna en rättssäker betygsättning och för att underlätta lärarnas arbete med bedömning. Revidering kommer att ske årligen med start 2018. 4
Policy och värdegrund för bedömning I Tomelilla har vi en bedömningskultur som kännetecknas av att: Alla barn kan. Vi fokuserar på det som fungerar, på elevens styrkor och den utveckling som sker hos eleven. Bedömning för lärande är det förhållningssätt som Du som personal förväntas ha. (Bilaga 1) All bedömning ytterst syftar till att främja lärande vilket gör att bedömning och undervisning hör ihop. I Tomelilla använder vi oss av Formativ bedömning. (Bilaga 1) Syfte: att ge information som kan utveckla elevernas lärande. Summativ bedömning. Syfte: att göra en sammanfattandet värdering, en sammanvägning, av en elevs uppvisade kunskaper relaterade till kursplanernas kunskapskrav som resulterar i ett betyg. 5
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg Vårt verksamhetsnära arbete I Tomelilla ska vårt verksamhetsnära arbete kännetecknas av: Att vi skapar en likvärdig utbildning med fokus på en tillgänglig lärmiljö för alla. Att vår undervisning utgår från ett helhetsgrepp där kunskap om fysisk miljö, funktionsförutsättningar, social- och pedagogisk miljö samspelar utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Att tillgänglighet är den grund som är förutsättning för elevers delaktighet och inkludering Ett klassrumsklimat där samtal sker med öppen och tillåtande dialog. Att läraren ger konstruktiv feedback och feedforward till eleverna. Det gäller som lärare att utveckla en förmåga att tala om bedömning på ett sätt så att eleven upplever det positivt. (Bilaga 2) Att eleverna är engagerade i sitt eget lärande och i att kunna bedöma kvalitet i sitt arbete. De förstår att de kan förbättra sig genom självbedömning och kamratbedömning. (Bilaga 3) Att läraren anpassar undervisningen utifrån bedömningens resultat. Att samarbete sker inom och mellan stadierna. Att elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven uppmärksammas. Extra anpassningar påbörjas och utvärderas kontinuerligt inom ramen för ordinarie undervisning. Detta görs i samråd med elever och vårdnadshavare. Vid utebliven effekt beslutar rektor om pedagogisk utredning och tar beslut om eventuellt särskilt stöd. Särskilt stöd ska i första hand ges inom ramen för ordinarie undervisning. 6 6
I Tomelilla har vi rättssäker betygsättning Ett rättssäkert betyg uppfyller följande krav: 1. det baseras på kunskapsomdömen som speglar kunskapskravens bredd. 2. det baseras på relevanta faktorer. 3. kunskapsomdömena överensstämmer med de kvaliteter som... anges i kunskapskraven 4. kunskapsomdömena har vägts samman på ett sätt som är förenligt med anvisningarna. Detta ska uppnås genom att: Elevens kunskaper och förmågor ska bedömas mot alla kunskapskrav. Bedömningen ska dokumenteras så att underlag för... betygssättning tydligt framgår. Bedömningsunderlagen ska vara utformad så att de mäter förväntade kunskaper. Det ska tydligt framgå för eleven när det är ett bedömningstillfälle. Betyget ska visa elevens kunskaper när betyget sätts. Eleverna ska ha god kännedom om det betygssystem som används i Sverige. Lärarna är väl införstådda med Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat. (Bilaga 4) Det finns rutiner för hur bedömning och betygsättning ska göras när undervisande lärare inte är behörig. (Bilaga 5) 7
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg I Tomelilla strävar vi efter likvärdig bedömning och betygsättning Elever har rätt till en likvärdig bedömning och betygssättning oavsett vilken av kommunens skolor de går på. Det ska uppnås genom att: Samma kunskapsbas gällande bedömning och betygssättning.. finns hos all personal som ska bedöma och betygssätta. Viktiga delar i detta är Allmänna råden, Skolförordningen om. betyg och betygsättning, Skolförordning (2011:185) 6 kap. och. läroplanen om betyg och bedömning Lgr 11 2.7. (Bilaga 10) Skolverkets bedömningsstöd används i de ämnen där det finns. sådana. Rutiner, för vilka kartläggningar, diagnoser och prov som ska.. genomföras i de olika årskurserna, följs. Lärare träffas i ämnesvisa nätverk och jämför/diskuterar bedömning och betygssättning. Alla lärare har inloggning till Skolverkets bedömningsportal och har tagit del av den information och de skrifter som finns. på http://www.skolverket.se/bedomning Alla lärare är väl insatta i vad som krävs för de olika betygsstegen. Sambedömning av nationella prov sker årligen i samtliga ämnen och årskurser. (Bilaga 6) Rutiner, för hur registrering av bedömningar och betyg i Infomentor ska göras, följs. (Bilaga 7) Analys av resultat sker med fokus på vilka färdigheter, förmågor och kunskaper som behöver förbättras på de olika stadierna/enheterna. En databas finns under Gemensam O: med litteraturanvisningar och en sammanställning av tidigare och nuvarande. fortbildningsinsatser. Denna ger möjlighet för nyanställda och. övriga att uppdatera sina kunskaper. Rutiner, för användning av Pysparagrafen och för dokumentation om elev saknar betyg, följs. (Bilaga 10) 8
I Tomelilla strävar vi efter att kvalitetssäkra delarna i bedömningen Planering Lärarna identifierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske. (Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen -- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.) Lärare tillämpar samma förutsättningar vid bedömningar som vid undervisning utifrån kunskapen att elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter. Detta omfattar den ordinarie undervisningen, vid extra anpassning och inom det särskilda stödet. Vid all bedömning säkerställer lärare att eleven har uppfattat och förstått information, instruktion och frågor korrekt. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3 kap 3 ). Läraren planerar en noggrant vald väg i en pedagogisk planering. Läraren gör kontinuerliga avstämningar av undervisningens utfall. Läraren justerar undervisningen i förhållande till vad avstämningarna visar. Dokumentation görs i en lärplattform. Genomförandet formativt synsätt Genom att använda olika former av bedömning och kommunikation av kunskapskrav avser vi leva upp till följande mål i läroplanen: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms. (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). Måldialog kan genomföras på flera olika sätt. (Bilaga 8) Lärande matriser är ett annat alternativ. (Bilaga 8) 9
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg Resultatkommunikation Eleven ska vara delaktig i att forma sin utveckling. Läraren ger feedback och feedforward till eleven i den dagliga undervisningen. Utvecklingssamtal ska genomföras på ett för eleven utvecklande sätt. (Bilaga 9) Det finns en tydlig idé om vilka resultat som ska kommuniceras och hur de ska kommuniceras till berörda såsom kommun, lärare, vårdnadshavare och elev. Kommunikationen följs upp och utvärderas. Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i. (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4). En grupp kommer att se över digitala lösningar. Resultatkommunikation vid övergångar och vid övriga lärarbyten stöds av Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat. (Bilaga 4) Det finns ett kalendarium där elever och lärare kan skapa sig framförhållning gällande när exempelvis nationella prov och andra bedömningar sker i samtliga ämnen. Resultatanalys genomförs årligen vid den så kallade niornas dag. Det är en del i det systematiska analys- och kvalitetsarbetet inom Barn och utbildning. Det sker också återkoppling och analys årligen mellan förskola och förskoleklass. 10
I Tomelilla finns handlingsplanen DigiLys, en övergripande resultatuppföljning DigiLys är en arbetsmodell för ständig utveckling av lärmiljö. Den bygger på kollegialt lärande och har koppling till forskning och beprövad erfarenhet. Fokus i modellen ligger på att utveckla lärmiljön genom kontinuerlig pedagogisk kartläggning, analys och genomförande av insatser. För att stötta och underlätta arbetsprocessen finns ett digitalt verktyg att använda. Till handlingsplanen finns ett årshjul för svenska och ett för matematik. Resultatuppföljning i svenska reviderad 20170522 respektive Resultatuppföljning i matematik reviderad 20170522. De innehåller de diagnoser som ska genomföras. Vidare finns en förteckning över de olika diagnoserna. Pedagogiska diagnoser i vår analysprocess. Vidare finns en handlingsplan i matematik Nya Räkna med flyt. Handlingsplanen är till för att skapa en gemensam strategi där de grundläggande kunskaperna är i fokus på samtliga skolor i kommunen. Med det vill vi få en kontinuerlig kunskapsutveckling hos våra barn och elever. Samtliga dokument finns både på Forum, dokument för Barn och Utbildning samt under Gemensam O:. 11
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg I Tomelilla finns en fortbildningsplan för att garantera bedömningskompetens hos lärarna. Alla nyanställda ska erhålla en introduktion av samtliga handlingsplaner och användning av Infomentor. Rektor ska ombesörja att de erhåller ett exemplar av Dylan Williams bok Att följa lärande. Kommungemensamma ämnesträffar ska genomföras varje läsår enligt en plan som läggs upp av ledningsgrupp och skolchef. Skolchef ansvarar för att en fortbildningsplan tas fram under hösten 2017 bland annat utifrån den utvärdering som föregick denna revidering. (Bilaga 11) I Tomelilla finns lagar, beslut, arbetsprocesser för betygsättning lättåtkomliga. Samtliga handlingsplaner och bilagor finns samlade på Forum och under gemensam O:. Skolverkets informationsmaterial om bedömning och betyg ska spridas till vårdnadshavare. Fortlöpande information ska ges, med start i förskoleklass, kring rutiner för bedömning samt kring formativ bedömning bland annat på möten med vårdnadshavare. Spridning, utvärdering och revidering av handlingsplan Implementering och säkerställning av handlingsplanens användning är rektors ansvar och ska ske varje läsårsstart. Handlingsplanen ska vara känd. Den ska vara budgeterad. Böckerna till nyanställda tas centralt. Vikariekostnad vid sambedömning tas centralt och mindre kostnader för nätverksträffar, t.ex. viss litteratur och fika tas centralt. Handlingsplanens efterlevnad ska utvärderas en gång per år i slutet av vårterminen. Rektor på vardera skolan ansvarar för detta. Handlingsplanen ska revideras årligen. Ansvarig är skolchef. 12
Litteratur och länkar Alm, Johan (2015) Lärande matriser Att få eleven att förstå. Balan, Jönsson (2014) Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. Gustavsson, Måhl, Sundblad (2012) Betygsättning en handbok. Gustavsson, Måhl, Sundblad (2012) Prov och arbetsuppgifter en handbok. Josefsson, Bostani (2009) Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande. Jönsson, Anders ( 2012) Lärande bedömning. Boken visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visar författaren hur bedömning kan stötta elevernas lärande. Läs mer om boken på http://www.larandebedomning.se/. Anders Jönssons webbplats med publikationer, planeringsstöd för bedömning, checklista för bedömningsanvisningar. Korp, Helena ( 2011) - Kunskapsbedömning vad hur och varför? För att nå en rikare bedömning måste vi reflektera kring arbetssätt och hur vi talar om bedömning och kunskap. www. skolverket.se/forskning Lundahl, Christian (2011) - Bedömning för lärande. Boken utgår från att både summativa och formativa bedömningar fyller en plats i utbildning. Det centrala är att se hur de kan komplettera varandra. Skolverkets bedömningsstöd www.skolverket.se/prov- och-bedömning Skolverket (2014) Bedömningsaspekter ett stödmaterial för att stödja en likvärdig bedömning genom att visa hur kunskapskraven kan konkretiseras. Skolverket (2012) Betygsskalan och betygen B och D. Handledningen presenterar först bakgrunden till den nya betygsskalan, några allmänna utgångspunkter för betygssättningen och vilka bestämmelser som ligger till grund för resonemanget om betygen B och D. Skolverket (2009) Kunskapsbedömning i särskolan och särvux.- ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Skolverket (2011) Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.. Slemmen Wille, Trude (2013) Bedömning för lärande i klassrummet. Timperley, Helen (2014) Det professionella lärandets inneboende kraft. William, Dylan ( 2013) Att följa lärande. 13
NYA MED LÄRANDET I FOKUS BILAGOR 8 AUGUSTI 2017
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 01 Bilaga 1: Formativ bedömning och bedömning för lärande Formativ bedömning innebär följande för oss i Tomelilla: Alla bedömningar används för att ge information till lärare om hur undervisningen behöver läggas upp för att passa eleverna och stärka deras inlärning. Formativ bedömning En bedömning anses vara formativ om evidens eller information om elevers förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Begreppet formativ syftar alltså till bedömningens funktion. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt. (Balan) Formativ bedömning gör att hela elevgruppen presterar bättre men också att de så kallade svagpresterande förbättrar sig mest. (William) Mera finns att läsa i de böcker som ingår i litteraturlistan i hanslingsplanen. Ex William, Lundahl, Jönsson. Bedömning för lärande Bedömning för lärande handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och som sedan används i syfte att stödja elevers lärande. Dessa processer anses stödja eleverna om de förtydligar mål och bedömningskriterier och om de producerar information som kan användas som feedback av både lärare och elever. Här är alltså eleverna delaktiva under bedömningen och syftet med dessa processer är att både lärare och elever ska få en uppfattning om var eleverna befinner sig och hur de kan komma vidare i sitt lärande. (Andreia Balan) Vart eleven är påväg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Förtydliga och förstå mål och kriterier Skapa aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Ge nyancerad och framåtriktad respons Elevens kamrater Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Källa: Fritt översatt från William & Thompson (2007) Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 01 Bedömning för lärande innefattar följande för oss i Tomelilla: Klargör det avsedda målet, beviset på elevens läge i förhållande till målet och hur eleven ska krympa avståndet mellan sitt läge och målet. I arbetet i klassrummet lyfts tecken på elevernas förståelse fram, tolkas och används av lärare och elever. Synliggör eleven, elevens inflytande över redovisning och elevernas möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt kunnande. Kollegialt samarbete med bedömnnigsuppgifter så att det utvecklas en allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT). Eleven utvecklar en känsla för kvalitet genom att kamratbedömning och självbedömning är inslag i undervisningen. En grundförutsättning för att elever ska kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att själva kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. (Sadler)
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 02 21 Bilaga 2: Feedback och feedforward Kortfattat om feedback och feedforward Andreia Balan menade i sin föreläsning våren 2014 att Bedömning för lärande erbjuder lärare fem strategier: 1. Klargöra, delge och skapa förståelse för kunskapskrav. 2. Skapa aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen. 3. Utforma nyanserad och framåtriktad respons. 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra. 5. Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen. Dessa strategier kan tillämpas var för sig och de kan med fördel kombineras. Forskningen har tagit fram olika metoder som kan tillämpas inom varje strategi. Till exempel när det gäller att utforma feedback (strategi 3) kan olika metoder rekommenderas beroende på om man har högpresterande eller lågpresterande elever eller om man har komplexa respektive enkla uppgifter. Anders Jönsson (2012) menar att feedback behövs för att svara på: Vart är jag påväg? Vart befinner jag mig i förhållande till målet? Hur ska jag ta mig vidare? Feedback kan enligt Hattie & Timperley (2007) ges på Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Personlig nivå t.ex. beröm Effektiv feedback bör kännetecknas av att den: Är beskrivande och utgå från det som eleven gjort och inte vara värderande och utgå från eleven som person. Innehåller information både om var eleven är (feedback), men också om hur eleven ska ta sig vidare (feedforward). Riktar sig även mot process- och metakognitiv nivå och inte enbart mot uppgiftsnivå.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 03 Bilaga 3: Kamratbedömning och självbedömning Kamratbedömning Forskningen är entydig kring att kamratbedömning är en av de starkaste påverkans-faktorerna avseende elevers måluppfyllelse. Det förutsätter dock som för allt lärande att eleverna har en trygg lärmiljö. Kamratbedömning är ett viktigt steg mot att bedöma kvalitet i sina egna arbeten. Det sker utifrån en förlaga, modeller eller tydliga förbättringsinstruktioner från läraren. När elevernas tränats i att bedöma sina resultat enskilt eller i grupp, vet vi att kvaliten i undervisningen ökar. Kamratbedömning kan se ut på flera olika vis. Den har tre stora fördelar: Att eleven bedömer andras arbete främjar deras förmåga att bedöma sina egna kunskaper Eleven utgör i många fall bättre resurser för varandra än vad läraren gör Att bedöma varandra skapar en kognitiv förstärkning av det egna lärandet (Black, Harrison et al.2003) Exempel på kamratbedömningar: pre-flight checklist, eleverna har en checklista med kvaliteter för den specifika uppgiften. Innan de lämnar in sina uppgifter till läraren uppmanas de att gå igenom varandras arbeten och se i vilken utsträckning arbetena tagit hänsyn till checklistan. 2 stars and a wish, detta innebär att man ger sin kamrat två positiva omdömen och en önskan om vad som kan förbättras i arbetet. See 3 before me, detta innebär att man går till 3 kamrater och får respons/hjälp innan man vänder sig till läraren. Se flera exempel på Youtube: Christian Lundbladh-4 aktivera eleverna som lärresurser för varandra. mov eller läs kapitel 8 i hans bok Bedömning för lärande. Självbedömning Enligt forskningen är en grundförutsättning för att elever ska kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att själva kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. Avgörande faktorer i självbedömning är att : eleven ges de redskap som behövs för att klara denna uppgift. eleven förstår att hen kan lära och förändra sitt lärande för att nå goda resultat. (Mind-growth; Dweeck) läraren och eleven är medveten om att processen att lära sig självbedöma kräver tid, systematik och träning. lärare och elever tillsammans använder Bedömningsmatriser till exempel Dino eller utgår från Lärande matriser enligt Johan Alms metod.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 03 Eleverna ges möjlighet att skilja på olika kvalitet i utförda arbeten t ex. genom att de får använda en förlaga som kan ge en förståelse för vad som förväntas. ges tydliga direktiv för att successivt bygga upp sin kompetens att revidera sina arbetsprodukter. reviderar sina egna arbeten. Exempel på litteratur/artiklar som kan vara till stöd: Bedömning för lärande av Christian Lundahl. Själv- och kamratbedömning av Anders Jönsson ur Grundskoletidningen 1/12. Mind-growth av Dweeck. Lärande matriser av Johan Alm.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 04 Bilaga 4: Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat Augusti September Oktober November Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat Hösttermin F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Utvecklingssamtal om förväntningar HLO, Diamant GF genomförs. Dokumentation görs fortlöpande i Infomentor under Skriftliga omdöme/ övrigt/övrigt Lgr 11 kap 1 utgör grunden. Skriftlig individuell utvecklingsplan (SIU) skrivs utifrån föregående års omdöme (Infomentor) samt i Åk 4 används NP åk 3. I åk 1-5 används underlagen från DigiLys. Utvecklingssamtal genomförs före 30/9. SIU revideras ev. Dokumentation görs fortlöpande i Infomentor ikryssning och skriftligt omdöme. Pedagogiska planeringar görs. Förberedelser utifrån Infomentor och DigiLysdokumentation från vt slut. I Åk 7 används även NP från åk 6. Utvecklingssamtal genomförs före 30/9. Anteckningar om samtalet förs i Infomentor skriftligt omdöme. För lärare som undervisar flera årskurser startar samtalen med åk 9. Därefter åk 7 och 8. Dokumentation fortlöpande. Ikryssning i Infomentor. Pedagogiska planeringar görs. Betygsvarning ges. Rektor meddelar dag i läsårkalendariet. December Dokumentation på bedömningsdag där lärarna finns samlade för ikryssande i Infomentor och skapa underlag för utvecklingssamtal. Dokumentation på bedömningsdag där lärare finns samlade för ikryssande i Infomentor, skapa underlag för utvecklingssamtal. Betyg sätts i Infomentor. Dag meddelas av rektor i läsårskalendariet. Ikryssandet i Infomentor uppdateras så att det stämmer med betygen. Info betyg F görs med utdrag ur eller hänvisning till Infomentor.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 04 Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat Vårtermin F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Januari Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Ev. revidering i SIU. Utvecklingssamtal genomförs utifrån decemberunderlaget. Anteckningar om samtalet förs i Infomentor skriftligt omdöme. Februari Mars April HLO, Diamant GF NP i åk 3 Ma, Sv. Rättning, sambedömning och inrapportering. Betygsvarning ges. Rektor meddelar dag i läsårskalendariet NP i åk 6 och 9 Dagar för sambedömning meddelas av rektor vid terminsskiftet. Maj Överlämning till lärare i åk 1 på individ, grupp nivå. Dokumentationen finns i DigiLys. Dokumentation på bedömningsdag där lärarna finns samlade för ikryssande i Infomentor. Erbjudande ges om avslutande samtal i åk 3. Dokumentation på bedömningsdag då lärarna finns samlade för ikryssande och betygsättning i Infomentor. Betyg sätts i Infomentor. Dag meddelas av rektor i läsårskalendariet. Ikryssandet i Infomentor uppdateras så att det stämmer med betygen. Information betyg F görs med utdrag ur Infomentor. Juni Överlämning till mottagande lärare. Skriftlig dokumentation på individ och gruppnivå kring åtgärdsprogram, extra anpassningar, NP, arbetsmetoder mm. Överlämning till mottagande lärare. Skriftlig dokumentation på individ och gruppnivå kring åtgärdsprogram, extra anpassningar, NP, arbetsmetoder mm. sammanställs i åk 6-8
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 05 Bilaga 5: Rutiner för bedömning och betygssättning när lärare saknar lärarlegitimation En lärare som saknar lärarlegitimation får inte besluta om ett betyg självständigt utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska signera i betygskatalogen. Om lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget för en elev har den legitimerade läraren företräde och beslutar betyget, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Om lärarna inte kan enas och den legitimerade läraren inte har ämnesbehörighet beslutas betyget av rektor. Rektor kan inte direkt gå in och ta rollen som medbedömande lärare, om inte rektor delvis arbetar som lärare och har lärarlegitimation. Medbedömande lärare Den legitimerade läraren behöver inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag. Vid betygssättningen utgår lärarna i samtalet framförallt från en sammanfattande dokumentation som summerar de kunskaper eleverna visat i olika bedömningssituationer. Detta ställer krav på den sammanfattande dokumentationen och rektor har ett ansvar att skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation. Den legitimerande läraren går inte i god för sin kollegas arbete i sin helhet utan intygar att betyget kan motiveras utifrån den sammanfattande dokumentationen och annan information om elevens kunskaper som har diskuterats vid samtalet. Det är rektor som ansvarar för att betyg beslutas i enlighet med bestämmelserna och rektor kan behöva säkerställa att icke-legitimerade lärare får kompetensutveckling vid behov. Det är viktigt att rektor planerar arbetet kring betygssättning så att det inte kommer som en överraskning för en legitimerad lärare att han eller hon ska bistå en kollega som saknar legitimation vid betygssättning. Undantag för vissa lärare Den lärare som påbörjade sin anställning som lärare före den 1 juli 2011 får fortsatt bedriva undervisning och besluta om betyg självständigt fram till den 30 juni 2018 om undervisningen avser grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. Lärarbrist eller andra särskilda skäl Om det inte finns någon lärare inom skolhuvudmannens organisation som uppfyller kraven på legitimation och ämnesbehörighet eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna får en annan lärare undervisa i ett ämne under högst ett år i taget. En sådan lärare ska vara lämplig för att undervisa i ämnet och ha en utbildning som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Om den undervisande läraren har legitimation får han eller hon sätta betyg självständigt även om behörighet att undervisa i ämnet saknas. Undantag för modersmål, yrkesämnen och kommunal vuxenutbildning En lärare som saknar legitimation får anställas för undervisning i mer än ett år eller utan tidsbegränsning om undervisningen gäller: modersmål, yrkesämnen, eller individuella kurser eller orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 05 För att läraren ska kunna få anställning utan tidsbegränsning krävs det att det saknas sökande som har legitimation, den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller kursen, och det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att undervisa. Om den lärare som undervisar i något av dessa ämnen eller kurser är tillsvidareanställd får han eller hon även självständigt besluta om betyg, trots att legitimation saknas. Fler än en undervisande lärare Det finns regler som handlar om vilken eller vilka lärare som sätter betyget i det fall fler än en lärare undervisar vid den tidpunkt betyg ska sättas. Betyget ska i dessa fall beslutas av den eller de lärare som är legitimerade. Om dessa inte är eniga har den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det aktuella ämnet företräde och beslutar betyget. I det fall inte någon lärare kan ges företräde, exempelvis när två lärare undervisar i ämnet och båda är legitimerade men saknar behörighet i ämnet, beslutar rektor betyget. En olegitimerad lärare i särskolan och specialskolan som anställts före den 1 juli 2011 får sätta betyg självständigt fram till 30 juni 2018. En sådan lärare ska jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne betyget avser. För undervisning där lärare som är anställda utan tidsbegränsning får sätta betyg självständigt utan legitimation finns det särskilda regler. I dessa fall är det rektor som beslutar betyget om lärarna inte kan enas. Detta gäller undervisning i: modersmål, yrkesämnen i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning, Waldorfskolor, och annan undervisning på engelska än språkundervisning. I övrigt hänvisas till aktuella bestämmelser: 1 kap. 1, 2 kap. 13, 16-20, 3 kap. 16 och 24 kap. 1 skollagen (2010:800). 33 lagen (2010:801) om införande av skollagen. 8 kap. 1 c gymnasieförordningen (2010:2039). 6 kap. 3-6 skolförordningen (2011:185). 4 kap. 4 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. 1 kap. 3-4 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 06 Bilaga 6: Rutiner kring NP Det är Skolverket som på uppdrag av regeringen beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Genomförande: Information kring proven och rättning ska komma i god tid från rektor. Behov av personalresurser för genomförande, rättning och samrättning ska planeras i januari. Teknisk utrustning som behövs för genomförandet ska gås igenom och införskaffas så att alla elever har samma möjligheter. Ämnesansvarig eller klasslärare ansvarar för att detta sker i enlighet med de rutiner som finns på respektive skola. Bedömning: Sambedömning ska ske i samtliga ämnen i de tre årskurserna. Se exempel på planering nedan. Proven avidentifieras före överlämning till sambedömning. Detta görs på respektive enhet. Dokumentation: Resultatblanketten fylls i av samrättningsgruppen. Därefter lämnas den till läraren som undervisar i ämnet. Denne för in resultatet i Infomentor och i DigiLys. Inrapportering till SCB görs av administrativ assistent. Användning av resultaten: Resultat från NP används av såväl avlämnande lärare som av mottagande i planeringen av sin kommande undervisning. Analys av resultaten ligger som grund. I åk 3 överlämnas resultat till föräldrar på ett samtal som erbjuds i maj. Kan ske i friare form till exempel vid öppet hus. Sambedömningsexempel från åk 6: Matematik 2 dagar för rättning av 100 prov. Alla delprov bedöms av samma 5 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 06 Svenska 3 dagar för rättning av 100 prov. Skriftliga delen är omfattande. Alla delprov bedöms av samma 7 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Fördel om alla enheter finns representerade även överliggande stadium. Engelska 2 dagar för rättning av 100 prov. Alla delprov bedöms av samma 6 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Fördel om alla enheter finns representerade även överliggande stadium.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 07 Bilaga 7: Dokumentation av bedömning gällande måluppfyllelse av kunskapskraven ikryssande av Infomentor I Tomelilla kommun används Infomentor för att dokumentera hur långt varje elev har kommit i sin kunskapsutveckling. Dokumentationen av bedömningarna bör ske kontinuerligt under läsåret. Att dokumentationen görs varje termin är centralt för att eleven att ska kunna få en rättssäker bedömning även om läraren inte finns kvar på skolan terminen efter. Vårdnadshavare och elever ska tydligt kunna se vilket/vilka kunskapskrav som inte är uppnådda. Det görs en uppföljning av vilka kunskapskrav och ämnen där flest elever inte når målen, vilket sedan är ett underlag för skolchef och ledningsgruppen för att kunna planera kompetensutveckling för lärare. I de allmänna råden kring Planering och genomförande av undervisningen s. 26 finns följande text: Betygssättning Enligt läroplanen ska läraren inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och jämföra dessa med de krav som anges i kunskapskraven. Inför terminsbetygen ska bedömningen ske på samma sätt som i de årskurser där betyg inte sätts. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i denna bedömning. Kunskapskraven för betygen D och B är inte preciserade. Dessa betygssteg grundar sig på vad som anges i kunskapskravet för betygen under och över. Underlaget för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom till övervägande del är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå. Vid bedömningen av till övervägande del gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på till övervägande del.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 07 Dokumentationen sker enligt följande riktlinjer: Grön markering sätts om eleven uppnått kunskapskravet på 3:ans, 6:ans eller 9:ans nivå. Markeringen kan göras i alla årskurser om eleven nått kunskapskravet på denna nivå. Gul markering sätts om eleven uppnått det man förväntas göra i den aktuella årskursen på de olika nivåerna t.ex. A C E. Detta betyder att en elev kan ha grön markering på E men en gul markering på C. De flesta elever kommer att ha nästan enbart gula markeringar under årskurserna 1-2, 4-5 och 7-8. Inga gula markeringar kan finnas kvar vårterminen i årskurs 3, 6 eller 9. Röd markering sätts om eleven inte uppnått det man förväntas göra i den aktuella årskursen. Det ska då finnas dokumenterade extra anpassningar eller åtgärdsprogram. Finns det röda markeringar i årskurs 6 eller 9 kan eleven inte få betyget E. OBS! För att statistikuthämtningen ska fungera krävs det att det även görs en markering att eleven riskerar att inte nå målen i ämnet på omdömesblanketten. För instruktioner om ifyllandet i Infomentor se: Bedömning http://docs-im.infomentor.net/groups/namsmat Omdömesblanketten http://docs-im.infomentor.net/groups/omdomesblankett
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 08 Bilaga 8: Måldialog och Lärande matriser Måldialog 1. VAD SKA JAG LÄRA MIG? Här ska eleven med egna ord beskriva de måls om ska nås. Målet är oftast ett delmål i förhållande till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. 2. VAD KAN JAG REDAN? Under den här rubriken ska eleverna reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. 3. HUR SKA JAG TA REDA PÅ DET JAG INTE KAN? Det är viktigt att eleven på egen hand försöker komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. 4. HUR SKA JAG VETA OCH VISA ATT JAG LÄRT MIG? Det viktigaste under den här rubriken är elevens självreflektion som ska leda fram till en självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet. Här är det viktigt att eleven själv är med och beslutar om hur redovisningen ska gå till.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 08 Måldialogens koppling till den pedagogiska planeringen Pedagogisk planering 1. Syfte och innehåll: Genom undervisningen får du möjlighet att utveckla din förmåga att Vart är jag på väg? 2. Vilka förmågor behöver eleverna utveckla? Vad kan eleverna? Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag undervisa så att eleverna närmar sig målet? Hur ska jag närma mig målet? Undervisning: Så här arbetar vi 4. Bedömning Underlag för bedömning: Det som bedöms är hur du Måldialog 1. VAD SKA JAG LÄRA MIG? Här ska eleven med egna ord beskriva de mål om ska nås. Målet är oftast ett delmål i förhållande till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. 2. VAD KAN JAG REDAN? Under den här rubriken ska eleverna reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. 3. HUR SKA JAG TA REDA PÅ DET JAG INTE KAN? Det är viktigt att eleven får försöka komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. De har dessförinnan undervisats om och fått prova på de olika. 4. HUR SKA JAG VETA OCH VISA ATT JAG LÄRT MIG? Det viktigaste under den här rubriken är elevens självreflektion som ska leda fram till en självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet. Här är det viktigt att eleven själv är med och beslutar om hur redovisningen ska gå till. De har dessförinnan undervisats om och provat på olika former.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 09 Bilaga 9: Utvecklingssamtal och Skriftlig individuell utvecklingsplan I Tomelilla kommun genomförs utvecklingssamtal i enlighet med det som anges i Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat (Bilaga 4) och i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. (2013) Såväl Rutinerna som de allmänna råden har tagits fram för att stödja lärare och rektorer i arbetet med utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Utvecklingssamtal ska genomföras en gång per termin i åk F-9. Hösten 2013 kom nya bestämmelserna i skollagen om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Ändringarna i skollagen innebär sammanfattningsvis att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Skriftlig individuell utvecklingsplan skrivs i åk 1-5. Den är framåtsyftande. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan. De ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande gäller för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 10 Bilaga 10: I Tomelilla kommun stämmer vi av elevens utveckling i förhållande till läroplanens nationella kunskapskrav. Med regelbunden avstämning informeras vårdnadshavare om elevens utveckling. I förkommande fall när elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betygen E vid terminsslut ska betygsvarning ges i november respektive mars. I betygsvarningen skall det framgå vad eleven behöver utveckla i respektive ämne för att minst uppnå betyget E. I övrigt gäller följande lagstiftning: I läroplan och skolförordning Läroplanen om bedömning och betygsättning Lgr 11 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Vid all betygssättning, samtliga terminsbetyg, tillämpa Undantagsbestämmelsen ( Skollagen 10 kap. 19-21 ) då eleven har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och detta är ett direkt hinder för att nå enstaka delar av kunskapskraven. Bestämmelsen omfattar alla betygssteg. För grundsärskolan se 11 kap. 23a skollagen.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 10 Skolförordningen om betyg och betygsättning Skolförordning (2011:185) 6 kap. Betyg Tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506). Beslut om betyg 2 I 3 6 finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506). 3 Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506). 4 Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). 5 Bestämmelserna i 3 kap. 16 andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, eller 2. som avses i 2 kap. 17 skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498). 6 Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). Betygssättning Kunskapskrav 7 Kunskapskrav ska finnas för betygen A E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Förordning (2011:506).
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 10 Betygsdokument Allmänt om betygsdokument 9 Enligt 3 kap. 18 skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10 16 i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506). Betygskatalog 10 Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg, och 2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro. Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506). Terminsbetyg 11 Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av 1. varje termin i årskurserna 6 8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7 9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och 2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14. Förordning (2011:506). 12 Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats. Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506). Rektorn ska utfärda avgångsintyget. 13 Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506). Slutbetyg 14 För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506). 15 Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506). 16 Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 10 Avgångsintyg 17 Ett avgångsintyg ska utfärdas 1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller 2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs i vilken eleven slutat, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen i vilka eleven undervisats, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506). 18 Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506). Gemensam bestämmelse 19 Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 eller 12 kap. 18 skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2011:506). Betyg efter prövning 20 I 10 kap. 23 och 12 kap. 23 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506). 21 Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506). 22 Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Övrigt om betyget icke godkänt Skollagen 10 kap Grundskolan 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Om det enligt 18 inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som vidtagits framgå av beslutet. 22 I de fall ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 11 Bilaga 11: Utvärdering och revidering av 2014:s policy Med lärandet i fokus Sammanställning av nuläge Det är särskilt två frågor som granskats. Hur känd är policyn? Vilka effekter kan ses i verksamheten? För att få svar på detta har följande underlag inhämtats: Årlig enkät till elever, vårdnadshavare och personal. Jämförelse av för policyn relevanta frågor år 2014-2017. Frågor till rektorer gällande policyn i sin helhet och enkät till lärare gällande måldialogens användning. Årlig enkät till elever, vårdnadshavare och personal Elevernas enkät visar på en ökning av medelvärdet på de 7 frågorna. Redan 2014 var medelvärdena godtagbara. De var då för F-2 mellan 3,28 och 3,81. 2017 är medelvärdet mellan 3,62 och 3,84. För elever 3-9 har det också skett en ökning av medelvärdet. 2014 låg fråga om elevernas medverkan i utvärdering av undervisningen på 2,99. Övriga frågor låg på 3,18 till 3,64. 2017 ligger medelvärdet mellan 3,21 och 3,63. Frågan om utvärdering av undervisningen ligger fortfarandet lågt vad gäller elever 7-9 på 2,88. Elever 3-6 ligger på 3,43. Vårdnadshavarnas enkät visar även den på ökning av medelvärdena. Ingen enkät genomförd till denna grupp 2017. 2014 var medelvärdena mellan 2,7 och 3,53. 2016 vad det 3,25 till 3,74. Personalens enkätsvar låg redan 2014 på värden över 3. 2017 ligger medelvärdena mellan 3,22 och 3,46. Det som behöver följas upp är de skillnader som finns mellan olika skolors svar. Här är det viktigt att rektor närmare granskar vilka personalgrupper det är som står för svaren. Exempelvis uppvisar enkäten för 2017 att 23 % av personalen svarat stämmer ganska dåligt på frågan om de för dialog med eleverna om målen och kunskapskraven. Det är en arbetsuppgift som inte ingår i allas uppdrag. Rektorerna om policyn Policyn är väl känd hos de rektorer som funnits på plats några år. Ett klart förbättringsområde är introduktionen av pedagogiska handlingsplaner för nya ledare. Det vilar på rektors ansvar att implementera och säkerställa att policyn används. Här har det varit bristfälligt på några enheter och det har genomförts på olika sätt. Spridning till nya lärare är även det ett förbättringsområde. På frågan i vilken grad policyn påverkar arbetet på enheterna är svaren mycket varierande. Det hänger samman med att dokumentet varit okänt för ledningen på en av våra skolor. På andra skolor är policyns påverkan tydlig. Det är särskilt vissa delar som påverkar arbetet såsom måldialog och bilaga 4. En rektor efterlyser mera konkreta metoder i det formativa arbetet. En rektor menar att den formativa bedömningen kan utvecklas och att det går framåt med hjälp av digitaliseringen genom att en del lärare börjar kommentera eleverna i deras lärprocess. Bilaga 4 framhålls som viktig för att skapa struktur. Att hålla i och hålla ut upplevs som krävande då det gäller synvändan att utgå från eleven.
HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg BILAGA 11 Rektorerna anser att eleverna märkt effekter på så sätt att de förstår vad som krävs för visst betyg, de förstår vad de ska kunna och hur de ska visa det. Eleverna är lugnare när de vet vad de blir bedömda på. Enklare för elever och vårdnadshavare att förstå vad som behövs för att eleverna ska lära sig ännu mera. Det här stämmer med enkätens resultat för F-2 där vi ser en ökning. Men där de flesta bedömningarna sker ser vi en marginell ökning. 7-9 ligger lägre än 3-6. Den grupp som märkt störst skillnad är föräldrarna. Ökning från 2,7 3,25 på frågan mitt barn vet vad som förväntas. De känner också i högre grad till läroplanen än 2014. Lärare om måldialogen Det är 28 lärare som svarat av de ca 50 som fick den utskickad via epost. 16 har varit anställda längre än två år. Policyns skrivning om måldialogen är känd hos 24 av lärarna. De fyra som inte känner till policyn har varit anställd kortare tid än två år. I gruppen som varit anställda längre än 2 år är det 62 % som anser att måldialogen är mycket användbar för att ge eleverna förståelse för vilka kunskaper som de kan utveckla i de olika ämnena. Lika många anser att måldialogen är mycket användbar för att eleverna ska förstå vad de bedöms utifrån. I gruppen anställd kortare tid än 2 år är det en tredjedel som anser måldialogen som mycket användbar. Ingen av de 28 anger att måldialogen inte är användbar. På frågan om elevernas delaktighet och inflytande i planeringen av undervisningen ökat ser svaren ut så här: Anställningstid Mer än två år Två år eller kortare I mycket hög grad 1 0 I ganska hög grad 7 4 I någon grad 8 7 Inte alls 0 1 Antal svarande 16 12 Fritextfrågorna Lärarna besvarade två fritextsfrågor. Det är 22 lärare som svarat på frågan om vilken skillnad eleverna märkt på undervisningen som effekt av införandet av måldialog? Många av kommentarerna handlar om hur elevernas medvetenhet, delaktighet och motivation ökar. Men också att läraren får syn på elevernas förkunskaper. 21 lärare svarade på frågan om vilka hinder de har stött på när de använt sig av måldialogen och hur de har hanterat dem (2 har inte sett några hinder). Den vanligaste svårigheten gäller språket som läraren behöver tillägna sig för att prata med eleverna om kunskapskrav och mål. Hälften av lärarna tar upp detta. De menar att de löst det genom att omformulera sig, genom att hålla i samtalet tills eleverna förstår och genom att träna de yngre eleverna. Här finns ett förbättringsområde som är viktigt att beakta i planering av fortbildningsinsatser. En fjärdedel anger att det är svårt för de yngre eleverna att se nyttan av att arbeta mot ett mål. En fjärdedel av lärarna anger att de har svårt att hitta tiden. Sammanfattningsvis är det tre förbättringsområden som kommer att fokuseras framöver. Introduktionen av pedagogiska handlingsplanerna för nya ledare. Spridning av handlingsplaner till nya lärare. Fortbildning som stärker lärarnas förmåga att samtala med eleverna om kunskapskrav och mål.
Lärdom är att plötsligt förstå något man alltid förstått, men på ett nytt sätt. Doris Lessing 8 AUGUSTI 2017