Verksamhetsplan 2018-2020 Budget 2018 Vård och omsorg
Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Verksamhetsstyrning -------------------------------------------------------------------------------------- 4 Uppdrag och verksamhet --------------------------------------------------------------------------------- 9 Organisation ----------------------------------------------------------------------------------------------- 13 Verksamhetsmål 2018-2020 ---------------------------------------------------------------------------- 15 Aktivitetsplan 2018-2020 -------------------------------------------------------------------------------- 18 Driftbudget 2018 och plan 2019-2020 ----------------------------------------------------------------- 19 Investeringsbudget 2018 och plan 2019-2020 -------------------------------------------------------- 19 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden -------------------------- 20 Styrande nyckeltal ---------------------------------------------------------------------------------------- 23 2
Planerings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni en strategisk plan som innehåller övergripande mål och inriktning för verksamheten, finansiella mål samt drift- och investeringsramar för planperioden. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning och uppdrag, drift- och investeringsramar samt resultat-, finansierings- och balansbudget (räkenskaper), som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål, ramar och inriktning arbetar nämnder och kommunstyrelsens utskott fram förslag till verksamhetsplan och internbudget för respektive politikområde, där de kommunövergripande målen konkretiseras. Verksamhetsplanerna är, förutom ett planeringsinstrument för verksamheten, en återrapportering om hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsplanerna i november. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kännedom till kommunfullmäktige i november. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Delårsrapport för perioden januari-april, delårsrapport för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. Planerings- och uppföljningsprocessen för Kommunfullmäktige. 3
Omvärldsanalys Inom Vård och omsorg ser ansvariga följande, som påverkar planen för perioden: Konkurrensen på arbetsmarknaden ökar varje år och verksamheten behöver aktivt arbeta med att öka attraktiviteten för arbete inom vård, omsorg samt kost. Ett arbete för att säkerställa framtida behov av kompetens samt fortsatt se över möjligheten att renodla fler arbetsuppgifter. Den 1 januari 2018 träder den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Kommuner och landsting ska ansvara för att samverka kring när kommunens betalningsansvar ska träda in. Värmlands kommuner och landstinget har kommit fram till en överenskommelse, som i huvudsak följer lagens intentioner. Betalningsansvar kan träda in efter tre kalenderdagar och gäller under första året endast för patienter inom somatisk slutenvård. Förändringen kommer att påverka arbetsfördelningen och arbetsbelastningen inom hemvården, hälso- och sjukvården samt biståndsavdelningen. År 2016 förtydligade regeringen i Socialtjänstförordningen att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL (Sveriges kommuner och landsting) tagit fram en rekommendation Denna har antagits av kommunen och målet är att alla kommuner följer denna samt att minst hälften av kommunerna ska öka användandet av välfärdsteknik. Regeringens satsning med medel till en tillfällig utökad bemanning inom äldreomsorgen planeras till och med 2018. Medlen har i verksamheten använts till olika projekt för att minska ohälsan. Under planperioden kommer antalet äldre över 75 år att öka med ca 200 personer. Allt fler äldre som är ålderssvaga och somatiskt sjuka vårdas i det egna hemmet. Verksamheten ser tillsammans med landstinget, Eda och Årjängs kommun på möjligheten att införa mobila team, som ska ha fokus på äldre multisjuka och ge vård på rätt vårdnivå. Behovet av boendeplatser för demenssjuka och servicebostäder inom LSS ökar och en långsiktig plan tas fram med hjälp av Arvika Fastighets AB. På uppdrag från regeringen har utredare kommit fram till en kvalitetsplan för äldreomsorgen. Planen föreslår bland annat att kommuner ska få erbjuda personer över 80 år viss hemtjänst utan omfattande utredning. Den föreslår också att undersköterska blir ett legitimationsyrke och att vuxenutbildningen utökas för att utbilda fyra gånger fler undersköterskor. Dessutom att enhetschefer ska ha max 25 till 30 medarbetare inom en tio års period. Försäkringskassan har uppdraget att minska antal timmar inom personlig assistans. Detta innebär många gånger att det blir en förskjutning av kostnader till kommunerna. Utifrån brukarnas behov behöver också handläggarnas och personalens kompetens förbättras inom psykiatri och missbruk.
Från 1 april är det en ny hälso- och sjukvårdslag. Syftet med den nya lagen är att göra regelverket tydligare, mer överskådligt och lättillgängligt samt enligt intentionen en mer målinriktad ramlag. Allt fler kommuner har fokus på att maten, som tillverkas ska vara lagad på svenska råvaror. I Arvika är det fortsatt fokus på ekologiska produkter, men också att det ska vara närproducerad. 5
Styrmodell Kommunens styrmodell bygger på att den övergripande visionen och verksamhetsidén bryts ner på tre underliggande nivåer, Först genom strategiska mål och de strategier, vägval, som ska tillämpas för att uppnå målen. Därefter konkretiseras de strategiska målen genom övergripande verksamhetsmål som gäller för kommunens samtliga verksamheter och bolag. Styrmodellen bygger på balanserad styrning och målen beskrivs i fem perspektiv: Invånare och kunder, Medarbetare, Tillväxt och utveckling, Miljö samt Ekonomi. I verksamhetsplanerna bryts de övergripande verksamhetsmålen ner ytterligare och speglar hur respektive verksamhet och bolag bidrar till de gemensamma målen. Kommunfullmäktige har utöver den strategiska planen antagit ett antal regler och policies avseende den långsiktiga inriktningen för kommunen. En övergripande målsättning är även att uppdatera översiktsplanen inför varje mandatperiod. Arvika kommuns bolagskoncern är integrerad i styrmodellen och den strategiska planen utarbetas i samråd med bolagen. Kommunfullmäktiges styrning av respektive bolag sker via bolagsordning och ägardirektiv. Måluppföljning avrapporteras regelbundet under året till kommunfullmäktige genom två tertialrapporter och årsredovisning. UPP- FÖLJNING Styrmodell Verksamhetsidé Strategiska mål Strategier Verksamhetsmål PERSPEKTIV: Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. 6
Verksamhetsstyrning Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Kommunens vision är: Arvika En attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål är: Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Vi ser e-tjänster och digitala lösningar som det naturliga valet. Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 7
Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling. Våra strategier för att uppnå målet Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Vi är en hållbar kommun med miljö- och klimatfrågorna i fokus. Våra strategier för att uppnå målet Vi arbetar för ökad resurshushållning Vi producerar och använder förnyelsebar energi Vi arbetar för en giftfri vardag Vi värnar om naturen, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna som ger oss dricksvatten, spannmål, fisk och träråvara mm. Vi anpassar vårt samhälle till de klimatförändringar som vi inte kan förhindra Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling. Vi arbetar proaktivt och långsiktigt för att kunna hålla en hög budgetföljsamhet i verksamheterna. Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel 8
Uppdrag och verksamhet Administration Vård och omsorg är indelat i sex avdelningar; kost, LSS, bistånd, hälso- och sjukvård/rehabilitering, äldreboende och hemvård. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vilka tillsammans med verksamhetschefen bildar ledningsgruppen. I stab underställd verksamhetschef finns MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) samt SAS (Socialt ansvarig samordnare). Dessutom från sommaren 2017 en verksamhetsutvecklare. Särskilda boendeformer Särskilda boenden är en övergripande benämning för gruppboenden riktade för demenssjuka och somatiskt långtidssjuka samt servicehus. Det finns totalt 383 platser varav 145 platser på servicehus, 103 platser på somatiskt boende och 135 platser på demensboende. Utöver dessa platser finns 17 korttids- och växelvårdsplatser. En korttidsplats kan till exempel beviljas efter sjukhusvistelse då brukaren har ett stort behov av rehabilitering, en träning, som inte är möjlig att genomföra i hemmet. Växelvård är en regelbundet återkommande insats, som innebär att brukare periodvis vistas på en enhet inom Vård- och omsorgs verksamhet. Kommunens biståndshandläggare tar emot ansökan, utreder och fattar beslut om rätten till boende, korttids- eller växelvårdsplats. All personal inom avdelningen arbetar efter nationella värdegrunden som innebär att brukarna får leva ett värdigt liv med känsla av välbefinnande och delaktighet. Medicinskt utskrivningsklara Kommunerna har betalningsansvaret för de medicinskt utskrivningsklara inom somatisk/psykiatrisk akutsjukvård och geriatrik, som väntar på stöd och vård inom kommunens vård och omsorg. Hemvård I hemvården utförs hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt i mindre omfattning insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hemvården syftar till att underlätta det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionshinder gör det svårt att bo hemma och klara sig själv. Hemvården är behovsanpassad och bedömning görs av biståndshandläggare i samråd med den enskilde. En rätt insatt hemvård utgör en viktig förutsättning för att man ska klara målet "att bo kvar hemma". Dessutom utgör trygghetslarmet ett viktigt stöd. I kommunen finns fem nattpatruller, där både undersköterskor och vårdbiträden arbetar. De har till uppgift att följa de insatser som beslutats av biståndshandläggaren när det gäller de personer som beviljats trygghetsbesök och omvårdnad på natten. Insatsen trygghetsbesök kan verkställas via trygghetskamera om den enskilde brukaren önskar. Vidare finns kvälls- och 9
nattsjuksköterska som ansvarar för de medicinska insatserna. Inom hemvården har man i två av tätorternas enheter renodlat serviceinsatserna städ och tvätt. Det finns även möjlighet för privata aktörer utifrån LOV (Lagen om valfrihet) att ge brukarna möjlighet att välja dem vid utförande av serviceinsatser. För närvarande finns det två privata aktörer. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering för brukare över sju år boende i ordinärt boende eller i särskilda boendeformer samt till de som vistas på korttidsboende. Sjuksköterskans uppdrag är enligt hälsooch sjukvårdslagen att främja hälsa, medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, lindra lidande samt medverka till en värdig död. Sjuksköterskan kan delegera vissa medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen. Inom enhet rehab arbetar arbetsterapeuter, sjukgymnaster, rehabiliteringsassistenter, instruktör för förflyttningsverksamheten, hjälpmedelstekniker/reparatör samt förrådsbiträde. I de flesta fall bedrivs rehabilitering i brukarnas egna hem och det är också möjligt att ansöka om gruppträning på Rehabcenter. Habilitering finns för personer inom LSS och LASS, som inte tillhör barn- eller vuxenhabiliteringen. Rehabilitering kan se ut på olika sätt. Det kan vara hjälpmedel som underlättar i vardagen. Det kan också vara fysisk träning eller träning i olika aktiviteter. När det blir mer omfattande ärenden upprättas en rehabiliteringsplan tillsammans med brukaren av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast, därefter tar rehabiliteringsassistenter över ärendet och utför insatserna enligt planen. Anhörigcentrum och dess anhörigkonsulenters huvudsakliga arbetsuppgift är att på olika sätt stödja anhöriga, sprida information om vilket anhörigstöd som finns. Dessutom samordna aktiviteter och tjänster som syftar till att underlätta för de personer som vårdar en närstående, som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en närstående med funktionshinder. Anhörigkonsulenten ansvarar för att ge stödjande samtal till enskilda närstående, kartlägga anhörigvårdarens stödbehov, ge råd och vägleda anhöriga, förmedla kontakter internt i egna organisationen samt ha ansvar för handledning och utbildning av vårdpersonal och anhöriga efter behov samt önskemål. Samarbetar med demenssjuksköterska och administrerar även kostnadsfri avlösning i hemmet. Sedan 2012 finns ett multiprofessionellt kommunalt demensteam där demenssjuksköterska, arbetsterapeut, undersköterska och anhörigkonsulent ingår. Teamet samarbetar med landstingets arbetsterapeuter och primärvårdsläkare. Samverkansavtal finns även med Avonova vårdcentral. Målet är att vårdkedjan genom detta samarbete upplevs så trygg och säker som möjligt för personer med minnesproblematik och deras närstående. Det bör finnas en kontinuitet i den vård och omsorg som ges till målgruppen och att man utifrån de olika professionerna har ett personcentrerat fokus med hälsofrämjande perspektiv. 10
Insatser enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd med betydande, bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Enligt lagen har verksamheten en skyldighet att särskilt bevaka de funktionshindrades situation. I kommunen finns bland annat gruppbostäder, korttidshem, personlig assistans, daglig verksamhet, ledsagarservice och kontaktpersoner. För att ansöka om insatser enligt LSSlagen kontaktar man kommunens LSShandläggare, som utreder och fattar beslut om insats/insatser. Därefter skickar handläggaren beställning till berörd utförare, som planerar och genomför insatserna enligt beställningen. Bostäder med särskild service bygger på småskalighet och syftar till att skapa ett integrerat boende i en lugn och hemlik boendemiljö. Boendena har bemanning dygnet runt. Det finns 64 lägenheter varav 25 är servicebostad, bostäderna finns i Arvika, Glava, Jössefors samt Edane. Korttidsvistelsen utgör en avlastningsresurs för barn och ungdomar med stora funktionsnedsättningar. I Arvika finns två enheter för korttidsvistelse, Sävsjövägen och Ljungåsgatan. Den dagliga verksamheten organiseras i 10 olika verksamheter. Innehållet varierar och rör sig om hantering av tvätt, bakning och städning på AKKVA och Vågen. Det utförs också paketering och monteringsarbeten åt privata företag samt källsortering åt bostadsrättsföreningar och privata företag. Vidare drivs cafeterian på Verkstaden som en daglig verksamhet. Dessutom finns sinnesstimulering, skapande verksamhet och en del rörelseträning. En strävan är att få fler platser integrerade i kommunen. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges i olika komplicerade livssituationer. Insatsen ges i den enskildes hem och styrs av beslut från försäkringskassan (gäller behov över 20 timmar/ vecka). För mindre behov än 20 timmar/vecka svarar kommunen. LSShandläggare utreder ansökta behov och fattar beslut i varje enskilt ärende. Utöver ovanstående redovisning finns familjehem, kontaktpersoner, kontaktfamilj, ledsagar- och avlösarservice. Färdtjänst Människor som på grund av sitt funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer, har rätt till färdtjänst med specialfordon eller taxi för resor inom kommunen. För att möjliggöra för gravt funktionshindrade att företa längre resor inom landet finns riksfärdtjänsten. Kommunen är ansluten till en trafiksamordningscentral som drivs av Värmlandstrafik och de har hela ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten. 11
Kommunalt handikappråd (KHR)/ Kommunalt pensionärsråd (KPR) KHR som är ett referensorgan till kommun-styrelsen består av elva ledamöter. Bland handikapprådets uppgifter kan nämnas att hålla sig underrättad om samhällsplanering och samla in funktionshindrades synpunkter och erfarenheter. KPR som består av tolv ledamöter är ett referensorgan till kommunstyrelsen. Rådet är avsett att vara ett organ för samråd och ömsesidig information till ålders- och förtidspensionärernas organisationer å ena sidan och kommunen å andra sidan. Dagcentral och dagverksamhet Dagcentralerna riktar sin verksamhet till pensionärer i eget boende och är bland annat till för att skapa sociala kontakter och avlastning för de anhöriga och stöder därmed målet "att bo kvar hemma". Dagcentraler finns vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen. Stor vikt läggs vid att få pensionärerna att själva starta olika aktiviteter. En tjänst som frivilligsamordnare har till uppgift är att planera aktiviteter i hela kommunen och gör det bland annat tillsammans med frivilligorganisationerna. Vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen finns matservering och vid Smedberg även en café- och kioskverksamhet. I kommunen finns dagverksamheterna Träffpunkt Vågen dit brukare med demensdiagnos kan komma samt Träffpunkt Strand för övriga brukare som vill komma ut för social samvaro. Båda träffpunkterna riktar sig till de som bor i eget boende och som har fått ett beslut från biståndshandläggare. De brukare som besöker Träffpunkterna betalar en avgift för måltiden samt färdtjänsten. Kostverksamhet Administrationen består av tre enhetschefer och en administratör. Enheterna ansvarar för mat som produceras till äldreboenden samt till förskolor och skolor. Verksamheten har därmed ansvaret för kommunens gemensamma kostproduktion i 49 tillagnings- och mottagningskök. Sammanlagt produceras dagligen 900 portioner frukost, 4 500 portioner lunch, 1000 portioner mellanmål samt 225 portioner kvällsmat. Dessutom dessert varje dag till äldreboenden. Enheten ansvarar också för drift av Korpralens matsal samt Stadshusets cafeteria. Bemanningscentral För att skapa en effektiv vikarieförsörjning och samtidigt attraktiva anställningsvillkor, finns en bemanningscentral. Bemanningscentralen förmedlar vikariat upp till 14 dagar samt har huvudansvaret för rekryteringen av sommarvikarier. Man har även en samordnande roll vid längre vikariat och bevakar och tar fram LAS listor. Totalt finns det drygt 70 månadsanställda i bemanningscentralens pool och till detta tillkommer cirka 320 timanställningar. I genomsnitt förmedlas totalt cirka 120 årsarbetare varje månad. 12
Organisation Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten. Biståndsavdelning Avdelningen svarar för bistånds- och avgiftshandläggning. Handläggningen omfattar insatser enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Äldreomsorg boende Avdelningen svarar för insatser när äldre behöver mer omsorg och vård i vardagen än vad som kan ges genom hemtjänsten och hemsjukvården. Äldreomsorgen har två olika typer av boendeplatser. Demensboende och boende för brukare med normalt åldrande/somatiskt boende. Avdelningen består av åtta enheter; Vågen, Nybacken, Lingården, Solgården, Lövåsen, Björkbacken/AKKVA, Västängsgården och Gunnebo. Äldreomsorg hemvård Avdelningen består av hemtjänst och hemsjukvård. Hemtjänsten är uppdelad i service och omvårdnad inom Arvika tätort, men inte i övriga områden. Hemsjukvården utförs på delegation. Inom varje enhet arbetar till största delen omvårdnadspersonal. Avdelningen består av tio enheter, varav två enheter är boende i form av servicehus med insatser i form av både hemtjänst och hemsjukvård. LSS-avdelning Avdelningen svarar för insatser till särskilt stöd och service åt personer med: Intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Svårigheterna ska vara betydande och omfattande. Avdelningen består av sju enheter inkluderat arvoderade insatser. Hälso- och sjukvård/ rehabilitering Avdelningen svarar för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för äldre och funktionshindrade, sjuksköterskeinsatser, dagverksamhet för demenssjuka samt för somatiskt långtidssjuka, anhörigstöd, frivillig- och aktivitetssamordning samt bemanningscentralen. Dagverksamhet för demenssjuka har även verksamhet för brukare i tidigt skede av sin sjukdom. Avdelningen är indelad i fem enheter. Bemanningscentralens budget ska vid årets slut vara plus minus noll. Det innebär att överskott går tillbaka till beställande enheter och ett minusresultat innebär att underskottet fördelas på samma sätt. Kost Avdelningen svarar för kommunens samlade kostverksamhet. Det finns inom avdelningen tre enheter. Avdelningens budget ska vid årets slut vara plus minus noll, vilket innebär att överskott betalas tillbaka till beställande enheter. 13
Organisationsschema Vård och omsorg 14
Verksamhetsmål 2018-2012 INVÅNARE OC KUNDER MÅL Antalet personal som besöker en brukare i hemtjänsten under en 14 dagars period ska understiga rikssnittet Brukare inom LSS med gynnande beslut om servicebostad ska erbjudas lägenhet inom 90 dagar Brukare ska skrivas ut till hemmet efter en vårdplanering Brukare ska ges den trygghet, vård och omsorg de behöver i hemmet Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden 2018 2019 2020 Antalet vårdare ska understiga rikssnittet < rikssnitt < rikssnitt < rikssnitt Antalet dagar från beslut till verkställighet ska understiga 90 dagar Andelen brukare som skrivs ut till hemmet ska öka till 70 % Antalet återinskrivningsdagar ska minska med 50 % < 90 dagar < 90 dagar < 90 dagar 70 % 70 % 70 % 10 % 20 % 50 % MÅL Vi har engagerade och nöjda medarbetare. Vi har hälsofrämjande arbetsplatser och en stor andel friska medarbetare. Vi har ett välfungerande och nära ledarskap. MEDARBETARE Indikatorer och mättillfällen Behålla MI medarbetar-index enligt genomförd enkätundersökning på 76, för medarbetare som känner sig engagerade och nöjda. Sjukfrånvaron understiger 6,0 %. Avstämning vid tertialbokslut och bokslut. Behålla LI ledarskapsindex enligt genomförd enkätundersökning på 78, av medarbetarna är nöjda. 15 Delmål under planperioden 2018 2019 2020 76 Mäts ej 77 <7,0 % <6,5 % <6,0 % 78 Mäts ej 79
TILLVÄXT OCH UTVECKLING MÅL Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området. Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området. Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden 2018 2019 2020 Antalet e-tjänster ska årligen öka. 2 3 4 Antalet brukare som har önskat att trygghetsbesök verkställs med hjälp av trygghetskamera. Antalet läkemedelsautomater ska öka till 20 st. 30 50 70 12 16 20 MILJÖ OCH KLIMAT MÅL Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kostproduktion ökar stadigt Vi minskar användandet av bil vid transporter inom hemvården och hemsjukvården i tätorterna Vi ska minska andelen matavfall inom tillagningskök Vi ska minska andelen matavfall inom gruppboenden. Indikatorer och mättillfällen Minst 24 % av den upphandlade kostnadsvolymen utgörs av ekologiska livsmedel Antalet körda mil innanför rondellerna ska understiga 13 500 Mängden matavfall i tillagningskök understiger 25 gram/ portion Mängden matavfall på Vågen plan 2 understiger 70 gram/portion Delmål under planperioden 2018 2019 2020 >22 % >23 % >24 % <14000 <13500 <13000 75 g 50 g 25 g 100 g 85 g 70 g 16
MÅL Verksamhetens budgetföljsamhet ska vara hög d v s förbrukningen ska inte överstiga 100 % av kommunbidrag och övriga intäkter Vi har ett ekonomiskt resultat i balans Vi har inga medicinskt färdigbehandlade brukare på sjukhuset trots eventuellt skärpta krav EKONOMI Indikatorer och mättillfällen Avstämning i samband med tertialbokslut och bokslut Antalet beviljade SoL timmar understiger Antalet beviljade HSL timmar understiger Inga dygn med betalning för färdigbehandlade på sjukhuset Delmål under planperioden 2018 2019 2020 Högst 100 % 248 700 57 500 Högst 100 % 248 700 57 500 Högst 100 % 248 700 57 500 0 0 0 17
Aktivitetsplan 2018-2020 Perspektiv Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Aktivitet och genomförande 1. Fortsätta arbete med kvalitetsregistren Palliativa registret, Senior alert samt BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) registret. 2018-2020 2. Utifrån fokusområden i Nya perspektiv samverka med landstinget i arbetet med undvikbar slutenvård och för att minska antalet återinläggningar. 2018-2020 3. Fortsatt utveckla rehabiliteringen i hemmet med fokus på hemgång direkt från sjukhuset. 2018-2020 4. Öka kontinuiteten inom hemvården hos brukare med demenssjukdom och specifika rehabiliteringsinsatser. 2018 5. Utveckla arbetet med personcentrerad vård och omsorg. 2018-2020 6. Utveckla kontaktmannaskap och hantering av genomförandeplaner inom hemvården. 2018 7. Arbeta vidare med införande av utrednings- och klassifikationsmodellen ICF/IBIC med hjälpa av projektledare 2018-2019 1. Arbeta mer aktivt och tydligt vid olika satsningar, som bidrar till att hälsotalen ökar. 2018-2019 2. Fortsätta samverkan med personalavdelningen i syfte att ta fram mer konkreta åtgärder för att öka hälsotalen.2018 3. Utveckla introduktionen vid nyanställning 2018 4. Arbeta aktivt med vikten av att tillbudsrapporter skrivs 2018 1. Införa utrednings- och klassifikationsmodellen ICF samt IBIC (Individens behov i centrum). 2018-2019 2. Fortsätta utvecklingsarbetet inom e-hälsa med fokus på införandet av e-tjänster. 2018-2019 3. Medverka i Interreg projekt som har fokus på e-hälsa samt välfärdsteknologi inom offentlig verksamhet. 2018-2019 Miljö och klimat 1. Öka andelen ekologiska livsmedel. 2018-2020 2. Minska användandet av bil genom att öka användandet av alternativa transportmedel som exempel cykel. 2018-2020 3. Minska användandet av bil genom att upphandla andra alternativa transportfordon i tätorten, 2018 4. Minska andelen matavfall genom att fortsatt strukturera beställningarna samt anpassa matsedlarna via verksamhetssystemet Mashie. 2018-2019 Ekonomi 1. Fortsätta översyn av lokaler inom Daglig verksamhet LSS samt samlokaliseringen av rehab med målsättning att effektivisera verksamheten och minska antalet hyrda kvadratmeter. 2018-2019 2. Uppföljning med controller sker varje månad. 2018-2020 18
Driftbudget 2018 och plan 2019-2020 2017 Budget, tkr 2018 Budget, tkr 2019 Plan, tkr 2020 Plan, tkr Intäkter 195 373 195 787 195 787 195 787 Summa kostnader 646 110 651 702 655 731 655 250 Nettokostnad 450 737 455 915 459 944 459 463 Kommunbidrag 450 737 455 915 459 944 459 463 Resultat 0 0 0 0 Specifikation av nettokostnader Administration/LSS 1 483 1 755 1 755 1 755 Bemanningscentral 0 0 0 0 Boende enligt LSS 46 984 46 953 46 783 46 783 Bostadsanpassning 2 520 0 0 0 Daglig verksamhet LSS 12 934 12 864 12 867 12 868 Dagverksamhet 1 729 1 740 1 740 1 740 Färdtjänst 955 955 955 955 Hemvård 112 218 113 752 113 716 113 725 Hälso- och sjukvård 35 682 36 219 36 219 36 219 Kommunalt handikappsråd 55 55 55 55 Kommunalt pensionärsråd 55 55 55 55 Kontaktpersoner LSS 729 729 729 729 Korttidsvård 15 676 15 841 15 841 15 841 Kostservice 0 0 0 0 Ledning och administration 25 473 26 307 26 412 26 851 Ledsagar och- avlösarservice 827 827 827 827 Medicinskt utskrivningsklara 200 200 200 200 Personlig assistans under 20tim 4 141 4 157 4 157 4 157 Personlig assistans över 20tim 17 494 17 761 17 761 17 761 Rehabverksamhet 17 228 17 152 17 658 17 664 Service 666 701 717 726 Särskilt boende 148 905 153 076 156 681 155 736 Öppen verksamhet 4 784 4 817 4 817 4 817 Summa 450 737 455 915 459 944 459 463 Investeringsbudget 2018 och plan 2019-2020 2017 Budget, tkr 2018 Budget, tkr 2019 Plan, tkr 2020 Plan, tkr Reinvesteringar 650 650 650 650 Reinvesteringar kost 650 650 650 650 Utrustning i samband med utbyggnationen på Nybacken 0 635 0 0 Summa 1 300 1 935 1 300 1 300 19
Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Administration Verksamheten behöver fortsatt arbeta vidare med att förbättra arbetssituationen för enhetscheferna under planperioden. Under 2017 har det tagits beslut om att tillsätta administrativt stöd motsvarande 5,3 årsarbetare. Budget har förstärkts med motsvarande 1 470 tkr. Det blir allt svårare att rekrytera akademisk personal och verksamheten behöver vara en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och det påverkar även löneläget. Under planperioden behöver verksamheten utveckla samverkan med andra kommuner för att tillsammans arbeta med gemensamma satsningar. Under 2017 har verksamheten rekryterat en verksamhetsutvecklare. Generellt behöver kommunen bli bättre på att utveckla verksamheterna och då inte minst inom den digitala miljön. Rollen ska också bidra till att det blir en övergripande samverkan över verksamhetsgränserna genom att ha fokus på kommunen i stort. Inom verksamheten ligger ohälsotalet på en hög nivå och det krävs ett fortsatt förebyggande arbete inte minst inom arbetsmiljöområdet. Rehabiliteringsarbetet behöver påbörjas i ett tidigt skede. Verksamheten ser att det är viktigt att fortsätta med satsningar i projektform vars syfte är att öka hälsotalet. Projekten finansieras under 2018 via det statliga bidraget för en ökad bemanning inom äldreomsorgen. Verksamheten har ett politiskt beslut på att dokumentations- och utredningsmodell IBIC (Individens behov i centrum) ska införas. Under 2017 har det två-åriga projektet påbörjats. Modellen utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Handläggare och utförare kommer att använda ICF, som är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ett gemensamt tankesätt och språk. Januari 2018 träder lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft, tidigare benämnd Betalningsansvarslagen. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar i vissa fall för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara. Betalningsansvaret, som innebär att kommunen får betala för brukarnas vårddygn på sjukhuset, kan inträda redan efter tre kalenderdagar. Verksamheten ser att förändringen kan komma att påverka arbetsfördelningen och belastningen gällande arbetsuppgifter inom biståndsavdelningen och hemvården samt bland legitimerad personal. Ledningen har som målsättning att digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i kontakter med medborgare. Verksamheten har inte haft tillräckliga resurser för att kontinuerligt arbeta med utvecklingen. Inför 2018 har budgeten förstärkts med 500 tkr för tillsättning av en IT-strateg. 20
Särskilda boendeformer Utvecklingen går mot att äldre som är ålderssvaga och somatiskt sjuka i allt större utsträckning vårdas i det egna hemmet, samtidigt som behovet av boendeplatser för demenssjuka ökar. Uppskattningsvis är kostnaden för demensplatser ca 10 procent högre än för platser för somatiskt sjuka. Vid halvårsskiftet 2018 kommer det enligt plan att vara klart med en tillbyggnad vid gruppboendet Nybacken med ca nio platser. För att klara kommande behov av platser kan det också bli aktuellt att omdisponera platser utifrån olika inriktningar/behov. Förstärkning av budget till fler boendeplatser inom demens minskas med 1 300 tkr år 2018 eftersom de nybyggda platserna vid Nybacken inte kan öppnas förrän tidigast på försommaren. Budgetminskningen återläggs från år 2019. Minskning av budget för nattbemanning inom äldreboende motsvarande 1 000 tkr återläggs från 2018. Detta eftersom det inte har varit möjligt att gemensamt optimera användandet av resursen i kommunen. Tillsammans med Arvika Fastighets AB (AFAB) startade verksamheten hösten 2017 ett två årigt projekt för att inrätta en form av trygghetsboende, som benämns Plusboende. Målsättningen är att testa om det med kompetens från Vård och omsorg samt från AFAB kan bidra till en ökad trygghet och service i några centrala bostadsområden. Projektet finansieras inom verksamheten med hjälp av tidigare erhållet statsbidrag. Hemvård Kostnaden inom hemvården ligger fortsatt på en högre nivå och under 2017 har verksamhetsutvecklare gjort en jämförelse med andra kommuner. Resultatet kommer att användas vidare under 2018. Verksamheten planerar att införa hemtagningsteam. Syftet med teamen är att vårdplanering i hemmet införs samt att verksamheten vill införa ett annat arbetssätt i och med att brukare kan komma hem snabbare från sjukhuset. Tillsammans med landstinget och Eda samt Årjängs kommun diskuteras införande av mobila team. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska god vård främjas genom ett proaktivt hälso- och sjukvårdsarbete. Målet är att ge rätt vård på rätt vårdnivå och därmed förhindra återinläggningar på sjukhus. Inom servicehusen är det varje månad ett antal lägenheter, som är svåra att hyra ut. Arvika Fastighets AB (AFAB) kommer att bistå med att hyra ut outhyrda lägenheter till allmän nyttan. När brukare får ett biståndsbeslut för boende på servicehus handlar det många gånger om otrygghet. Tillsammans med AFAB ser verksamheten över om det är möjligt att göra om ett av servicehusen till ordinärt boende och att lägenheterna istället hyrs ut via bolaget. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Handläggning av bostadsanpassning kommer att utföras av handläggare på bygglov från och med 2018. Budgeten för 0,5 årsarbetare samt budget för 21
bostadsanpassningar, totalt motsvarande 2 800 tkr, omfördelas till myndighetsstaben. Verksamheten ser en fördel om sjuksköterskor kan samlokaliseras i högre grad. Detta kan öka tryggheten för nyanställda och minska sårbarheten vid uppkommen frånvaro. I samband med en förändring kan verksamheten minska bilanvändandet, vilket skulle kunna bidra till en anpassning motsvarande 80 tkr. Motsvarande finns det sedan flera år ett behov av samlokalisera personal inom rehabverksamheten, vilket skulle kunna ge effektiviserings- och samordningsvinster. För att genomföra förändringen behövs andra lokaler. LSS Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning och allt oftare beviljas väntetid istället för aktiv tid på natten inom personlig assistans. Detta är svårt att verkställa i praktiken, vilket innebär ökade kostnader för kommunen. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredningens översyn ska leda fram till förslag för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och för en lagstiftning som ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Utredaren ska också skapa forum för dialog med funktionshindersrörelsen, de politiska partierna, berörda myndigheter, kommuner och landsting samt andra berörda organisationer. Uppdraget ska redovisas senast oktober 2018. Under 2016 togs politiskt beslut om att införa en till två pedagogtjänster på heltid istället för att uppdraget utförs på del av tjänst. Verksamheten rekryterar en tjänst med anledning av den ekonomiska situationen. Rekryteringen innebär ökade kostnader motsvarande 300 tkr. Daglig verksamhet har fokus på att arbeta mer aktivt för att brukare ska få en extern placering när man har förutsättningar för att klara ett sådant uppdrag. Vid en extern placering klarar den enskilde i stora drag uppdraget utan en arbetshandledare, som stöd. Verksamheten bedömer att det sannolikt går att minska med en arbetshandledare om det blir fler externa placeringar. Kost avdelningen Under planperioden kommer det att ske en fortsatt renovering av vissa kök enligt tidigare upprättad plan. Detta kommer att innebära en ökad hyreskostnad, som belastar kostnaden för matportion. 22
Styrande nyckeltal Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2018-2020 Hemvård SoL, inkl servicehus Kostnad per brukare 98 987 97 871 109 349 <107 000 Hemvård HSL, inkl servicehus Kostnad per brukare 65 158 79 103 77 073 <78 000 Somatiskt boende Kostnad per vårddygn 1 414 1 477 1 473 <1 500 Demensboende Kostnad per vårddygn 1 558 1 656 1 665 <1 700 Korttidsboende AKKVA Kostnad per vårddygn 2 715 2 706 2 380 <2 800 Gruppboende LSS Kostnad per vårddygn 1 729 2 024 1 990 <2 200 Korttidsboende LSS Kostnad per vårddygn 6 903 6 608 7 469 <7 000 Andelen bemötande planer I BPSD-registret 59 % 69 % 76 % >75% Andel brukare som smärtskattats I livets slutskede 69 % >80% Analys av nyckeltalsutvecklingen Inom hemvården har kostnaden per brukare ökat de sista åren, vilket kan förklaras med att brukarna bor kvar i hemmet med mer omfattande vårdinsatser i större utsträckning. När det gäller HSL insatserna ser verksamheten däremot att kostnaden har stabiliserats. Inom somatiskt boende samt demensboende är kostnaden likvärdig och vid jämförelse med riket har kommunen en relativt låg kostnad per vårddygn För korttidsboendet AKKVA har kostnaden per vårddygn växlat de senaste åren, kostnaden påverkas mycket av beläggningen som har varierat. Kostnaden för gruppboende LSS väntas öka något 2018 då nyinflyttade brukare har allt mer omfattande och komplexa behov av stöd och omsorg. Kostnad för korttidsboende LSS har stadigt gått uppåt och väntas fortsätta i normal takt. 23