Sjundeå å från källorna till havet! Ha koll på vattnet häng med! LUVYs 40-års jubileumsseminarium 14.4.2016, Svidja Slott
Program Sjundeå å från källorna till havet! Ha koll på vattnet häng med! 14.4.2016 kl 14.00, Svidja Slott 13.30 Kaffe 14.00 Välkomstord, Jaana Pönni, Västra Nylands vatten och miljö och Henrik Rehnberg, Svidja slott 14.15 Seminariets öppnande, Arja Alho, Sjundeå kommunfullmäktiges ordförande 14.40 Sjundeå ås kulturhistoria, forskare Torsti Salonen 15.10 Fiskets historia och framtid i Sjundeå å, Markku Marttinen, ledande fiskeriexpert, Egentliga Finlands NTM-central 15.40 Friherrsliv turismföretagarens Sjundeå å, Henrik Rehbinder, Artalli Ab 16.00 Hälsningar från naturskolan, Naturskolan Pia Bäckman, naturskolelärare, Naturskolan Uttern 16.25 Paus 16.45 Ha koll på vattnen Sjundeå å från källorna till Pickalaviken, över 40 år av forskning, forskarna Anu Suonpää och Aki Mettinen, Västra Nylands vatten och miljö 17.15 Havsöringens nuläge i Sjundeå å, Juha-Pekka Vähä, projektchef, Västra Nylands vatten och miljö 17.45 Vihdin vesi, Tapio Lankinen, vattenverkets chef, Vihdin Vesi 18.00 Evenemangets avslutningsord, Juha-Pekka Isotupa, kommundirektör, Sjundeå kommun Umgänge och buffébordets delikatesser Kuva: Henrik Kettunen
Sjundeå ås kulturhistoria Torsti Salonen Sjundeå dalgång var till sin södra del en havsvik ända fram till medeltiden och dess stränder var fina boplatser ända från stenåldern. Lojo vattendrag rann sannolikt via Kyrkåns dal även till Sjundeå å ända fram till 1600-talet. Laxfisket hade betydelse speciellt under medeltiden och på 1500-talet flyttades fiskerättigheterna till gårdarna. En laxå i klass med Vanda å och Svartån var Sjundeå å emellertid inte. Sjunde å rutten var en viktig handelsrut från Tavastland till kusten, där handelsplatserna var Sjundby och Pickala. På 1400-talet grundades också en Sjundeå kyrksocken i ådalen. Dess form härrör sig också från åns två huvudgrenar. Sankt Petri kyrka byggdes på en central plats i närheten av deras förgreningspunkt. De tre maktgårdarna Svidja, Sjundby och Pickala uppstod alla utmed ån delvis för att övervaka denna. Ån var segelbar ända fram till Sjundby forsen. Pickala var också en viktig marknadsplats och trafikknutpunkt, där Åbo-Viborg kungsvägen, som härrör sig från medeltiden, korsade ån. Regelbunden fartygstrafik fortsatte till Pickala ända fram till de första åren på 1900-talet. Finlands industris rötter finns i Tupala och Kvarnby, där man förädlade järn redan på 1530- och 1540-talen. Vattenkraften har utnyttjats i förutom tiotals kvarnar även i sågverk vid Palokoski i Vichtis och i Sjundby. Ån användes även som flottningsled. Vid Palokoski fanns även textilindustri från 1800-talets mitt fram till början av 1900-talet. Vattenkraftens ringa mängd hindrade emellertid uppkomsten av egentliga bruk vid Sjundeå å. Ända från 1800-talet har ådalen lockat kulturpersoner till trakten, såsom författaren Aleksis Kivi och konstmålaren Helene Schjerfbeck. Behovet av rekreation på landsbygden gav i början av 1900-talet upphov till villabebyggelse, av vilka Lepopirtti, som ligger i närheten av Tjusträsket, utvecklades med början på 1920-talet till ett pensionat och därifrån till en badanstalt. Fiskets historia och framtid i Sjundeå å Markku Marttinen Fisket i Sjundeå å och i havsområdet utanför har i tiden haft en mycket stor betydelse. Enligt uppgifterna i bl.a. kommunhistorikernas material, har Pickalaviken, Pickala ån, Sjunde å, Viksträsk, Tjusträsk, sjön Lonoks, Tervalampi och Enäjärvi varit mycket fiskrika. Olika fångstredskap var i mångsidig användning och allt från 1500-talet grälade man om fiskerätterna så, att man t.o.m. gick till rätten med ärendena. Pickalaviken var ett produktivt område för yrkesfisket och i viken fiskades speciellt på våren gädda, braxen och strömming och på hösten sik. Ett stort antal arter har vandrat upp i Pickalaån (bl.a. braxen, gädda, löja, id, vimba,
nors, lake, gös samt av vandringsfiskarna åtminstone öring, ål, sik och nejonöga). Vattendragets fiskrikaste sjö har varit Vikträsk, som var speciellt känd för sina fina braxenfångster. Även rikligt med kräftor har förekommit i vattendraget. Såväl Pickala som Sjundby gård har haft anställda fiskare. I det lugna vattnet nedanom Sjundby forsen idkade man fångst av nors, ål och havsöring. Havsöringen har försökt ta sig upp över forsen till sina lekområden (Kurkinen och Passila forsarna). I området verkade på 1930-talet en förening med namnet Fiskodlingens Vänner, som försökte förstärka Sjundeå ås och andra nyländska åars havsöringsstammar. Beklagligtvis gjorde krigsåren och överlåtelsen av Porkala slut på dess verksamhet. Vattendragets fisk- och kräftekonomiska värde har med tiden sjunkit till följd av åns uppdämning, rensningar, vattendragsbelastning samt kräftpesten. Det nuvarande fiskbeståndet består huvudsakligen av stationära fiskarter, som gynnas av övergödning. Fångstredskapssortimentet och de arter som är föremål för fisket har minskat radikalt. Sjundeå å projektet som verkade i området på 1980-talet föreslog många åtgärder i sin generalplan för att utveckla fiskeriet i ån. För att förbättra vandringsfiskstammarna har man också utfört en förrättning där fiskarnas vandringsled har utmärkts, nästan alla viktigare vandringshinder har avlägsnats och en de del strömplatser har iståndsatts. Avloppsvattenbelastningen på vattendraget har dessutom minskat betydligt. De förnyade fiskeribestämmelserna ger en ny spark framåt för utvecklandet av områdets fiskeriekonomi. De strävar till att säkerställa fiskarnas naturliga livscykel och en naturlig förökning genom, att möjliggöra förverkligandet av fiskebegränsningar och andra åtgärder. Begränsningen av fisket har skärpts och kommer att skärpas speciellt vad det gäller vandringsfisken. Kyrkslätt-Porkala och Sjundeå fiskeområden har nyligen sammanslagits till Kyrkslätt-Sjundeå fiskeområde och det kommer att göra upp en gemensam bruks- och skötselplan för fiskresurserna i hela området. I planen inkluderas ett förslag för bl.a. åtgärder för att säkerställa vandringsfiskarnas och andra utrotningshotade fiskarters livcykel samt den övriga biologiska mångfalden. Friherrsliv Henrik Rehbinder Friherrsliv, som Artalli erbjuder, består av fantastisk mat och upplevelser i ståtliga landskap vid stranden av Vikträsk, en kort åresa från Pickalaviken i havet. Artallis restaurang- och mötesutrymmen samt den trivsamma strandbastun med sina badtunnor erbjuder förhållanden, där Friherrsliv har förverkligats genom individuellt skräddarsydda evenemang såsom fiske- och båtturer, fester och rekreationsdagar för företag och privatpersoner allt sedan år 2004.
Ha koll på vattnen Sjundeå å från källorna till Pickalaviken, över 40 år av forskning Anu Suonpää och Aki Mettinen Sjundeå ås vattendrag (487 km 2, 35 km från källflödena till havet) är ett av de i naturtillstånd bäst bevarade åvattendragen vid vår sydkust. Det finns en mängd undersökningsdata om vattendragets tillstånd, som härrör sig från såväl enskilda forskare, olika examensarbeten, statens och kommunernas forskningsprojekt och kontrollprogram samt frivilliga medborgarverksamheter. Forskningsverksamheten tjänar målsättningen med att få vattendragen i gott skick senast år 2023. Regelbundna och betydelsefulla uppgifter fås speciellt via de undersökningar som görs till följd av de punktbelastare för vars verksamhets krävs myndighetslov. Västra Nylands vatten och miljö (LUVY), har utfört punktbelastarnas obligationskontroller och samkontroller på uppdrag av de kontrollskyldiga i Sjundeå å med början år 1974. Kontrollens tyngdpunkt ligger på punktbelastarnas kontroll av rinnande vatten inom belastarnas deltillrinningsområden, men även på de mest betydelsefulla sjöarna (Björnträsk, Tjusträsk och Vikträsk). Utöver vattenkvaliteten har man med början redan i medlet av 1970 talet även undersökt vattendragets fiskeriekonomiska tillstånd. Avloppsvattenbelastningen i Sjundeå år har till följd av stängningar av reningsverk, koncentreringar och saneringar samt byggande av nya reningsverk minskat betydligt. Sjundeå å utmynnar i Pickalaviken och Sjundeå ås nedersta del kallas också för Pickalaån. Pickalaviken är en till hälften öppen havsvik, som blir djupare utan betydande trösklar. Pickalaviken är frodig och dess ekologiska status är försvarlig. Pickalaviken belastas av Sjundeå å, men även allmäntillståndet i skärgården påverkar läget i Pickalaviken. Även från Pickalaviken har det samlats en hel del regelbunden och värdefull forskningsdata till följd av de kontroller, som områdets kontrollskyldiga punktbelastare har låtit utföra sedan år 1975. Västra Nylands vatten och miljö har utfört belastarnas obligationskontroller sedan början av 2000-talet. Till samkontrollen hör utöver kontrollen av vattenkvaliteten även växtplankton-, fisk- och bottendjursundersökningar. Havsöringens nuläge i Sjundeå å Juha-Pekka Vähä Ännu på 1930-talet idkade man såväl yrkes- som fritidsfiske i Sjundeå å, men till följd av de omfattande byggnadsåtgärderna, som gjordes i ån samt åns belastning med fast substans och avloppsvatten, har levnadsbetingelserna för Sjundeå ås havsöringsbestånd försvagats betydligt. En naturligt reproducerande öringsstam har emellertid bevarats, men man känner ganska lite till om dess nuläge samt genetiska uppbyggnad och denna ovetskap har varit ett hinder för skötseln och stödutplanteringar av Sjundeå ås öringsstam.
År 2015 uppgjorde Siuntionjoen Koskitaimen Oy ett förslag till utvecklingsplan för Sjundeå ås havsöringsstam, där man i det första skedet redde ut havsöringsstammens nuvarande situation. Havsöringsstammens kartläggningsprojekt koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö och det finansierades av Egentliga Finlands NTM-central med fiksevårdsavgiftsmedel, som riktats till projekt som främjar fiskeriekonomiska projekt. Avloppsvattenförsörjningens alternativ Tapio Lankinen Målsättningen med den utförda miljökonsekvensbedömningen var, att hitta den för såväl miljön som för människans välbefinnande bästa lösningen på avloppsvattenreningen i Vichtis. Vid vidare utveckling av de olika alternativen konstaterade man att Esbo alternativets investeringskostnader var åtminstone 20 milj. euro högre än de befintliga anläggningarnas saneringskostnader. Vid jämförandet av de olika alternativen bör man granska bl.a. närsaltsbelastningen på havet, Risubackaåns rekreationsbruk, fosforkompensationen till Björnträskets skyddsförening samt inverkan på Sjundeå ås Natura område. Tack för Ert deltagande i LUVYs jubileumsseminarium!