Avgränsning för miljöbedömning av Länstransportplan

Avgränsning för miljöbedömning av Länstransportplan 2014-2025 Samrådshandling Mikael Sonesson

Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Osäkerhetsfaktorer kring föreslagen avgränsning... 4 3. Målbilder för ett miljömässigt hållbart transportsystem... 4 Generationsmålet... 4 Nationella miljökvalitetsmål... 4 Nationella energi- och klimatpolitiska mål... 4 Transportpolitiska mål... 5 Regionala miljömål... 5 4. Förslag på avgränsningar... 5 Avgränsning i sak... 5 Fokusområden och miljöaspekter... 5 Koppling till nationella och regionala miljökvalitetsmål... 7 Kontrollfråga för betydande miljöpåverkan... 7 Alternativhantering... 8 Åtgärder som ej genomgår enskild miljöbedömning... 8 Avgränsning i tid... 8 Avgränsning i rum... 9 Nationella stråk... 9 Regionala stråk... 9 Källförteckning... 11

1. Bakgrund När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas 1. En transportplan antas alltid innebära risk för betydande miljöpåverkan, vilket därmed ställer krav på att den nya länstransportplan för Östergötland 2014-2025 som är under upprättande ska miljöbedömas. Som planupprättare har Regionförbundet Östsam det regionala ansvaret för att genomföra en miljöbedömning av länstransportplanen genomförs. För att miljöbedömningen ska kunna påverka planens innehåll och främja en hållbar utveckling sker arbetet parallellt med själva utvecklandet av planen. En referensgrupp för miljöbedömningsarbetet har bildats med representanter från sex av länets kommuner, Länsstyrelsen i Östergötland, Östgötatrafiken/Kollektivtrafiksmyndigheten och Energikontoret Östra Götaland. Samtliga av kommuner i Östergötland har tillfrågats om deltagande i referensgruppen. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2 ska miljöbedömningsprocessen ske i följande steg: Avgränsning av miljöbedömningen Samråda om avgränsningar Utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning Samråda om miljökonsekvensbeskrivningen Överväga resultaten från miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet i beslutsprocessen Anta planen eller programmet Redovisa hur man kommit fram till valet av alternativ Avgränsning av miljöbedömningen innebär att Regionförbundet Östsam i samråd med Länsstyrelsen och länets 13 kommuner identifierar vilka miljö- och transportpolitiska mål samt miljöaspekter som är relevanta och rimliga att behandla samt vilken utbredning i geografiskt område (rum) och i vilket tidsperspektiv bedömningen ska behandla. Avgränsningen är en viktig del i processen, eftersom den avgör vad miljöbedömningen ska innehålla. Inom ramen för miljöbedömningsprocessen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Miljökonsekvensbeskrivning ska enligt Miljöbalken 6 kap 12 identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planförslaget kan förväntas medföra. Innehållsmässigt ska en miljökonsekvensbeskrivning avgränsas enligt de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, 3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig, 4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och 1 Miljöbalken 6 kap 11 2 Naturvårdsverket, 2009

program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och 5. allmänhetens intresse. 2. Osäkerhetsfaktorer kring föreslagen avgränsning Avgränsningarnas utformning beror i mångt och mycket på vilka bedömningsgrunder som finns tillgängliga. Det är ännu oklart vilket underlag till bedömningsgrunder Regionförbundet Östsam kan få levererade från Trafikverket. Avgränsningarna påverkas även av hur andra regioner väljer att avgränsa sina miljöbedömningar. För att bedömningarna ska vara jämförbara bör det finnas en samstämmighet mellan regionerna kring avgränsningar i rummet, vilka tidsavgränsningar som väljs och vilka miljöaspekter som ska bedömas. Mot denna bakgrund ska föreslagna avgränsningar ses som Regionförbundet Östsams viljeyttringar. Kontakter kommer att tas med Trafikverket och övriga regioner som arbetar med upprättande av nya länstransportsplaner under avgränsningssamrådets remissperiod. Organisationerna kommer även att fungera som remissinstanser på Regionförbundet Östsams förslag. 3. Målbilder för ett miljömässigt hållbart transportsystem År 2010 beslutade riksdagen om en ny miljömålsstruktur i Sverige innehållande generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Generationsmålet visar vilka värden som ska skyddas och den samhällsorientering som krävs för att den önskade miljötillståndet ska kunna nås 3. Generationsmålet Generationsmålet är den övergripande målbilden för den svenska miljöpolitiken som fastslår att det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser 4. Nationella miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det nationella miljömålssystemet består av 16 miljökvalitetsmål. Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar för vad som avses, med tillhörande målnivåer. Nationella energi- och klimatpolitiska mål I proposition 2008/09 fastställdes nya energi- och klimatpolitiska mål för Sverige fram till år 2020 med utgångspunkt i EU:s 2020-strategi. De övergripande målen är: 40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser, jämfört med 1990. Målet omfattar inte de verksamheter som omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Ungefär en tredjedel av utsläppsminskningen ska ske genom investeringar i andra länder. Målet har införlivats i det nationella miljömålssystemet. 50 % av energianvändningen ska bestå av förnyelsebara energikällor 20 procent effektivare energianvändning, definierat som energianvändning/bnpenhet 3 Trafikverket 2012 4 Prop. 2009/10:155

10 procent förnybar energi i transportsektorn Transportpolitiska mål De transportpolitiska målen för Sverige delas in i ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet syftar till att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemet ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa, samt att ingen dödas eller skadas allvarligt 5. Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. Det fastslås att Sverige senast år 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Regionala miljömål Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala miljömål för Östergötlands län som fastställdes 2003. År 2007 skedde en mindre revidering och år 2012 utvecklades helt nya regionala mål för miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. De nyantagna målen för begränsad klimatpåverkan löper fram till år 2020 6. 4. Förslag på avgränsningar Trafikverket har tagit fram ett metodunderlag för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Det förslag på avgränsningar som läggs utgår från detta underlag, miljöaspekter som ska bedömas enligt Miljöbalken 6 kap 12 samt de rimlighetsaspekter som har fastställts enligt Miljöbalken 6 kap 13. Förslag på avgränsning av miljöbedömningen redovisas i tre dimensioner: Avgränsning i sak, avgränsning i tid och avgränsning i rum. Avgränsning i sak Fokusområden och miljöaspekter Trafikverket föreslår att de miljöaspekter som ska bedömas delas in i tre fokusområden: Klimat, Hälsa och Landskap. Vilka miljöaspekter som läggs inom respektive fokusområde framgår i figur 1. 5 Regeringskansliet 2010. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/11771 6 En fullständig beskrivning av Östergötlands regional miljömål finns på Länsstyrelsen i Östergötlands hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sv/miljo-och-klimat/miljomal/pages/index.aspx

Figur 1. Miljöbalkens miljöaspekter som ska miljöbedömas samt sortering i fokusområden. Källa: Trafikverket, 2011 Med hänvisning till bedömning enligt vad som är rimligt enligt Miljöbalken föreslår Regionförbundet en uppdelning av miljöaspekter som ska behandlas med ett större djup och miljöaspekter som behandlas mer summariskt, se tabell 1. Denna uppdelning stöds av Trafikverkets metodunderlag. Även de miljöaspekter som behandlas mer summariskt ska dock ingå i bedömningsprocessen. Till varje miljöaspekt kommer en eller flera indikatorer att kopplas, i de fall det är möjligt. Tabell 1. Avgränsning av djup i bedömning av Miljöbalkens miljöaspekter Miljöaspekt Bedömning med mer djup Summarisk bedömning Klimatfaktorer Befolkning Människors hälsa Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald Växtliv Djurliv Bebyggelse Forn- och kulturlämningar Annat kulturarv Utöver de miljöaspekter som lyfts av Miljöbalken och Trafikverket anser Regionförbundet Östsam att även ett fokusområde kallat Naturresurser bör ingå i miljöbedömningen. Detta med hänvisning till generationsmålets fjärde och femte strecksatser, som klargör att: - Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. - En god hushållning sker med naturresurserna

Trafikverket lyfter i sin samrådshandling för avgränsning till miljöbedömning av nationell transportplan 7 att generationsmålet bör ges större uppmärksamhet. Regionförbundet anser att uttalandet ytterligare motiverar ett tillägg av fokusområdet Naturresursanvändning. Det råder en viss osäkerhet kring vad de olika miljöaspekterna innefattar respektive inte innefattar. Regionförbundet Östsam kommer under remissperioden att utreda detta ytterligare genom kontakt med Naturvårdsverket och Trafikverket. Koppling till nationella och regionala miljökvalitetsmål Samrådshandlingen föreslår vidare att effekter analyseras i relation till följande nationella mål: Begränsad klimatpåverkan Frisk Luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Regionförbundet avser avgränsa kopplingen mot miljökvalitetsmålen till dessa mål, med tillägg för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Att Giftfri Miljö läggs till motiveras med att farligt gods transporteras på väg- och järnvägsnätet, samt att spridning/exponering av miljögifter kan förekomma i samband med anläggning av vägar och förändrade transportflöden. Fördelen med en koppling till nationella och regionala miljökvalitetsmål bedöms framförallt vara att målen anger en målnivå, vilket kan underlätta bedömning av i vilken grad en miljöeffekt, positiv eller negativ, ska anses leda till måluppfyllelse eller inte. Kontrollfråga för betydande miljöpåverkan De olika åtgärdsförslag som kan komma att ingå i Länstransportplanen skiljer sig väsentligt åt till sin natur. En åtgärd för att stärka resecentrum för kollektivtrafik kan exempelvis inte behandlas på samma sätt som en om- eller nybyggnation av vägar. Därmed förväntar sig Regionförbundet att relevansen för att djupare bedöma de olika miljöaspekterna kommer att variera mellan de olika åtgärdsförslagen. Som stöd för att avgränsa bedömning av enskilda åtgärdsförslag för de mest relevanta miljöaspekterna kommer en kontrollfråga att användas. Frågan formuleras enligt: Bedöms åtgärdsförslaget ge risk eller möjlighet för en betydande positiv eller negativ påverkan på miljöaspekten? Om svaret på kontrollfrågan är ja fördjupas bedömningen för aktuell miljöaspekt. Om svaret är nej tas frågan ej vidare för bedömning. Begreppen risk eller möjlighet ska tolkas som låga trösklar. Föreligger misstanke om att åtgärdsförslaget kan medföra en betydande påverkan resulterar det i ett ja-svar. En motivering till de miljöaspekter som inte tas vidare för vidare bedömning kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7 Trafikverket, 2012

Alternativhantering Miljöbedömningen ska hantera rimliga alternativ till åtgärdsförslagen. Med rimliga alternativ avses olika vägval som är möjliga med hänsyn till planens syfte och geografiska avgränsning. Med alternativ avses inte flera olika förslag på planen som helhet, utan alternativa lösningar inom ramen för samma plan. Alternativ kan vara av två olika huvudtyper: Den ena typen är olika lösningar för att uppnå den önskade funktionen eller bristen, medan den andra typen är nollalternativet som ska ge en referenspunkt för att utvärdera planens effekter 8. Nollalternativet utgår från en för riket gemensam beskrivning av samhällets troliga utveckling om inga ytterligare åtgärder genomförs eller ändras. Det innebär alltså inte en bedömning jämfört med nuläget, utan bygger på prognoser och antaganden för befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, bränslepriser med mera. Det som kommer att användas som referenspunkt i miljöbedömningsprocessen är de förändringar av transportsystemets miljöpåverkan med utveckling enligt nollalternativ. Regionförbundet avser i miljökonsekvensbeskrivningen inkludera två olika bedömningsalternativ. Det första är bedömning av tänkta åtgärdsförslag. Med tänkta åtgärdsförslag avses de förslag som har förts fram av Östergötlands kommuner eller Östgötatrafiken, förslag som legat med sedan föregående plan eller förslag som på annat sätt legat i bakhuvudet. Det andra åtgärdsalternativet kan ses som ett hållbarhetsperspektiv där uppfyllnad av miljöoch transportpolitiska mål sätts i fokus. Bedömningen av detta alternativ kan resonera kring om den betydande miljöpåverkan blir mer positiv eller mindre negativ om: Ytterligare åtgärder i transportsystemet genomförs Delar av tänkt åtgärdsförslag lyfts bort eller omformas Åtgärder som ligger inom ramen för andra planeringsprocesser, exempelvis utbyggnad av förnyelsebara fordonsbränslen, äger rum Åtgärder som ej genomgår enskild miljöbedömning Miljöbedömningen av enskilda åtgärder avgränsas till att inte inkludera objekt som redan har hunnit mycket långt i planeringsprocessen. Dessa projekt är i stort sett redan framme vid byggstart och är därmed ur ett strategiskt perspektiv redan fastlåsta. En miljöbedömning på strategisk nivå har i praktiken ingen möjlighet att förändra genomförandet. För att kunna bedöma planförslagets totala och kumulativa effekter kommer dock även fastlåsta objekt att ingå i den samlade bedömningen av betydande miljöpåverkan. Avgränsning i tid Förarbetena till miljöbalken anger att den betydande miljöpåverkan ska identifieras och beskrivas i princip inkluderar effekter på kort medellång och lång sikt 9. Vilka faktiska tidsgränser som ska sättas beror på vad som är relevant och rimligt. 8 Trafikverket, 2011 9 Prop. 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program

Trafikverket kommer i miljöbedömning av den nationella planen att endast bedöma åtgärder på kort sikt, som är planperiodens slutår. Skälet är att brist på data för bedömning av åtgärder efter år 2025 föreligger. För att skapa enhetlighet mellan den nationella planen och Länstransportplanen kommer Regionförbundet att använda år 2025 som årtal för bedömning på kort sikt. Förenklingar kommer att ske med hänseende till kommande bedömningsgrunder och miljö- och transportpolitiska målår. Bedömning av långsiktiga effekter bör dock inte negligeras, då många av de åtgärder som vidtas fram till år 2025 kommer att vara avgörande för om Sverige kan uppnå de långsiktiga miljöpolitiska ambitionerna, exempelvis nollnettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Miljöbedömningen av länstransportplanen kommer därför att använda år 2050 som årtal för bedömning av effekter på lång sikt. Denna bedömning kommer att vara av resonerande karaktär, med hänvisning till bristande bedömningsunderlag. Miljöbedömningen avgränsas också till att inte inkludera bedömning på medellång sikt. Avgränsning i rum Regionförbundet anser att bedömning av den betydande miljöpåverkan som Länstransportplanen kan medfara bör utgå från ett stråkperspektiv och inte begränsas till Östergötlands länsgränser. Att avgränsa utifrån ett stråkperspektiv är särskilt relevant med hänsyn till att bedömningen av det samlade planförslaget ska uppmärksamma kumulativa effekter. Beroende av vilka åtgärdsförslag som läggs fram i länstransportplaner som delat viktiga kommunikationsstråk kan miljöeffekterna bli mycket varierade. Viktiga länsöverskridande stråk ur ett östgötskt perspektiv är: Nationella stråk Nyköping Norrköping Linköping Mjölby Ödeshög Jönköping Norrköping Söderköping Valdemarsvik Västervik Örebro Askersund Motala Mjölby (E4:an) Norrköping - Katrineholm Regionala stråk Norrköping Finspång Örebro Linköping Åtvidaberg - Västervik Linköping Kisa Vimmerby Motala Mjölby Boxholm Tranås Linköping Borensberg/Fornåsa Motala Avgränsningen i rummet avgränsas till dessa stråk, samt även de inomregionala (ej länsöverskridande) kommunikationsstråk som kan komma att ingå i planen och som ej direkt ingår i något av beskrivna stråk. Det är endast de regionala stråken som kommer att bedömas som åtgärdsförslag. De nationella stråken behandlas i miljöbedömningen av den nationella planen. I bedömning av samlade och kumulativa effekter kommer dock kopplingar och på nationellt plan planerade insatser att tas i hänsyn, eftersom det regionala infrastruktursystemet starkt påverkas av dessa. Miljöbedömningen kommer, i den mån det är möjligt, även innefatta bedömning kring betydande miljöpåverkan i andra länder som länstransportplanen ger upphov till. Detta med

hänvisning till generationsmålets andra sats som fastslår att de stora miljöproblemen ska lösas inom Sverige utan att ge upphov till ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Bedömningen av effekter utomlands kommer att vara av mer övergripande art än den miljöpåverkan som sker inom stråkavgränsningen.

Källförteckning Länsstyrelsen i Östergötland (2012) Miljömål i Östergötland. Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sv/miljo-och-klimat/miljomal/pages/index.aspx Miljöbalk (1998:808) 6 kap 11-18 Miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program. Tillgänglig: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm Naturvårdsverket (2009) Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/sv/start/om-naturvardsverket/varapublikationer/isbn1/0100/978-91-620-0159-9/ Regeringskansliet (2004) Prop. 2003/04:116: Miljöbedömningar av planer och program. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/27/14/a7df045d.pdf Regeringskansliet (2009) Prop. 2009/10:155: Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/12166/a/142456 Trafikverket (2011) Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Tillgänglig: http://www.trafikverket.se/foretag/planera-ochutreda/planerings--och-analysmetoder/miljobedomning/ Trafikverket (2012) Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025. Samrådshandling 2012-11-28. Bilden på omslaget är hämtad från Naturvårdsverket (2009)

www.ostsam.se