LERUM NOVEMBER 2013 civilsamhället i välfärden ANDREAS LINDERYD Handelshögskolan, Åbo Akademi Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal högskola
IDEELLA ENGAGEMANGET Svenska folket tillhör världens mest engagerade bara USA, Norge och Holland kan mäta sig med Sverige när det gäller obetalda insatser i det civila samhället. 48 procent av svenskarna gör en insats i en förening. I snitt läggs 16 ideella timmar varje månad (Svedberg, Jegermalm & von Essen, 2010).
IDEALTYPER AV SAMHÄLLETS SFÄRER OCH SEKTORER " Civilsamhället " Familjen " Näringslivet " Staten Ideella sektorn Hushållssektorn Företagssektorn Offentliga sektorn Wijkström & Lundström 2002 Wijkström 2012
Civilsamhällets roller enligt rapport till Framtidskommissionen Civilsamhället som röstbärare Civilsamhället som serviceproducent. Civilsamhällets som gemenskap. Civilsamhället som demokratiskola. Civilsamhället som motvikt. Tobias Harding 2012
HYBRIDERNA, SPRÅKET, FORMERNA Det civila samhället är brokigt och inte bara gulligt. Många är i dag både företag och förening. Många nya nätverk. Partnerskap mellan offentliga sektorn, näringslivet, ideella sektorn hur ser de ut och hur kan de formas? Medlemmar blir volontärer och kunder och föreningar blir varumärken. På vilket sätt föredrar ideella organisationer att kommunicera, att berätta om sig själva? Vilka är idéburna? Vad ger förtroende och vilka spänningar märks mellan medierna och medlemmarna?
ETT NYTT LANDSKAP Expanderande välfärdsmarknader där näringslivets företag genom uppköp och upphandlingar växer kraftigt. Uppköpen görs i huvudsak av globala koncerner. Politisk enighet om avregleringen av välfärdsmarknaderna, men vill vi att offentligt monopol ersätts av privata oligopol? Vad betyder det för mångfalden och valfriheten? Vad motiverar ideella aktörer att agera och producera tjänster på en marknad? Hur ska kluvenheten inför expansion och stordrift förstås?
REGERINGSFÖRKLARINGEN 2006 Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Ett starkt civilt samhälle är också grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla vårt samhälle. Statsminister Fredrik Reinfeldt
VAD SA REGERINGEN? Att offentliga sektorn är ett komplement till det civila samhället? Att ideella aktörer förväntas ta ett helhetsansvar för produktionen av välfärdstjänster? Att det offentliga är komplement till medborgarnas egna sociala insatser?
NÅGRA RESULTAT Flera nationella, regionala och lokala överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och civilsamhällets aktörer. Ny politik för det civila samhället. Nya idéer och positioner i civilsamhällets bransch- och paraplyorganisationer.
VAD ÄR ÖVERENSKOMMELSEN? En symboliskt handslag, ett slags erkännande av varandras roller? Ett avtal? Ett styrdokument? Ett förhållningssätt? En ny syn på ideella organisationers roller och en ny förståelse av vad som utmärker civilsamhället i Sverige? Ett sätt att legitimera ideella aktörer som utförare av välfärdstjänster och möjliggöra att de konkurrerar på likvärdiga villkor? Ett steg mot en ökad mångfald av aktörer i välfärden? (jmf Marta Reuter 2012)
POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET Politiken för det civila samhället antogs 2009 och ersatte den tidigare folkrörelsepolitiken. Den innehåller följande beskrivning av politikens målsättning: Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ske ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att
POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort
POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald av verksamheter
POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället
POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET I propositionen identifieras civila samhällets särart och möjlighet att utgöra ett självständigt alternativ som centralt: Den särart och det särskilda värde som organisationerna inom det civila samhället har ligger ofta i att de står för ett självständigt alternativ till offentlig sektor. Om organisationerna närmar sig offentlig sektor allt för mycket, riskerar de också i någon mån sin självständighet och särart. Proposition 2009/10:55, s51.
REGERINGSFÖRKLARINGEN 2010 Samhällsbyggandet utförs varje dag av de människor som deltar i och utgör det civila samhället, med dess breda spektra av frivilliga och ideella föreningar och verksamheter. Vi vill fortsätta uppmuntra de ideella krafterna genom att förenkla för engagemang och låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart. Vi vill samarbeta med och komplettera den ideella sektorn, inte styra över och konkurrera. Statsminister Fredrik Reinfeldt
Välfärd bortom staten och kapitalet Andreas Linderyd Anna Ardin Johanna Rickne
UPPDRAGET att synliggöra civila samhällets organisationer i skola, vård och omsorg; att diskutera vad dessa aktörer kan tillföra välfärden; att klargöra eventuella hinder för start och drift av välfärdsverksamhet.
STATISTIKEN Civila samhällets organisationer växer på välfärdsmarknaderna, men inte lika snabbt som näringslivets företag. Drygt 32 000 av 375 000 anställda i skolan (cirka 9 procent), se sidan 29. Av 300 000 i äldreomsorgen arbetar cirka 9 000 personer för en organisation i det civila samhället (cirka 3 procent), se sidan 31. Av 200 000 medarbetare i hälso- och sjukvården finns knappt 2 000 i civilsamhällets regi (cirka 1 procent), se sidan 33. Kommunerna och landstingen köper tjänster av ideella organisationer för cirka 14 miljarder kronor och för 68 miljarder av näringslivets företag. Inkluderar ersättning för offentliga uppdrag.
VAD TILLFÖR CIVILSAMHÄLLET? en mångfald av aktörer och välfärdstjänster andra drivkrafter än vinstutdelning frivilliga som stärker de tjänster som utförs samhällskritik och närvaro i utsatta livssituationer sociala innovationer (ex första barnhospice i Sverige) ett etiskt förhållningssätt
HINDER Brist på startkapital och kapital för långsiktiga investeringar En ryckig bidragspolitik och villkorade projektanslag Snäva upphandlingar Egna viljan
POLITISKA MÖJLIGHETER En utvecklad avdragsrätt och tillgång till startkapital Mer flexibla upphandlingar Värna civila samhällets oberoende Utred ny bolagsordning för välfärdsaktörer utan vinstsyfte Breda kvalitetsmått som bejakar mångfalden
FÖR MER LÄSNING Lars Svedberg. 2005. Det civila samhället och välfärden ideologiska önskedrömmar och sociala realiteter. I Erik Amnå (red). Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Stockholm. Andreas Linderyd. 2008. Frihet utan oberoende. Civila samhället och relationen till stat och kommun. Sektor3, Stockholm. Filip Wijkström (red). 2012. Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. 2012. Marta Reuter. 2012. Överenskommelsen som spegel och arena. Betraktelser över ett avtal i tiden. I Filip Wijkström (red). Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel.
FÖR MER LÄSNING Tommy Lundström och Filip Wijkström. 2012. Från röst till service: vad hände sedan? I Filip Wijkström (red). Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Tobias Harding. 2012. Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport nr 3 till Framtidskommissionen. Statsrådsberedningen, Stockholm. Forum Idéburna organisationer med social inriktning. 2013. Ett civilsamhälle i världsklass Samhället är större än staten och marknaden. Stockholm.
FÖR MER LÄSNING Lars Trägårdh, Per Selle, Lars Skov Henriksen och Hanna Hallin (red). 2013. Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Välfärd, mångfald, framtid. SNS förlag, Stockholm. Ola Segnestam Larsson och Johan von Essen. 2013. Civilsamhällets pluralism och toleransens gränser. Kurage idétidskrift för det civila samhället. Lars Trägårdh. 2013. Statsindividualismen och civilsamhället. I Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Välfärd, mångfald, framtid. SNS förlag, Stockholm. Karl Henrik Sivesind. 2013. Ideella välfärdstjänster: en lösning på den nordiska modellens framtida utmaningar?. I Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Välfärd, mångfald, framtid. SNS förlag, Stockholm.
VÄLFÄRDENS FÖRNYELSE Trägårdh, Selle, Henriksen, Hallin (2013): Kommer den nordiska välfärdsstaten allt mer att likna den kontinentala och anglosaxiska? Kan vi förmå oss att uppfatta det nordiska civilsamhällets omvandling inte bara som en dyster berättelse om förlust, utan även som ett uttryck för innovation och utveckling i samklang med nya krav på individuell egenmakt, pluralism och mångfald? Hur ställer vi oss till den o(jäm)likhet och segregation som frihet och pluralism med stor säkerhet leder till? Hur säkerställer vi att individer inte kramas sönder av familj och gemenskap? (Trägårdh 2013)
LOKALA & REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Botkyrka Göteborg Stockholm Tomelilla Värmdö Uppsala Region Skåne Örebro läns landsting Västernorrland Örebro Norrköping Linköping Trelleborg
VAD HÄNDER I LERUM? Foto från Lerums kommuns hemsida
VAD HÄNDER I LERUM? Vilka berättelser dominerar om förhållandet mellan kommunen och aktörerna i civilsamhället? Vilka möjligheter finns till ett ökat samarbete och vad skulle detta kunna åstadkomma och förbättra? Vad är nuvarande svårigheter och potentiella dilemman i ett samarbete?
VAD HÄNDER I LERUM? Är det möjligt att både öppna för fler aktörer och mer varierade välfärdstjänster? Är det möjligt att skapa mer jämförbara kvalitetsmått utan att äventyra mångfalden i välfärden? Behöver civilsamhället fler särskilda villkor för att kunna tillhandahålla fler och större välfärdstjänster? Behövs nya avtal för en ökad samverkan och vad är i så fall möjligheterna och riskerna med det?
Stort tack för i dag! ANDREAS LINDERYD 070 798 53 87 andreas.linderyd@esh.se twitter.com/linderyd andreaslinderyd.se