Kretsloppskomposten www.fobo.se 1
Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra dagar har gått. Marken mellan plantorna är täckt med gräs. 2 Två veckor har gått.
Jordärtskockan - nordens regnskog! Fyra veckor Sex veckor 23 september Annandag jul skörd. 17 kg per kvadratmeter! 3
Hemma i köket Om man använder papperspåsar kan det vara bra med lite jord eller strö i botten på påsen. Det minskar risken för att påsen ska gå sönder. Den billiga köpjorden (5 säckar 100 kronor ) går bra. När man tömmer påsen blandar sig jord eller strö med avfallet och bidrar till att förhindra syrebrist. 4
Dags att ställa om till en klimatsmart hantering av organiskt avfall! Värdefull kunskap förträngs, förvrängs och dränks i mediebruset. Det är väldigt svårt att ändra sådant som är gängse uppfattning och praxis. Ett exempel är hanteringen av organiskt avfall, där den konventionella komposteringen är helt dominerande. Den prisas och lovas av Marknaden och Medierna och många, många miljövänner jorden över! (Även av mig under 1900-talet) Den obehagliga sanningen: Den konventionella komposten: innebär långsam nedbrytning. innebär stora energiförluster (i regel >50%) är en miljöbov som bidrar till växthuseffekten. Avfallshantering - historia På 1920-talet visade nobelpristagaren Virtanen att växterna kan ta upp sammansatta ämnen. På 1950-talet visade mikrobiologen H.P.Rusch att kompostering i hög (eller behållare) är stort slöseri med energi. Förslag: ytkompostering. Att ytkompostera matavfall är knappast att rekommendera med tanke på fåglar och gnagare. År 2001 gjorde Barbro Beck Friis sin doktorsavhandling om kompostering av hushållsavfall. (2001-5-2 SLU Ultuna) Detaljerad beskrivning av energiförlusterna. Förslag: Slutna behållare med gasåtervinning. Slutna behållare och gasåtervinning är knappast något man gör i liten skala. 5
6 Kretslopp I ekosystemets kretslopp på land ingår dessa fem saker. Mikroorganismerna i jorden. Dött organiskt material. Växande gröna växter. Vatten Luft. Solenergi är drivkraften och fotosyntesen är motorn i systemet. Mikroorganismerna överför energin från det döda organiska materialet till växterna och jorden. De är arbetarna. Organiska material är mat för mikroorganismerna och byggmaterialet för växterna. Växten är byggnaden. Saknas växten blir det inget kretslopp! I stället blir det långsam nedbrytning och lagring av det organiska materialet. Detta innebär stora förluster i form av tid och energi. Kretsloppskomposten Enligt forskaren H.P.Rusch blandar man in det organiska avfallet i jorden. Det går naturligtvis lika bra att bland in jorden i avfallet. Odlar man i blandningen har man skapat kretsloppskomposten! Det som kan göras med hjälp av mikroorganismer kan vi aldrig göra billigare med hjälp av teknik. J. Ford, en känd mikrobiolog Vatten Om man ska omsätta stora mängder organiskt material på kort tid åtgår det mycket vatten. Energitransporten i jorden sker i vätskeform. Ju större grönmassa växten har desto mer vatten behövs. Jordärtskocka kan kräva upp till 50 liter per vecka och kvadratmeter under senare delen av säsongen, när tillväxten är stor. Många år av experiment och studier har lett fram till kretsloppskomposten. Under 2009, 2010 och 2011 har försöksodling med jordärtskocka i hushållsavfall dokumenterats med bilder och mätresultat. Skockor av sorten Lola 2009 2010 2011 Kg/m² 9,6 8,2 17 Normalskörd (Wikipedia m.fl.) 2-3 kg/m²
Kompostering klimat och mat Konventionell kompost =nedbrytning Kretsloppskompost =ämnesomsättning O 2 CO 2 = syre = koldioxid Mat och grönmassa Organisk biologisk odling Kretsloppskomposten Arbete Blanda avfallet med jord ungefär 1:1. Täck med jord. Plantera, odla. Välj växter med stor bladmassa. Exempel: jordärtskocka, potatis, tomat, squash eller pumpa. Vattna vattna vattna. Resultat Mindre förluster Upptagning av koldioxid bra för klimatet. Bättre jord Kortare tid + rejäl skörd 7
Den lilla kretsloppskomposten 1. Tag tre plastkärl. Fyll ett med jord. 2. Lägg ett lager jord i botten på ett kärl. 3. Fyll på med blandning av jord och avfall. Lika mycket jord som avfall. 4. När kärlet är nästan fullt täcker man med jord. 5. Upprepa med nästa kärl. Tredje kärlet är tomt. Dags att börja om från början med nya kärl eller skaffa mer jord och fylla nummer tre med kompost. Förvara på svalt ställe eller utomhus. Utomhus kan det behövas lock eller annan täckning för de vilda djurens skull. När våren kommer planterar man. Förslagsvis jordärtskocka, potatis, tomat, squash eller pumpa. Det krävs mycket vatten, särskilt i slutet av säsongen! Öppet för alla försök! LECA-bänken med lock Bengt Flärdh Butgatan 14 602 40 NORRKÖPING 011-168537 bengt.flard@bredband.net