KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN. främjar vetenskaperna och stärker deras inflytande i samhället

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN främjar vetenskaperna och stärker deras inflytande i samhället é

2 Nordstjärnan del av Kungl. Vetenskapsakademiens sigill sedan 1742 GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Christina Ajax, Fräulein Design TRYCK: Åtta.45 Tryckeri AB, 2017 ISBN: 978-91-7190-192-7 Omslagsbild framsida, uppe från vänster och nedåt: Sir Martin Rees, Carl von Linné, Lene Vestergaard Hau (FOTO: JUSTIN IDE), Gunnar von Heijne, Sara Snogerup Linse (FOTO: MARKUS MARCETIC), Staffan Normark (FOTO: MATTIAS PETTERSSON), Li Bennich-Björkman (FOTO: MARTIN CEJIE), Kerstin Fredga (FOTO: MARKUS MARCETIC), Svante Pääbo (FOTO: PUBLIC LIBRARY OF SCIENCE), Barbara Cannon (FOTO: ERIK HUSS), Torsten Wiesel (FOTO: MARKUS MARCETIC), J. Jacob Berzelius, Göran K. Hansson (FOTO: MARKUS MARCETIC), Carl-Henrik Heldin (FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT), Anna Wedell, Nils Nordenskiöld, Stefan Claesson (FOTO: ERIK HUSS), Gunnar Öquist (FOTO: MARKUS MARCETIC), Rita Colwell (FOTO: TORBJÖRN ZADIG), Hans Rosling (FOTO: STEFAN NILSSON), Christina Moberg (FOTO: MARKUS MARCETIC), Alfred Nobel, Marcus Storch (FOTO: ULLA MONTAN, NOBELSTIFTELSEN), Veerabhadran Ramanathan, Mårten Triewald, Juleen Zierath (FOTO: ULF SIRBORN), Tomas Lindahl (FOTO: MARKUS MARCETIC), Sheila Kirkwood, Bert Bohlin, Carl Folke (FOTO: CECILIA NORDSTRAND), Reiko Kuroda, P C Jersild.

3 é är en vetenskapens kraft i samhället kungl. vetenskapsakademien är en obunden, icke-statlig organisation, vars grundregler i sin första paragraf slår fast att akademiens uppgift är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien FRÄMJAR VETENSKAP AV HÖGSTA KVALITET genom att stimulera till utveckling och förnyelse av svensk forskning, STÄRKER VETENSKAPENS STÄLLNING I SAMHÄLLET genom att uppmärksamma viktiga samhällsfrågor, granska dem ur ett vetenskapligt perspektiv och kommunicera resultatet samt MEDVERKAR I SAMARBETET KRING GLOBALA FRÅGOR, med syfte att vara en internationell, vetenskaplig aktör för hållbar utveckling. Ett kunskapsbaserat samhälle som prioriterar utbildning, forskning och innovationer har bäst förutsättningar att möta framtidens utmaningar. FOTO: MARKUS MARCETIC OCH ORASISFOTO NOBELSTIFTELSEN

4 Organisation Akademien består av ca 470 svenska och ca 175 utländska LEDAMÖTER. Tillsammans utgör de Sveriges främsta expertpanel inom vetenskapen. Ledamöterna är organiserade i tio KLASSER: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper samt en klass för humaniora och förtjänst om vetenskap, det vill säga för personer som gjort särskilda insatser för vetenskapen. Akademiens svenska ledamöter sammanträder ca 10 gånger om året för att fatta beslut i frågor av särskild vikt. Ansvaret för verksamhetens utveckling och för effektiv användning av tillgängliga resurser vilar hos AKADEMISTYRELSEN.

5 PRESES är akademiens ordförande som leder både akademimöten och styrelsesammanträden. Tre VICE PRESIDES biträder preses och leder olika kommittéer inom akademien. De är liksom preses valda till dessa förtroendeuppdrag på viss tid. STÄNDIGE SEKRETERAREN är akademiens verkställande ledamot och ansvarar för akademiens organisation, den löpande förvaltningen och genomförandet av de beslut som fattats av akademien. Till sitt förfogande har akademien ett KANSLI med ett 30-tal anställda och med den ständige sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet. Akademien bedriver också verksamhet vid sina fyra FORSKNINGSINSTITUTIONER. Akademien arrangerar presskonferenser för Nobelprisen i fysik och kemi samt Ekonomipriset i sessionssalen, där akademien också sammanträder ca. tio gånger per år. FOTO: YLVA BORGEGÅRD

6 Gubben som gräver, planterar ett träd för efterkommande, användes som symbol i Vetenskapsakademiens handlingar redan i första årgången 1739. ILLUSTRATION: LISA BAUER, GRAVÖR: LARS BÖRNESSON, FOTO: LARS FALCK

7 é främjar vetenskap av högsta kvalitet arbetet med att främja vetenskap av högsta kvalitet bedrivs i första hand inom akademiens klasser och innefattar bland annat remissvar, vetenskapliga möten, forskningen vid akademiens institutioner samt arbetet med priser, belöningar, stipendier och forskartjänster. Remissvar, granskningar och utvärderingar Som obunden, fristående organisation är akademien en välrenommerad remissinstans för i första hand forskningsrelaterade frågeställningar. Akademien utför även granskningar och utvärderingar, till exempel av forskningsstiftelser som Stiftelsen för Strategisk Forskning och KK-stiftelsen. Föreläsningar, konferenser och seminarier Olika initiativ kring aktuella ämnen engagerar både ledamöter och andra inbjudna experter. Initiativ kommer från enskilda ledamöter, akademiens klasser, kommittéer och utskott, eller från någon av nationalkommittéerna. De senare har till uppgift att följa forskningen och svara för kontakterna med internationella vetenskapliga organisationer inom sina respektive ämnesområden. Akademien ger också ut VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER: Acta Mathematica, Acta Zoologica, Ambio, Arkiv för matematik och Zoologica Scripta.

8 Institut Mittag-Leffler i Djursholm, Stockholm. FOTO: LARS FALCK Tvärvetenskapliga workshoppar är en viktig del av Beijerinstitutets verksamhet. FOTO: AGNETA SUNDIN Akademiens forskningsinstitutioner Genom åren har ett stort antal forskningsinstitutioner grundats på initiativ av akademien. Flera av dessa har efter hand knoppats av. Så är till exempel fallet med Naturhistoriska riksmuseet, SMHI, Kristinebergs marina forskningsstation, Abisko naturvetenskapliga station och Institutet för solfysik. Akademien driver idag flera institutioner. BERGIANSKA STIFTELSEN är en botanisk forskningsinstitution belägen i Bergianska trädgården i Stockholm. BEIJERINSTITUTET FÖR EKOLOGISK EKONOMI är ett internationellt forskningsinstitut vars forskning syftar till en djupare förståelse för samspelet mellan ekologiska system och samhällets och ekonomins utveckling. Institutet är en av grundarna till Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. INSTITUT MITTAG-LEFFLER är ett internationellt institut för matematik i Djursholm. Hit kommer ledande matematiker från hela världen för att diskutera matematikens stora problem. CENTRUM FÖR VETENSKAPSHISTORIA förvaltar akademiens arkiv, instrumentsamlingar och Nobelarkiv, och driver projekt kring svensk vetenskapshistoria.

9 Priser, forskartjänster och anslag Att bli invald som ledamot av akademien är i sig ett exklusivt erkännande för framgångsrik forskning. Framstående forskningsinsatser uppmärksammas även på andra sätt, till exempel genom utdelning av akademiens många priser. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för utdelningen av NOBELPRISEN I FYSIK OCH KEMI som belönar upptäckter, uppfinningar och förbättringar som gjort mänskligheten störst nytta. För varje Nobelpris finns en Nobelkommitté som arbetar med nominering och utredning. I detta arbete har akademien etablerat ett betydande internationellt nätverk med framstående forskare och forskningsinstitutioner. Med Nobelprisen definierar akademien den högsta kvalitetsnivån inom internationell vetenskap. Akademien utdelar också SVERIGES RIKSBANKS PRIS I EKONOMISK VETENSKAP TILL ALFRED NOBELS MINNE enligt samma principer som gäller för Nobelprisen. Nobelpriset och Nobelmedaljen är av Nobelstiftelsen registrerade varumärken. Peter Higgs mottar Nobelpriset i fysik 2013 från H.M. Konungen vid ceremonin i Konserthuset. FOTO: ALEXANDER MAHMOUD NOBEL MEDIA

10 H.M. Konungen överlämnar Crafoordpriset i matematik 2016 till Yakov Eliashberg. FOTO: MARKUS MARCETIC SJÖBERGPRISET. År 2016 grundades Sjöbergsstiftelsen av Bengt Sjöberg i syfte att främja cancerforskningen och förbättra dagens behandlings metoder, i synnerhet för människor som drabbats av lungcancer. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för att årligen dela ut priset till en framstående cancerforskare eller grupp av cancerforskare. Priset består av ett personligt pris och ett stort forskningsanslag. CRAFOORDPRISET. Anna-Greta och Holger Crafoords fond stiftades 1980 med syfte att främja grundforskning inom prisområdena matematik och astronomi, biovetenskaper (företrädesvis ekologi), geovetenskaper samt polyartrit (till exempel ledgångsreumatism). Såväl ett stort internationellt pris som forskningsanslag till svenska forskare delas ut alternerande bland de nämnda disciplinerna. GÖRAN GUSTAFSSONPRISEN. Sedan 1991 utdelar Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning priser till unga forskare som bedöms ha särskilt goda möjligheter att göra framstående insatser inom matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Akademien ansvarar för utrednings- och kommunikationsarbetet och belöningen utgörs av ett personligt pris och ett stort forskningsanslag fördelat över tre år.

11 ROLF SCHOCKPRISEN. I enlighet med Rolf Schocks testamente utser akademien sedan 1993 en pristagare i logik och filosofi och en i matematik. Kungl. Musikaliska Akademien och Kungliga Akademien för de fria konsterna utser pristagare i de musikaliska och de visuella konsterna. SÖDERBERGSKA PRISET utdelas sedan 1986 alternerande vartannat år inom ekonomisk vetenskap och rättsvetenskap av akademien och vartannat år inom medicin av Svenska Läkaresällskapet. Priset finansieras av Torsten Söderbergs Stiftelse. Utöver dessa delar akademien ut många andra priser inom olika ämnesområden med medel från stiftelser som förvaltas av akademien. Akademien delar också ut medel för forskning och utbildning i form av stipendier, anslag, forskarutbyten och forskartjänster. Sedan år 2000 har akademien tillsatt över 200 särskilda forskartjänster för unga forskare och ett antal akademiprofessurer inom olika ämnesområden. Tjänsterna finansieras av stiftelserna KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE, MARIANNE OCH MARCUS WALLENBERGS STIFTELSE, TOBIAS STIFTELSEN samt TORSTEN SÖDERBERGS STIFTELSE. I samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien driver Knut och Alice Wallenberg Stiftelse fyra forskarprogram vilka är Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg akademiprogram i matematik, Wallenberg Clinical Scholars och Wallenberg Clinical Fellows. Ilona Riipinen vid Stockholms universitet, är Wallenberg Academy Fellow och forskar bland annat om hur moln och nederbörd bidrar till en renare luft. FOTO: MARKUS MARCETIC Sten Eirik W. Jacobsen vid Karolinska Institutet är innehavare av Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2015. FOTO: MARKUS MARCETIC

12 é stärker vetenskapens ställning i samhället vetenskapsakademien arbetar för att sprida kunskap och information om vetenskapliga resultat i samhället, motverka okunskap och faktaresistens, och bidra till en kunskapsbaserad utveckling. Akademien vänder sig till såväl beslutsfattare och opinionsbildare som skolelever och allmänhet. Arbetet bedrivs tvärdisciplinärt och innefattar bland annat akademiens permanenta kommittéer, tidsbegränsade utskott och arbetsgrupper. Akademiens permanenta kommittéer Akademien har fyra permanenta kommittéer som arbetar med några av akademiens mest centrala verksamheter: KOMMITTÉN FÖR FORSKNINGSPOLITISKA FRÅGOR KOMMITTÉN FÖR INTERNATIONELLA FRÅGOR KOMMITTÉN FÖR MILJÖFRÅGOR KOMMITTÉN FÖR SKOLFRÅGOR De har som uppgift att initiera, samordna och bereda akademiens aktiviteter inom sina respektive områden. Akademien arbetar också med KOMMITTÉN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, som består av representanter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Svenska Akademien. Kommitténs uppgift är att följa situationen för forskare världen över som utsätts för olika former av rättsövergrepp. Kommitténs arbete är baserat på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och andra internationella konventioner.

13 Utskott och arbetsgrupper Frågor som rör vår energi griper ofta över många olika kunskapsområden. Akademiens ENERGIUTSKOTT utreder och sammanställer kunskap om aktuella energifrågor med tonvikt på vetenskapliga och tekniska aspekter. Trender i tillförsel och användning av energi samt pågående forskning, utveckling och demonstrationsprojekt ligger till grund för analyserna. Perspektivet är globalt och sträcker sig till år 2050. Resultatet av arbetet sprids till aktörer inom energiområdet och till allmänheten. Den fria grundforskningens betydelse lyfts fram i broschyren DEN OVÄNTADE NYTTAN. Många exempel ges på hur grundläggande forskning utan att vara styrd av tankar på tillämpningar ändå varit till stor nytta för samhället. Historien är full av oväntade upptäckter som nu är grunden för självklara ting i vardagen, som vårt uppkopplade IT-samhälle, sjukvård och läkemedel som håller oss friska eller nya material med fantastiska egenskaper. En rad aktuella samhällsfrågor behandlas i broschyrer, utredningar och via akademiens webbplats. Detta gäller till exempel miljöfrågor, skolfrågor och sjukvårdsfrågor. Akademiens publikationer finns för nedladdning på http://kva.se

14 é medverkar i samarbetet kring globala frågor det internationella samarbetet hanteras i första hand av akademiens kommitté för internationella frågor och innefattar i första hand samarbete inom ramen för internationella akademi- och forskningsorganisationer. Sverige företräds av akademien i ett flertal internationella organisationer. The International Council for Science, ICSU, är en organisation för ett stort antal icke-statliga vetenskapliga sammanslutningar. Akademien är huvudman för ett flertal nationalkommittéer som representerar Sverige i ICSU:s olika ämnesunioner. Inom den Europeiska Unionen finns flera samarbetsorganisationer för vetenskapsakademier; där samarbetar Vetenskapsakademien med systerakademier i en rad europeiska länder. European Academies Sciences Advisory Council, EASAC, som erbjuder vetenskapligt faktaunderlag till Europas beslutsfattare, grundades vid ett möte i Kungl. Vetenskapsakademien 2001. En annan europeisk organisation, ALLEA, erbjuder kontaktnät och erfarenhetsutbyten vad gäller forskningspolitik, etik, utbildning och forskarutbyte inom Europa. Akademien deltar också aktivt i en rad andra organisationer och sammanslutningar, i vilka många av världens akademier, forskningsråd och liknande organisationer ingår. Hållbar utveckling Akademien deltar i arbetet kring globala frågor med syfte att vara en internationell, vetenskaplig aktör för hållbar utveckling.

15 Deltagare och resurspersoner i Beijer Young Scholars (BYS) workshop juni 2016, på Ekskäret i Stockholms skärgård. Med BYS vill Beijerinstitutet skapa internationella nätverk av unga forskare och stimulera framväxten av nya forskningområden och nya sätt att samarbeta tvärvetenskapligt kring frågor som rör globala utmaningar. FOTO: CHRISTINA LEIJONHUFVUD BEIJERINSTITUTET, en av akademiens institutioner, bedriver studier i gränsområdet mellan ekologi och ekonomi. Institutet driver sedan 2006 Stockholm Resilience Centre tillsammans med Stockholm Environment Institute och Stockholms universitet. GLOBAL ECONOMIC DYNAMICS AND THE BIOSPHERE är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid akademien som undersöker dynamiska kopplingar mellan globala miljö- och samhällsförändringar och mänsklighetens utveckling och välbefinnande. Den internationella miljötidskriften AMBIO ges ut av akademien och publicerar forskningsrapporter och vetenskapliga översiktsartiklar inom samtliga miljöforskningsdiscipliner.

16...stimulerar intresset för naturvetenskap och matematik i skolan é sedan början av 1980-talet har akademien startat och engagerat sig i många verksamheter som syftar till att förbättra skolundervisningen och locka till lärande om naturvetenskap. Akademien vill stödja och uppmuntra lärare i deras viktiga arbete. Därför utdelas Bejerstiftelsens LÄRARPRIS till Ingvar Lindqvists minne för förtjänstfulla undervisningsinsatser inom matematik och naturvetenskap. INSPIRATIONSDAGAR för lärare i gymnasiet och grundskolan arrangeras i samarbete med till exempel Skolverket med målet att inspirera lärare genom att presentera spännande nyheter från forskningen inom naturvetenskap och matematik. Akademien arrangerar också lärardagar i fysik och Ingvar Lindqvistdagen, som främst riktar sig till lärare och skolledare. Ingvar Lindqvistdagen Ingvar Lindqvistpristagaren i NO 2011, Peter Lindström, Nyströmska skolan i Söderköping. FOTO: GÖRAN HEDLUND

17 Vetenskapsakademiens populärvetenskapliga Nobelaffischer produceras varje år och är dess mest spridda trycksak. Den primära målgruppen är gymnasieungdomar, men de efterfrågas också av många forskningsinstitutioner världen över. fokuserar på frågeställningar kring skola och undervisning bland annat presenterar Lindqvistpristagarna sitt pedagogiska arbete. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK FÖR ALLA, NTA, startades av Kungl. Vetenskapsakademien tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, och erbjuder utvecklingsmöjligheter för skolundervisningen i naturvetenskap och teknik. I utbildningsprogrammet ingår handledningar för lärare och elever, materielsatser för laborativt arbete och utbildningar för temautbildare och NTA-samordnare. NTA drivs av den ekonomiska föreningen NTA Skolutveckling, där akademien finns representerad både i styrelsen och det vetenskapliga rådet. Programmet omfattar idag ca 170 000 barn/ elever och ca 8 000 förskolepedagoger/lärare. Affischer med populärvetenskapliga beskrivningar av Nobelprisen i fysik och kemi samt Ekonomipriset produceras årligen och distribueras till gymnasieskolor och naturvetenskapliga institutioner vid universitet och högskolor.

18 é är en lärd institution med tradition kungl. vetenskapsakademien bildades 1739 av Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, Sten Carl Bielke, Carl von Linné, Mårten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm. De hade som mål att utveckla praktiska nyttigheter inom jordbruk, skogsbruk och gruvnäring till gagn för landets uppbyggnad efter den svåra tid som följt i spåren av stormaktstidens krig. Akademiens nuvarande verksamhet bygger på den grund som kemisten Jöns Jacob Berzelius lade, då han som ständig sekreterare på 1820-talet omdanade verksamheten. Inriktningen fick då mer betoning på grundforskning inom matematik och naturvetenskap. Sedan instiftandet 1739 har ca 1 700 svenska och ca 1 250 utländska ledamöter invalts i akademien. Carl von Linné (23 maj 1707 10 januari 1778), en av akademiens grundare och svensk botaniker, läkare och zoolog. Linné lade grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken som grupperar växter och djur. Linné var sin tids främste botaniker och en av de första ekologiska tänkarna. Carl von Linné (1707 1778), en av akademiens grundare och svensk botaniker, läkare och zoolog. Akademiens huvudbyggnad i Frescati i Stockholm, som invigdes 1915, inrymmer idag akademiens kansli och många av dess verksamheter. FOTO: THOMAS WINGSTEDT

19 Omslagsbild baksida, uppe från vänster och nedåt: Bo Sundqvist (FOTO: ERIK HUSS), Anna-Karin Tornberg (FOTO: HENRIK GUSTAVSSON), Per Olof Hulth (FOTO: TERESA VALLON HULTH), Arvid Carlsson (FOTO: JOHAN WINGBORG), Deliang Chen (FOTO: JACINTA LEGG), Ari Laptev (FOTO: VLADIMIR MAZ YA), Britt-Marie Sjöberg (FOTO: MARIA LIND- STRÖM), Jonas Frisén (FOTO: CAMILLA SVENSK), Sune Svanberg, Lars Calmfors, Catherine Cesarsky, Olle Häggström, Ylva Engström (FOTO: SIMON SÖDERBERG), Gösta Mittag-Leffler, Partha Dasgupta, Kersti Hermansson, Emanuelle Charpientier (FOTO: HALLBAUER & FIORETTI) Bengt Kasemo (FOTO: JAN-OLO F YXELL), Inga Fischer-Hjalmars, Bengt Samuelsson (FOTO: GUNNAR ASK), Catharina Larsson (FOTO: TORBJÖRN ZADIG), Erling Norrby, Björn von Sydow, Pierre Deligne (FOTO: RANDALL HAGADORN), Peter Gärdenfors (FOTO: M. EARTHY), Christer Fuglesang (FOTO: ESA ANNEKE LE FLOC H 200), Anders Björner, Barbro Åsman, Svante Arrhenius, Gunnar Wetterberg (FOTO: JENNY LUNDBERG), Per Krusell (FOTO: LASSE LYCHNELL), Carl Woese.

BOX 50005 (LILLA FRESCATIVÄGEN 4 A), SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN RECEPTION +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE, HTTP://KVA.SE, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.