2014-05-15 Nyhetsbrev maj 2014!! Ändringsregler öppnar för spridda tolkningar En vacker vårdag i april anordnade Boverket en workshop i ämnet "Ändring - Ombyggnad". Bakgrunden är att Boverket har identifierat två delar i den nya Plan- och bygglagstiftningen som inte fungerar så väl. Den ena är kontrollplanerna och den andra är ändringsreglerna. Dagens aktuella fråga är att göra en bedömning om ändringen är att betrakta som enbart ändring, eller som ombyggnad. Vid ändring är berörd del enbart den ändrade delen. När det gäller ombyggnad berörs hela byggnaden, eller om det är oskäligt, delar av byggnaden. Vid ombyggnad kommer alltså en rad följdkrav som i många fall är kostnadsdrivande. Vid workshoppen deltog representanter för olika myndigheter, branschorganisationer. Dessutom medverkade intresseorganisationer för fastighetsägare, både offentliga och privata. Med utgångspunkt från de svar som deltagarna gav så kunde vi förstå att det fanns en vid spridning i hur ändringsreglerna tolkades. Boverkets farhågor om att det är ett problem kunde bara bekräftas. En representant för Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, kunde redovisa en undersökning i landets kommuner som visade på stora skillnader i bedömningen. I redovisningen framkommer det att för hård tolkning av om det är en ändring eller ombyggnad leder till att fastighetsägaren blir förhindrad att genomföra energi- och tillgänglighetsförbättringar av ekonomiska skäl. Man gick så långt att man påstod att om reglerna tolkas alltför hårt, förhindras renoveringar och förbättringar. SABO ställde frågan: "Hur gör en villaägare? Det är mycket sällan vi ser en villaägare bygga om sin 40-åriga villa i syfte att klara nyproduktionskraven för småhus vad avser energi och tillgänglighet. Varför inte? Den som bor där, vill inte betala för dessa investeringar. Dvs. de är inte lönsamma" I mångt och mycket kan konstateras att fastighetsägarnas åsikt kan sammanfattas i det gamla uttrycket: "Strävan efter det bästa är det godas fiende". Ett uttryck som Boverket har blivit delgiven tidigare. När jag googlade uttrycket upptäckte jag att Boverket publicerat en redovisning av "Boverket Rådslag om byggregelfrågor, Foresta 2009-11-04" med samma kommentar från en deltagare, kompletterat med: "Ska hela karusellen dra igång bara för att fastighetsägaren vill förbättra exempelvis luftkvalitén eller asbestsanera?"
!! Boverket har för avsikt att återkomma med en vägledning i ärendet. SABOs fullständiga redovisning hittar du efter ordinarie nyhetsartiklar i detta dokument. Kontakt Kjell Fallqvist, ordförande Sveriges Brandkonsultförening Tfn: 070-850 22 00 E-post: kjell.fallqvist@brandkonsulten.se Brandskydd 2014 fokuserar på konkreta lösningar Landets största konferens om byggnadsteknisk brandskydd äger i år rum i Täby park den 26-27 november. Sveriges Brandkonsultförening är huvudarrangör tillsammans med Informationsbolaget. Konferensen är liksom tidigare indelad i tre temablock. Årets block är: 1. Myndigheter, processer och regler 2. Lösningar: Konkreta svar på brandskyddsfrågor 3. Forskning inom brandskydd Väletablerad konferens med brett innehåll Brandskydd är en väletablerad konferens och mötesforum för folk i branschen och erbjuder ett varierande program med många intressanta föredrag. Årets konferensprogram är under bearbetning, men kommer bland annat att innehålla: BBR 20-årsjubileum (1994-2014, 20 år och 20 revideringar), då, nu och framåt. Så får vi ett rättssäkert brandskydd Vad hände med skriftlig redogörelse? Så löser vi brandskyddet vid utförandekontroller Lösningar på brandskydd vid om- och tillbyggnader Sprinklerforskningen just nu, vilka svar och lösningar har den gett oss?
!! Vi breddar konferensen till att omfatta flera aktörer inom branschen. Ny samarbetspartner i år är Brandforsk, som genom sina många forskningsprojekt tillsammans med försäkringsbolagen och industrin i Sverige varit en stor aktör på marknaden. Brandforsk har fört utvecklingen inom det förebyggande brandskyddsarbetet ständigt framåt. Sveriges Byggnadsinspektörer, FSB, är ytterligare en av våra nya samarbetspartners, Byggnadsinspektörerna har en betydande roll i byggprocessen. FSB samarbetar nära med både Boverket och Sveriges kommuner och landsting i många viktiga frågor. Vilka står bakom Brandskydd 2014 och vem är eventet till för? Brandskydd 2014 arrangeras av Sveriges Brandkonsultförening, bestående av de tolv största och ledande brandkonsultföretagen i Sverige och Informationsbolaget tillsammans med Sprinklerfrämjandet, NSD (Näringslivets Säkerhetsdelegation), Brandforsk samt Sveriges byggnadsinspektörer. Programkommittén består av Per-Anders Marberg, Bengt Dahlgren Brand & Risk, Martin Olander, Brandskyddslaget, samt David Tonegran, Tyréns/Bricon. I anslutning till konferensen finns en utställning där ett antal företag inom branschen presenterar sina produkter och tjänster. Precis som tidigare år kommer det att anordnas en konferensmiddag på kvällen för alla konferensdeltagare och utställare. Brandskydd 2014 riktar sig till byggentreprenörer, arkitektfirmor, installationsentreprenörer, fastighetsbolag, industribolag, räddningstjänsten, stadsbyggnadskontor, riskplanerare, brandskyddskonsulter, försäkringsbolag, brandoch säkerhetsansvariga. Deltagaravgift: 3 475 kronor exklusive moms. I avgiften ingår kaffe, två luncher och dokumentation. Anmälan och mer information finns på www.brandskydd2014.se För information om utställartorget, kontakta Gustaf Erichs, 070-833 43 63. Kontakt Per-Anders Marberg Tfn: 031-720 25 46 E-post: per-anders.marberg@bengtdahlgren.se Nattis het fråga på referensgruppens senaste träff Boverkets referensgrupp för revideringar av BBR höll ett av sina två årliga möten torsdagen den 8 maj i Solna. På agendan fanns bland annat följande punkter: Presentation av Mikael Nordström, ny enhetschef på Boverkets enhet för tekniska egenskaper, där Brand finns representerade. BBR 21 Tidsplan BBR 21 dras för Boverkets generaldirektör den 17 juni och beräknas träda i kraft den första juli.
!! Återkoppling efter remissen Remissvaren kommer att sammanställas till årsskiftet. Det har inkommit omfattande synpunkter i hälften av samtliga remissvar. Flest synpunkter har inkommit på reglerna om Nattis. De flesta ansåg att den angivna säkerhetsnivån är för låg. På verksamhetsklass 3b, studentboende och asylboende inkom det också många synpunkter. Svaren angav både att den angivna säkerhetsnivån är för hög eller för låg. Nattis Boverket har valt att bryta ut Nattis ur BBR 21, eftersom det inte var ett regeringsuppdrag, till skillnad från Vk3b. Ytterligare orsak till detta är att det inkom mycket kritik mot säkerhetsnivån för Nattis. Boverket har för avsikt att utreda Nattis för att kunna ta in nya regler i kommande revideringar av BBR. Boverkets regeringsuppdrag om expertgrupp för byggskador och byggfel Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda behovet av kommission som hanterar byggskador och byggfel. Anders Johansson är projektledare för utredningen. Bakgrunden är bland annat de takras som inträffade 2010-2012. Kommande PBL-ändringar kort information Anders Larsson på Boverket informerade om den kommande propositionen om bygglovsbefriade byggnader, utbyggnader och ändringar. Vägledningar utgivna av Boverket Boverket kommer under året att publicera två vägledningar. Den första ska underlätta bedömningen om en ändring av en byggnad ska bedömas som en ombyggnad eller enbart som en ändring. Den andra vägledningen ska ge råd om vad en kontrollplan ska innehålla. Kontakt Kjell Fallqvist Tfn: 070-850 22 00 E-post: kjell.fallqvist@brandkonsulten.se Boverket kan inrätta en egen haverikommission Anders Sjelvgren, avdelningschef på Boverket, föreläste om kontrollsystem, tillsyn och framtiden. Föreläsningen ägde rum under Brandkonsultföreningens årsmöte i mars 2014. Boverket ser ett stort behov av vägledning avseende kontrollplanerna. Det saknas idag en samsyn mellan bransch, kommuner och kontrollansvariga. Detta är något som även brandkonsultbranschen kan skriva under på. Bristerna skapar en osäkerhet och riskerna för ett åsidosättande av reglerna ökar.
!! Ystadsraset 2012, där ett nybyggt trevåningshus rasade, fick tjäna som diskussionsexempel. Slutrapporten visar på att man använt för klena stålpelare. Statens haverikommission vill nu att Boverket skärper sina regler för kontroll av byggen. Dessa måste granskas av någon som själv inte har deltagit i arbetet. Boverket ställer sig frågande till om kvalitetssäkringen inom byggbranschen fungerar, och vilken dokumentation som görs. Brist i tillsynsansvar Kommunens tillsynsansvar kom upp som en naturlig följd av ovanstående diskussion. Här ser Boverket en brist i att tillsynen sker när allt redan är klart, vilket gör det svårt att tillse exempelvis brandskyddsåtgärder och konstruktionsdetaljer. Boverket vill därför att tillsynen istället ska ske under byggskedet. Utredning om expertfunktion inleds För framtiden ser Boverket att uppföljning av reglernas efterlevnad blir viktigare än nya revideringar. Utöver detta har Boverket nu att utreda en expertfunktion för byggskador enligt ett regeringsbeslut från januari 2014. Urklipp från regeringsuppdraget: Om Boverket kommer fram till att en expertfunktion bör inrättas, ska Boverket föreslå: vilken organisatorisk form som expertfunktionen bör ges vad som ska kunna bli föremål för expertfunktionens behandling vad som ska utlösa ett agerande från expertfunktionen hur expertfunktionens arbete ska återföras till byggsektorn hur expertfunktionens arbete ska utvärderas, samt hur expertfunktionens arbete ska finansieras. Vid behov ska Boverket lämna förslag på ändringar i lag eller förordning Senast 30 juni ska uppdraget redovisas. Resultatet kan bli en egen haverikommission. Utredning om en eventuell haverikommission, samt fokus på kontroll och uppföljning, var något som verkade falla i god jord hos flera åhörare: Att låta bli att revidera reglerna ett tag och istället satsa på att följa reglerna tilltalar mig mycket, sade en årsmötesdeltagare. Kontakt Martin Olander Tfn: 08-588 188 57 E-post: martin.olander@brandskyddslaget.se Brandkonsultföreningen har lämnat remissvar om höga hus Sveriges Brandkonsultförening har lämnat svar på Räddningstjänsten Syds rekommendation om skriften Förutsättningar för insats i höga byggnader. Brandkonsultföreningen anser att det är bra att denna typ av vägledande dokument publiceras. Det är däremot mycket viktigt att vara tydlig och skilja på nationella krav och lokala rekommendationer. Eventuella upplevda brister i byggreglerna får inte kompenseras med lokala byggregler.
!! Konkreta synpunkter på rekommendationsdokumentet Vissa av lösningarna som presenteras innefattas av den analytiska dimensioneringen för Br0 och kräver verifiering. Råden bör endast omfatta förenklad dimensionering. Gällande sekundär kraftkälla, där Räddningstjänsten Syd inte delar Boverkets uppfattning, så kan inte en kommunal förvaltning göra andra tolkningar än den regelskrivande myndigheten. Avseende radiosamband så det mycket tveksamt om det är fastighetsägaren ansvar att säkerställa detta. Enligt LSO ligger ansvaret på räddningstjänsten att planera och organisera räddningsinsatser. Detta för att insatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Angående tryck och flöden kan inte en kommunal förvaltning ställa högre krav än BBR utan att särskilda skäl föreligger och att behovet verifierats. Gällande utformning av sluss så är detta fria tolkningar av BBR. Det är inte räddningstjänstens roll att tolka BBR på så sätt att man säger sig kunna avgöra vad som är rätt och fel utan att kunna visa detta med hänvisning till föreskrift och råd. För att öka förståelsen skulle det vara bra om Räddningstjänsten Syd beskrev er taktik för insats i höga byggnader och även hur stor räddningsstyrkan är och vilken utrustning tar ni normalt med upp. Remissvaret från Sveriges Brandkonsultförening och Räddningstjänsten Syds dokumentation i sin helhet Förutsättningar för insats i höga byggnader, finner du längst ner i detta dokument. Kontakt Johan Hallencreutz Tfn: 070-300 00 70 E-post: hallencreutz@fireab.se
Problem med ombyggnadsreglerna Therese Rydstedt, SABO
Oklara regler När BÄR infördes i BBR en skärpning enligt branschen men inte enligt Boverket. Bygglovhandläggare och byggnadsinspektörer tolkar reglerna mycket olika i olika kommuner
Konsekvenser av olika tolkningar Om reglerna tolkas mjukt kan de flesta bolag fortsätta renovera i den takt de har tänkt sig samt göra de förbättringar i energi och tillgänglighet de har råd med Om reglerna tolkas för hårt så hindras förbättringar/renoveringar
Förnyelse av fastighetsbestånd Fastighetens överlevnad måste säkras. Utöver måste åtgärdena så bör fastighetsägaren göra de åtgärder som är lönsamma inom energi och tillgänglighet Olönsamma åtgärder bör inte utföras Det är inte lönsamt att bygga om ett hus så att det klarar nyproduktionsreglerna
Hur gör en villa-ägare? Det är mycket sällan vi ser en villaägare bygga om sin 40-åriga villa i syfte att klara nyproduktionskraven för småhus vad avser energi och tillgänglighet Varför inte? Den som bor där, vill inte betala för dessa investeringar. Dvs de är inte lönsamma
Oklara regler stoppar renoveringarna Vi står inför mycket omfattande renoveringar och de strategiska besluten för tusentals lägenheter kan inte fattas med oklara regler som grund, Fastighetsägare tvingas då att skjuta upp och endast plocka detaljer eller enstaka hus
Bilder från Bofast undersökning Intervju/enkät med133 kommuner
Bilder från Bofast undersökning
Totalrenovera definieras i denna undersökning som: Stambyte, nya ytskikt samt ny planlösning i några badrum
Vi önskar Tydliga, förutsägbara, sunda regler som möjliggör bra åtgärder i beståndet.
SLUT
!!!! Sveriges(Brandkonsultförening(BRA,"vill"lämna"synpunkter"på" nedanstående"remisser."sveriges"brandkonsultförenings"syfte"är" främja"brandkonsultföretagens"marknad"och"anseende."detta"ska"ske" genom"att"verka"för"en"väl"fungerande"marknad"där"aktörerna"håller" en"hög"nivå"på"sina"tjänster."föreningen"ska"verka"ur"ett"företagara perspektiv"för"att:! Etik"och"moral"inom"medlemsföretagen"i"branschen"upprättA hålls."påverka"de"processer"som"styr"brandkonsultföretagens"roll"på" marknaden."bevaka"branschens"intressen"i"förhållande"till"företag," institutioner,"myndigheter"och"media"mm."fungera"som"debattör"och" opinionsbildare"i"branschgemensamma"frågor."vara"en"naturlig" remissinstans"för"myndigheter,"universitet"och"forskningsa organisationer"mm. Sveriges"Brandkonsultförening"bildades"2008"och"organiserar"idag"tolv" företag"som"representerar"mer"än"hälften"av"de"aktiva"branda konsulterna"i"sverige."sveriges"brandkonsultförening"vill"med"detta" svar"främst"påverka"de"processer"som"styr"brandkonsultföretagens"roll" på"marknaden."våra"medlemsföretag"väljer"själva"hur"de"vill" kommentera"remissen"och"i"dessa"svar"återges"synpunkter"på"specifika" delar"i"detalj." " " " " " "
!!! Remiss&angående&Förutsättningar&för&insats&i&höga& byggnader&(räddningstjänsten&syd) Sveriges"Brandkonsultförening"kommenterar)inte)tekniska)detaljer) utan)dessa)lämnas)in)av)respektive)företag.)sveriges) Brandkonsultförenings)synpunkter)är)av)mer)principiell)karaktär. Sveriges)Brandkonsultförening"anser)att)det)är)bra)att)denna)typ)av) vägledande)dokument)publiceras.)det)är)emellertid)mycket)viktigt)att) vara)tydlig)och)skilja)på)nationella)krav)och)lokala)rekommendationer.) Eventuella)upplevda)brister)i)byggreglerna)får)inte)kompenseras)med) lokala)byggregler. Vissa)av)lösningarna)som)presenteras)innefattas)av)den) analytiska)dimensioneringen)för)br0)och)kräver)verifiering.) Råden)bör)endast)omfatta)förenklad)dimensionering.) Gällande)sekundär)kraftkälla,)där)Räddningstjänsten)Syd)inte) delar)boverkets)uppfattning,)så)kan)inte)en)kommunal) förvaltning)göra)andra)tolkningar)än)den)regelskrivande) myndigheten.) Avseende)radiosamband)är)det)mycket)tveksamt)om)det)kan) åläggas)fastighetsägaren)att)säkerställa)detta.)då)det)enligt)lso) åligger)räddningstjänsten)att)planera)och)organisera) räddningsinsatser)så)de)kan)påbörjas)inom)godtagbar)tid)och) genomföras)på)ett)effektivt)sätt.) Angående)tryck)och)flöden)så)kan)inte)en)kommunal)förvaltning) ställa)högre)krav)än)bbr)utan)särskilda)skäl)föreligger)och)att) behovet)verifierats.) Gällande)utformning)av)sluss)så)är)detta)fria)tolkningar)av)BBR.) Det)är)inte)räddningstjänstens)roll)att)tolka)BBR)på)så)sätt)att) man)säger)sig)kunna)avgöra)vad)som)är)rätt)och)fel)utan)att) kunna)visa)detta)med)hänvisning)till)föreskrift)och)råd.
!!! För)att)öka)förståelsen)så)skulle)det)vara)bra)om)ni)beskrev)er) taktik)för)insats)i)höga)byggnader)och)även)hur)stor) räddningsstyrkan)är)och)vilken)utrustning)tar)ni)normalt)med) upp.)! " Sveriges)Brandkonsultförening"tackar)för)möjligheten)att)få)lämna) synpunkter)på)dessa)remisser.)! ) Med)vänlig)hälsning,) Johan)Hallencreutz,)remissansvarig)på)Sveriges)Brandkonsultförening!
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Råd och anvisning Förutsättningar för insats i höga byggnader Version 1.0 1
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Inledning Denna råd och anvisning beskriver vad Räddningstjänsten Syd anser vara viktigt att beakta vid projektering av höga byggnader så att räddningstjänsten kan genomföra en effektiv insats i objektet. Dokumentet avser att beskriva vilka förutsättningar som krävs för att en invändig insats i höga byggnader ska kunna genomföras på ett säkert sätt samt tolka de föreskriftskrav som berör höga byggnader i Boverkets byggregler. Omfattning och ansvar Dokumentet kan utgöra ett stöd vid projektering av höga byggnader för byggherrar, brandkonsulter, förvaltare och andra personer så att tillräckligt bra förutsättningar för räddningstjänstens insats ska kunna skapas. Dokumentet är tänkt att fungera som en vägledning och måste läsas tillsammans med aktuell lagstiftning. Med höga byggnader avser Räddningstjänsten Syd byggnader över 10 våningar. Denna nivå har valts utifrån det föreskriftskrav i BBR 5:734 som anger att byggnader över denna höjd ska förses med räddningshiss. Primärt kommer de delar av BBR som berör brandvattenförsörjning och räddningshissar att tolkas och förtydligas. Sett ur räddningstjänstens perspektiv måste räddningspersonalens säkerhet vara uppfylld för att kunna genomföra en säker insats. I AFS 2007:7, 12 anges att säker tillgång till släckvatten ska finnas för att en rökdykarinsats ska kunna genomföras. I samband med en sådan insats genomförs en riskbedömning i vilken vattentillgången måste kunna säkerställas. Eftersom räddningstjänsten i höga byggnader kommer att använda fast installerad utrustning för vattentillförsel ställs det krav på bland annat redundans, tryckövervakning och liknande. I byggnader upp till 40 meter ansvarar räddningstjänsten själv för att säker vattentillgång finns. I högre byggnader än 40 meter måste tekniska system finnas och vara dimensionerade så att räddningstjänsten kan säkerställa vattentillgången vid insats. Vad gäller räddningshissar anser Räddningstjänsten Syd att de ska vara besiktade som räddningshiss enligt standarden för att arbetsmiljön ska anses vara säker vid hissanvändning. Dokumentet omfattar endast nyproduktion och större ändring som medför krav på att dagens bygglagstiftning ska uppfyllas. Särskild hänsyn måste tas vid projektering av Br 0-byggnader. Befintliga höga byggnader berörs inte. De verksamhetstyper som omfattas av denna råd och anvisning är normalstora bostadslägenheter samt mindre kontorslokaler. Vid verksamhetstyper så som samlingslokaler, större restauranger, kontorslandskap och andra lokaler med stora volymer ska denna råd och anvisning endast användas efter samråd med Räddningstjänsten Syd. 2
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Räddningshiss Enligt BBR 5:734 gäller att byggnader med fler än tio våningsplan ska förses med minst en räddningshiss. Om byggnadens respektive våningsplan överstiger 900 m 2 bör byggnaden förses med två stycken räddningshissar. Räddningstjänsten Syd förutsätter att standard SS-EN 81-72 tillsammans med funktionskrav i BBR används för dimensionering av räddningshiss och att räddningshissen inte används som en del i byggnadens utrymningsstrategi, i enlighet med de antaganden som ligger till grund för SS-EN 81-72. Användning Räddningshissen används av räddningstjänsten för att förflytta räddningspersonal och nödvändig utrustning på ett snabbt sätt inom byggnaden. Normal taktik innebär att räddningspersonalen tar hissen upp i byggnaden och kliver av på våningsplanet under brandplanet för att därifrån använda trapphus upp till brandplanet. Det kan dock inte säkerställas att räddningspersonalen fått rätt uppgift om brandplan vilket kan medföra en risk att de anländer direkt till brandplanet. Därmed är det av stor vikt att räddningshissen och tillhörande sluss är utformade på ett robust sätt. Placering av hiss För att kunna genomför en insats inom en rimlig tid i byggnaden är det nödvändigt att räddningshissens placering är genomtänkt. Räddningstjänsten Syd anser att räddningshissen ska vara placerad i anslutning till byggnadens huvudangreppsväg/-ar samt vara väl skyltad med piktogram enligt standarden för räddningshiss. Det är även viktigt att räddningshissen placeras i nära anslutning till ett brandtekniskt avskilt trapphus där stigarledning finns för att medge en snabb räddningsinsats. Vidare ska hisschakt för räddningshiss utgöra egen brandcell enligt BBR 5:734. Utformning av sluss Enligt standarden för räddningshissar krävs en brandsluss framför hissens dörrar på respektive våningsplan, detta är även ett föreskriftskrav i BBR. Brandslussen ska utformas som egen brandcell och avskiljas från andra utrymmen i brandteknisk klass EI 60. Brandslussens funktion är avgörande för räddningspersonalens säkerhet och det är viktigt att det inte finns något i slussen som kan påverka säkerheten, till exempel förråd med brännbart material. Om räddningspersonalen av någon anledning anländer med räddningshissen direkt till brandplanet är slussen av stor vikt för räddningspersonalens säkerhet. Enligt Boverkets svar i remiss till brandkapitlet i BBR 19 framgår att en ordinär lägenhetskorridor inte får utgöra sluss framför räddningshiss. Dörrar till brandslussen ska utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 S mc, detta gäller även hissdörrarna. På grund av bristande täthet i hissdörrar kan detta medföra att hissdörren behöver kompletteras med en slagdörr med brandklass enligt ovan. Om hisskorgen har två dörrar ska brandsluss finnas framför båda hissdörrarna på samtliga våningsplan. Räddningstjänsten Syd anser att brandslussens storlek ska vara minst lika stor som det mått som anges för räddningshissens hisskorg i SS-EN 81-72. In och utträde från räddningshissen till brandslussen ska alltid ske på samma sida av hisskorgen. Nedan redogör Räddningstjänsten Syd för två exempel som anses uppfylla gällande regelverk och ett omdiskuterat exempel som Räddningstjänsten Syd inte anser uppfylla gällande regelverk. 3
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Figur 1. Utformning av sluss OBS är alternativ 1 förenlig med BBR, eller krävs slagdörr framför hissdörr? Går det att hantera med brandcellsgräns kring hisschakt där hissdörrar förstärks med övertryckssättning? Fråga: Finns andra alternativ som kan vara rimliga? Dessa frågor ska även hanteras tillsammans med Boverket. Trycksättning av hiss I standard SS-EN 81-72 ställs krav på att inträngning av brandgaser ska begränsas till hisschaktet. Räddningstjänsten Syds anser att detta medför att räddningshissens schakt ska förses med övertrycksättning då hissdörrar inte kan anses vara röktäta. Detta gäller inte vid utformning enligt exempel 2 ovan men Räddningstjänsten Syd rekommenderar ändå att räddningshissar alltid förses med övertrycksättning där fläktarna uppfyller samma kravnivå som för räddningshissen, exempelvis gällande sekundär kraftkälla samt drift- och underhåll. 4
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Nyckelsystem Räddningstjänsten Syd rekommenderar att nyckel för hisstyrningar utgörs av brandkårsnyckel enligt standard SS 3654. Figur 2. Brandkårsnyckel enligt SS 3654 Uppmärkning av räddningshiss Enligt standarden för räddningshissar ska hissen märkas ut med piktogram, se bild till nedan. Räddningshissen måste vara lätt att identifiera om flera hissar finns. Om flera utvändiga angreppsvägar finns bör det vara tydligt vilken som ska användas för att nå räddningshissen. Piktogrammet får endast användas för hissar utförda enligt standarden. Detta med hänsyn till räddningspersonalens säkerhet vid insats. Figur 3. Piktogram för räddningshiss Sekundär kraftkälla Enligt standarden för räddningshiss ska hissen förses med reservkraft. Den driftstid hissens sekundära kraftkälla behöver dimensioneras för ska minst motsvara byggnadens tidskrav på bärighet, till exempel 90 minuter om byggnadens bärighet dimensionerats enligt R 90. Räddningstjänsten Syd anser att det är rimligt att den sekundära kraftkällan ska kunna hantera ett strömavbrott av inkommande el till fastigheten. Vid ett avbrott i den ordinarie strömförsörjningen ska inte reservkraften kunna förbrukas av boende eller andra i huset. Med utgångspunkt i att den sekundära kraftkällan ska kunna hantera ett strömavbrott av inkommande el delar inte Räddningstjänsten Syd Boverkets uppfattning att två ställverk i byggnaden uppfyller standardens krav på sekundär kraftkälla. Vid mycket speciella objekt skulle det kunna vara en möjlighet att nyttja två separata nätstationer i elnätet efter diskussion med nätägaren, men inte heller detta kan anses hantera ett strömavbrott. Mot bakgrund av ovanstående anser Räddningstjänsten Syd att den sekundära kraftkällan bör utgöras av en dieselgenerator eller möjligen av batteribackup i de fall detta bedöms möjligt. Kontroller och underhåll Det är fastighetsägarens ansvar att organisera service, underhåll och periodiska tester av räddningshissen i en byggnad. Räddningshissen ska generellt följa de krav på underhåll som anges i SS-EN 13015. Utöver det som anges i SS-EN 13015 anser Räddningstjänsten Syd att service och underhållsrutiner ska finnas som är anpassade efter räddningshissens funktioner. För att ta fram sådana rutiner kan stöd bland annat tas i verifikationstabellen (tabell 3) i SS-EN 81-72. De punkter som berör säkerhet och periodiska tester av funktioner i styrsystem, kraftförsörjning och kommunikationssystem är av stor vikt. 5
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Om fastighetsägaren väljer att överlåta service och underhåll till extern servicefirma ska fastighetsägaren säkerställa att servicefirman har rätt kompetens samt att de har tillräcklig kunskap om aktuell räddningshiss utformning. Brandvattenförsörjning Byggnader med hög höjd medför att slangdragning i trapphus avsevärt fördröjer angreppstiden. Till följd av detta ställs krav på att stigarledning ska installeras i byggnader över 24 meter. I följande stycken beskrivs hur Räddningstjänsten Syd anser att stigarledningar bör utföras beroende på byggnadens höjd. Ej trycksatt stigarledning Från byggnadshöjder över 24 meter ska stigarledning anordnas i trapphus. Räddningstjänsten Syd anser att stigarledningar ska utformas enligt svensk standard SS 3112. Räddningstjänsten Syds förmåga att trycksätta torra stigarledningar begränsas av den utrustning som nyttjas snarare än stigarledningens kapacitet om denna utförs enligt standarden. Pumpar, motorer samt slangar är typgodkända/provtryckta till 15 bar (normalt arbetstryck är cirka 10 bar) vilket medför att detta är det högsta tryck utrustningen får nyttjas vid. Vid praktiska försök utförda hösten 2013 mättes vilka tryck respektive flöden Räddningstjänsten Syd kunde uppbringa vid olika höjder. Försöken genomfördes i objekt där stigarledningen har en enkel rördragning vilket medförde att tryckförluster i systemet var minimala. Med utgångspunkt i de försök som utfördes anser Räddningstjänsten Syd inte att det finns något utrymme att med verifiering påvisa att torra stigarledningar kan nyttjas för byggnader med högre byggnadshöjd än 40 meter. Trycksatt stigarledning I byggnader över 40 meter krävs enligt BBR trycksatta stigarledningar. Med hänsyn till arbetsmiljölagen måste säkerheten för personalen som ska använda vatten från dessa stigarledningar vid rökdykning värderas högt. Detta regleras i 12 i AFS 2007:7. Praktiska tester genomförda av Räddningstjänsten Syd i höga byggnader påvisar att tillräckligt tryck och flöde inte uppnås inom normala ramar vid byggnadshöjder över 40 meter. För att bedöma när trycksatt stigarledning behövs ska nivån till det läge där strålröret används mätas, det vill säga inte till det högst belägna uttaget på stigarledningen. Då det i dagsläget varken finns europastandard eller svensk standard som anger hur trycksatta stigarledningar ska utföras rekommenderar Räddningstjänsten Syd att stöd tas i SBF 120:7, SBF 501:1 samt NFPA 14 i tillämpliga delar. Genom att utgå från dessa normer går det att hitta en lämplig grundnivå på utförandet av systemet. Denna nivå kan sedan kompletteras med kraven i BBR samt de rekommendationer som finns i detta dokument. Med säker tillgång till släckvatten avses att släckvatten under hela insatsen finns tillgängligt för rökdykarna. Vid en normal insats utan trycksatta stigarledningar övervakas vattentillgången av en pumpskötare. När systemet utgörs av trycksatta stigarledningar med pumpar i huset måste tryck- och flödesövervakning finnas. Räddningstjänsten Syd anser att de trycksatta stigarledningarna ska vara våta och helautomatiska, det vill säga att systemet alltid är vattenfyllt och att det startar vid tryckfall i stigarledningen. Om det finns risk för sabotage kan möjligheten att räddningstjänsten aktiverar systemet manuellt med en enkel knapptryckning eller liknande accepteras. Aktiveringsknapp ska finnas i direkt anslutning till entré i trapphusets bottenplan. Aktiveringsknappen ska vara väl utmärkt. Möjlighet att nödstoppa systemet bör finnas i anslutning till systemets pumpar. 6
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Räddningstjänsten Syd avråder starkt från installation av system som inledningsvis är torra. Detta då det finns risk att systemet kan slås sönder vid trycksättning och att det finns därmed stor risk för arbetsskada hos räddningspersonalen på grund av de tryckslag som uppstår vid fyllning av systemet. Vattenkälla och pumpar Trycksatt stigarledning kan eventuellt kombineras med automatisk vattensprinkleranläggning. Dock kommer problem att uppstå med tryckreducering vid ett kombinerat system eftersom sprinkleranläggning och trycksatt stigarledning arbetar vid olika tryck och därför bör ett sådant system utredas noggrant vid projektering. Räddningstjänsten Syd rekommenderar att separata system byggs eftersom information från branschen indikerar att tryckreduceringsventiler i sammanhanget har relativt hög felfunktion. Oavsett systemval gäller att mot bakgrund av arbetsmiljökraven på säker tillgång till släckvatten behöver systemen utformas med följande förutsättningar: Om ringmatad vattenservis saknas anser Räddningstjänsten Syd att anslutningsmöjlighet för att tillföra vatten från räddningstjänstens utrustning till det trycksatta stigarledningssystemet ska finnas. Inkopplingsmöjligheten utgörs av för systemet lämpligt antal 63 mm brandkårskopplingar och märks med skylt med vit halvmåne på röd botten och texten: Trycksatt stigarledning Vattenintag. Det ska finnas möjlighet att övervaka trycket i systemet så att en rökdykarinsats kan avbrytas vid lågt tryck. Detta kan exempelvis ske med lampor för indikering av pumpdrift då rätt tryck och flöde levereras eller genom manometer. Övervakning av systemet ska ske vid den entré i bottenplan där stigarledningen finns placerad. Finns brandförsvarstablå och annan övervakning av brandfunktioner ska systemet även kunna övervakas på den platsen. Elbortfall får inte påverkar systemets funktion. Räddningstjänsten Syd anser att trycksatta stigarledningar ska omfattas av minst samma tillförlitlighet som ett sprinklersystem enligt SBF 120:7 utfört i lägst normalriskklass OH 2. Pumpar ska placeras i brandtekniskt avskilt utrymme. Krav för pumpar i övrigt hänvisas till SBF 120:7. Räddningstjänsten Syd hänvisar frågor gällande servisanslutning till VASYD. Som information kan nämnas att det ställs krav på återströmningsskydd mot vattenledningsnätet vid installation av trycksatt stigarledning. Finns det möjlighet för räddningstjänsten att tillföra vatten till den trycksatta stigarledningen kan dessutom ännu högre krav finnas gällande återströmning, se även SS-EN 1717 Skydd mot förorening av dricksvatten. Vattnet till den våta stigarledningen kan komma från separat servis för räddningstjänstens brandvatten, sprinklerservis eller byggnadens normala kommunala vattenservis så länge flödeskapaciteten finns och normer tillåter uttag för brandvatten. För att bedöma vilket alternativ som är lämpligt bör kontakt med VASYD tas. Tryck och flöde I BBR anges att trycket i stigarledningens uttag ska vara mellan 8 12 bar. Detta medför troligen att systemet måste förses med någon typ av tryckreglerande åtgärder. Det är viktigt att trycket inte överstiger 12 bar då detta medför att påfrestningen på utrustningen blir hög samt att strålföraren kan få problem att hantera utrustningen vid så höga tryck. Det allmänna rådet till BBR 5:733 anger att stigarledningar bör dimensioneras för att minst två strålrör kopplas in med ett flöde av 300 l/min för varje strålrör. Detta räcker vid bostäder eller mindre kontor, vid annan typ av verksamhet måste kontakt med Räddningstjänsten Syd tas för bedömning av erforderligt flöde. 7
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Redundans i brandvattenförsörjning via trycksatta stigarledningar I följande stycken beskrivs redundans i brandvattenförsörjning med avseende på byggnadens höjd. Byggnader upp till 16 våningar I byggnader upp till 16 våningar med normal våningshöjd (3,0 meter) kan redundans till det trycksatta stigarledningssystemet utgöras av pumpen i räddningstjänstens fordon. Detta medför dock att det i BBR beskrivna flödet och trycket inte kommer att levereras i de fall byggnadens trycksatta stigarledning inte fungerar som avsett. Baserat på de resultat som erhölls vid de praktiska testerna anser dock Räddningstjänsten Syd att det är rimligt att räddningstjänstens pumpar kan nyttjas som redundans. Detta då det även är möjligt för räddningstjänsten vid dessa höjder att dra slang direkt från släckbilar till brandutsatt plan med rimliga flöden och tryck. Räddningstjänsten Syds bedömning är att arbetsmiljökravet gällande säkert vatten kan säkerställas även om det medför en fördröjning i räddningsinsatsen. I de fall räddningstjänsten ska utgöra redundans måste det vara tydligt utmärkt och beskrivet hur inkoppling ska ske. Räddningstjänsten Syd anser att systemet ska vara automatiserat så att vatten kan tillföras utan extra handgrepp, så som ventiler som ska öppnas etc. Inkopplingsmöjligheten utgörs av lämpligt antal 63 mm brandkårskopplingar och märks med skylt med vit halvmåne på röd botten och texten: Trycksatt stigarledning Vattenintag. Byggnader över 16 våningar För dessa typer av byggnader har räddningstjänsten ingen möjlighet att utgöra redundans till byggnadens trycksatta stigarledningssystem. Här måste redundans anordnas med fasta installationer. Dimensionering av redundans bör då utformas enligt de riktlinjer som finns för redundans i sprinkleranläggningar med lägsta nivå motsvarande normalriskklass OH 2, se SBF 120:7. Placering av uttag Placering av uttag kan utföras enligt SS 3112 på vartannat våningsplan inne i trapphuset, vilket också anges i det allmänna rådet till BBR 5:733. Standarden avser dubbla uttag för manöverslang (42 mm smalslang). Räddningstjänsten har som önskemål att uttag även finns i respektive brandsluss om tillräckligt utrymme för att lägga ut slang finns. Samtliga uttag ska vara försedda med avstängningsventiler enligt beskrivning i SS 3112. Ventiler kan inte ersättas av tätlock. Vid eventuell komplettering med tätlock ska det säkerställas över tid att dessa är lätt avtagbara med handkraft, även om systemet trycksatts. In och uttagsarmatur ska förläggas bakom låst lucka, se SS 3112. Låsta luckor bör vara öppningsbara med brandkårsnyckel enligt SS 3654, se figur 2. Intag och uttag ska förses med skyltning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2008:13 Skyltar och signaler. Det är viktigt att beakta att avståndet från stigarledningsuttag till sämst belägna utrymme där släckinsats kan vara aktuell inte bör vara längre än 50 meter, se bild nedan. Detta eftersom rökdykargruppen i initialskedet normalt har 50 meter slang i denna typ av objekt. 8
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Figur 4. Avstånd mellan stigarledning och sämst belägna utrymme Kontroller och underhåll Det saknas tydlighet vad som ska gälla avseende intyg, besiktningar och kontroller för våta, trycksatta stigarledningar. Ett rimligt förhållningssätt är att utgå ifrån motsvarande krav som för automatiska vattensprinkleranläggningar (SBF 120:7). När en våt trycksatt stigarledning tas i drift anser Räddningstjänsten Syd att det alltid bör finnas: - Intyg som motsvarar anläggarintyg i regelverket för automatisk vattensprinkleranläggning. - Utsedd anläggningsskötare motsvarande regelverket för automatisk vattensprinkleranläggning. - Dokumenterade uppgifter som styrker att kraven på erforderligt tryck och flöde uppfylls. - Skyltar och meddelanden vid pumpar som uppfyller kraven i SBF 120:7 med ändring att texten Sprinkler ersätts av Stigarledning. - Intyg från oberoende tredjepartskontroll som motsvarar leveransbesiktning av behörig besiktningsfirma i regelverket för automatisk vattensprinkleranläggning. - Intyg från långtidstest av pumpar från leverantören under minst 1,5 h drift vid dimensionerande flöde enligt SBF 120:7. - Intyg från provtryckning i enlighet med SBF 120:7. - Tydliga instruktioner med uppmärkning på plats för räddningstjänstens handhavande. - Dokumenterade rutiner för de kontroller som ska ingå i fastighetsägarens systematiska brandskyddsarbete. - Skriftliga rutiner vid tillfällig bortkoppling av pumpar. Fastighetsägaren, eller utsedd anläggningsskötare, ansvarar för regelbunden kontroll och provning av alla för funktionen väsentliga delar. Ett rimligt förhållningssätt är att även den regelbundna kontrollverksamheten bör motsvara kraven som för automatiska vattensprinkleranläggningar. Här ingår bl.a. - Intyg från årlig tredjepartskontroll. - Veckoprovning, månadsprovning och årlig provning och underhåll av pumpar. Checklista för dessa kontroller kan erhållas av Svenska Brandskyddsföreningen. Provning bör även omfatta system för övervakning av tryck i stigarledningen samt driftsindikation och fellarm vid kontrollpaneler/bft för pumpar. - Fullständigt kapacitetsprov varje år för vanlig sprinkleranläggning och vart 3:e år för boendesprinkler. För våta trycksatta stigarledningar bör kontrollintervallet lägst motsvara kravet för boendesprinkler, d.v.s. vart 3:e år. Då flödet vid kapacitetsprov normalt ej överstiger högsta flöde för uttag av brandvatten enligt VAV P83 bör det inte utgöra några problem för det kommunala vattenverket med avseende på påverkan på dricksvattenkvaliteten. - Invändig kontroll efter högst 25 år. Om kontrollen visar på behov av tätare uppföljning ska intervallet till nästa kontroll förkortas. - Årlig kontroll av eventuella återströmningsskydd. 9
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Radiosamband Vid en insats använder räddningstjänsten radioutrustning för att upprätthålla samband mellan olika funktioner i räddningsstyrkan. Radiosambandet utgör en kritisk del för att kunna genomföra en säker och effektiv insats. I höga byggnader kan problem med täckning uppstå i systemet. Räddningstjänsten Syd anser därför att mätning av radiotäckning för RAKEL-systemet i byggnaden bör genomföras för alla byggnader över 16 våningar. Om det vid mätningarna framkommer att täckning saknas bör åtgärder vidtas för att säkerställa förutsättningar för en säker och effektiv insats. Förslag till punkter i kontrollplanen - Intyg från oberoende tredjepartskontroll av trycksatt stigarledning som motsvarar leveransbesiktning av behörig besiktningsfirma i regelverket för automatisk vattensprinkleranläggning. - Räddningshiss besiktad enligt SS-EN 81-72 med status räddningshiss. - Intyg från brandprojektör att denna råd och anvisning nyttjats som grund för projektering. - Mätning gällande RAKEL-täckning bör utföras i byggnader över 16 våningar. - Fler? 10
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Bilaga A I denna bilaga redovisas försöksuppställning med tillhörande resultat från de praktiska testerna som Räddningstjänsten Syd utförde hösten 2013. Försöksuppställning Försöksuppställningen vid de praktiska testerna såg ut på följande sätt: 3 1 2 1) En släckbil med pump kopplades upp och försåg byggnadens stigarsystem med vatten. De utgående trycken som testades anges i tabellen nedan. Tryck från pump på släckbil [bar] 10 11 12 13 14 15 2) En längd grovslang (totalt 25 meter) med diametern 76 mm kopplades upp mellan släckbil och stigarledningens intag. 3) Inne i byggnaden kopplades två längder smalslang upp till två strålrör (totalt 2 *25m med diametern 46 mm). När strålrören var fullt öppna avlästes tryck och flöde. Detta gjordes på olika byggnadshöjder. Resultaten presenteras nedan. 11
Publiceringsdatum: 2013-12-03 Dokumentutgåva: 1.0 Dokumentägare: Henrik Greiff Tryck/Byggnadshöjd 2 öppna strålör Tryck [bar] 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 Byggnadshöjd [m] 10 bar pumptryck 11 bar pumptryck 12 bar pumptryck 13 bar pumptryck 14 bar pumptryck 15 bar pumptryck Trendlinje 15 bar pumptryck Diagrammen redovisar tryck och flöde med avseende på byggnadshöjden. I diagrammen är gällande krav från BBR inritade som stödlinjer. Resultaten visar att kraven på tryck och flöde, som anges i BBR, är svåra att uppfylla redan vid en lägre byggnadshöjd än 40 meter. Flöde/Byggnadshöjd 2 strålrör öppna (15 bar pumptryck) Flöde [l/m] 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 20 40 60 80 Byggnadshöjd [m] Flöde (15 bar pumptryck) Trendlinje 12