Praktikanter står i kö för att få jobba på pampiga Grand hotel i Stockholm. Här finns flera kök och möjlighet att göra det mesta eftersom hotellet gör maten från grunden. Här finns också alla möjligheter att göra sig illa, så som i alla kök. Hetta och hala golv många faror i köket Fallolyckor, brännskador och skärskador är de vanligaste olyckorna på en restaurang. Läs mer t t t t
l Häromdagen skar sig en praktikant i tummen. Det blev omplåstring och ett sjukhusbesök, men direkt efteråt kom han tillbaka till jobbet. Nu står han och trär kyckling på spett. Ett typiskt tillbud i ett kök. Typiska är också mindre brännskador eller att någon halkar. Men för att vara ett så stort kök så är det inte många skador, säger kökschefen Andreas Askling. Jo, stort är det här. Men det är ju inte bara ett kök. Här finns centralköket, verandaköket, kallskänken, konditoriet, styckboden och personalköket. Överallt anställda som hackar och skär, spritsar och lägger upp, bär ut och bär in. 43 fast anställda för tillfället. Dessutom många tillfälligt anställda, tiotals praktikanter och en del som arbetar åt så kallade inhouseföretag, det vill säga att det exempelvis är ett annat företag än Grand hotel som sköter disken. Arbetsgivaren är ansvarig för att de anställda har en bra arbetsmiljö. Här ska finnas vagnar för tunga varor, jackor och vantar mot kylan i frysen, skyddsglasögon, ögonduschar och brännskadegelé, bland annat. Varje år går kökschefen en skyddsrond tillsammans med skyddsombudet, som är vald av de anställda. Det gör man för att upptäcka brister och trasiga saker innan det händer något. När en olycka händer eller om någon blir sjuk så är det för sent. Vid förra skyddsronden åtgärdade vi en fläkt som lät för mycket, en svängdörr som man lätt klämde sig i och ett lyse som behövde dämpas, berättar Lotta Barclay som jobbar på personalavdelningen med arbetsmiljö. Lotta Barclay är dessutom arbetsmiljöombud för tjänstemännen där. Arbetsmiljöombud är samma sak som skyddsombud, men en del fackförbund har valt att använda ordet arbetsmiljöombud istället. Vassa knivar och stress är inte alltid en perfekt kombination. För att vara ett så stort kök så är det inte många skador FAKTA Jim Christian Karlsson slant med kniven när han skar kött. Det blev ett snabbt sjukhusbesök, men det var ingen större skada skedd. Det var ett ganska typiskt tillbud på en restaurang. Hon brukar gå med på skyddsronderna på alla avdelningar, även köket. Men köket har även ett eget skyddsombud, han heter Kazou Mitamura och jobbar i styckboden. Här gör man till exempel korvar och köttbullar, skär kött och fisk. Och mängder av humrar ska skäras när hotellet har sina särskilda skaldjursveckor. Kazou Mitamura tycker att det är bra stämning på arbetsplatsen. Det visar också företagets klimatanalyser som man regelbundet gör. Extremt positivt trots att det är fysiskt tungt här i köket, säger Lotta Barclay. Ja, och många har varit i köket länge. Det är ovanligt i restaurangbranschen. Många har också börjat på lägre nivå och stigit till chefsposition. Det finns möjlighet att utvecklas här, säger Andreas Askling. l Allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket av arbetsgivaren. Allvarligt tillbud är en händelse som kunnat leda till personskada. Till exempel en brand även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facket/de anställda. En del fackförbund säger arbetsmiljöombud istället för skyddsombud, men det är samma sak. Skyddsombudet/arbetsmiljöombudet har rätt till utbildning och insyn i beslut som påverkar arbetsmiljön. Men det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Det finns exempelvis många kurser som de anställda kan få gå, alltifrån ledarskapsutbildning till chokladkurs. Häromveckan var det en första hjälpenkurs för ett tiotal kockar. Man måste veta hur man ska bete sig om kniven slinter eller om någon får wasabi i ögat. Att ha skyddskläder och att tvätta händerna är naturligtvis viktigt att göra mellan varje moment. Kökschefen Andreas Asklings egna händer tog stryk av allt tvättande för några år sedan. Det blev blåsor mellan fingrarna. Det är bara att använda plasthandskar oftare. Det går åt mängder med sådana här, säger han. För ett tag sedan fick några anställda i konditoriet allergiska reaktioner mot något i miljön. Det visade sig att det samlats mögel under plåtdiskarna. Nu har man åtgärdat det och har koll på att det inte händer igen. I konditoriet luktar det sött och gott. Här görs efterrätter, choklad och andra godsaker. Sarah Bennett står och spritsar namnen som ska dekorera en bröllopstårta. Jag älskar mitt yrke, men har svårt att tro att jag klarar
Lotta Barclay är arbetsmiljöombud och brukar gå med på skyddsronderna på hela hotellet, även i köket. Andreas Askling (mitten) är kökschef och ansvarig för att arbetsmiljön är bra i köket. att jobba med det här till pensionen. Att stå och gå på hårda golv är tufft för benen och det går inte att undvika i sådana här yrken, säger Sarah Bennett som är 38 år idag och souschef på konditoriet. Sarah berättar att hon har opererat knäna tre gånger. Företaget står för arbetskläderna, men inte för skorna. Man har en strikt klädpolicy för alla på Grand hôtel. På det anrika hotellet får man inte gå slafsigt klädd eller med långt utslaget hår exempelvis. Det finns plastmattor som de anställda kan stå på, för att skona benen, men Sarah gillar inte dem: Det är lättare att snubbla med dem. Vi rör på oss så mycket här, säger Sarah Bennett. Hon har verkligen erfarenhet av att ramla, och då krossade hon ett finger. Det var en lös platta som gled i väg under hennes fötter, och att den överhuvudtaget var lös berodde på en renovering som höll på just där hon gick. Det åtgärdades direkt efter olyckan, men då var det ju för sent för Sarah Bennet. Det är ett gammalt hus, och därmed gamla kök. På väggen i en korridor hänger svartvita foton på hur det såg ut förr, då arbetsmiljön inte var det man först prioriterade. Damer i stärkta förkläden och kockar i pösiga kockmössor. En del arbetsmiljöproblem har man svårt att göra något åt det gäller till exempel trappan som leder från köket upp till verandan där bland annat halstrad torsk med rotkörvelpuré och grillat ank- bröst med choucroute står på menyn idag. Serveringspersonalen måste springa upp- och nerför den svängda trappan, något som kräver viss skicklighet och starka ben. Det finns en mathiss och där åker disken ner och tunga saker som drickabackar upp, men det finns inte tid för att låta alla rätter åka hiss. Verandaköket nedanför trappan har nyligen fått ny golvbeläggning, eftersom det förra blev så halt. Spisen har också bytts ut, men personalen väntar på en större renovering. Här önskar man sig bland annat ett nytt fläktsystem. Arbetsmiljö handlar inte bara om fysiska risker som hala golv och heta spisar. Det handlar lika många gånger om psykiska påfrestningar som exempelvis stress eller trakasserier. I restaurangbranschen kan det ibland även handla om alkoholproblem. På Grand hôtel är det nolltolerans som gäller: Ingen får komma hit bakfull, och tror vi att det finns problem så skickar vi personen direkt till företagshälsan. Vi säger till alla nyanställda att de ska säga till direkt om de ser något. Det är bättre att ta tag i problemen direkt och att vi tar hand om varandra, säger Lotta Barclay. Att stå och gå på hårda golv är tufft för benen och det går inte att undvika i sådana här yrken.
1 (5) Här är uppgifter att arbeta vidare med efter att ha läst reportaget. na kan vara att ta reda på svaret genom att söka i boken eller på nätet. Det kan också vara diskussionsuppgifter som löses i grupp eller en uppgift som handlar om att utföra något. 1. Roller i arbetsmiljöarbetet Tänk dig att du arbetar på restaurangen och upptäcker att man ofta klämmer sig i svängdörren. Vad kan du göra som anställd för att se till så att problemet åtgärdas? (Ditt ansvar som anställd) Vad kan arbetsgivaren göra? (Arbetsgivarens ansvar) Vad kan arbetsledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombudet göra? (Skyddsombudets ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen. Om du arbetar åt ett bemanningsföretag på ett hotell eller en restaurang, vem har arbetsmiljöansvar för dig? Arbetsgivaren på arbetsplatsen eller din arbetsgivare på bemanningsföretaget? Om du arbetar åt ett entreprenadföretag, vem har arbetsmiljöansvar för dig? Arbetsgivaren på arbetsplatsen eller din arbetsgivare på entreprenadföretaget? Sök svar i boken i kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen samt på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. C. Ta reda på Vad händer om arbetsgivaren inte tar ansvar för arbetsmiljön, och om Arbetsmiljöverket påpekar det? Sök svar i regelverket på www.av.se samt på www.arbetsmiljoupplysningen.se. Extra på nätet Webbutbildning Uppgift www.battrevardag.nu Bättre vardag en gratis webbutbildning för alla inom hotell- och restaurangbranschen. Gå in och titta på filminslagen och se om du klarar testet. D. Ta reda på Vad är ett regionalt skyddsombud? E. Ta reda på Kan vem som helst bli skyddsombud? Hur utses skyddsombud? F. Ta reda på Har skyddsombud rätt till utbildning? Är skyddsombudet till för alla på arbetsplatsen även för dem som jobbar tillfälligt eller är inhyrda från bemanningsföretag? Sök svar i boken samt på www.av.se.
2 (5) 2. Lagar och avtal Ge exempel på föreskrifter som styr arbetet inom den bransch du tänkt att arbeta inom, till exempel restaurang? Sök svar på www.av.se till exempel i de branschanpassade regelpaketen. Får du jobba hur länge som helst? Har du rätt till paus eller rast? Kan du lämna jobbet för att t ex röka eller göra något annat? Sök svar i boken och på www.av.se. C. Ta reda på Finns det särskilda bestämmelser för minderåriga generellt, samt för minderåriga på arbetsplatser inom hotell och restaurang? Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbetsmiljoupplysningen.se. Vad i reportaget är en del av det? B. Uppgift I reportaget använder de olika checklistor för att undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj ut ett avgränsat område att undersöka, exempelvis trivsel, buller, brand och andra nödsituationer eller skyddsutrustning. Använd gärna någon av checklistorna på www.prevent.se att utgå från. Tips: på www.av.se finns en bullerapp som kan användas för att mäta ljudnivån. Förslag på tillvägagångssätt: Välj ut ett område att undersöka. Ta reda på vad som gäller genom att söka information i boken och i regelverket på www.av.se. Ladda ner en checklista från www.prevent.se och ta ut det område du/ni valt att undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fält.
3 (5) Extra på nätet Webbutbildning Uppgift Lär dig mer om krishantering genom att gå in på webbutbildningen www. handelnsarbetsmiljo. se. Välj kapitlet Om något allvarligt händer, Stöd i krissituation. Utbildningen vänder sig till handelsanställda, men informationen om krishantering är generell. 4. Risker Vilka risker beskrivs i reportaget? Gör en sammanställning och ta reda på om dessa är typiska för branschen. Kan du komma på andra risker för det yrke eller den bransch som du har valt? Sök svar på www.av.se. Vilka risker kan du själv påverka som anställd och hur? C. Ta reda på Oftast är det fysiskt tungt att arbeta inom denna bransch. Vad bör du vara uppmärksam på och vad kan du göra för att minska belastningen på din kropp? 5. Personlig skyddsutrustning I reportaget pratar man om skyddskläder och arbetskläder. Vad är skillnaden mellan arbetskläder och personliga skyddskläder? Vilken typ av personliga skyddskläder och utrustning är nödvändiga inom restaurang eller livsmedel? Vilka kläder brukar arbetsgivaren på en sådan arbetsplats stå för? B. Diskutera Kan man vara klädd hur som helst på ett arbete? Hur är det med niqab, burka eller turban kan man ha det i alla yrken? Eller kortbyxor? Sök information i nyhetsartiklar på webben för att få veta mer om hur diskussionerna går. 6. Må bra på jobbet A. Diskutera Vissa delar av restaurangverksamheten är kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser. Diskutera med varandra vad ni som arbetskamrater skulle kunna göra för att underlätta för en ensam tjej eller kille på en arbetsplats. Diskutera också vad arbetsledningen kan göra, dvs arbetsgivaren och chefen eller arbetsledaren. Underlag finns i boken.
4 (5) B. Diskutera vidare Vad är det som gör att man trivs på en arbetsplats oavsett om man är kille eller tjej, ung eller gammal? Hur beter vi oss mot varandra? Hur uttrycker vi oss? Är vi stressade? Behandlar vi varandra med respekt? Hur är det med lagandan? Finns det speciella krav på anställda inom restaurangbranschen? Underlag finns bland annat i boken. C. Ta reda på och diskutera På arbetsplatsen i reportaget är det nolltolerans för alkohol som gäller. Vad gäller? Vad kan hända om man är påverkad av alkohol eller andra droger på jobbet? Underlag finns bland annat i boken. 7. Hälsa ditt eget ansvar eller fundera på En förutsättning för att må bra på arbetsplatsen handlar om hur du mår det vill säga din personliga hälsa. Vad är viktigt för dig för att du ska må bra? Underlag finns i boken. Extra på nätet Första hjälpen-app Tips Första hjälpen är bra att kunna. Men ibland kan det vara svårt att minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en första hjälpen-app med två bildspel som guidar genom de viktigaste momenten i hjärt-lungräddning på vuxna samt luftvägsstopp för barn respektive vuxen. 8. Tillbudsrapportering Tillbud är händelser som kan leda till olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reportaget? I sådana fall, vilka? Allvarliga tillbud ska rapporteras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapportering? Sök svar i boken samt på www.av.se.
5 (5) 9. Olyckor och arbetsskador I reportaget beskrivs några olyckor som skett på just den arbetsplatsen. De vanligaste anmälda arbetsolyckorna generellt är de som orsakas av lyft eller fallolyckor på halt underlag. Hur kan man förebygga belastningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken samt på www.av.se. Anställda i restaurang är en av de yrkesgrupper som drabbas mest av brännskador. Varje år bränner sig många så allvarligt att det leder till sjukskrivning. Vilka är orsakerna till detta? Sök svar på www.av.se i broschyren Bra arbetsmiljö på din restaurang.