Experiment med schmittrigger

Relevanta dokument
Undersökning av logiknivåer (V I

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Mät kondensatorns reaktans

Spolens reaktans och resonanskretsar

De grundläggande logiska grindarna

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Mät elektrisk ström med en multimeter

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Laborationshandledning

Mätningar på transistorkopplingar

Undersökning av olinjär resistans

Mät resistans med en multimeter

Laborationshandledning för mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Laboration II Elektronik

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Laborationshandledning

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

EMK och inre resistans - tvåpolen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Mät spänning med en multimeter

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Mät spänning med ett oscilloskop

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Felsökning på 6803LAB - ett mikroprocessorkort

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Laborationshandledning för mätteknik

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Tentamen i Elektronik - ETIA01

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

IE1206 Inbyggd Elektronik

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Elektroteknikens grunder Laboration 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Laboration - Va xelstro mskretsar

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Laborationshandledning

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras.

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

Tentamen i Digitalteknik 5p

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

RC-kretsar, transienta förlopp

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Digitalteknik TSIU05 Laborationer

PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Institutionen för elektrisk mätteknik

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Laboration N o 1 TRANSISTORER

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Transkript:

dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att omvandla mer eller mindre analoga signaler till digitala. I den här laborationen får du bekanta dig med en vanlig digital schmittrigger i 7-serien - som innehåller st NAND-grindar med schmittriggeringång. Vi väljer HC-serien eftersom denna familj drar obetydligt med ström på ingångarna vilket gör våra konstruktioner enklare. Förberedande inkopplingar För inkoppling av spänningsmatningen behöver du den digitala kopplingsplattan, multimeter, samt. på kopplingsplattan och anslut 5V spänningsmatning. Grundkopplingen för spänningsmatningen är denna (jämför med databladen): 7 Kontrollmät spänningsmatningen över kretsen den skall vara 5V. Analog eller Digital multimeter Oscilloskop * Spän ningsag gre gat som ger 5V DC * Kopplingsplatta Utrustning mm * Diverse: Kopplingssladdar för spänningsaggregat, flera färger isolerad enkelledare till kopplingsplattan samt avbitartång * Komponentsats: Lysdiod, motstånd 0k, 820ohm, 7ohm, potentiometer k, trimpotentiometer 00k, LDR-motstånd, kondensator 220µF, IC: (Komponentsats: ELK00A) Datablad:, 7HC00 (finns i bilaga till läroboken) Får kopieras med angivande nde av källan: Belganet Dataelektronik aelektronik - www.bde.se Sidan

Experiment med schmittrigger Skapa en variabel spänning 0-5V För att kunna undersöka hur kretsen fungerar för olika nivåer på insignalen behöver du en variabel spänning. Du skapar denna med hjälp av en spänningsdelare direkt från 5V på detta sätt. k eller 0k Variabel utspänning 0-5V skall användas som insignal i några av experimenten Testa att du får en variabel utspänning 0 5V från din koppling när du vrider på potentiometerns ratt. Dags att koppla in kretsarna Nu har du spänningsmatning till kretsarna och en variabel spänningskälla för 0 5V. Som framgår av databladet och bilden nedan innehåller st NAND-grindar. Eftersom det är en CMOS-krets är det lämpligt att ingångar som inte används kopplas till en fast logiknivå, till exempel. VCC 3 2 0 9 8 GND 5 6 7 UA UC 9 0 8 UB 5 6 UD 2 3 Om du väljer att använda den första NAND-grinden låser du alltså upp de övrigas ingångar enligt det här schemat. Ta reda på omslagspunkter och hysteresbandet Nu har du spänningsmatning till kretsarna hämtade från den fasta 5V utgången på kraftaggregatet och en variabel spänningskälla för 0 5V. Den variabla spänningen skall kopplas som insignal till en schmittrigger för att undersöka omslagspunkterna för schmittriggern. Själva omslaget skall du registrera med en multimeter kopplad till schmittriggerns utgång. Innan du kopplar upp skall du ta reda på några uppgifter i databladet. I databladet kallas omslagspunkterna V (Positive going threshold voltage) och (Negative going threshold voltage). Skillnaden mellan V T+ och V T kallas Undersök nu vad databladet över säger om max- och min-värden för omslagspunkterna samt hysteres-spänningen. Eftersom databladet inte uppger omslagspunkterna för V CC =5V gör du en beräkning utifrån de värden som anges för V CC =6V. Beräknade intervall för omslagpunkterna för V CC =5V: V T+ : V T : Sidan 2

Hystereses-spänning (V H ): H Välj ut en NAND-grind i IC-kretsen, till exempel den som är ansluten till ben, 2 och 3 och gör den här uppkopplingen. k eller 0k UA Som du ser är den ena ingången på NAND-grinden ansluten till (hämtat från den fasta 5V spänningen, glöm inte att kretsen måste ha spänningsmatning (5V) vid alla mättillfällen.) Den andra ingången skall anslutas till den variabla spänningen (0-5V). Anslut en multimeter, för spänningsmätning, till schmittriggerns utgång. Uppmätningen av hystereseskurvan följer nu ett förlopp där omslagspunkterna A - F skall noteras enligt den här förebilden. Uut A 5 B 3 Hysteresband VH 2 C D E.. Uin 5 V T- V T+ Det är inte troligt att du får samma värden som bilden ovan visar! A) Sätt inspänningen på.konstatera att utspänningen är hög. (:a och 0:a in skall ge ut!) och notera utspänning och inspänning dvs A i tabellen och i diagrammet för in/utnivåer nedan. B och C) Vrid nu sakta upp inspänningen (speciellt sakta från 0,8V) till dess att utgången slår om till 0:a. Om du tycker du missar omslagspunkten börjar du bara om från igen! När du träffat omslagspunkten vilket motsvarar en punkt B i diagrammet noterar du den aktuella utsignalen och insignalen (mätt spänning med multimetern på ingången) dvs. även punkten C. D) Vrid upp inspänningen till och notera nivåerna för D. E) Sänk nu inspänningen sakta (specielt från 3,2V) och notera med multimetern, kopplad till utgången, när omslaget sker till hög nivå. (Om du missar omslaget måste du börja om från inspänningen 5V igen. ) Notera spänningen för E. U IN U UT Enl.datablad A ---------- B (V T+ ) - C ---------- D ---------- E (V T ) - Sidan 3

Experiment med schmittrigger Uppmätt hysteresband (V H =V T+ V T ): Rita nu hysteresdiagrammet i koordinatsystemet nedan och svara på frågorna. UUT 5 3 2 2 3 5 UIN Notera spänningen som motsvarar V T+ : Notera spänningen som motsvarar V T : Ligger uppmätta värden på V T+ och V T inom databladets ramar? Ligger uppmätt hysteresband inom ramen för max och min i databladet? Några praktiska kopplingar Skymningständare En schmittrigger används ofta för att registrera långsamma fysikaliska förlopp som temperatur- eller ljusförändringar. I det här experimentet skall du undersöka en koppling som brukar kallas skymningständare. Lyssdioden kommer att tändas när det yttre ljuset försvagas (vid skymning). För experimentet behöver du förutom : ett LDR motstånd, en trimpotentiometer (0 00 k), ett motstånd på 820ohm samt en lysdiod. Kopplingsschemat ser ut så här: SW k eller 0k LDR UA D RÖD 820 R Sidan

Justera med trimpotentiometern så att lysdioden precis släcks. Förklara varför lysdioden tänds om du skymmer LDR: Kan du med hjälp av spänningsmätning konstatera att tändning och släckning sker vid olika spänningsnivåer på insignalen? Monostabil vippa Inom digitaltekniken behöver man ibland en monostabil vippa. Denna koppling ger en utpuls av bestämd längd vid en (momentan) kortvarig inkoppling (triggning). Det är samma princip som för ett trappljus! Kopplingen ser ut på detta sätt: 00k R2 R3 UA R SW 7 + C? 220µF 820 D RÖD Genom att momentant sluta S kan du få lysdioden att lysa ett antal sekunder. Lystid : Beräkning av τ= Är denna vippa återtriggbar? Förklara hur kopplingen fungerar: Sidan 5

Experiment med schmittrigger Oscillator med schmittrigger En oscillator är ett mycket vanligt element inom digitaltekniken. I det här experimentet bygger du en oscillator med hjälp av en schmittrigger. Så här ser kopplingen ut: R2 SW R3 0k 00k UA 5 6 + C 220µF UB R 820 D RÖD Med S ansluten skall lysdioden blinka med en jämn frekvens. Mät periodtiden med en vanlig klocka och beräkna frekvensen: Uppmätt periodtid: och frekvens: Beräknad frekvens enligt formeln f =/RC : Vad är det förutom R och C som bestämmer tiden för puls respektive pulsuppehåll? Studera hur insignalen ser ut på den första schmittriggerns ingång respektive utgång med hjälp av ett oscilloskop och rita i diagrammen nedan - ange spänningsnivåer (max och min) samt pulstid (t P ): P Insignal Utsignal U U t t Sidan 6

Avslutande uppgifter. Rita en koppling med en schmittrigger som tänder en lysdiod när en temperatur överstiger en bestämd nivå. Som temperaturgivare används ett NTC-motstånd. Omslagspunkten justeras med hjälp av en potentiometer (Tips: utgå från kopplingen för skymningständaren): 2. Vilka av följande påståenden är riktiga? För en schmittrigger är alltid V T+ 0,5 V CC och V T 0,5 V CC. Schmittriggerns hysteresband motsvarar skillnaden mellan kretsens in- och utspänning. finns även utan schmittriggeringång. Om man har datasignaler med långsamma flanker kan en schmittrigger användas för att skapa data med kortare stig- och falltider. Schmittriggern har samma logiska funktion som kretsen 7HC00. Schmittriggern är långsammare än 7HC00. Schmittriggern förbrukar mer effekt än 7HC00. En NAND-grind i kan inte kopplas som en inverterare. Mina synpunkter Jag tycker den här laborationen var: Tråkig Jobbig Rolig Svår Lagom Lätt Lärorik och/eller: Sidan 7