GUIDE FÖR PERSONER MED SÖMNAPNÉ Andningsförbundet främjar andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. Andningsförbundet
Vad är sömnapné? Sömnapné, det vill säga sömnapnésyndrom som täpper till de övre andningsvägarna, är en sjukdom som innefattar upprepade andningsuppehåll under sömnen. Dessa uppehåll uppstår då musklerna i svalgområdet slappnar av under sömnen, och svalgvävnaden trycks ihop och förorsakar en delvis eller en fullständig tilltäppning av de övre andningsvägarna. Uppehållen kan vara allt från några sekunder i upp till över en minut. Det slutar ofta med att man rosslar till och väcks ur sin sömn, trots att man efteråt inte har någon minnesbild av att man har vaknat. Upprepade uppehåll stör den djupa sömnen, försämrar sömnkvaliteten och kan förorsaka syrebrist. En följd av detta är dagtrötthet, en benägenhet att slumra till samt avbrutet snarkande. Normalt Andningen är fri och obehindrad Luftstrupe Luftström Tunga I takt med ökad kunskap och effektiviserade undersökningar diagnostiseras sömnapné allt oftare. Man kan säga att sömnapné redan kan klassas som en folksjukdom. Minst 300 000 personer i Finland lider av det. Obstruktiv sömnapné Andningsuppehåll kan uppstå flera gånger per natt. Tungans och den mjuka gommens spänstighet minskar och de trycks nedåt i svalget Luftström Detta förhindrar fritt flöde av luft till lungorna Guide för personer med sömnapné 2
Orsakerna bakom sömnapné Den mest betydande faktor som orsakar sömnapné är övervikt. Av de som lider av sömnapné är 50 70 procent överviktiga. Den fettvävnad som ansamlas kring de övre luftvägarna hos överviktiga täpper till de övre luftvägarna då man ligger ned. Fettet kring bålen trycker ihop de övre luftvägarna och lungorna. För normalviktiga som lider av sömnapné kan strukturella faktorer i ansiktet och halsen vara orsaken till sömnapnén; de har ofta liten underkäke och utbuktad profil och bland dem förekommer också oftare korsbett. Andra faktorer som kan ligga bakom sömnapné är ett strukturellt trångt svalg, tilltäppt nästa under lång tid och stora tonsiller. Underfunktion i sköldkörteln kan också öka risken för sömnapné. Andningsuppehåll under sömnen förekommer hos cirka tio procent av människor som snarkar. Man känner inte exakt till varför vissa av dem som snarkar utvecklar sömnapné. Sannolikt är det frågan om en kombinerad verkan av flera olika faktorer, men även ärftliga faktorer har betydelse. Man föreställer sig ofta, att sömnapné är en sjukdom som bara drabbar medelålders män. Detta stämmer dock inte helt. Sömnapné förekommer både bland män och kvinnor, men det kvinnliga könshormonet skyddar delvis kvinnorna från sjukdomen. Efter övergångsåren är sömnapné lika vanligt hos män som hos kvinnor. Obstruktiv sömnapné, det vill säga sömnapné som stramar åt de övre luftvägarna Obstruktiv sömnapné innebär en begränsning eller ett förhindrande av luftflödet i andningsluften, som beror på att de övre luftvägarna dras åt under sömnen. Central sömnapné Orsaken bakom central sömnapné är en mindre vanlig störning i regleringen av andningen, som gör att luftflödet och andningen avbryts. Endast 5 10 procent av de insjuknade uppvisar denna form av sömnapné. Sömnrelaterad hypoventilation, dvs. minskad ventilation Detta innebär en kraftig försvagning av andningen samt syrebrist under sömnen. Orsaken bakom är förändringar i regleringen av andningen och andningsmusklernas funktion under sömnen i kombination med nedsatt andningsförmåga som visar sig även under vaken tid. Hypoventilation uppstår i synnerhet i samband med sjukdomar som begränsar rörligheten i bröstkorgsväggen och vid svår KOL. Det vanligaste är att sömnapné drabbar människor mellan 40 och 65 år, men det kan också förekomma hos barn. Guide för personer med sömnapné 3
Symptom vid sömnapné Sömnapné orsakar andningsuppehåll under sömnen. Uppehållen är återkommande och pågår i upp till en minut åt gången. För en utomstående ser andningsuppehållen ut som om den som sover håller andan. Det är vanligt att man söker sig till sömnapnéundersökningar först då ens make, maka eller en annan person som sover i samma rum påpekar den högljudda snarkningen eller blir orolig för andningsuppehållen. Snarkning innebär inte alltid att en person lider av sömnapné, men hos dem som lider av sömnapné är snarkning ett vanligt symptom. Snarkningarna är högljudda och stötvisa. Den insjuknade kan vakna till med en känsla av att kvävas, ett ökat urineringsbehov eller av att svettas kraftigt i sömnen. Han eller hon kan också lida av sömnlöshet. Ett vanligt symptom på sömnapné är dagtrötthet, som även kan vara kraftig. Den som lider av obehandlad sömnapné kan fortfarande känna sig sömnig då han eller hon vaknar och känna sig utmattad under dagen. Hen kan ha svårigheter att i sittande ställning hålla sig vaken och somnar lätt till exempel framför tv:n. Känn igen symptomen på sömnapné Andningsuppehåll under sömnen Snarkningar och muntorrhet Trötthet under dagen och insomning framför t.ex. tv:n Uppvaknande med en känsla av att kvävas, ett ökat urineringsbehov eller med kraftiga svettningar Huvudvärk på morgonen Irritation och nedstämdhet Nedsatt sexualdrift Koncentrationssvårigheter och glömska Guide för personer med sömnapné 4
Konstaterande av sömnapné Det är viktigt att identifiera och behandla sömnapné, eftersom obehandlad svår sömnapné kan öka risken för många andra sjukdomar. Den ökar risken för dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar med 3 6 gånger och ökar även risken för typ 2-diabetes, hjärncirkulationsstörning och pulmonell hypertoni. Personer som lider av obehandlad sömnapné lider även också oftare än vanligt av depression och bipolära störningar. Även vid lindrig sömnapné finns det ett samband med en förhöjd risk för blodtryckssjukdomar. Obehandlad sömnapné leder till sömnbristliknande trötthet och utgör därför en säkerhetsrisk i trafiken. Om man kör bil då man är trött finns det alltid en risk för att hamna i en trafikolycka, och för den som lider av obehandlad sömnapné är risken till och med sjudubbel. Risken ökar även om man inte lider av dagtrötthet. Sömnapné ökar även risken för olycksfall i arbetet. Sömnundersökningen utförs oftast hemma, där man får en mer tillförlitlig uppfattning om det normala sovandet än på sjukhuset. Registreringsapparaten hämtas från undersökningsenheten till natten och återlämnas på morgonen. Vårdpersonalen sätter registreringsapparatens givare och kablar på plats på huden eller ger dig anvisningar om hur du gör det hemma. På morgonen tar vårdpersonalen bort apparaten och skriver ut de mätresultat som apparaten samlat in under natten. Sömnapnéns svårighetsgrad definieras utifrån hur många andningsuppehåll som förekommit under natten. Andningsuppehåll förekommer normalt hos alla människor, men antalet uppgår då till under fem per timme. Vid fastställandet tar man också hänsyn till hur mycket symptom man har. Sömnapnéns svårighetsgrad 5 15 andningsuppehåll per timme> Lindrig sömnapné 16 30 andningsuppehåll per timme> Medelsvår sömnapné Över 30 andningsuppehåll per timme> Svår sömnapné Undersökning under en natt Sömnapné konstateras med en undersökning som pågår under en hel natt. Under natten mäts den sovandes andningsrörelser under sömnen, snarkningar samt blodets syrehalt. För undersökningarna krävs en läkarremiss till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården. Sömnregistrering kan göras som en polysomnografi med elektroencefalogram (EEG) eller kortare, dvs. som nattpolygrafi på sjukhus eller hemma. Utifrån registreringen kan man fastställa antalet andningsuppehåll och dess längd, syrehalten i blodet samt i vilken sovställning uppehållen förekommer och hur personen som undersöks rör sig i sömnen. Vid undersökning av sömnapné utreder man Viktindex Blodtryck Nästäppa Storlek på tunga och tonsiller Den mjuka gommens längd och slapphet Strukturen i ansiktet och käkarna Uppföljning Uppföljningen av sömnapné kan göras på många sätt i Finland. Det kan ske genom distansuppföljning eller uppföljningsbesök inom primärvården eller den specialiserade sjukvården. Intervallen under uppföljningen fastställs av en läkare. Den som genomför nödvändig uppföljning är oftast en sömnskötare, antingen från hälsocentralen eller den specialiserade sjukvården, och vid behov en läkare eller en rehabiliteringshandledare. Guide för personer med sömnapné 5
Sömnapné hos yrkeschaufförer Det är särskilt viktigt att behandla sömnapné när den som lider av sömnapné arbetar som yrkeschaufför. Sömnapné som är under vård är inte ett hinder för att arbeta inom yrkestrafik. En chaufför ska låta undersöka sig om han eller hon uppmärksammar vissa oroväckande tecken hos sig själv. Sådana tecken är till exempel konstant trötthet eller att man somnar i ovanliga situationer, såsom när man väntar vid ett trafikljus. När sömnapnén behandlas försvinner den dagtrötthet som den orsakar och risken för en trafikolycka minskar. Enligt anvisningar från Social- och hälsovårdsministeriet uppfyller inte yrkeschaufförer som lider av konstant förändrat vakenhetstillstånd på grund av bekräftad sömnapné och där behandling inte haft någon effekt de medicinska kraven för körkortstillstånd. En person som lider av sömnapné kan fortsätta i sitt yrke när han eller hon är symptomfri tack vare behandling. Behandling av sömnapné Sömnapnépatienten har själv ett stort ansvar för att behandlingen ska lyckas. Han eller hon har goda möjligheter att inverka på sitt eget välmående. Om den huvudsakliga orsaken till sömnapné är övervikt, lindrar bantning symptomen avsevärt eller avlägsnar dem till och med helt. Behandlingsformen väljs utifrån sjukdomens svårighetsgrad och den insjuknades egen upplevelse av vårdbehov. Behandlingen av sömnapné bygger på att avlägsna de faktorer som förorsakar och förvärrar sömnapnén. Detta betyder i praktiken viktminskning eller att med hjälpmedel förhindra att andningsvägarna täpps till under sömnen. Andningsuppehåll förekommer oftast då man sover på rygg, då svalget är som trångast. Ifall andningsuppehållen förekommer endast då, kan det räcka med att personen undviker att sova på rygg. Positionsbehandling kan genomföras med hjälp av det så kallade tennisbolltricket, då man fäster en tennisboll i pyjamasskjortans ryggdel som förhindrar att man sover i ryggläge, eller med sömnapnébälten som finns att köpa. CPAP-apparat Den vanligaste behandlingen av sömnapné är övertrycksandningsbehandling som ges via näsan, det vill säga behandling med näs-cpap (Continuous Positive Airway Pressure). Vid CPAP-behandling inandas rumsluft med övertryck via en näsmask, varvid den luftström som CPAP-apparaten blåser in håller andningsvägarna öppna under sömnen. Den används speciellt vid behandling av medelsvår till svår sömnapné. CPAP-apparat CPAP-apparaten blåser in luft genom en slang och en mask och håller de övre luftvägarna öppna med ett lätt tryck. Det finns olika typer av masker. Förekomsten av andningsuppehåll ökar om man är täppt i näsan. Att behandla nästäppa kan ofta hjälpa, särskilt patienter som lider av lindrig sömnapné. Guide för personer med sömnapné 6
Behandlingsformen lämpar sig för så gott som alla sömnapnépatienter, och dess effekt märks snabbt, redan efter 1 2 nätter med god sömn. CPAP-apparaten förbättrar inte själva sjukdomen, men höjer sömnkvaliteten genom att avlägsna andningsuppehållen, varvid trötthet och andra symptom uteblir. Sömnapnéskena Som alternativ till CPAP-behandling kan man använda en sömnapnéskena, som fästs i tänderna. Skenan placeras i munnen på kvällen och tas ut på morgonen då man vaknar. Den för underkäken framåt och förhindrar att tungan faller bakåt. Skenan är till störst hjälp för sömnapnétiker med lindriga symptom och normal vikt, vars andningsuppehåll främst förekommer i ryggläge. Den används även när CPAP-behandling av någon anledning inte lyckas. En nackdel med behandlingen kan vara att käklederna blir ömma och att man får en ökad salivutsöndring då skenan är i munnen. Behovet av en sömnapnéskena bedöms av en specialisttandläkare. Man får en bedömning efter remiss. Skenan passas ut och görs specifikt för att passa varje individ. Man gör oftast inte en sömnapnéskena till personer med betydande fetma eller svår vävnadssjukdom i tänderna. Skenan kan också förvärra en del bettfel. Operativ behandling Operativ behandling hjälper få personer och de som behandlas genom operation väljs ut noggrant. En operation kan utföras i näs-, svalg- eller käkområdet. Käkområdet kan opereras genom att över- och underkäken flyttas framåt. En patient med sömnapne kan också ha nytta av en fetmaoperation, men den avlägsnar inte på långt när behovet av till exempel CPAP-behandling. Den s.k. RFA-(radio frequency ablation)koagulationsbehandlingen, som ofta används för behandling av snarkning, är inte tillräckligt effektiv för behandling av sömnapnésymptom. Behandling med elektrisk stimulering Sömnapnéskena Sömnapnéskenan för underkäken framåt Behandling med elektrisk stimulering är en experimentell behandling för noggrant utvalda individer. Den går ut på att en apparat som sätts in under nyckelbenet elektriskt stimulerar tungans hypoglossusnerv under sömnen vilket stabiliserar och vidgar andningsvägarna samt underlättar andningen. Utöver stimuleringsapparaten sätter man kirurgiskt in en elektrod i tungnerven, och mellan musklerna kring revbenen sätter man in en mätare som kontrollerar andningen. Man kan själv sätta på apparaten inför natten. Guide för personer med sömnapné 7
Användning och skötsel av CPAP-apparaten Den som lider av sömnapné får med läkarordination kostnadsfritt CPAP-apparaten till låns från hälsovården som ett hjälpmedel för medicinsk rehabilitering. Åt honom eller henne väljs en lämplig CPAP-apparat och övriga tillbehör, så som mask. Vårdpersonalen, i allmänhet en sömnskötare, lär ut hur man använder apparaten och eventuell befuktare, provar ut en lämplig mask samt lär ut hur man sköter om dessa. För att apparaten ska förbli i gott skick är det viktigt att använda den rätt och regelbundet sköta om den. Man rekommenderar att använda CPAP-behandling under hela natten, men minst i fyra timmar per natt. Behandlingen ger bara effekt om apparaten används regelbundet. Om man upphör att använda apparaten återkommer symtomen redan efter 1 2 nätter. Ibland kan det ta tid att vänja sig vid att använda en CPAP-apparat. Att vänja sig vid masken som man sätter över näsan under tiden man sover kan kräva tålamod för den sjuka och hans eller hennes anhöriga. En som sover bredvid måste också vänja sig vid ljudet från apparaten. Men tålamod lönar sig. Regelbunden CPAP-användning har visat sig förbättra sömnkvaliteten och därmed minska sömnapnésymptomen. Det behandlar också effektivt sjukdomar associerade till sömnapné. Masken och apparaten CPAP-apparaten innefattar en mask, som är kopplad till en slang vilken leder till själva CPAP-apparaten. Masken provar man ut individuellt. De vanligaste maskerna är näsmasker, helmasker eller näskuddemasker. Det finns också munmasker och masker som täcker hela ansiktet. Masken placeras runt ansiktet med hjälp av band. För att behandlingen ska lyckas är det viktigt att masken passar användarens ansikte. Ibland krävs flera utprovningar och tester innan man hittar en lämplig mask. Ifall en viss modell inte passar användarens ansikte eller läcker, trycker eller klämmer, måste masken bytas. Själva CPAP-apparaten är lätt att flytta och även att ta med sig på resor. Apparaten kräver elektricitet för att fungera. Nu för tiden är CPAP-apparaterna mycket tysta och små. CPAP-apparaten kan också innehålla en befuktare med varmvatten. Alla CPAP-apparater behöver inte ha en befuktare, men man kan börja använda en sådan om behandlingen med apparaten gör att slemhinnorna i näsan eller munnen blir torra. Beroende på modell kan befuktaren antingen vara inbyggd i CPAP-apparaten, eller så kan det vara en separat enhet som man ansluter till den. I samband med att man börjar använda befuktaren får man råd om användning, skötsel och rengöring av den. Näsmask Helmask med pannstöd Guide för personer med sömnapné 8
Helmask Näskuddemask När man använder en befuktare måste man vara särskilt noga med att det inte kommer in vatten i CPAP-apparaten. Apparaten fungerar inte om det kommer in vatten i den. Vattenbehållaren ska alltid tas bort innan du flyttar apparaten. Det är bra om CPAP-apparaten står på samma nivå eller något lägre ned än den som sover, speciellt när den är utrustad med en befuktare. Den bör dock inte ställas på golvet. Det minskar kondensen och risken för att vatten förångas in i slangen och masken. Om det ändå uppstår kondens kan det vara bra att prova en värmeslang. Skötsel av apparaten Apparaten, befuktaren och masken bör rengöras och servas regelbundet, så att de håller bättre. Dålig skötsel av en mask kan leda till exempelvis hudproblem. Vid behov ges CPAP-apparaten till behandlande enhet för kontroll i samband med ett eventuellt uppföljningsbesök. SKÖTSEL AV CPAP-APPARATEN Detta ska göras dagligen: Masken och luftslangen kopplas bort från apparaten. Maskens mjukdel tvättas med mild tvål och vatten. Vattnet till den eventuella befuktaren byts ut och behållaren sköljs. Detta ska göras en gång i veckan: Masken och banden tvättas med mild tvål och vatten. Luftslangen och befuktarens behållare tvättas med utspätt diskmedel. Befuktarens kammare kan också tvättas i den övre delen av en diskmaskin. Luftslangen får torka så upprätt som möjligt. Övrig skötsel: Filtret kontrolleras månadsvis. Det ska bytas åtminstone var sjätte månad. Masken byts ut efter ett till två år eller vid behov då lufttätheten försvinner. Slangen byts ut vid behov. Guide för personer med sömnapné 9
Att hantera biverkningar av CPAP-behandling Nässymptom är vanliga hos personer som lider av sömnapné och behandlingen kan öka dessa. Om det uppstår luftläckage via munnen under CPAP-behandlingen kan det öka torrheten och täpptheten i näsan. Det kan minskas med hjälp av en varmvattenbefuktare eller en helmask. Torra slemhinnor kan också behandlas med till exempel en sprej eller en nässköljningskanna som fuktar och behandlar näsan. För en del patienter innefattar den inledande fasen av CPAP-behandling rinnsnuva. Den minskar vanligen vid fortsatt behandling. Om problemet inte löser sig efter fortsatt behandling bör du återfukta slemhinnorna, eftersom rinnsnuva är ett symptom på torra slemhinnor i näsan. helmask kan också hjälpa. Slemhinnorna i munnen kan även fuktas med gel som återfuktar munnen och som säljs på apotek, eller med till exempel matolja. I det initiala skedet med CPAP-behandling kan det hända att det samlas luft i magen. Oftast försvinner symptomen efter att man vant sig vid att använda apparaten. Vid behov kan man tillfälligt behandla luftproblem med medicin som man kan köpa på apotek. Ofta kan ansamlingen av luft minska om man byter typ av mask eller lägger till en befuktare till CPAP-behandlingen. CPAP-behandling kan också leda till muntorrhet. Problemet avhjälps ofta genom att behandla slemhinnorna i näsan, eftersom man andas genom näsan om man kan. Då torkas inte slemhinnorna i mun och svalg ut så kraftigt. En befuktare och en Lyckad egenvård Det är viktigt med egenvård när det gäller sömnapné, eftersom sömnapnépatienten har goda möjligheter att inverka på sitt eget välmående. En av de viktigaste faktorerna i egenvården är viktkontroll, eftersom redan en viktminskning på 5 till 10 kg lindrar symptomen på sömnapné. Att gå ned i vikt till nära normalvikt kan minska behovet av CPAP-behandling. Motion är också viktigt för de sjuka. Den hjälper till i behandlingen av sömnapnén och kontrollen över symtomen, även om den inte skulle göra att man går ned i vikt. En del av dem som lider av sömnapné kan ha nytta av att använda stödstrumpor. Under dagen samlas det vätska i de nedre extremiteterna, som i liggande position under natten förflyttas till den övre delen av bålen och kan göra att de övre andningsvägarna täpps igen. Man tar på sig strumporna på morgonen och tar av sig dem på kvällen. Viktkontroll En regelbunden måltidsrytm är viktig, för att bantning och bestående viktkontroll ska lyckas. Långa perioder mellan måltiderna leder till ständiga hungerskänslor och ett sug efter sötsaker. Det rekommenderas att man äter med tre till fyra timmars mellanrum. Av dessa måltider kan en del vara mellanmål, bestående av till exempel fullkornsprodukter, fettfria mjölkprodukter eller frukt och grönsaker. Viktkontrollen underlättas också av minskade portionsstorlekar och av användning av tallriksmodellen: halva tallriken fylls med grönsaker och den andra halvan med annan mat. Det är bra att i samband med varje måltid äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, eftersom de fyller magen men innehåller lite kalorier. Guide för personer med sömnapné 10
Det är också bra att välja fettsnåla maträtter. En bantare behöver också fett, men det bör vara mjukt hårt fett, det vill säga mättat fett, bör undvikas. Mer information om viktkontroll fås till exempel på nätet på adressen www.sydanliitto.fi. Motion Ökad motion och fysisk aktivitet förbränner kalorier och underlättar bantning och viktkontroll. Det viktiga är inte på vilket sätt man motionerar, utan hur mycket. För att upprätthålla sin hälsa bör man röra sig på en nivå som känns relativt ansträngande i minst 30 minuter per vecka, eller helst 20 minuter dagligen. För en vecka rekommenderas att man åtminstone 2,5 timmar ägnar sig åt motion som förbättrar konditionen. Det bästa alternativet är att få grund- och vardagsmotion varje dag och komplettera det med mer ansträngande konditionsträning någon gång i veckan. Rask gång passar de flesta, eftersom det är lätt att reglera intensiteten i träningen och eftersom gång kan utövas nästan var som helst. Motionsformer som är bra för konditionen, där man använder stora muskelgrupper: stavgång längdskidåkning cykling joggning simning dans Man kan dela upp den dagliga motionen i delar. Det är viktigt att aktivitet blir en del av vardagen. Motionsdosen kan man också få genom nyttomotion, till exempel trädgårdsarbete eller under resorna till och från arbetet. Ansträngande motion förbrukar dock mer energi under kortare tid. Det lönar sig att välja en motionsform som man trivs med, så att man orkar ägna sig åt den även efter att den första ivern gått över. Speciellt trev ligt kan det vara att motionera tillsammans med en vän eller familjemedlem. Det bästa resultatet uppnås när den viktminskning man uppnått genom bantning blir bestående och de nya matvanorna blir en del av det dagliga livet. Genom att ta regelbunden motion som en levnadsvana under alla årstider har man lättare att hålla fast vid sin målsättning. Användning av berusningsmedel och mediciner Vissa sömnmedel och lugnande mediciner lamslår musklerna i svalgområdet och försämrar andningsverksamheten. Eftersom sådana kan öka antalet andningsuppehåll och dess varaktighet bör man undvika att använda dem. Man ska dock inte sluta med någon medicinering utan att rådfråga läkare. Även alkohol kan öka antalet andningsuppehåll och bör därför undvikas. Redan en enhet alkohol innan man går till sängs kan förvärra sömnapnén. Tobaksrökning har konstaterats öka svullnaden i slemhinnorna, och sömnapnésyndromen kan lindras genom att man slutar röka. Du kan få hjälp med att sluta röka via Andningsförbundets rådgivningslinje Stumppi. Den avgiftsfria telefontjänsten har öppet vardagar klockan 13 18 på nummer 0800 148 484. På webbplatsen www.stumppi.fi finns också en hel del information om skadorna med rökning, fördelarna med att vara rökfri samt råd för hur man slutar. Guide för personer med sömnapné 11
Att resa med sömnapné CPAP-behandling bör inte avbrytas under semestern, eftersom symptomen återkommer redan efter att man sovit utan apparaten 1 2 nätter. Vid behov kan man skaffa en batteriomvandlare för exempelvis stugvistelser. På flygresor bör man packa CPAP-apparaten i handbagaget, även om man inte kommer att använda den under flygningen. Till exempel rekommenderar Finnair att på förhand meddela flygbolaget om att man tar med sig en CPAP-apparat som handbagage. Anvisningarna kan variera beroende på flygbolag, så det kan vara bra att kolla upp det innan resan. Man kan också fråga researrangören om råd. Om man vill använda apparaten under långflygningar bör man fråga flygbolaget om möjligheterna till detta. Passageraren måste vara beredd på att flyga även utan att använda apparaten. Inför säkerhetskontrollen på flygplatsen kan du få ett reseintyg från den behandlande enheten eller produkttillverkaren där det står om CPAP-apparatens användningsområde. Apparaten kan röntgas utan fara. Rehabilitering En lyckad behandling av sömnapné förutsätter att den insjuknade förstår behandlingens betydelse för välmåendet och är redo att ta hand om sig själv hemma på egen hand. Detta är inte alltid lätt, eftersom förändrade levnadsvanor och användningen av en CPAP-apparat ofta kräver en viss inlärning. På rehabiliteringskurser får en sömnapnétiker kunskap om sin sjukdom, om behandlingens betydelse samt verktyg och motivation för att inleda en förändring av sina levnadsvanor. Rehabiliteringskurserna vänder sig både till dem som är i och utanför arbetslivet. En viktig del al kursens innehåll viktkontrollen. Störst nytta av kurserna har de, vars orsak till sömnapné är övervikt, de som lider av trötthet som stör arbets- och funktionsförmågan samt de som har svårigheter att vänja sig med användningen av CPAP-apparaten eller med någon annan behandlingsform. Så här ansöker du om rehabilitering: Fyll i FPA:s blankett KU 132. Den kan man även fylla i och skriva ut på FPA:s webbplats på adressen www.kela.fi/ lomakkeet. Som bilaga krävs ett läkarutlåtande B eller en medicinsk redogörelse som innehåller motsvarande uppgifter där sjukdomen, rekommenderad rehabilitering och rehabiliteringens mål framgår. FPA:s rehabilitering är gratis för den som rehabiliteras. Mer information fås från FPA:s kundrådgivning för rehabilitering, vardagar klockan 8.00 18.00 på telefonnumret 020 692 205 eller på adressen www.kela.fi/kuntoutuskurssihaku med sökordet sömnapné. Guide för personer med sömnapné 12
Kamratstöd från Andningsförbundet En av de centralaste verksamhetsformerna för Andningsförbundet och dess lokala andningsföreningar i olika delar av Finland är erbjudandet av kamratstöd från likställda. Med detta avses ömsesidigt stöd mellan människor som befinner sig i likartade livssituationer. Det innebär ett interaktivt utbyte av erfarenheter och insikter samt en granskning av den egna sjukdomshistoriken och ett delande av den med andra. Framförallt är det fråga om att få stöd i vardagen. Kamratstöd ger den insjuknade en möjlighet att tillsammans med andra begrunda sin egen situation, att jämföra erfarenheter samt att få och ge stöd. I diskussionerna mellan andra kan var och en begrunda hur det egna livet, krafterna och sjukdomen avviker från eller liknar de andras. Sjukdomen berör också familjen och andra närstående. Många upplever att diskussioner med andra som befinner sig i samma situation känns befriande, eftersom man inte behöver vara rädd för att belasta sina närmaste för mycket med sina egna bekymmer och sjukdomsupplevelser. På kamratstöd kan man öppet tala om sin sjukdom och också om svåra saker, och humor är också tillåtet. Som bäst kan kamratstöd ge kraft både åt den som ger och åt den som får stöd. Många andningsföreningar anordnar grupper med stöd för likställda för personer med sömnapné. På träffarna är det ofta sakkunniga som inleder, men det reserveras alltid tid för kamratstödsdiskussioner och utbyte av tankar. Kamratstöd kan man också få på diskussionsspalterna på Andningsförbundets webbplats. SAKKUNNIGA FÖR GUIDEN HAR VARIT TARJA SAARESRANTA, AVDELNINGSÖVERLÄKARE OCH VIKARIERANDE PROFESSOR INOM LUNG SJUKDOMAR, SAMT SÖMNSKÖTARE SARI MELKKO VID ÅBO UNIVERSITETSCENTRAL SJUKHUS. GUIDEN HAR SKAPATS I SAMARBETE MED RESMED FINLAND OY OCH PHILIPS OY. Guide för personer med sömnapné 13
Gå med i verksamheten du får kunskap, stöd och råd för vardagen! Som medlem får du tillgång till din lokala andningsförening och Andningsförbundets tjänster. Genom föreningen får du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i samma situation, antingen på nätet eller kamratstödsgrupperna. Du kan själv påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av hälsa. Gå med på adressen www.hengitysliitto.fi eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet på telefonnummer 020 757 5000. På www.hengitysliitto.fi/julkaisut hittar du även andra guider från Andningsförbundet. Andningsförbundet Andningsförbundet främjar andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. www.hengitysliitto.fi tfn 020 757 5000 VALOKUVAT: IINA PUOLANNE, RESMED FINLAND OY, PHILIPS OY. PIIRROSKUVAT: MIKKO SALLINEN. TAITTO: VITALE AY.