Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun
Titel: Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Beställare: Ystad kommun Författare: Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, Ekoll AB Foto: Alla foton är tagna av Ekoll AB Omslag: Skridskodammen i Ystad samt en vanlig padda 2
Beskrivning av uppdraget Plan o Bygg i Ystad ska upprätta en detaljplan för att pröva bebyggelse vid f.d. regementsområdet i östra Ystad, fastigheten Lillö 1 m.fl.(figur 1). Planområdet (figur 2) gränsar till kommunalt naturreservat och en damm med ett rikt djurliv. Figur 1. Förslag till planerad bebyggelse inom området. Kartan tillhandahållen av Ystad kommun. Figur 2. Planområde. Skridskodammen samt skogen i öster/nordost ingår i naturreservatet Norra Sandskogen. Kartan tillhandahållen av Ystad kommun. 3
Som underlag till detaljplanen har vi på uppdrag av Ystad kommun gjort en inventering av groddjur i området. Det finns ytterligare en damm nordost om planområdet, vilken också besöktes för att bedöma om groddjur eventuellt rör sig mellan dammarna. Enligt Artportalen finns inga inrapporterade fynd av groddjur i området under 2000-talet. Vi besökte dock området under sommaren 2013 efter förfrågan om rådgivning från Ystad kommun. Då observerades årsungar av vanlig padda norr och öster om skridskodammen. Enligt Bert Rydhagen (ordförande i Naturskyddsföreningen i Ystad) har det även funnits åkergroda i dammen. Utöver inventering har vi även tagit fram rekommendationer för att minimera negativ effekt på groddjur i samband med exploatering av området. Genomförande och resultat Området besöktes tre gånger, på kvällen den 5 maj, på dagen den 23 maj och på dagen den 6 juni. Vid kvällsbesöket den 5 maj var det uppehåll och 10 C varmt. Vi gick runt båda dammarna och lyste med pannlampa ner i vattnet för att söka efter groddjur. Vid besöket på dagen håvade vi efter småkryp i båda dammarna samtidigt som landmiljöerna kring skridskodammen bedömdes. Vid besöket den 6 juni (sol och 20 C) eftersöktes ätlig groda. Beskrivning av området Skridskodammen Dammen är ca 8 700 m 2 med en stor öppen vattenspegel (figur 3). I sydöstra hörnet finns ett utlopp i form av ett dike. Detta är ca en meter brett och har väldigt branta kanter och verkar nyrensat. Enligt Bert Rydhagen har vattennivån sjunkit i dammen efter rensningen, vilket kan påverka fågellivet negativt. Längs stränderna växer det mycket vegetation, såsom vass, kaveldun, säv, svärdslilja och gul näckros. Det finns mycket näckmossa i dammen, men även en del trådalger. Gräsänder och sothöna häckar i dammen och vi såg även knölsvan. Figur 3. Skridskodammen. Bilden tagen mot sydväst den 23 maj 2014. 4
Vi observerade väldigt mycket yngel av vanlig padda, men inga andra groddjur, vilket tyder på att det finns fisk i dammen. De flesta groddjursarter undviker vatten med fisk. Enligt Bert Rydhagen har det funnit fisk i dammen åtminstone under senare år. Vid besöket observerades ett fiskplask, typiskt för gädda, och i diket (utloppet) sågs mycket riktigt en gädda. Inga ätliga grodor observerades. Det fanns mycket småkryp i dammen, bl a skalbaggar, snäckor, dagsländor och vattengråsugga. Totalt observerades 15 småkrypsarter i dammen. Nordöstra dammen Dammen är ca 6 800 m 2 med en stor öppen vattenspegel (figur 4) och flikig strandlinje. Vattnet var något grumligt. Figur 4. Den nordöstra dammen. Fotot taget mot nordost den 23 maj 2014. Längs stränderna växer det mycket vegetation, såsom vass, kaveldun, säv och starr. Det växer bl a nate och andmat i dammen. Vid besöket den 5 maj hördes spel av ca 30 lövgrodor samt en klockgroda. I dammen finns även rikligt med yngel av vanlig padda samt yngel av brungroda (troligen åkergroda). En hane av större vattensalamander observerades, men det är inte helt enkelt att lysa ner i dammen på grund av vassbältet, och det finns säkerligen fler. Vi observerade också mindre vattensalamander, men inga ätliga grodor. Det fanns mycket småkryp i dammen, bl a skalbaggar, snäckor, dagsländor, trollsländor och nattsländor. Två stycken individer av den rödlistade (NT) vattenskalbaggen (Hydrophilus aterrimus) noterades också (figur 5). Totalt observerades 21 småkrypsarter i dammen. Naturvärdet i dammen är mycket stort, vilket borde uppmärksammas så att fisk inte planteras in. Man kan med fördel sätta upp skyltar som informerar om vad som finns i dammen 5
Figur 5. Individ av den rödlistade vattenskalbaggen (Hydrophilus aterrimus) observerad i den nordöstra dammen den 5 maj 2014. Landmiljöer Den nordöstra dammen ligger nära Skridskodammen och är en viktig spridningskälla för den vanliga paddan. Det finns ingen intensivt trafikerad väg mellan dammarna. Två fjolårsungar av vanlig padda observerades den 5 maj på den för tillfället avstängda vägen mellan dammarna. Lövskogsmiljöerna i naturreservatet (Norra Sandskogen) är bra övervintringsmiljöer för groddjur. I den västra delen av planområdet (längs Adlercreutzgatan) finns ett gräsområde/torräng. Floran är trivial och typisk för torrare marker, såsom hundkäx, rölleka, käringtand, sommargyllen, femfingerört, åkerförgätmigej, sommarvicker, buskstjärnblomma, gul fetknopp, gråbo och svartkämpe. Även om floran är trivial kan området kan vara bra för insekter och fjärilar. Rekommendationer Det finns idag inga stora naturvärden inom planområdet. Vi ger följande rekommendationer för att minska konflikter med groddjur och annan fauna: De groddjur som vandrar framförallt mellan dammarna använder mest troligt Militärvägen. Det är bra om man även i fortsättningen stänger av vägen för biltrafik vid groddjursvandringar. Man bör behålla den gröna bård av träd och buskar som idag finns runt Skridskodammen för att ge skydd åt fågellivet i dammen. För att minimera konfliker med groddjur och planerad bebyggelse (med ökad trafik) kan man sätta upp ett lågt staket mellan planerad bebyggelse och skridskodammen för att tvinga groddjuren att vandra mot skogen (naturreservatet) för övervintring. Vegetationen som växer på torrängen kan vara bra för insekter och fjärilar. Man kan bevara delar av ängen vid exploatering istället för att plantera gräs och då sätta upp en skylt som förklarar varför man valt att spara området. Ängen kräver dessutom mindre skötsel än en gräsmatta, det räcker med att slå den när blomningen är över. 6