Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Relevanta dokument
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Tandvård på olika villkor

Område 4: Inkomst och Arbete

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Malmös väg mot en hållbar framtid

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Malmö stads sammanfattning av Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport

Malmös väg mot en hållbar framtid

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Människan i staden - hur fungerar vi?

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Beslutat av Malmö kommunstyrelse MATRIS. Sammanställning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och stadskontorets bedömningar

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Länsgemensam folkhälsopolicy

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Malmös väg mot en hållbar framtid

Det handlar om jämlik hälsa

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Hälsoplan för Årjängs kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsopolitiskt program

Hela staden socialt hållbar

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Malmökommissionen, och sedan?

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Folkhälsopolitiskt program

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoprogram

Välfärdsbokslut 2015

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Ett nytt sätt att styra och leda

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Folkhälsoplan Essunga kommun

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Hälsosamma Skinnskatteberg

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg. en fantastisk stadsdel med utmaningar

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

En god hälsa på lika villkor

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Strategiskt folkhälsoprogram

SKL:s kongressmål och prioritering

LÄGESRAPPORT. Från utvärderingen av Malmö stads arbete med social hållbarhet och jämlik hälsa, med Malmökommissionen som hävstång KUND KONSULT

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Folkhälsa i Bollnäs kommun

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tjänsteskrivelse. Folkhälsorådet beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta

Folkhälsoprogram

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Strategiska planen

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Plattform för Strategi 2020

Plan för Överenskommelsen i Borås

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Transkript:

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier Förslag på hur vi mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål Styrning, organisation Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet.

Dialog

Slutrapporten 1. Perspektiv som förenas 2. En ny förståelse av Malmö som utgångspunkt 3. Två övergripande rekommendationer 4. Rekommendationsstruktur

1. Perspektiv som förenas Rättigheter och friheter Hållbarhet Samhällsperspektiv Transdisciplinärt perspektiv Genus Sociala investeringar

2. En ny förståelse av Malmö Det dolda Malmö Malmö som transitstad Sambandet mellan hälsa och en förändrad tillväxtmodell Ökad segregation mellan innanförskap och utanförskap Kulturen och civilsamhället

Hur mäter man (trender i) ojämlikhet? Absoluta (medel-)skillnaden enklast och begripligast Alla grupper som ingår skall påverka måttet Hänsyn till att gruppernas storlek förändras över tiden

3. Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen

4. Rekommendationsstruktur Övergripande rekommendationer (2) Områden (6) Delområden Mål (24) Åtgärder (72)

Områden 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning

Del 1: En social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor Område 2: Boendemiljö och stadsplanering

Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor 1. Barn och ungas inflytande och delaktighet 2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö 3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö

1.1 Barn och ungas inflytande och delaktighet Mål: Stärk alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet Åtgärd: Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut

1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter

Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit

2.1 Bostad och bostadsförsörjning Mål: Staden ska säkerställa att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande bostad och bra boendemiljö Åtgärd: Etablera en ny kommunal funktion för uppdragsbaserat bostadsbyggande

2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen

Del 2: En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen mera jämlika Område 3: Utbildning Område 4: Inkomst och Arbete Område 5: Hälso- och sjukvård

Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen

3.1 Likvärdighet och kvalitet Mål: Alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig förskola/fritidshem/skola av hög kvalitet Resultatet av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete ska ligga till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras. Barns och ungas inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola, utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gäller även föräldrainflytande.

3.6 Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar Mål: Sent anlända elever i Malmö ska ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet Reformera systemet för mottagandet av nyanlända elever

3.5 Gymnasieskolan inte en skola för alla? Mål: Alla elever som har påbörjat gymnasiestudier ska ha slutfört sina studier inom en femårsperiod Åtgärd: Permanenta Ungdomsuppföljningen vid Vägledningscentrum samt tillför resurser för arbetet med att följa upp, informera och motivera ungdomar till studier och/eller praktik.

Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet

4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen Åtgärd: Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter Åtgärd: Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd

4.2 Arbetsmarknad Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb Åtgärd: Satsa på en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser Åtgärd: Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år

4.4 Det obetalda arbetet Mål: Synliggör, stötta och jämställdhetsintegrera det obetalda arbete som bidrar till en socialt hållbar utveckling av Malmö Åtgärd: Stärk samarbetet med civilsamhället och dra fördel av dess potentialer till att skapa sociala innovationer

Område 5: Hälso- och sjukvård 1. Jämlikhet i vård och förebyggande insatser 2. Vårdutnyttjande i Malmö 3. Förebyggande arbete i Region Skåne och i Malmö 4. Åtgärder under Malmöbornas livscykel 5. Behovet av ett permanent samarbetsorgan

5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. Åtgärd: Starkare inriktning på de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan

5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. Åtgärd: Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn

5.5 Behovet av ett permanent samarbetsorgan Mål: Kunskaperna om befolkningens hälsa i Malmö skall förbättras och resultaten ska analyseras och användas i kommunens och regionens förebyggande arbete. Åtgärd: Etablera en kvalificerad epidemiologisk bevakning av stadens hela befolkning. Åtgärd: Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att kontinuerligt omsätta resultaten i praktiskt förebyggande arbete inom alla områden.

Del 3 område 6: Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning 1. Kunskapsallianser 2. Ledarskap och holistiska styrinstrument 3. Infrastruktur av kunskapsallianser

6.1 Kunskapsallianser Mål: Främja utvecklingen av lärande och kunskapsutvecklande organisationer med potential- och orsaksorienterade förhållningssätt som tar tillvara på erfarenheter och informell kunskap, t ex interkulturell kompetens. Åtgärd: Inkludera regelbundna levnadsundersökningar i processerna Åtgärd: Använd metoder som kollegiala granskningar, följeforskning och forskningscirklar för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna och hur resultaten ska kunna bedömas

6.2 Ledarskap och holistiska styrinstrument Mål: Främja en demokratisk utveckling av governance och möjliggör delaktighet i olika former genom en inkluderande styrning Åtgärd: Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar utveckling Åtgärd: Utveckla holistiska styrinstrument Åtgärd: Utveckla nya och kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar till en övergripande hållbarhet

6.3 Infrastruktur av kunskapsallianser Mål: Skapa nya samarbetsformer mellan privat och offentlig sektor samt civilsamhället baserade på kunskapsallianser, som kan bidra till att förändra sambandet mellan tillväxt och välfärd Åtgärd: Vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration