Kurshandledning Litteraturvetenskap Barn- och ungdomslitteratur 7,5hp 716G21 Sommar 2017
Innehållsförteckning Välkomna till kursen Barn- och ungdomslitteratur... 3 Undervisande lärare och kursansvarig... 3 Kursinnehåll... 3 Mål 716G21... 3 Examinationer... 4 Betygskriterier och uppgifternas utformning i korthet... 4 Skriftlig hemtentamen 5,5hp (U-VG)... 4 Muntlig redovisning 2,0hp (U-G)... 5 Obligatorisk facklitteratur... 7 Obligatorisk skönlitteratur... 7 Momentschema... 8 1. Kan man simma med pirayor? Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar.... 8 2. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. Tema och motiv i barnboken.... 9 3. Om ideal och moral i barnböcker. Den närvarande författaren.... 10 4. Hur kär kan man bli? Från kapitelbok till ungdomsroman.... 11 5. Mammor dom är lite konstiga ibland. Genusinriktad forskning.... 12 6. Temapresentationer författarskap.... 13 7. Avslutning. Bokjuryn vinnare i 2015 års utgivning - barnens favoriter i praktiken.... 13 2
Välkomna till kursen Barn- och ungdomslitteratur Hjärtligt välkomna till en sommar på Linköpings universitet. Kursen ges på halvfart veckorna 24-33 och uppropet och tillika kursstart är den 13 juni 2015 kl 17-19. Under försommaren och eftersommaren kommer vi att träffas på Campus Valla för att samtala kring det gemensamt lästa. Däremellan kommunicerar vi på lärplattformen LISAM. Min förhoppning är att ni under sommaren kommer en bra bit på väg i konsten att analysera barnbokens form och stil. Främst gör vi detta genom att titta på de litteraturvetenskapliga perspektiven i barnboken. Vi kommer att gå igenom barnbokens genrer och deras utveckling och de litterära teorier som kan kopplas till barnboken. Dessutom hoppas jag att ni får möjlighet att utöka ert nätverk inom området barnlitteratur. Allra mest hoppas jag dock på att det blir glädjerika dagar som vi får möjlighet att tillbringa tillsammans. Väl mött! /Marie-Helene Undervisande lärare och kursansvarig (MHK) Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 Linköping Besöksadress: Hus Key, rum 3124, Campus Valla marie-helene.klementsson@liu.se Kursinnehåll I kursen studeras ett antal barn- och ungdomslitterära verk, såväl äldre som samtida, för att belysa barnlitteraturens framväxt och dess roll idag. Ett analytiskt fokus läggs på litteraturens funktioner under olika historiska skeenden, liksom på de ideologier som dagens barn- och ungdomslitteratur förmedlar. Litteraturvetenskapliga metoder övas och används för att placera verken i sin kontext och belysa deras intertextualitet. Ett ideologikritiskt förhållningssätt intas till verken och den bild de ger av barndom, barns utveckling, lärande och barns position i samhället. Mål 716G21 Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för utvecklingen av genrerna inom barn- och ungdomslitteraturen - relatera ett urval av barn- och ungdomslitterära verk till en samhällelig och litteraturhistorisk 3
kontext - analysera barn- och ungdomslitteratur med litterära analysverktyg - beskriva och diskutera olika funktioner som barn- och ungdomslitteraturen har och har haft för barns utveckling - redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplade till genrer inom barn- och ungdomslitteraturen - jämföra texter i ett intertextuellt syfte. Lärplattformen LISAM används under kursen för kursinformation, inlämningar, och diskussioner. På lärplattformen får ni feedback på inlämningsuppgifter etc. Inga inlämningar sker via mail. Allmänna frågor skickas däremot till vanliga mailen. Barnlitteraturens historia läser vi främst med hjälp Boglind & Nordenstam. Denna inläsning sker framförallt hos studenten, då den ligger som en viktig bakgrund till föreläsningar, seminarier och sedermera tentamen. Verktygen för vår skönlitterära analys får vi genom Kårelands verk Skönlitteratur för barn och unga. Med hjälp av det verket analyserar vi skönlitteraturen när vi läser om barnbokens framväxt, genrer, kontexter, berättande och teorier. Examinationer Muntlig redovisning EXA1, 2,0hp (U-G) Hemtentamen EXA2, 5,5hp (U-VG) Examination sker även genom aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och i diskussionstrådarna på LISAM under Nyhetsfeed. Frånvaro från seminarierna resulterar i en kompletteringsuppgift per seminarium. Uppgiften finns att tillgå efter seminarierna på LISAM. Betygskriterier och uppgifternas utformning i korthet Skriftlig hemtentamen, EXA2, 5,5hp (U-VG) Detta är en individuell, skriftlig hemtentamen. Den består av två delar, del A och del B. Uppgiften till del A, är en skriftlig loggbok på den lästa skönlitteraturen och är således ett arbete som fortgår under hela kursen, allt eftersom skönlitteraturen läses och bearbetas. Instruktion och mall till loggboken finns att tillgå under kursdokument på LISAM från och med kursstart. Del B är en skriftlig hemtentamen. Uppgiften finnstillgänglig i inlämningsmappen från och med den 1 augusti 09.00. Sista datum för inlämning för både del A och B är den 21 augusti 18.00. VG Visar en mycket god överblick över barn- och ungdomslitteraturens genrer och historiska 4
utveckling. Visar en mycket god förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barn- och ungdomslitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en mycket god förmåga att sätta in urval av barn- och ungdomslitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en mycket god förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. Visar en mycket god förmåga att redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplat till barn- och ungdomslitteraturgenrerna. G Visar en tillfredsställande överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar en tillfredsställande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en tillfredsställande förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en tillfredsställande förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. Visar en tillfredställande förmåga att redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplat till barn- och ungdomslitteraturgenrerna. U Visar en otillräcklig överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar på en otillräcklighet och brister i förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en otillräcklig förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en otillräcklig förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. Visar en otillräcklig förmåga att redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplat till barn- och ungdomslitteraturgenrerna. Muntlig redovisning, EXA1, 2,0hp (U-G) Detta är en muntlig gruppredovisning. Uppgiften innebär att presentera ett författarskap Uppgiften introduceras tillfälle två, då vi också skapar grupper och väljer författarskap. 5
Uppgiften presenteras muntligt men presentationsmaterialet lämnas även in på LISAM. Redovisningen genomför tillfälle 6. I presentationen ska ni berätta om författaren och om författarens verk. Berätta om vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Använd er av alla uppkomliga källor som ni kan finna med korrekta källhänvisningar. Försök komma över så många böcker som möjligt av författaren på bibliotek. Ni presenterar också ett eller flera verk utifrån någon analysform som ni finner i Kårelands bok. Förslag på författarskap: Ingelin Angerborn, John Boyne, Camilla Lagerqvist, Michael Morpurgo, Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Katarina Von Bredow, Christina Wahldén, Kate Dicamilio, Frances Hodgson Burnett, Martin Widmark, Barbro Lindgren, Astrid Lindgren, Deborah Ellis, Jessica Schiefauer, Katarina Genar, Maria Gripe, Tove Jansson G Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom att berätta om författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk. Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Samt att hänvisning sker till olika typer av källor. Visar på förmåga att, i ett eller flera av bilderboksverken, koppla dessa till någon analysform, verkets uppbyggnad och författarskapets/verkets tema. Exempel på handlingar som kan leda till underkänt i examinationerna: I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur. Att texten innehåller avskrifter, andras texter utan att källa anges. (Detta betraktas som fusk och anmäls). Att texten saknar struktur och är allmänt hopplockad utan synligt sammanhang. Att texten visar graverande språkliga brister. Att mängden egen text är påfallande liten i förhållande till hela texten. Att den ämnesspecifika begreppshanteringen är uteblir eller är bristfällig. Se även det dokument på LISAM som heter Fusklapp. Det beskriver korrekt källhantering. 6
Obligatorisk facklitteratur De texter som har * finns att tillgå på lärplattformen Lisam. De verk som rekommenderas att ni har tillgång till under hela kursen är Kårelands och Boglind & Nordenstams. Boglind, A., Nordenstam, A. (2010) Från fabler till Manga. Malmö:Gleerups. *Klementson (2006) Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Maria (2013) Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit och teen noir Söderberg, E., Österlund, M., Formark, B. (red) Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen. Malmö: Universeus Academic Press, S 191-207. *SBI Trender och statistik i utgivningen 2015 (http://www.sbi.kb.se) *Westin, Boel (1998) Vad är barnlitteraturforskning? ur Litteraturvetenskap en inledning red. Obligatorisk skönlitteratur Flera av bilderböckerna finns på youtube med olika uppläsare vilket kan vara bra, som komplement, när det är svårt att få tag på dem. De verk som är svåra att låna eller hitta på youtube. Flertalet av böckerna finns att låna som e-böcker på Götabiblioteken. Alexie, Sherman Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian Anclair Malin Ibland regnar det Andersen H.C Flickan med svavelstickorna Bergmark Elfgren & Strandberg Cirkeln Beskow Elsa Valfri bilderbok Dahle Gro Kriget Eriksson Eva Mamman och den vilda bebin Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället (ebok) Hoffman Heinrich Pelle Snusk Jansson, Tove Hur gick det sen? och Den farliga resan Jönsson Maria Flickan från långt borta Kinney, Jeff valfri bok om Greg Lidbeck, Petter Kan man? Lindenbaum Pija Else-Marie och småpapporna Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa Roth Veronica Divergent Russel Rachel Renée valfri bok om Nikki Rörvik & Moursund Bockarna Bruse på Badhuset Sendak Maurice Till vildingarnas land Taikon, Katarina, Katitzi Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Wahl Mats Den långa resan. En berättelse om en ostindiefarare Walfrid Johnson Främlingen i skogen Wegelius Jakob Mördarens apa Wilder Laura Lilla huset på prärien Wilson Jaqueline Den tatuerade mamman Von Bredow Katarina Hur kär får man bli? alt Hon & Han Valfria verk till tillfälle ett, två och sju tillkommer enligt instruktion. 7
Momentschema 1. Kan man simma med pirayor? Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Måndag 12/6 17.00 19.00, sal 4220 i Keyhuset Skönlitteratur Eriksson Eva Mamman och den vilda bebin Hoffman Heinrich Pelle Snusk Lidbeck, Petter Kan man? Sendak Maurice Till vildingarnas land Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 1 Inledning och kapitel 2 Fabel, myt, saga. Kåreland Barnbokens framväxt (Historik, Gemensam läsning för barn och vuxna, Exempellitteratur, Synen på barnet och barndomen, Den uppfostrande barnboken, Det roande har svårt att slå igenom) sid 15-28. Kåreland Barnbokens genrer (Olika indelningsgrunder, Genreindelningens svårigheter, Behovet av en indelning växer fram, Bokhandelns och bokkatalogernas indelning, Svenska barnboksinstitutets bokkategorier, Bibliotekens klassifikationssystem, Handböckernas indelning) sid 53-62. Kåreland Barnboken i teorin (Intermedialitet och bilderboksanalys) sid 188-191. OBS! Ta med valfri barnbok som har eller som har haft betydelse för er. 8
2. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. Tema och motiv i barnboken. Torsdag 15/6 13.00 16.00, sal 4220 i Keyhuset Skönlitteratur Jansson, Tove Hur gick det sen? och Den farliga resan Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa Rörvik & Moursund Bockarna Bruse på Badhuset Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Wilson Jaqueline Den tatuerade mamman Och läs ett verk i vardera genre: ABC-bok Fabel Saga Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 3 Den äldsta barnlitteraturen i skrift och kapitel 5 Bilderböcker och serier. Kåreland Barnbokens framväxt (Många satsningar på barn efter 1945, Politisering och lekfullhet, Ungdomsromanens genombrott, Didaktik med nya förtecken, Från hemmiljö till institutionsmiljö, Vidgad realism, Mindre fasta gränser mellan barn och vuxna) sid 37-51 Kåreland Barnbokens berättande (Termer och begrepp, Motiv och tema, Den tematiska kritiken, Temat det kompetenta barnet) sid 121-129. Kåreland Barnbokens genrer (Klassiker, Fabeln, ABC-bok, Sagan, Bilderboken) sid 62-74. Kåreland Barnboken i teorin (Rysk formalism och främmandegöring, Nykritiken och närläsningens metod, Strukturalismen, Proppas narrativa funktionsanalys, Exemplet Hur gick det sen?, Exemplet Den farliga resan) sid 162-176. Westin Vad är barnlitteraturforskning? Introduktion av den muntliga redovisningsuppgiften. Gruppindelning och fördelning av författarskap. Arbete i redovisningsgrupperna. Förslag på författarskap: Ingelin Angerborn, John Boyne, Camilla Lagerqvist, Michael Morpurgo, Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Katarina Von Bredow, Christina Wahldén, Kate Dicamilio, Frances Hodgson Burnett, Martin Widmark, Barbro Lindgren, Astrid Lindgren, Deborah Ellis, Jessica Schiefauer, Katarina Genar, Maria Gripe, Tove Jansson 9
3. Om ideal och moral i barnböcker. Den närvarande författaren. Måndag 19/6 13.00 16.00, sal 4220 i Keyhuset Skönlitteratur Beskow Elsa Valfri bilderbok Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället (e-bok) Walfrid Johnson Främlingen i skogen Wahl Mats Den långa resan. En berättelse om en ostindiefarare Wilder Laura Lilla huset på prärien Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 4 Berömda klassiker. Klementsson Historiens vingslag Kåreland Barnbokens framväxt (Barnboken finner nya vägar under 1800-talet, Barnboken som estetik och folkuppfostran, Kvinnornas frammarsch på barnboksområdet, Barnkammaridyll ifrågasatt) sid 29-37. Kåreland Barnbokens genrer (Klassikerbegreppet, Faktaböcker, Biografiska skildringar) sid 62-64, 74-78. Kåreland Barnbokens kontexter (Gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur, Växelverkan mellan barn- och vuxenlitteratur, Tidiga studier av barnboken, Ellen Keys betydelse) sid 91-100. Kåreland Barnboken i teorin (Tolkningar och analysexempel, Ett rikt teoriutbud, Historisktbiografisk forskning, Litteratursociologisk forskning) sid 155-162. Lördag 6/8 hemtentamen finns att hämta på LISAM i Inlämningsmappen. 10
4. Hur kär kan man bli? Från kapitelbok till ungdomsroman. Måndag 7/8 13.00 16.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset Skönlitteratur Bergmark Elfgren & Strandberg Cirkeln Roth Veronica Divergent Von Bredow Katarina Hur kär får man bli? alt Hon & Han Wegelius Jakob Mördarens apa Veronica Mars (filmen) Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 8 Modern ungdomslitteratur. Kåreland Barnbokens berättande (Arketyper, Narratologi, Handling och intrig, Metafiktion, Barnbokens karaktärer) sid 130-139 Kåreland Barnbokens genrer (Fantasy och science fiction, Ungdomslitteratur, Chick Lit, Deckare och thrillers, Grafisk roman, Fanfiction) sid 78-90. Kåreland Barnbokens kontexter (Barnboken blir akademisk, Barnboken mellan etik och estetik, En naiv estetik, Den naiva läsningen, Barnets avsiktslösa tillvaro) sid 100-112. Nilsson Att flicka sig 11
5. Ibland regnar det. Värdegrund i barnlitteraturen genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse Torsdag 10/8 17.00 20.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset Skönlitteratur Alexie, Sherman Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian Anclair Malin Ibland regnar det Andersen H.C Flickan med svavelstickorna Dahle Gro Kriget Jönsson Maria Flickan från långt borta Kinney, Jeff, valfri bok om Greg Lindenbaum Pija Else-Marie och småpapporna Russel Rachel Renée, valfri bok om Nikki Taikon Katarina: Katitzi Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 2 Fabel, myt, saga. Kåreland Barnbokens berättande (Vem berättar?, Att byta perspektiv, Intertextualitet, Barnbokens språk, Bildspråk och symboler ) sid 139-154. Kåreland Barnbokens kontexter (Hemmet, Förskolan, Skolan) sid 112-119. Kåreland Barnboken i teorin (Genusinriktad forskning, Mansforskning, Queer och kroppsfixering, Läsorienterade teorier och läsarens makt - receptionsforskning) sid 176-193. 12
6. Temapresentationer författarskap. Måndag 14/8 17.00-20.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset 7. Avslutning. Barnens favoriter i praktiken. Onsdag 16/8 17.00 20.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset Facklitteratur Boglind & Nordenstam kapitel 6 Deckare, sport, humor, vänskap Skönlitteratur Ett valfritt verk ur vardera kategori läses ur utgivningen 2016 eller 2017 i samråd med läraren. (Titlarna nedan är vinnarna i Bokjuryn 2015 de kan inte väljas utan utgör mer exempel) Facklitteratur SBI trender och statistik 2016. Uppgift: Läs igenom SBI:s sammanställning för respektive kategori och botanisera. Vad finns det för likheter i enbart titlarna i varje kategori? Förlag? Originalspråk? Genre? Bilderböcker 1. Äskil äter träd av Åsa Lind och Per Gustavsson. Rabén & Sjögren 2. Prinsessan och den fasansfulla Björnen av Per Gustavsson. Natur & Kultur 3. Doris drar av Pija Lindenbaum. Lilla Piratförlaget Kapitelböcker 6-9 år 1. Fängelsemysteriet av Martin Widmark och Helena Willis. Bonnier Carlsen 2. Mysis är sjuk av Mats Wänblad och Pelle Forshed. Rabén & Sjögren 3. Nelly Rapp och häxornas natt av Martin Widmark och Christina Alvner. BonnierCarlsen Kapitelböcker 9-12 år 1. Kurragömma av Petrus Dahlin. Rabén & Sjögren 2. Det långa loppet av Jeff Kinney. Översättare Thomas Grundberg. BonnierCarlsen 3. Men finns ändå av Petter Lidbeck. Rabén & Sjögren Ungdom 1. Nästan som Zlatan av Johanna Nilsson. Nypon förlag 2. Jag kallas Jon av Malorie Blackman och Vladimir Stankovic. Översättare Helena Olsson. Argasso 3. En farlig vän av Ritta Jacobsson. LL-förlaget Fakta 1. Jordens mystiska platser av Jens Hansegård och Anders Nyberg. Bonnier Carlsen 2. Roliga fakta och otroliga myter om djur av Paul Mason och Alan Irvine. Översättare Carla Wiberg. Berghs 3. Snor av Bengt-Erik Engholm och Jojo Falk. Natur & Kultur 13
Serier 1. Amulett: Flykten från Lucien av Kazu Kibuishi. Hegas 2. Mamma Mu firar Kråkan av Jujja Wieslander, Sven Nordqvist, Michaela Favella och Elin Fahlstedt. Rabén & Sjögren Söndag 21/8 2016 - Inlämning av hemtentamen på LISAM 14