16 OKTOBER SALÉN KONFERENS STOCKHOLM Pensionsforumdagen 2001 KONFERENSDOKUMENTATION P ensions f orum
Pensionsforumdagen 2001 Hur påverkas pensionerna av oro i världen, fallande börskurser och minskad tillväxt? När sätter bromsen in? Hur länge vill svenskarna arbeta, vad anser dagens pensionärer om sina pensioner, vad tror blivande pensionärer om sina framtida pensioner? En ny Sifo-undersökning Pensionsbarometern presenteras. Varför arbetar islänningarna så mycket längre än vad man gör i övriga Europa? Nya pensionssystem i Europa och USA för att möta åldrande befolkningar. Slut på folkpensionsmodellen i Norden? Hur blev kompromissen bakom vårt nya pensionssystem möjlig? Detta var något av innehållet som diskuterades vid Pensionsforumdagen den 16 oktober 2001. P ensions f orum Pensionsforum är en förening som har till uppgift att följa det nya pensionssystemets konsekvenser för individer och samhälle, hur det förhåller sig till andra länder, arbetsmarknaden för äldre samt att analysera olika möjligheter att finansiera och organisera den framtida äldrevården. Styrelsen består av Kjell-Olof Feldt, ordf, Tommy Möller, vice ordf, statsvetare, docent, Magnus Henrekson, nationalekonom, professor, Gullan Lindblad, fd riksdagsledamot samt Joakim Palme, sociolog, docent. Verkställande direktör är Ann Lindgren. Bakom föreningen står försäkringsbolagen Alecta, KPA, Livia, Länsförsäkringar Liv, Skandia, SEB Trygg Liv och Robur Försäkring.
Program Moderator: Ann Lindgren Kjell-Olof Feldt, styrelseordförande Pensionsforum Vad tror svenska folket om sina pensioner? Ny Sifo-undersökning presenteras. Har informationen och marknadsföringen av det nya pensionssystemet och PPM-valet varit för optimistisk? Mikael Nyman, redaktionschef Pensioner&Förmåner Hur påverkas pensionerna och välfärden av oro i världen, fallande börskurser och minskad tillväxt? Diskussion med Kjell-Olof Feldt, Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv, Hans Jacobson, generaldirektör PPM och Peter Norman, vd Sjunde AP-fonden När och hur sätter bromsen in? Ole Settergren, Riksförsäkringsverket När vill svenskarna sluta arbeta? När tror de att de kan? Hur mycket sparar de? Kristina Färm, konsult och Viveka Hirdman-Ryrberg, ansvarig välfärdsfrågor SEB Trygg Liv Varför arbetar islänningarna så mycket längre? Ny rapport presenteras. Tryggvi Thor Herbertsson, professor University of Iceland och Magnus Henrekson, professor Handelshögskolan och styrelseledamot i Pensionsforum Hur förändras pensionssystemen i Europa och i USA för att klara åldrande befolkningar? Annika Sundén, forskare vid Boston College och Joakim Palme, docent, styrelseledamot i Pensionsforum Pensionsreformerna i Norden slut på folkpensionsmodellen? Einar Øverbye, pensionsforskare, Norge och Joakim Palme Hur blev kompromissen bakom vårt pensionssystem möjlig? Kjell-Olof Feldt, Urban Lundberg, historiker, Tommy Möller, docent och vice ordförande i Pensionsforums styrelse och Joakim Palme Avslutning Kjell-Olof Feldt
Allt färre sparar till pensionen På Pensionsforumdagen redovisades resultaten av årets Pensionsbarometer, den årliga undersökningen av inställning och attityder till pensioner och sparande. Årets undersökning, som gjorts av Sifo, bygger på intervjuer med drygt ett tusen personer under de två sista veckorna i september. Intressanta förändringar jämfört med tidigare undersökningar är att kunskaperna om storleken på den kommande pensionen har ökat. Årets undersökning tyder dock på att färre sparar för den egna pensionen. För två år sedan uppgav 66 procent att de sparade medan årets siffra är 53 procent. Samtidigt har ingen förändring skett i när man vill gå i pension. Fortfarande vill de flesta pensioneras före 60 års ålder. Känner du oro rent ekonomiskt för att gå i pension? Känner du till den ungefärliga storleken på din pension? Känner oro Ja, känner till Känner inte oro Nej, känner inte till 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % Tror du din pension räcker för att gå i pension när du vill? Tror du din pension kommer vara tillräcklig för ett bra liv? Ja Ja Nej Nej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % 0 10 20 30 40 50 60 % 2
Vid vilken ålder skulle du VILJA gå i pension? Vid vilken ålder tror du att du kommer att gå i pension? 55 år 56 57 år 58 59 år 60 61 år 62 63 år 55 år 56 57 år 58 59 år 60 61 år 62 63 år 64 65 år 66 år 0 10 20 30 40 50 % 64 65 år 66 år 0 10 20 30 40 50 60 % Har du gjort något särskilt för att förbättra din pension? Sparar du själv inför din pension? Ja Ja, sparar Ja, annat... Nej, men planerar att börja spara Nej, pengarna räcker inte till Nej, inte intresserad Nej 0 10 20 30 40 50 % Nej, annan anledning 0 10 20 30 40 50 60 % Hur mycket sparar du per månad? Tror du att du kommer att arbeta till 67 års ålder? Mindre än 200 kronor Ja 201 499 kronor Nej Mer än 500 kronor 0 10 20 30 40 50 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 % 3
Fondsparande en folkbildningsinsats Oro i världen och kurserna faller finns det anledning att känna sig bekymrad över framtidens pensioner? Mikael Nyman, redaktionschef för Pensioner & Förmåner, gör det inte. Vid det första PPM-valet fick svenska folket information om att aktierna årligen ökat med 8,4 procent under de senaste åren. Det såg ut som om det var en rak avkastning på aktier. När Mikael Nyman i oktober tittade in på PPM:s hemsida, såg han att valen inte var så bra. fonder visade minus. Känner jag mig lurad? Har PPM fått oss att göra något som vi inte skulle ha gjort annars? Men han verkade inte särskilt bekymrad, utan tyckte att det snarare var bra att kurskorrigeringen kommer nu, istället för sedan, när han har sparat mer. Fondsparandet har varit en fantastisk folkbildningsinsats. Nu vet alla att aktier går ner. De som varit med tidigare vet att de inte alltid går ner. I oktober 1992 började han ett nytt jobb som reporter på A-Ekonomi. Helgen innan hade tidningskioskerna varit tapetserade med löpsedlar om att pensionsspararnas pengar var borta. Redaktörerna vädrade blod. De skulle ha ett inslag om hur livbolagen slösat bort pengarna på skrytbyggen. Mikael Nyman var väl införstådd med att räntan hade stigit och obligationsportföljerna fallit. Hans svar till cheferna var: Det inslaget får ni göra själva. Investeringarna är kanske dåliga, men det är inte det som är problemet. En månad senare sjönk räntan och obligationerna steg igen. Den tillfälliga kursförändringen saknade betydelse för pensionerna. Livbolagen hade i genomsnitt 17 år kvar till första utbetalning. Och trots höstens oro har telefonsamtalen till PPM, liksom Internetbesöken och antalet fondbyten, inte varit många fler än vanligt. Svensken lyssnar på råden och tar det lugnt. Om det blir 3,5 procents avkastning och noll procent tillväxt, som RFV räknar med i ett exempel på sin hemsida, då blir det tagelskjorta på. Men då kan man ju undra om det är pensionen vi ska oroa oss för? Om det blir tre procent avkastning och noll procent tillväxt borde vi oroa oss för jobben istället. Och pensionen ska betalas med produktion, det vet alla. Det är väldigt tidigt på dagen för att dra några slutsatser av den 11 september. Kurserna hinner gå både upp och ner innan det är dags för pensionsutbetalningar. Hans Jacobsson, generaldirektör PPM Framtidens pensioner blir inte så höga som vi trodde. Men vi fick faktiskt varningar under många år om att kurserna var uppblåsta. Den nya ekonomin var inte så bra som utlovats. Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv Det är svårt att i mediabruset föra fram att vi har en långsiktig horisont. Efter en nedgång ringde många journalister och ville ha kommentarer kring utvecklingen den senaste veckan. Till sist dristade jag mig att skoja med en av dem och sa: Senaste veckan? Du skulle se siffrorna för de senaste timmarna. De är fantastiska! Jag väntade mig ett skratt, men istället blev journalisten tyst några sekunder och utbrast sedan: Faxa över dem genast! Peter Norman, vd sjunde AP-fonden Sämre tider är avgörande för om balanseringen ska träda ikraft. Kjell-Olof Feldt, ordförande Pensionsforum 4
Balans följer inkomstutveckling När sätter den automatiska balanseringen, den s k bromsen, in i det nya pensionssystemet? Det enkla svaret är att balanseringen aktiveras om och när pensionssytemetsskulder överstiger systemets beräknade tillgångar. Under hela livet samlar yrkesarbetare men även värnpliktiga och barnlediga föräldrar pensionsrätt. Av deras pensionsgrundande inkomst avgår 16 procent i inkomstpensionsrätt och 2,5 procent i premiepensionsrätt. Hur pensionsbehållningen kommer att utvecklas bestäms därför av storleken på de pensionsavgifter som betalas in till systemet och den förväntades återstående livslängd när pensionen så småningom ska betalas ut. För närvarande är den genomsnittliga återstående medellivslängden 18,5 år efter 65 år. Indexeringen i pensionssystemet är helt enkelt räntan på pensionsskulden. Räntan bestäms av inkomstutvecklingen, dvs. hur mycket genomsnittsinkomsten ökar. Varje års ränta beräknas som ett medelvärde av inkomstutvecklingen under tre år. När det gäller den del av räntan på pensionsskulden som avser pensioner sker ett avdrag från inkomstutvecklingen med 1,6 procent (den s k normen). Denna norm gäller oavsett hur hög tillväxten i inkomst har varit. Balanseringen utgörs bl a av regler för att beräkna systemets pensionsskuld och för att beräkna systemets tillgångar. Ungefär 90 procent av tillgångarna utgörs av avgiftsflödet och ungefär 10 procent av 1 4:e och 6 APfonderna. Balanseringen aktiveras och minskar räntan i systemet om skulderna blivit större än tillgångarna. Hur skulderna utvecklas i förhållande till tillgångarna beror bl a på arbetskraftsdelatagandet, medellivslängdens utveckling och på AP-fondernas avkastning. Om systemets skulder ett år precis motsvarar tillgångarna och tillgångarna under året ökat med t ex 2 procent och snittinkomsten med 3 procent, då aktiveras balanseringen. Balanseringen gör då så att räntan i systemet inte blir 3 procent utan 2 procent, förklarar Ole Settergren, Riksförsäkringsverket. Äldre kvinnor sparar mest Kvinnor har förstått villkoren för sina framtida pensioner. Det konstaterade Viveka Hirdman-Ryrberg, ansvarig för välfärdsfrågor på SEB Trygg Liv. Pensionsforums Pensionsbarometer visar att kvinnor har sämre tilltro till systemet. De har förstått att pensionen baseras på livsinkomsten. Kvinnor är också mer benägna än män att jobba längre, 25 procent mot 21 procent. Det speglar att de vet hur pensionsbilden ser ut. Undersökningen visar också att kvinnor gått upp i arbetstid för att förbättra sina pensioner. De flitigaste pensionsspararna är äldre kvinnor och kvinnor med barn, men de sparar inte lika mycket. Totalt sett spar kvinnor mindre än män. En gång om året bör man gå över sina risktaganden. Fundamentala förändringar i tillvaron, som till exempel köp av hus och arbetslöshet, ska leda fram till fondbyten. Men fondsystemet är inte till för att man ska spekulera i hur det går för Kina, Japan och Ryssland. Peter Norman 5
Vemod efter pensionering En rimlig hypotes är att 40-talisterna kommer att upptäcka att det inte är så jäkla roligt att vara pensionär oavsett ekonomisk situation. Den slutsatsen drar Seniornätverkets Hellen Ohlin efter en fokusgruppundersökning bland 44 personer som nyligen pensionerats. Det fanns ett underliggande vemod över livssituationen; att inte längre behövas och över förlusten av yrkesidentiteten. En tredjedel hade deltidsjobb och fler skulle vilja ha jobb. Men de hindras av regelsystemet och arbetsgivarnas attityder. Isländskt system stimulerar långt arbetsliv På Island är den genomsnittliga åldern för pensionering 69,5 år eller ungefär tio år senare än i Sverige. Med tanke på de stora likheterna i den nordiska länderna i fråga om välstånd, hälsa, dödlighet och fertilitet är det intressant att studera varför Island så tydligt avviker från mönstret. Eftersom islänningarna arbetar längre i livet och har längre arbetstid men inte blir sjukare än andra finns all anledning att studera det isländska exemplet, säger professor Magnus Henrekson. Det är lätt att bli hemmablind och även om vi tidigare studerat det amerikanska exemplet kan det finns fördelar med att titta på mer näraliggande länder. Pensionsforum tog därför initiativ till att be docent Tryggvi Thor Herbertsson, chef för Institute of Economic Studies och biträdande professor vid Islands universitet, skriva en rapport om varför islänningarna väljer att pensioneras sent. Tryggvi Thor Herbertsson konstaterade på Pensionsforumdagen att arbetskraftsdeltagande i alla nordiska länder med undantag för Island sjunkit de senaste 20 åren. Däremot har tendensen förutom i Finland inte varit lika kraftig som i resten av OECD-länderna där förtids- och garantipensioner ofta utnyttjats av arbetsmarknadsskäl. Denna utveckling mot tidig pensionering sätter ett hårt tryck mot det politiska systemet, säger Tryggvi Thor Herbertsson. På Island går 3,3 procent av BNP till pensioner jämfört med elva procent i Sverige. Tidiga pensioneringar innebär ett ekonomiskt inkomstbortfall som motsvarar sex procent av BNP och i Finland ligger siffran så högt som tio procent. Detta är alltså ett fenomen som knappast ens existerar på Island. Varför sker dessa förtida pensioneringar? Tryggvi Thor Herbertsson hänvisat till en brittisk regeringsstudie som visade att bara en tredjedel av de förtida pensioneringar är frivilliga och planerade. Resten sker av arbetsmarknadspolitiska orsaker. Det isländska pensionssystemet vilar på tre grunder: Ett statligt icke-fonderat minimipensionssystem Ett fullt finansierat fondsystem Ett nytt pensionssystem liknande svenska PPM där en tredjedel av islänningarna sedan två år tillbaka sparar med bidrag från arbetsgivarna och skatteförmåner. Inget av dessa pensionssystem premierar förtida pensioneringar och det statliga minimisystemet träder exempelvis i kraft först vid 67 års ålder. En anledning till att islänningarna arbetar längre är att de sociala systemen ger ett begränsat skydd. Den främsta förklaringen ligger emellertid i den mycket låga arbetslösheten på Island. Arbetslösheten steg visserligen under 90-talet men är nu åter under två procent. Utformningen av förtida pensionssystem hänger alltså samman med en strävan att skapa utrymme på arbetsmarknaden. Med tanke på de stora likheterna mellan de nordiska länderna är det svårt att tro att hälften av 60 64-åringarna i Finland är utslitna och sjuka. Tryggvi Thor Herbertsson tror att förtidspensioneringar även på Island kommer i stiga i takt med att befolkningen åldras. Men en omständighet talar emot att utvecklingen sker snabbt. Med de flesta äldre i arbete är det svårt att hitta någon samvaro bland jämnåriga utanför arbetsmarknaden. Inställningen till arbete skiljer sig också på Island och ligger närmare landets grannar i väster än i öster. Den viktigaste lärdomen är att inte främja förtida pensioneringar. När normsystemet en gång ändrats, är det svårt att sedan återvända till tidigare normer. 6
USA sneglar på svenska systemet När USA ska reformera sitt pensionssystem, så sneglar man på den svenska premiepensionen. Annika Sundén, forskare vid Boston College, har studerat likheter och olikheter mellan den svenska och amerikanska pensionsdebatten. Precis som ATP i Sverige riskerar det amerikanska pensionssystemet att haverera. Om inget görs kan bara 70 procent av pensionerna betalas ut år 2037. Då är buffertfonden slut. För pensionärerna skulle det innebära en ekonomisk katastrof, eftersom ersättningsgraden redan från början bara är i genomsnitt 42 procent. Och enbart hälften av amerikanerna har företagspensioner. För att jämförelsen ska vara rättvis måste man samtidigt beakta att en stor andel av amerikanerna äger sina bostäder, vilket innebär att de har mycket låga boendekostnader på äldre dagar. Men många pensionärer är fattiga. Det amerikanska systemet saknar ett grundskydd. Något måste göras åt pensionssystemet. Det är alla överens om. Frågan är bara hur mycket. Demokraterna tycker att systemet i grunden är bra och att problemen kan lösas med mindre förändringar. Republikanerna vill ta till mer radikala grepp. När president George W Bush i våras tillsatte en kommission, som ska utreda och föreslå ändringar i systemet, fick den mycket snäva direktiv. Till exempel får avgifterna till systemet inte öka. Inte heller får det ske någon statlig investering i aktier. Dessutom måste individuellt sparande vara en del av det nya systemet. Till skillnad från det svenska reformarbetet verkar det som om en kompromiss omöjliggjorts redan från början. I Sverige var det väldigt viktigt att få politisk stabilitet kring reformen. Annars har den svenska premiepensionen fått mycket uppmärksamhet i USA. Den har använts som ett exempel på hur ett individuellt fondsparande kan införas i ett allmänt system. Det svenska systemets rätt att dela på pensionspoäng och få tillgodoräkna sig år då man är hemma med barn har man särskilt lagt märke till. En viktig del i den blivande reformen i USA är att den ska stimulera sparandet. Hittills har hushållssparandet varit mycket lågt. Nu, efter kursrasen och den 11 september, tror jag att fler är tveksamma till en premiepensionsmodell. Det allmänna stödet för individuellt fondsparande har sjunkit. Det finns inget pensionssystem som kan försäkra oss från förändringar i makroekonomin. måste ha klart för sig att vi har skapat ett riskmoment genom att systemet vilar på avkastning av kapital. Kjell-Olof Feldt Det blir allt längre sjukskrivningar och det görs lite för att minska problemet. Regeringen har tagit ett handlingsprogram om 11 punkter. 5 punkter handlar om utredningar, 5 punkter handlar om möjliga åtgärder som ska utredas. Den elfte och sista punkten handlar om att pytsa in pengar till sjukvården. Stefan Fölster Varför inte? När man presenterar systemet för amerikaner brukar de utbrista: Låter ni pengar ligga oinvesterade i ett och ett halvt år? Vi skulle till exempel kunna ta 2,5 procent på aktuella månadslönen, istället för att vänta. Men just nu finns det andra saker vi prioriterar högre än denna fråga, vi utvecklar webben, bland annat. Hans Jacobsson (Apropå att Mikael Nyman, chefredaktör Pensioner&Förmåner, efterlyst möjligheten att oftare sätta in på PPM) 7
Slutna rum bäddade för kompromiss Hur blev den stora kompromissen kring pensionsreformen möjlig? Kanske finner man förklaringen i den ekonomiska kris som i början av 1990-talet drabbade landet. Uppgörelsen slöts mot en svart fond av kris som gav legitimitet åt detta sätta att arbeta säger statsvetaren Tommy Möller. Historikern Urban Lundberg vid Stockholms universitet har studerat socialdemokratin och pensionsreformen och bl a forskat i varför socialdemokratin över huvud taget engagerade sig i pensionsgruppen och partiledningens handlingsutrymme och strategiska överväganden åren 1991 94. Bakgrunden var ju insikten om att pensionsandelen höll på att bli en allt större belastning för systemet, konstaterar Urban Lundberg. Vi ser hur partiet kläms mellan larm om systemets kris samtidigt som man håller fast vid sina åtaganden. Den pensionsberedning som arbetade under sex år resulterade i en enda stor probleminventering. Då handlade det fortfarande om att lappa och laga pensionssystemet och 1991 talade partiet fortfarande om att tillföra löntagarfondsmedel och att ändra AP-fondernas placeringsregler. Men det blev en borgerlig valseger och frågorna föll då. När Pensionsarbetsgruppen tillsattes 1991 blev den tidigt inriktad på att få till stånd en överenskommelse, en överordnad ambition. Resultatet blev omvänt när det sedan handlade om att förankra kompromissen i partiledningen som sedan skulle förankra den vidare i partiorganisationen. Det är förvånande eftersom det trots allt handlade om en väldig symbolförlust för socialdemokratin. När den första utredningsrapporten kom och blev föremål för en internremiss var många kritiska. Men partiledningen hade inga möjligheter att ta hänsyn till några kritiska synpunkter. Tommy Möller konstaterar att många ur demokratisk synvinkel är kritiska till liknande uppgörelser. De slutna rummen är inga bra demokratiska förebilder. Pensionsuppgörelsen var inte först. Det började med skatteuppgörelsen som allmänt betraktades som en stor seger för den svenska modellen. Vi hade sedan försvarsoch energiuppgörelser samt krisuppgörelsen från 1992. Det hade talats om kompromisser med mersmak och ansågs visa vitalitet. Den allmänna bilden var alltså av ett framgångrikt samarbete. Får man verkligen göra så här? Svaret är att man gör det! Det måste alltid finnas arenor för förtroliga förhandlingar inom den politiska eliten. Kontrasten i förhållande till den ATP-reformen är stor, enligt Urban Lundberg. Det var svårt att göra sig av med ett system som man hade kämpat på barrikaderna för. Dessutom fattades beslutet mellan två val. ATP-reformen i slutet av 50-talet räddade socialdemokraterna som parti, konstaterar Tommy Möller. hade tur när partiet inte hade vunnit folkomröstningen och sedan i riksdagen räddades av en enda nedlagd röst. De borgerliga partierna var hela tiden inne på att riva upp beslutet om de hade kommit till makten. Nu hade vi ett annat politiskt system och man kunde inte räkna med samma tur. Förra riksdagsledamoten Gullan Lindblad ser stolt tillbaka på att partierna lyckades nå uppgörelsen. Det brukar sägas att politik är det möjligas konst och visst är det så. Pensionsuppgörelsen är något att hedras åt. Det var positivt att vi fick en premiepensionsandel även om många av våra tyckte att det borde vara större. Det tog lång tid att utforma bromsen. Vi måste vara öppna för att det finns bitar som inte fungerar och då får vi inte vara så rigida. Sagan som behandlats är 0 procent tillväxt och 2 procent tillväxt. Ole Settergren, Riksförsäkringsverket Sagan är inte det som står i de röda kuverten, utan sagan är det som dominerar nyhetsflödet. Där har vi fått höra om stor tillväxt att det är normalt med avkastning på aktier med 10 20 procent om året. Stefan Fölster Vi är billigast och har bra avkastning. Därför är det tråkigt att PPM-spararna inte kan få välja oss någon gång. Folk blir arga när vi försöker att förklara det här för dem. Jag kan bara hoppas att det blir en ändring i regelsystemet. Peter Norman 8
Oljepengar kan öronmärkas för pensioner Den enhetliga nordiska pensionsmodellen, som fanns i slutet av 1950-talet, har gradvis splittrats. Norge har, å sin sida, valt en modell som ligger någonstans mellan den svenska och danska, en icke ovanlig lösning sedan 500 år tillbaka, konstaterade forskaren Einar Øverbye som är verksam vid det samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet NOVA. Nu ser Norge över sitt pensionssystem och det är inte osannolikt att landet än en gång sneglar på grannlandet Sverige. Inom socialpolitiken brukar Norge kopiera tio år gamla svenska reformer, men till två tredjedelar av priset, citerade Einar Øverbye en ledande norsk tjänsteman. I mitten av 1960-talet införde Norge ett pensionssystem som var en blåkopia av den svenska. Att systemet, till skillnad mot i Sverige, levt kvar beror främst på den starkare norska ekonomin. Den huvudsakliga skillnaden mellan det tidigare svenska och norska systemet gäller indexeringen, basbeloppet. I Norge är det stortinget som justerar basbeloppet. En historisk skillnad är också att det rådde full politisk enighet när pensionssystemet infördes 1967. Efter hand har folkpensionerna höjts även i högre takt än löneökningarna medan tilläggpensionerna har gått tillbaka. Nu ligger Norge mitt emellan de svenska och danska systemen tilläggspensionen är högre än i Danmark men lägre än i Sverige medan folkpensionen är högre än i Sverige men lägre än i Danmark. Tillbakagången är tilläggspensionerna kan innebära att Norge gradvis utvecklas mer mot den danska pensionsmodellen, enligt Einar Øverbye. Han räknar inte med att det kommer att ske några dramatiska förändringar av det norska systemet. Samtidigt saknas inte förslag på förändringar där den mest radikala är en knytning mellan tilläggspensionen och den norska oljefonden. Problemet i Norge är snarast att vi har för mycket pengar. Just därför talas om att öronmärka oljepengar till pensioner. Min gissning är dock att en stabilisering av dagens system är det mest sannolika utfallet. Stortinget kommer att justera basbeloppet i takt med löneökningarna medan det är osäkert om man också kommer att fortsätta räkna upp folkpensionen mer än löneökningen. Vi har en så pass god ekonomi att den klarar att bära dagens system. Pensionsgranskning fortsätter Att Pensionsforum fortsätter att diskutera det nya pensionssystemet, möts med ett visst vemod, konstaterade Kjell-Olof Feldt när han avslutade mötet. Trots att alla inte är odelat entusiastiska kommer Pensionsforum att fortsätta sin granskning. Den kritiska hållningen är viktig i alla sammanhang. Om vi kan bidra med kunskap på området blir diskussionerna mer levande. När det gäller ATP så är alla som var med och konstruerade systemet nu borta. Jag är väl den enda kvar i kraft att jag var sekreterare i kommittén. Det är viktigt att det finns en politikergeneration som behåller kunskapen. Och att det finns en aktiv generation som är beredd att försvara och förklara vad som låg bakom.
Drygt ett 100-tal tidningar och etermedier uppmärksammade Pensionsforumdagen. Här följer några av citaten från artiklar och inslag: Nästan hälften av svenska folket tvivlar på att pensionen kommer att ge dem ett bra liv. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Pensionsforum (Västerbottningen, Upplands Nyheter, Läns-Posten m fl) Jobba till 65 år? Nej, vid 60 räcker det, tycker de flesta svenskar, enligt en undersökning från Pensionsforum. De allra flesta, sju av tio, räknar med att nedgången i ekonomin kommer att försämra deras pensioner. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv kommenterade undersökningen: Att folk slutar jobba före 65 år är förmodligen en viktigare fråga för pensionerna, än avkastningen på börsen. (TT) Det var inte bättre förr. Allt fler är nu också medvetna om att de nog inte kommer att ha råd att gå i pension vid 55 60 års ålder, som många egentligen önskar. Det är ett iskallt men nödvändigt uppvaknande från det gamla ATPsystemet, som lovat saker det inte hade kunnat hålla (Ledare i bl a Bohuslänningen, Västgöta-Bladet, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning) Svenskarna är oroliga för sina pensioner. Varannan svensk tvivlar på att pensionen kommer att räcka för ett bra liv. Det visar den senaste Pensionsbarometern. Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att många har sig själva att skylla tilltron till börsen har varit för stor. Alltför många har trott att det är normalt med avkastning på mellan 15 och 20 procent per år. De som litade på att sagorna om PPM och ny teknik från yttre rymden skulle rädda oss har förmodligen blivit mycket besvikna, säger Stefan Fölster. (Dagens Industri) Svenska arbetsgivare, och det gäller både inom näringslivet och offentliga sektorn, är nog sämst i världen på att uppskatta den äldre arbetskraftens erfarenhet, kunnighet och pålitlighet. Om den rätta viljan fanns borde det vara möjligt för arbetsgivare och arbetstagare och deras fackliga organisationer att tillsammans finna en lösning där man kan ta tillvara denna väldiga resurs. (Krönika av Hans Davidson i en rad borgerliga tidningar) P ensions f orum