Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Relevanta dokument
Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Informationsbrist vid elavbrott

Förberedande råd till dig som äger flerbostadshus. Elavbrott och kyla. vad gör du med din fastighet? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG

Utvärdering av stormen Per

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

Om det blir strömavbrott

Risk och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Örkelljunga kommun

Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument

med ert företag i fokus

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Plan för hantering av extraordinära händelser

HEL-projektet i korthet:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott?

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Störningar i elförsörjningen

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Försvarsdepartementet

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Lägesrapport kl 13:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Regional ledningssamverkan

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Handlingsplan för Samhällsstörning

Värmeberedskap. Workshop om störningar i värmeförsörjningen Länsstyrelse i Örebro. Veikko Kekki Energimyndigheten

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Plan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005

Före. 25 oktober 2005

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Ökad energiberedskap åtgärder på elanvändarsidan

Energimarknadsinspektionens föreskriftsförteckning 2019

Kommunal krishantering

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Energimyndigheten (Combitech)

Energimarknadsinspektionens föreskriftsförteckning 2018

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Krisledningsplan

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Energimarknadsinspektionens föreskriftsförteckning 2019

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Råd till privatpersoner. Elavbrott. Vad gör jag nu? TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING FÖR DIG

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Inriktning informationsuppdrag 2014

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Statens energimyndighets författningssamling

Styrdokument för krisberedskap

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Ta inte. risken. Gå kursen.

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Värmeavbrott. En guide till hur kommuner kan lindra en värmekris

Stormen Dagmar i Finland Kirsi Paasikoski direktör

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Krisberedskap. Ulla Ullstein, Ansvarig tjänsteman

Handlingsprogram Krisberedskap

Kommunikationsplan vid kris

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Risk- och sårbarhetsanalys

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Transkript:

Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet 29 m/s Omfattande skador på skogen Ca 440 000 elkunder drabbade i upp till tio dagar Följderna av elavbrottet blev de vanliga Jämförelse av vindarna (Gudrun / Per). Högsta byvind i meter per sekund vid respektive station. Källa: SMHI faktablad nr 33, Januaristormen 2007.

STORMEN PER 14 JANUARI 2007 Konsekvenser och hantering av stormen Per för elnätföretagen Elnätföretagen var väl förberedda Reparationsarbete i full skala påbörjades 1 2 dygn tidigare än efter Gudrun De elsamverkansområden som förväntades bli berörda av stormen började samverka 1 2 dagar innan stormen förväntades dra in över landet Reservelverk användes i begränsad omfattning Elavbrotten under stormen Per var kortare än efter Gudrun

En jämförelse mellan Per och Gudrun Aspekt Per Gudrun Maximal vindstyrka över fastlandet (m/s) 29 33 Mängd stormfälld skog (miljoner m 3 sk) 16 70 Antal elkunder med elavbrott 440 000 730 000 Längsta elavbrottet (dygn) Ca 10 Ca 45 Maximal tid för att återställa regionnät (dygn) 1 7 Av elnätföretagen utbetald avbrottsersättning 750 610 (miljoner kr) Återställningskostnad för elnätsbolagen (miljoner kr) 650 2 400 Total ersättning från försäkringsbolagen till drabbade kunder, huvudsakligen skogsskador (miljoner kronor) 550 4 000

KONSEKVENSER OCH HANTERING Ekonomiska förlorare och vinnare på elavbrotten Omfördelning av kapital efter elavbrotten 1800-3 400 MSEK Förlorare elnätsföretagen elkunder myndigheter, länsstyrelser och kommuner försäkringsbolag, tågoperatörer m.fl. Vinnare vissa elkunder entreprenörer staten (skatteintäkter p.g.a. högre ekonomisk aktivitet) viss handel bussoperatörer, taxibolag, flyg m.fl.

KONSEKVENSER OCH HANTERING Elproduktion, värme och drivmedel Elavbrottet orsakade inga eller små störningar för: elproduktionen värmeproduktionen, men fjärrvärmen är sårbar för långvarigt elavbrott bostadsbolagen behöver arbeta med reservel få har vidtagit åtgärder för att säkra värmeförsörjningen Drivmedelsproduktion och distribution Elavbrott förekom vid bensinstationer på landsbygden

KONSEKVENSER OCH HANTERING Effektivare hantering av reservelverk vid Per Användning av reservelverk vid Per mycket begränsad jämfört med Gudrun Efter Gudrun erbjuder fler butikskedjor reservelverk Försäljningen har ökat med 30 procent sedan Gudrun Myndigheter samordnade utlåning via Räddningsverket Kommuner skyndade långsamt bättre reparationsprognoser från elnätföretag stor arbetsinsats att flytta runt reservelverk Några kommuner har utarbetat reservkraftsstrategier

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Ändrad ellag ställer hårdare krav på elnätföretagen efter Gudrun Ändringar trädde i kraft 1 januari 2006 leder i rätt riktning för tidigt dra långtgående slutsatser om lagens effekter Ansvar och roller har tydliggjorts

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Den ändrade ellagen Krav på eldistributionen: högst 24 timmars elavbrott 2011 Ersättning vid långa elavbrott över 12 timmar Underlag för att åtgärda brister i elnätet m.m. Risk- och sårbarhetsanalys och åtgärdsplan (föreskrifter under 2008) Rapportering om elavbrott Information till elanvändarna (föreskrifter under 2008) Möjlighet för elnätföretag producera el i stationära reservelverk

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Privatpersoners hantering av stormen Per 2 av 3 privatpersoner hade inte vidtagit några krishanteringsåtgärder För en tredjedel som drabbades varade avbrottet mer än 12 timmar Bristen på telekommunikationer och vatten var svårare att hantera är bristen på el Lokalradion var det vanligaste informationskällan om elavbrottets omfattning

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Elanvändare skyldiga att skydda sig själva Alla personer, organisationer och företag är skyldiga att skydda sig själva och sin egendom och inte orsaka olyckor eller skador för andra personer, djurliv, egendom och miljö Elanvändare måste i praktiken kunna hantera elavbrott på 24 timmar

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Elanvändarna känner inte till sitt ansvar Användare känner inte till att de har eget ansvar att hantera konsekvenser av avbrott dålig mental beredskap dåligt förberedda vid eloch värmeavbrott

SLUTSATSER Viktigt göra privatpersoner medvetna om det egna ansvaret Energimyndigheten har konkreta råd och tips för att lindra effekter av avbrott Boende i villa och lägenhet, användare av reservelverk, vårdpersonal, fastighetsägare mfl Finns hos lokala vidareförmedlare Elnätföretagen har ännu inte tagit fram fakta kring risken för avbrott elnäten

SLUTSATSER Elnätföretagens arbete var effektivare i samband med Per Elnätföretagen nyttjade IT-systemet SUSIE i stor utsträckning under Per Betydande förbättring av informationen till kunderna efter Gudrun kan vara viktigare att informera än att reparera Samverkan mellan elnätföretag och andra aktörer (kommuner, länsstyrelse m.fl.) nödvändig Elnätföretagen har insett värdet att kontakter upprätthålls

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Erfarenheter från Gudrun kom till nytta Större personalstyrka var i beredskap Informationen till elkunder och andra intressenter fungerade bättre: Elnätföretag etablerade snabbt informationskontor Elnätföretag hade förbättrat sina webbplatser Kontaktnätverk hade etablerats Förmedlingen av reservelverk snabbare och effektivare Behovet av samverkan välkänt

SLUTSATSER Kunskap riskerar gå förlorad Få dokumenterar vunna erfarenheter Kunskapen finns hos personer och inte i organisationer Förmågan att hantera kriser riskerar att försvagas med tiden

Erfarenheter bör skrivas ned och spridas vidare Olika aktörer kan: Skriva ner vad som fungerade bra eller kan bli bättre Analysera kostnader Lära av varandra Uppdatera sårbarhetsanalyser Ompröva arbetsmodeller SLUTSATER

SLUTSATSER Frivilligresurserna viktiga vid energikriser Civilförsvarsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund, Frivilliga radioorganisationen och civilpliktiga elreparatörer utnyttjades vid stormen Per Viktig roll i krishanteringen Beroendet av fungerande mobiltelefoni är tydligt Samarbetet mellan frivilligorganisationer och kommuner fungerade väl Rutiner och avtal förtydligades och uppdaterades efter Gudrun

Den kommunala beredskapen mot störningar i värmeförsörjningen Saknas ofta medvetenhet att långa värmeavbrott kan inträffa Kommuner som drabbats av svåra stormar bättre förberedda på värmeavbrott SLUTSATSER

SLUTSATSER Informationsutbytet kring värmeberedskap brister Kommunala aktörer har bristande kunskap om kommunens värmeberedskap Kommunala företag lägger över ansvaret att informera allmänhet på andra Kommunala bostads- och värmeföretag inte involverade i kommunal beredskapsplanering

SLUTSATSER Större tätorter klarade sig igen! Oklart vilken beredskap som finns för långvariga elavbrott: i större orter i andra delar av landet

Okänt vad som händer i framtiden Senare års stormar har inträffat under gynnsamma förhållanden Förmågan hantera en energikris oprövad vid exempelvis extremare väder: sträng kyla, snöoväder, underkylt regn m.m. bortfall av stora personella resurser (epidemier)

Lokala medier rapporterade ofta om elavbrottet Elavbrottets omfattning rapporterades främst av lokala medier. Medierna överskattade antalet drabbade elkunder. Uppgifterna blev snabbt inaktuella. Kunderna hann få tillbaka elen. Prognoser över reparationstider viktigare för användaren.

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Vad kan länsstyrelser göra för ökad beredskap? Utgå från att elavbrott kan bli långvariga! Använd alla resurser direkt! Kom igång snabbt genom att utgå från färdiga planer! Informera i samverkan med andra aktörer! Förbered insatser, analysera olika scenarier! Ha nära kontakt med elnätsföretagen! Bädda för ett bra stabsarbete, använd enkla rutiner! Utbilda och öva i samverkan med andra aktörer! Utbilda och öva! Bygg nätverk och samarbeten! För erfarenheterna vidare!

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Vad kan kommuner göra för ökad beredskap? Öva krisorganisationen för långvarigt elavbrott! Skapa kontakter med elföretag, teleoperatörer och säkerhetssamordnare! Informera i tid, förutsätter bra kontakt med lokalradion! Nyttja lantbrevbärarna för att sprida information och få en lägesbild! Inventera tillgängliga reservelverk i förväg! Inventera värmekällor, värmestugor och vattenförsörjning! Utbilda och öva i samverkan med andra aktörer! Skaffa kunskap om kommuninvånarnas förmåga att klara elavbrott! Utgå från klarlagd ansvarsfördelning! Avvakta beslut om reservelverk!

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR Vad kan du göra? Långvariga el- och värmeavbrott kan inträffa Alla har ansvar att skydda sig själv och sin egendom 1. Fundera igenom: Hur använder du energi? Vilka behov har du? Kan du leva med konsekvenserna av ett avbrott? Hur länge? Vilka problem vill du kunna hantera? Bör problemen förebyggas eller lindras? 2. Sök information om lämpliga åtgärder, t.ex. i Energimyndighetens informationsmaterial 3. Besluta om och genomför de åtgärder du behöver

Praktiska råd och tips Privatpersoner Elavbrott vad gör jag nu? Värme i villan vid el- och värmeavbrott Värme i lägenheten vid el- och värmeavbrott Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott? Reservelverk vid el- och värmeavbrott Test av reservelverk och generella köpråd Ägare av flerbostadshus Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott? Elavbrott och kyla vad gör du med din fastighet?

Praktiska råd och tips Omsorgspersonal Åtgärder för gamla och sjuka vid omfattande el- eller värmeavbrott Beredskapssamordnare mfl Värmestugor vägledning och goda exempel Arbeta tillsammans vid omfattande elavbrott Bränsleförsörjning av många utspridda reservkraftverk Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott? Återförsäljare och importörer av reservelverk Checklista med funktionskrav på generatoraggregat

FÖRDJUPNING Mer information om stormen Per Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm (ET 2007:34) Storm Per lessons for a more secure energy supply after the second severe storm in the 21st century (ET 2007:35) Utvärdering av stormen Per Konsekvenser och lärdomar för en tryggare energiförsörjning (ER 2007:37) Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser Elanvändares förberedelser inför och hur de drabbades av stormarna Gudrun och Per Medieföretagens erfarenheter av stormarna Gudrun och Per

Mer information www.energimyndigheten.se/tryggenergi