Europa. Kunskapsmagasinet för unga. Europeiska unionen

Europa. Kunskapsmagasinet för unga Europeiska unionen

Detta kunskapsmagasin tillsammans med en lärarhandledning finns på internet: http://europa.eu/teachers-corner/index_sv.htm bookshop.europa.eu Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i maj 2013 Text: Eckart D. Stratenschulte, Europäische Akademie Berlin Publikationen Europa. Kunskapsmagasinet för unga var ursprungligen en utgåva från aktion europa, ett samarbete mellan Tysklands regering, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Förlaget Zeitbild Verlag und Agentur für Kommunikation, Berlin / MetaDesign AG, Berlin, stod för originallayouten och sammanställde bildserien med ungdomarna Alice, Jello, Patricia, Motian och Janette. Magasinet har bearbetats och aktualiserats av EU-kommissionens generaldirektorat för kommunikation. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2013 ISBN: 978-92-79-29225-5 doi:10.2775/12469 56 sidor (21 29,7 cm) Europeiska unionen 2013 Kopiering tillåten. För användning eller mångfaldigande krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Europa. Kunskapsmagasinet för unga Innehåll 1 EU i vardagen 4 Hej! Vi kommer från Robert-Jungk-skolan i Berlin och kommer att guida er genom det här magasinet. 2 EU vem är det egentligen? 10 Europeiska unionen består av 28 länder som har gått samman för att tillsammans utforma sin framtid. 3 Hur fungerar EU? 16 EU jämförs ofta med ett land, men är egentligen uppbyggt på ett helt annat sätt. 4 Vad gör EU egentligen? 24 Vissa säger att EU inte gör tillräckligt, andra säger att EU blandar sig i allt. Hur är det egentligen? 5 Europa utvecklas EU:s utvidgning 34 EU grundades av sex länder, men tanken var redan från början att man snart skulle få nya medlemmar från hela Europa. 6 Europa i världen 40 Vi européer är inte de enda människorna på jorden. Vi utgör inte ens majoriteten av världsbefolkningen, långt därifrån. 7 Europas framtid 46 Hur blir det i framtiden? EU:s uppgifter på 2000-talet. Innehåll 3

EU i vardagen Hej! Vi heter Alice, Jello, Patricia, Motian och Janette och går på Robert-Jungk-skolan i Berlin, en grund- och gymnasieskola med tysk-polska europaklasser. Vi kommer att dyka upp med viktig information här och där i magasinet. På flera sidor kommer ni också att hitta intressanta uppgifter, korta Europaquiz och diskussionsförslag. Ni kommer att märka att det kan vara roligt att lära sig om EU! 4 EU i vardagen

Europa ligger någon annanstans. Detta påstående stämmer såklart inte vi bor ju i Europa. Vi befinner oss alltså i händelsernas centrum. Men ändå tycker många människor att Europa känns långt borta, särskilt Europeiska unionen, sammanslutningen av länder i Europa som tillsammans vill utforma sin framtid. Målet med det här kapitlet är att bli lite bekant med EU. Du kommer snabbt att märka att Europa, det är vi! Uppgift Hur långt bort är Bryssel? Varje dag hör vi om EU på nyheterna eller läser om EU i tidningarna. Trots det är många inte alls intresserade av EU. Vad tror du att det beror på? Corbis EU har ingen betydelse för våra liv. EU är alldeles för komplicerat. Medierna rapporterar inte tillräckligt om EU. Alla viktiga beslut fattas i medlemsländerna och inte i Bryssel eller Strasbourg, därför räcker det att intressera sig för den nationella politiken. Politik i allmänhet är långtråkigt. Uppgift Och vad tycker du själv? Mitt intresse för EU är mycket stort ganska stort medelstort litet mycket litet obefintligt eftersom Litet Europaquiz Hur många medlemsländer har EU? 12 15 25 28 30 Hur väljs ledamöterna till Europaparlamentet? De väljs inte, utan utses av statschefen i varje land enligt regeringschefens förslag. Genom parlamentsvalet i varje medlemsland, eftersom ledamöterna i Europaparlamentet också är ledamöter i sina egna länders parlament. De är utsända till Europaparlamentet av parlamenten i sina egna länder. Genom allmänna och hemliga val, precis som parlamentsledamöterna i medlemsländerna. Hur många länder har den gemensamma valutan, euron? Alla EU-länder De sex grundarländerna 13 länder 17 länder Under 2013 är EU:s budget ungefär 133 miljarder euro. Hur många procent tror du att det är av EU-ländernas ekonomiska produktion, bruttonationalprodukten (BNP)? 80,9 procent 50,2 procent 15,3 procent 0,99 procent Europeiska unionens domstol ser till att EU-rätten tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Var har EU-domstolen sitt säte? I Lissabon I Bryssel I Strasbourg I Luxemburg EU i vardagen 5

Uppgift Vad har EU med vårt liv att göra? Tio exempel Vårt liv Kopplingen till EU mycket viktigt tycker jag är viktigt oviktigt Handeln inom EU ökar hela tiden. Detta gynnar inte bara de stora koncernerna utan också i allt högre grad de små och medelstora företagen. Allt detta bidrar till att det finns arbetstillfällen. Genom EU:s inre marknad med 500 miljoner människor har handeln mellan EU-länderna ökat från 800 miljarder euro 1992 till 2,54 biljoner euro 2010. De senaste åren har det blivit betydligt billigare att prata i telefon. EU har avreglerat telekommunikationsmarknaden, vilket betyder att de nationella monopolen har tagits bort och att konkurrens har tillåtits. Om konkurrensen inte fungerar som den ska ingriper EU direkt. Europaparlamentets och EUkommissionens arbete har bland annat lett till att det har blivit billigare att ringa samtal med mobilen utomlands. Flygresor har blivit mycket billigare de senaste åren. Därför har nu även fler ungdomar och barnfamiljer råd att flyga. Även här har EU avskaffat de nationella monopolen och tillåtit konkurrens. Numera kan man flyga från Ungern till Frankrike med ett brittiskt flygbolag. Dessutom har passagerarnas rättigheter ökat. Man har rätt till ersättning om man inte kommer med flyget på grund av att planet är överbokat eller om man missar ett möte på grund av en allvarlig försening. Det har blivit möjligt att ångra köp man gjort via så kallad hemförsäljning, alltså när man överraskas av en kringresande försäljare och luras att köpa till exempel ett uppslagsverk eller en dammsugare. På så sätt skyddas konsumenter. Ångerrätten gäller också när man skriver under ett avtal om tidningsabonnemang eller andra avtal som erbjuds av försäljare på gatan. Genom ett direktiv har EU satt stopp för sådana affärer i hela unionen. Nu har alla rätt att tänka över köpet en gång till, även om man redan har skrivit under avtalet. 6 EU i vardagen

Vårt liv Kopplingen till EU mycket viktigt tycker jag är viktigt oviktigt Garantin för konsumentvaror som till exempel elektroniska apparater gäller nu i två år. Det betyder att om din mobiltelefon går sönder efter ett år har du rätt att utan kostnad få den reparerad eller ersatt. Genom EU-regler infördes en enhetlig garantitid. Garantin gäller i hela Europa. Det spelar alltså ingen roll i vilket land kunden har köpt varan. Miljöförstöringen känner inte av några landgränser. Alla behöver vi andas och ren luft är därför något som berör oss alla. De senaste åren har luften vi andas blivit bättre. EU har satt upp standarder för luftkvaliteten som är bindande i hela unionen och som EU-länderna måste uppfylla genom konkreta åtgärder. Vatten används till många saker, till exempel tvätt och städning. Men framför allt dricker vi det. Därför är vattenkvaliteten av stor betydelse. Alla som bor i EU kan utan betänkligheter dricka vatten ur kranen. Sedan tio år tillbaka finns det EU-standarder för dricksvatten som alla EU-länder måste uppfylla. Numera är det mycket enkelt att resa i Europa. Gränskontrollerna har tagits bort mellan de flesta länderna i Europa. Genom Schengenavtalet har EU tagit bort gränskontrollerna mellan länderna. Att resa från Nordkap till Sicilien utan att passera en enda gränskontroll är EU i ett nötskal. De enda undantagen är Storbritannien och Irland. Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Cypern ingår heller ännu inte i Schengenområdet. EU-medborgare kan arbeta i många länder i Europa precis som hemma. Man kan fritt välja det ställe där man trivs bäst eller där man hittar ett jobb. EU har infört fri rörlighet inom den inre marknaden. En österrikare kan lika väl arbeta i Bryssel eller Rom, i London eller Warszawa som i Wien eller Innsbruck. Tyvärr kan man bli sjuk eller vara med om en olycka också på semestern. Då är det bra om man enkelt och utan kostnad kan få hjälp av läkare, precis som man kan i många EU-länder. EU-länderna har öppnat upp sina sjuk- och hälsovårdssystem för medborgare från andra EU-länder. Allt man behöver göra är att visa upp det europeiska sjukförsäkringskortet eller en motsvarande blankett. Sedan kan man koncentrera sig på att bli frisk utan att behöva kämpa med byråkratin på ett språk man kanske inte ens talar. Uppgift Vad har dina klasskompisar svarat på frågorna? Sammanställ svaren och diskutera dem med varandra! Uppgift EU hemma hos dig Tänk på hur din och din familjs vardag ser ut. Var förekommer EU i den? Hitta exempel! Tänk på mat och pengar, på skola, studier och resor, på shopping och arbete. EU i vardagen 7

Utbildning och studier i andra EU-länder Den fria rörligheten utnyttjas inte bara av arbetstagare, utan även av turister, pensionärer och studerande. Högskolestudenter uppmuntras till rörlighet genom EU-programmet Erasmus. Om man vill studera vid ett universitet i ett annat EU-land under en period kan man få ekonomiskt och praktiskt stöd genom Erasmus. Tack vare ett europeiskt poängsystem kan studieresultaten från utlandet tillgodoräknas på universitetet i hemlandet. Man går alltså inte miste om studiepoäng under utbytesterminerna. För den som går lärlingsutbildning finns EU-programmet Leonardo da Vinci. Varje år får ungefär 75 000 unga européer ekonomiskt och praktiskt stöd från programmet för att genomgå en del av sin lärlingsutbildning i ett annat land. Programmet samarbetar med företag och institutioner. På så vis uppstår projekt som unga människor (personer inom lärlingsutbildningar, unga arbetstagare, men även unga arbetslösa) kan ansöka om att delta i. I början kanske man tvekar inför att delta i ett sådant projekt i ett annat land. Men de erfarenheter man får där är mycket värdefulla. Alice: Mellan 1987 och 2012 tillbringade ungefär 2,5 miljoner studenter och 300 000 lärare en eller två terminer i ett annat EU-land genom Erasmus. Över 3 000 högskolor i 28 EU-länder och fem andra länder har deltagit i detta akademiska samarbete. Uppgift Skulle du kunna tänka dig att studera i ett annat land under en termin eller ett läsår? Eller kanske att till och med gå en hel utbildning utomlands? Gör en lista med argument för och emot. Vilken sida vinner? Argument för att studera utomlands Argument emot att studera utomlands 1. 1. 2. 2. 3. 3. 4. 4. Jämför och diskutera era slutsatser! 8 EU i vardagen

Uppgift Europeiska symboler Känner du igen sakerna och symbolerna på bilderna? Var kan man hitta dem? Fundera på vad de har med Europa och vårt liv att göra! EU i vardagen I början av kapitlet undrade vi varför Europa känns så långt borta för många människor. Antagligen har olika människor olika förklaringar till det. Men när man tar en närmare titt så upptäcker man snabbt att Europa, eller närmare bestämt Europeiska unionen, egentligen är väldigt nära. EU påverkar våra liv på många områden. Det börjar redan med pengarna. Euron är EU:s gemensamma valuta och används visserligen inte i alla, men ändå i mer än hälften av EUländerna. När vi åker på semester till Österrike, Frankrike eller Spanien kan vi betala med samma valuta. Men också i länder där euron inte är den lokala valutan ses den ofta som en stark världsvaluta. Därför har man en positiv syn på euron också på många andra ställen i världen. Att det är så enkelt att resa i och bilköer vid gränserna och tullen undersökte noggrant vad vi köpt med oss hem från semestern. Det har blivit mycket billigare att flyga. Även här har EU ett finger med i spelet, eftersom EU har avskaffat de nationella monopolen. Det betyder att det inte längre finns ett nationellt flygbolag per land som har monopol på alla flygrutter och därför kan ta ut höga priser, utan alla flygbolag inom EU får flyga vart de vill. Idag kan man alltså till exempel boka ett flyg från Danmark till Spanien med ett irländskt flygbolag. Den höga flygsäkerheten inom EU beror också på att EU har fastställt gemensamma säkerhetsregler för alla medlemsländer och inte tillåter skrotmaskiner i europeiskt luftrum. Många av de här reglerna har införts tack vare den inre Också polismyndigheterna inom EU har ett tätt samarbete och en egen institution, Europol, som samordnar uppgifterna. Europol är inga superpoliser som drar fram genom Europa med pistolerna i högsta hugg, utan poliser från EU-länderna som sammanställer uppgifter om brottslingar och kriminalitet och gör dem tillgängliga för alla polismyndigheter i hela EU. Arbetet inriktar sig på tung kriminalitet. Europol bryr sig inte om felparkerare, men väl om människohandlare och narkotikasmugglare, falskmyntare och sexualbrottslingar, bilbrottslingar och internetbedragare, som ofta utnyttjar de öppna gränserna för sina tvivelaktiga affärer. Miljöförstöring känner inte av några landgränser. Därför måste vi se miljöföroreningarna som ett gemensamt problem. Miljöförstöring drabbar oss alla, för vi behö- inget EU-land skaffa sig ekonomiska fördelar gentemot de andra genom att strunta i att uppfylla miljöbestämmelserna för att kunna producera billigare varor. Skyldigheten att följa reglerna på den europeiska inre marknaden förhindrar illojal konkurrens och tryggar arbetstillfällen. Många människor säger nej till genmanipulerade livsmedel. Men hur kan man avgöra om frukostflingorna är gjorda av genmanipulerad majs? EU har bestämt att alla livsmedelstillverkare måste märka sina produkter. Om genmanipulerade ingredienser ingår måste det stå på förpackningen. Listan kan göras hur lång som helst. Men det står redan nu klart att Europa, det är vi allihopa. Och Europa gäller oss alla. Europa idag är något som är marknaden. Om man vill ha ver alla luft att andas, vi dri- så självklart för många att en gemensam marknad där cker och använder alla vat- de aldrig ens funderar över alla kan handla och produ- ten och vi äter alla spann- det. Men för inte alltför länge cera hur och var de vill mås- målen som växer på fälten. sedan var det annorlunda. te det finnas gemensamma Tack vare EU:s gemensam- Då fanns det passkontroller regler. ma miljöskyddsregler kan EU i vardagen 9

2EU vem är det egentligen? 10 EU vem är det egentligen?

EU är 28 länder som har gått samman för att tillsammans forma sin framtid. Vilka är då länderna som bildar EU och varför har de bestämt sig för att samarbeta? Uppgift Vem är med? Här kommer en lista på länder. Alla ligger i Europa, men inte alla är med i EU. Ta reda på vilka länder som är medlemmar i EU och för in dem på listan nedan i den ordning de gick med i EU. Albanien, Andorra, Belgien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vatikanstaten, Österrike. EU:s medlemsländer: Land Anslutningsår Invånarantal Huvudstad Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 1973 1973 1973 1981 1986 1986 1995 1995 1995 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2007 2007 2013 Uppgift Vad vet ni mer om länderna eller vad kan ni ta reda på? Arbeta i grupper och samla fakta om länderna. Presentera sedan informationen på ett strukturerat sätt. Vad vet ni om maten, kulturen och språken i dessa länder? Skriv en kort faktatext om de länder som ni vet eller har tagit reda på mer om. EU vem är det egentligen? 11

Litet Europaquiz Imageglobe 1. Vilken är EU:s minsta huvudstad och hur många invånare har den? 2. Vilken är EU:s kallaste huvudstad, alltså den med lägst medeltemperatur i januari? 3. Vad heter EU:s högsta berg? 4. Till vilka hav gränsar EU? 5. Vilka EU-länder är monarkier, alltså har till exempel en drottning? 6. Hur många officiella språk har Belgien? 7. Vilket land har flest invånare i EU? 8. Vilket EU-land är störst till ytan? 9. Vilken är den östligaste huvudstaden i EU? Specialfråga för experter: 10. Varför har EU-flaggan tolv stjärnor och inte en för varje medlemsland? Varför har EU så många officiella språk? Eftersom EU är en demokratisk organisation måste medborgarna, men även medlemsländernas regeringar och myndigheter, företag och övriga organisationer kunna vända sig till EU på sitt eget språk. Människor har rätt att få veta vad som görs i deras namn. De måste kunna delta aktivt utan att först vara tvungna att lära sig ett främman- de språk. Dessutom utfärdar EU bestämmelser som gäller direkt för alla människor i unionen. Människorna och naturligtvis också domstolarna i EU-länderna måste kunna läsa dessa bestämmelser på sitt modersmål, vilket betyder att de måste finnas på alla officiella språk. Användningen av de officiella språken gör det lättare att ha insyn i EU och EU-organens arbete och ökar deras legitimitet och effektivitet. På följande webbplats finns ett roligt quiz om EU-språken: http://ec.europa.eu/languages/quiz/quiz_ sv.htm Uppgift Talar du europeiska? När landet som har Zagreb som huvudstad gått med i EU har unionen 24 officiella språk. Använd följande orddelar för att sätta ihop dem igen: at - bul ck da el eng erl erska est fin fran ga gi gre i i iska iska iska kiska kiska kro - let li lie mal män ned niska nska nska nska nska nska pol por riska riska ru siska siska ska ska ska ska ska ska slo slo spa sve va ve ta tau te tiska tje tu ty ung ändska 12 EU vem är det egentligen?

Ekonomisk styrka EU-länderna är inte bara olika stora, det är också skillnad på hur rika de är. Det finns länder där människorna i allmänhet har det mycket bra och andra länder där levnadsstandarden är betydligt lägre. Men hur kan man egentligen mäta det? När allt kommer omkring finns det både välbärgade och fattiga människor i alla länder. Vem ska man då utgå från för att mäta levnadsstandarden, företagsledaren eller busschauffören, sekreteraren eller överläkaren? Inom den ekonomiska statistiken har man löst problemet genom att först mäta ett lands ekonomiska aktivitet. Det är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Man räknar ut det sammanlagda värdet i pengar av till exempel alla bilar som tillverkats i landet under ett år, alla klippningar som en frisör gjort, all mjölk som en ko producerat och som sedan sålts vidare. Detta sammanlagda värde kallas för bruttonationalprodukten (BNP). Men bruttonationalprodukten säger ändå inte mycket om hur rikt ett land är, eftersom det ju finns stora och små länder. Nästa steg är därför att dela bruttonationalprodukten med antalet människor som bor i landet. Så räknar man ut bruttonationalprodukten (BNP) per capita. Men det är mer komplicerat än så. När man vill jämföra länder som är olika starka ekonomiskt måste man ta hänsyn till att köpkraften i de olika länderna också skiljer sig åt. Den som har varit på semester i ett annat land känner till dessa skillnader. Plötsligt verkar priserna antingen väldigt höga jämfört med hemma eller också verkar allting mycket billigt. Medan en limpa kan kosta en euro i ett land måste man betala två eller tre euro i ett annat land. Därför tittar analytikerna inte bara på hur myck et pengar människorna i ett land har per person, utan också på hur mycket man kan köpa för dem. Det är ju det som räknas i slutändan. Detta kallas köpkraftsparitet. Bara med hjälp av köpkraftspariteter är det möjligt att jämföra länder. Och när man jämför EU-ländernas ekonomiska styrka enligt köpkraftspariteter får man fram följande resultat: Européernas levnadsstandard: (Jämförelse av bruttonationalprodukten per capita enligt köpkraftspariteter, 2011) 300 250 200 150 100 50 0 Luxemburg Nederländerna Irland Österrike Sverige Danmark Tyskland Belgien Finland Storbritannien Frankrike Euroområdet (17 länder) Italien EU (28 länder) Spanien Cypern Malta Slovenien Tjeckien Grekland Portugal Slovakien Estland Litauen Ungern Polen Kroatien Lettland Rumänien Bulgarien Bruttonationalprodukten (BNP) per capita i Österrike eller Irland ligger alltså 29 procent över EU-genomsnittet. Italiens BNP per capita motsvarar exakt genomsnittet, medan Rumäniens och Bulgariens BNP per capita inte ens når upp till hälften av genomsnittsvärdet i EU. Skillnaderna i levnadsnivå inom EU kommer att finnas kvar under lång tid. Men EU arbetar för att minska klyftorna. Därför får fattigare regioner i EU bidrag för att förbättra sin infrastruktur och på så sätt också sina ekonomiska möjligheter. Det kallas för strukturpolitik. Ungefär hälften av EU:s totala budget satsas på det. EU vem är det egentligen? 13

EU förenade i mångfalden Som du har sett består EU av väldigt olika länder. Det största, Tyskland, har nästan 82 miljoner invånare och det minsta, Malta, knappt 400 000. Finland och Italien är medlemsländer, liksom Portugal och Polen. En titt på kartan visar tydligt hur stor mångfalden är i EU. Det talas olika språk och skrivs med tre olika alfabet. Det finns olika traditioner, kulturer, maträtter och folkfester. Också ländernas historia skiljer sig åt. Många EU-länder har tidigare fört krig mot varandra, lagt beslag på varandras landområden och vissa av dessa gamla fördomar lever fortfarande kvar. Hur kan det komma sig att de 28 länderna ändå har bestämt sig för att samarbeta? Denna fråga kan bara besvaras genom att gå tillbaka i historien. Efter de fruktansvärda händelserna under andra världskriget, som inleddes bara drygt 20 år efter första världskriget, var många människor överens om att något sådant aldrig skulle få lov att hända igen. Hos de forna krigsrivalerna Tyskland och Frankrike föddes idén att sluta kämpa mot varandra och istället börja samarbeta, men på ett sätt som tillät dem att samtidigt hålla ett öga på varandra. De ledande politiker som stod bakom och som också förverkligade denna idé var den franske utrikesministern Robert Schuman (1886 1963) och den tyske förbundskanslern Konrad Adenauer (1876 1967). Först skapades Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som lade grunden till dagens EU. Den trädde i kraft 1952 och innebar att ländernas kolindustri skulle förvaltas gemensamt. Kol var på den tiden den viktigaste energikällan och hade därför samma betydelse som olja och naturgas har idag. Många var rädda för att konkurrensen om denna råvara skulle leda till en ny konflikt i Europa. Koldistributionen och återuppbyggnaden av den tunga industrin underställdes därför en gemensam myndighet som företräddes av medlemmarna i kol- och stålgemenskapen. De bestod på den tiden förutom av Tyskland och Frankrike också av Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Principen för samarbetet var enkel. Alla länder hade något att säga till om när det gällde de andra länderna och accepterade i sin tur att de andra kunde blanda sig i deras eget agerande. På så vis kunde inget land motarbeta ett annat eller rusta för krig i hemlighet och istället kunde man tillsammans bygga upp Europa igen. Samtidigt slapp partnerländerna vara rädda för varandra och på det sättet kunde freden i Europa säkras. Den förste ordföranden för kol- och stålgemenskapens Höga myndighet var fransmannen Jean Monnet (1888 1979), som också räknas som en av förgrundsfigurerna för den europeiska integrationen. Några år senare bestämde man sig för att börja samarbeta enligt samma princip inom alla ekonomiska områden, och så uppstod Europeiska ekonomiska gemenskapen. Den skapades 1957 genom Romfördraget och trädde i kraft 1958. Därmed förvandlades rivalitet till samarbete. Och detta samarbete blev enormt framgångsrikt. Europeiska gemenskapen lyckades skapa ett stort ekonomiskt uppsving. Det är därför inte att undra på att fler och fler länder anslutit sig genom åren. Storbritannien, Irland och Danmark gick med i vad som idag är EU 1973, Grekland följde efter 1981 och fick sällskap av Spanien och Portugal 1986. När konflikten mellan öst och väst var över låg vägen öppen för neutrala länder som Österrike, Sverige och Finland, som blev medlemmar 1995, och även för de länder som hört till det forna Sovjetblocket. År 2004 kom så utvidgningen med de östeuropeiska länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern och Slovenien. Dessutom blev också Malta och Cypern medlemmar. När Bulgarien och Rumänien gick med 2007 togs nästa steg i denna utvidgningsomgång. Den 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s tjugoåttonde medlemsland. Även om det då och då uppstår meningsskiljaktigheter och häftiga diskussioner så är EU:s grundläggande syften ändå desamma som de alltid varit: Att säkra freden mellan medlemsländerna, samarbeta för att skapa nytta för alla och uppträda utåt på alltmer samlad front. År 2012 tilldelades EU Nobels fredspris. Med denna utnämning ville Nobelkommittén hylla de insatser EU gjort för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa under mer än 50 år. EU är den första samarbetsorganisation mellan länder i världen som tilldelats detta pris. 14 EU vem är det egentligen?

Uppgift EU:s historia i bilder Här ser du bilder som symboliserar viktiga händelser i EU:s historia. Vilken bildtext passar till vilken bild? EU EU EU 1. Efter andra världskriget låg många städer runt om i Europa i ruiner, här den tyska staden Frankfurt am Main. 2. En symbolisk handling: Jean Monnet (till höger), ordförande för Europeiska kol- och stålgemenskapens Höga myndighet, visar upp det första europeiska gjutjärnsblocket och inviger den inre marknaden för stål i april 1953. 3. Den 25 mars 1957: Företrädarna för de sex grundarländerna Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna undertecknar i Rom de så kallade Romfördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). 4. Den 7 februari 1992 undertecknar stats- och regeringscheferna Maastrichtfördraget, som lade grunden till den ekonomiska och monetära unionen. 5. Genom Amsterdamfördraget från 1997 fortsatte arbetet med att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Här det undertecknade och officiellt stämplade fördragsdokumentet. 6. Med en stor affisch på EU-kommissionens byggnad i Bryssel hälsar EU sina nya medlemmar Bulgarien och Rumänien välkomna i början av 2007. 7. Den 10 december 2012 i Oslo delades Nobels fredspris ut till EU. Nobelkommittén hyllade EU:s insatser för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa under de senaste decennierna. Imageglobe EU EU EU EU vem är det egentligen? 15

3Hur fungerar EU? EU Tre nyckelpersoner i EU. Alla stora EU-organ leds av en ordförande. Från vänster till höger: Herman Van Rompuy (Europeiska rådet), José Manuel Barroso (EU-kommissionen) och Martin Schulz (Europaparlamentet). 16 Hur fungerar EU?

EU jämförs ofta med ett land. Man säger att i EU är det si eller så, men här hos oss är det på ett annat sätt, nämligen si eller så. Sådana jämförelser är begripliga, men bör användas med försiktighet. EU är nämligen inget land, utan en sammanslutning av länder. Därför är EU annorlunda uppbyggt än till exempel Sverige eller Finland. Målet med det här kapitlet är att beskriva EU:s uppbyggnad. Vilka institutioner finns det och vad gör de? Vilka ansvarsområden (befogenheter) har de? Från vänster till höger: EU-kommissionen i Bryssel, Europaparlamentet i Strasbourg, EU-domstolen i Luxemburg och Europeiska unionens råd i Bryssel EU EU EU EU Vem har makten i Europa? EU:s institutioner Vem har egentligen makten i Europa? Att det inte bara är en enda person som håller i spakarna och bestämmer riktningen står klart. Men någon måste ju bestämma vad som ska hända härnäst. Vem har makten i de europeiska frågorna? Är det en kommitté eller ett land eller någon annan? Vid första anblicken verkar det alltid långtråkigt med institutioner, men institutioner är de platser där makten utövas. EU:s institutionella uppbyggnad ger därför också svar på frågan om vem som egentligen har makten. Maktfördelningen ser dock lite annorlunda ut i EU än i de enskilda medlemsländerna. EU är en sammanslutning av länder och folk. Detta återspeglas också i unionens uppbyggnad. Såväl länderna (dvs. regeringarna) som deras medborgare har något att säga till om när det gäller europeiska frågor. Detta sker via Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Europeiska unionens råd (ofta kallat ministerrådet) företräder EUländernas regeringar. Här träffas ministrarna från alla medlemsländer. Beroende på vilket ämne som diskuteras kommer till exempel utrikes-, inrikes- eller jordbruksministrarna. Rådet är ett av EU:s två beslutsorgan. Här hålls överläggningar om politik och här stiftas också de europeiska lagar som kallas förordningar och direktiv. Utan rådet händer alltså ingenting i EU. Rådet fattar sina beslut antingen enhälligt eller med majoritet. För majoritetsbeslut krävs ungefär 70 procent av rösterna (detta kallas kvalificerad majoritet). De stora EU-länderna har fler röster än de små länderna. Från och med 2014 gäller regeln om dubbel majoritet. Det innebär att för att ett beslut ska kunna fattas behövs majoriteten av medlemsländerna, som samtidigt måste representera majoriteten av befolkningen. Varje halvår roterar ordförandeskapet i rådet och alla medlemsländer innehar det på lika villkor. Irland och Litauen innehar ordförandeskapet 2013, Grekland och Hur fungerar EU? 17

Janette: Europaparlamentet företräder medborgarna och antar de europeiska lagarna (direktiv och förordningar). Alice: Europeiska revisionsrätten kontrollerar EU:s budget. Patricia: Ministerrådet företräder EU-ländernas regeringar och antar de europeiska lagarna. Italien 2014 och Lettland och Luxemburg 2015. De grundläggande besluten om EU:s politik fattas av Europeiska rådet. Det består av EU-ländernas stats- och regeringschefer som träffas regelbundet, och alltid minst var tredje månad. Europeiska rådet leds av en ordförande som väljs för två och ett halvt år i taget. Sedan 2009 innehas detta uppdrag av den före detta belgiske premiärministern Herman Van Rompuy. Men i de allra flesta fall kan ministerrådet inte fatta beslut på egen hand. För att göra det behövs också Europaparlamentet. Det företräder och väljs direkt av EU-ländernas medborgare. Parlamentet har för närvarande och fram till slutet av mandatperioden 766 ledamöter som kommer från alla medlemsländer. I samband med valet till Europaparlamentet 2014 skärs antalet mandat ner till 751 i överensstämmelse med Lissabonfördraget. De stora medlemsländerna har fler ledamöter än de små. Parlamentet kan inte stifta EU-lagar på egen hand, utan måste i regel ge sitt samtycke till beslut som kommer från ministerrådet för att de ska få verkan. Det kallas för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet godkänner också EU-kommissionen och har makt att avsätta den. Dessutom antar parlamentet EU:s budgetförslag. Utan Europaparlamentet, det vill säga utan folkets direkta företrädare, kan alltså få beslut fattas i Europa. En annan viktig EU-institution är Europeiska kommissionen. Kommissionärskollegiet består av en ledamot från varje land, men i kommissionen företräder de inte sina hemländer, utan ser till unionens gemensamma intressen. Varje kommissionär är ansvarig för ett eget område (likt en minister). EU-kommissionen övervakar att medlemsländerna följer de gemensamma reglerna. Därför kallas kommissionen för fördragens väktare. Kommissionen förvaltar EU enligt rådets och parlamentets instruktioner. EU-systemet är speciellt på så sätt att rådet och parlamentet bara kan fatta beslut som grundar sig på förslag från kommissionen. Denna initiativrätt ger kommissionen möjlighet att påverka besluten, eftersom det är kommissionen som drar upp riktlinjerna. På det viset garanteras att man redan från början tar hänsyn till EU:s gemensamma intressen. Naturligtvis kan rådet och parlamentet sedan välja att inte följa förslaget. Vid det här laget har EU-länderna hunnit skapa många gemensamma lagar. Det är lätt att förstå att det också förekommer oenigheter om hur dessa lagar ska tolkas. Dessutom finns det alltid enstaka länder som inte följer vissa bestämmelser. Därför har alla berörda parter möjlighet att vända sig Jello: Europeiska centralbanken ser till att euron är stabil. Motian: EU-kommissionen förvaltar EU och föreslår nya europeiska lagar. 18 Hur fungerar EU?

till Europeiska unionens domstol. Den består av en domare från varje medlemsland som dömer opartiskt med EU-rätten som utgångspunkt. EUdomstolen kan upphäva bestämmelser som strider mot EU-rätten och kan döma medlemsländerna till böter om de inte följer EU:s lag och rätt. Alla vet att pengar är viktigt. Men det gäller inte bara att ha pengar, de måste också behålla sitt värde. Detta sköts av Europeiska centralbanken (ECB) som är euroländernas centralbank. Den består av företrädare från de länder som infört euron. Europeiska centralbanken har hand om penningmängden och bestämmer styrräntan. EU:s budget uppgår till ungefär 133 miljarder euro 2013. När så mycket pengar är i omlopp måste det också finnas någon som kontrollerar att allt sker enligt bestämmelserna. Detta är Europeiska revisionsrättens uppgift. Revisionsrätten övervakar att EU:s pengar spenderas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Den ser också till att EU:s finansförvaltning är effektiv. Det finns en revisor från varje medlemsland. Uppgift Vem gör vad i EU? Det var mycket fakta om institutionerna på en gång, men det är ju viktigt att veta vem som är ansvarig för vad i EU. Här kan du testa dina nya kunskaper. Kryssa för den eller de institutioner som passar in på beskrivningen! Beskrivning Europeiska rådet Europeiska unionens råd Europaparlamentet Europeiska kommissionen Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Europeiska revisionsrätten Ger förslag till EU-lagar Består av en företrädare per medlemsland Bestämmer styrräntan Övervakar EU:s utgifter Väljs av folket Stiftar EU-lagar (förordningar/direktiv) Nominerar kommissionens ordförande Förvaltar EU Företräder folkets intressen Företräder medlemsländernas (regeringarnas) intressen Bestämmer hur EUlagarna ska tolkas Drar upp de politiska riktlinjerna Hur fungerar EU? 19

Uppgift EU-organen Använd bilderna nedan för att beskriva de olika institutionernas befogenheter. Vi har gett dig lite hjälp på vägen. Du måste bara passa ihop rätt beskrivning med rätt ruta! Europaparlamentet EU-kommissionen EU-domstolen Europeiska revisionsrätten Europeiska centralbanken Europeiska rådet Ministerrådet Toppmöte mellan statsoch regeringscheferna Sätter upp mål och riktlinjer, griper in vid oenigheter i ministerrådet Lägger fram förslag EU:s förvaltning Fattar beslut, antar direktiv och förordningar (dvs. lagar) Består av företrädare från regeringarna Företräder medborgarna Tolkar EU-rätten Övervakar euron Kontrollerar EU:s inkomster och utgifter EU-fördragen EU:s rättsliga grund består av fördrag som medlemsländerna slutit med varandra och som ratificerats av de nationella parlamenten eller genom folkomröstningar. I fördragen slås fast hur besluten ska fattas, vilka institutioner som ska ha vilka befogenheter och på vilka områden EU-länderna ska agera gemensamt. EU:s vidareutveckling sker i sin tur på basis av nya fördrag. De olika fördragen visar hur EU har förändrats. Den nuvarande rättsliga grunden är Lissabonfördraget, som undertecknades 2007 i den portugisiska huvudstaden. Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 när det hade godkänts av alla medlemsländer. 20 Hur fungerar EU?