www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson November 2016 Granskning av tillgången till skolbibliotek Trelleborgs kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 Rekommendationer... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål... 4 2.3. Metod och avgränsningar... 4 3. Lagstiftning och riktlinjer... 6 4. Granskningsresultat... 7 Biblioteksplan 2013-2017 inklusive organisation... 7 Kartläggning av skolbiblioteket... 7 4.1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek... 7 4.1.1 Bedömning... 8 4.2. Biblioteken omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier samt biblioteken är anpassade till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.... 8 4.2.1. Bedömning... 9 4.3. Det finns en ändamålsenlig samverkan med kulturnämnden.... 9 4.3.1 Bedömning... 10 4.4. Det sker en ändamålsenlig uppföljning och återrapportering av biblioteksverksamheten avseende skolbibliotek... 10 4.4.1 Bedömning... 10 5. Revisionell bedömning och rekommendationer... 11 Rekommendationer... 11 Trelleborgs kommun Page 2 of 12
1. Sammanfattning Skolbibliotek utgör en viktig resurs för elevers utveckling i enlighet med de mål som satts upp för skolans verksamhet. Enligt skollagen ska elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer bildningsnämnden att elever har ändamålsenlig tillgång till skolbibliotek? Den revisionella bedömningen är att inte alla elever har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Bedömningen grundas på att kvaliteten på skolbiblioteken är starkt varierande till den grad att vissa inte anses kunna utgöra ett skolbibliotek även om det finns någon form av bibliotek på plats. Vidare grundas bedömningen på att alla bibliotek inte kan anses vara anpassade till elevernas behov av språkutveckling och stimulera till läsning. Det har hittills saknats en ändamålsenlig, systematisk uppföljning och återrapportering av biblioteksverksamheten till bildningsnämnden. Viktigt att poängtera är dock att samverkan mellan bildningsnämnden och kulturnämnden med förvaltningar uppfattas som ändamålsenlig och att den har tydliggjorts och stärkts ytterligare med den nyligen framtagna skolbiblioteksstrategin. De brister som påpekats i denna rapport är kända och i och med den gemensamma skolbiblioteksstrategin förväntas flera av bristerna adresseras och åtgärdas. Rekommendationer Vi rekommenderar att bildningsnämnden följer den antagna skolbiblioteksstrategin och åtgärder som redan har föreslagits för att åtgärda de brister som framkommit i denna rapport när det gäller likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. Vidare föreslås att bildningsnämnden tillser att skolbiblioteken följs upp regelbundet utifrån tydliga, mätbara mål. Trelleborgs kommun Page 3 of 12
2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt skollagen ska elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Kravet på att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek gäller både offentliga och fristående skolor. Revisorerna har med anledning av genomförd riskanalys valt att granska tillgången till skolbibliotek. 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål Revisionsfrågan som ska besvaras är: Säkerställer bildningsnämnden att elever har ändamålsenlig tillgång till skolbibliotek? Revisionskriterierna är följande: Skollagen Bibliotekslagen Kommunens mål- och styrdokument Kontrollmål De kontrollmål som uppställts är att: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteken omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteken är anpassade till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Det finns en ändamålsenlig samverkan med kulturnämnden. Det sker en ändamålsenlig uppföljning och återrapportering av biblioteksverksamheten avseende skolbibliotek. 2.3. Metod och avgränsningar Granskningen avser revisionsåret 2016. De metoder som använts är granskning av dokument samt intervjuer. Intervjuer har genomförts med: - vice ordförande bildningsnämnden Trelleborgs kommun Page 4 of 12
- chefen för bildningsförvaltningen, - verksamhetschefen för grundskola - verksamhetschefen för gymnasieskola - processledare, Vannhögskolan, grundsärskolan högstadium - samordningsansvarig skolbibliotekarie, Kulturnämnden samt rektorerna från följande skolor: - Söderslättsgymnasiet, Bastionsenheten, tillika rektor för gymnasiesärskolan - Skegrie Skola och V. Alstad skola (f-5) - Lillevångsskolan (f-5) Rapporten har varit föremål för sakgranskning. Trelleborgs kommun Page 5 of 12
3. Lagstiftning och riktlinjer Bestämmelser om skolbibliotek finns i 2 kap. 36 skollagen (2010:800) där det framgår att Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. I 5 och 7 10 bibliotekslagen regleras bland annat att skolbiblioteken såsom del i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Vidare ska biblioteken främja språkutveckling på minoritetsspråken samt andra språk. Vidare ska de ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktions-nedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. I bibliotekslagen framhålls en grundläggande skillnad mellan skolbibliotek och folkbibliotek genom krav på hur skolbibliotek ska fungera; de ska vara en del av elevernas utbildning genom att ingå* + i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Eleverna ska alltså ha tillgång till ett bibliotek som är anpassat till och en del av deras utbildning. I avsnitt 2.8 läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) framgår tydligt rektorns ansvar för skolbiblioteket. Skolbibliotek behandlas även i propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2009/10:165). I skollagen finns ingen närmare precisering av vad som kännetecknar ett skolbibliotek. Av propositionen framgår att med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Vidare skrivs i propositionen att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel och tillgången till skolbibliotek kunna ordnas på olika sätt, beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. Skolornas och elevernas olika behov och förutsättningar ska kunna medföra variation i anordnandet av skolbibliotek. Skolverket definierar ett skolbibliotek som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Statens kulturråds skolbiblioteksutredning använde följande definition av skolbibliotek, där också bibliotekspersonal ingick: Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. Värt att notera är att det i såväl lag som proposition saknas krav på att skolbibliotek ska vara bemannade med skolbibliotekarier. Skolinspektionen beskriver sin tolkning av lagkraven i ett informationsblad från september 2011. Av detta framgår exempelvis att vad som menas med tillgång till skolbibliotek och hur ett skolbibliotek bör vara utrustat. Liksom i propositionen framgår att folkbibliotek inte kan ersätta ett skolbibliotek med mindre att det är specialutrustat. För skolor på landsbygd nämns olika tekniska hjälpmedel samt möjligheten till nära samarbete med en bokbuss. Trelleborgs kommun Page 6 of 12
4. Granskningsresultat I detta kapitel redovisas de resultat som framkommit i granskningen utifrån de uppställda kontrollmålen. Dessa är i sin tur baserade på de krav som ställs i skollagen avseende tillgången till skolbibliotek och de förtydligande som skolinspektionen tagit fram avseende detta. När det gäller kontrollmålet om samverkan med kulturnämnden så besvaras den dels sparat, dels invävd under avsnitten om övriga kontrollmål. Biblioteksplan 2013-2017 inklusive organisation På initiativ av kulturnämnden finns i Trelleborgs kommun en biblioteksplan för åren 2013-2017. Biblioteksplanen omfattar även skolbiblioteken och hänvisar i detta avseende till de lagar som reglerar skolbibliotek. Av planen framgår följande om organisationen avseende skolbibliotek. Bildningsnämnden, genom rektorerna, ansvarar för all skolbiblioteksverksamhet vid grundskolorna och gymnasiet. Vidare framgår att tillgången till ett skolbibliotek är en demokratisk fråga om likvärdighet. I planen framhålls vikten av ett nära samarbete mellan skola och bibliotek för att höja utbildningsnivån för medborgarna i Trelleborg. Enligt planen förutsätter detta kompetenta skolbibliotekarier organiserade i en skolbibliotekariepool omfattande fem heltidstjänster. Idag finns det sex bibliotekarier anställda i poolen efter en sammanslagning av två halvtidstjänster på folkbibliotek på två skolor. Därutöver är en bibliotekarier samt en biblioteksassistent placerade på gymnasieskolornas respektive mediatek. I kommunen är skolbibliotekarierna anställda av kulturnämnden som stöd till rektorer och skolbiblioteksansvariga på samtliga skolor. Samordnaren för skolbibliotekariepoolen anställdes i denna position i april 2015. Skolan ansvarar i sin tur för verksamhetens resurser i form av medier, utrustning, material, utlåning och annat relevant. I Trelleborgs kommun finns 16 grundskolor. Särskolorna är integrerade i grundskolornas verksamhet. Under 2015 har det funnits utbildad bibliotekspersonal vid två av skolornas skolbibliotek då dessa varit integrerade i folkbiblioteken. Från och med 2016 så ska dessa sammanslagna bibliotek delas och skolan överta ansvaret helt för skolbiblioteken. Gymnasieskolan har två enheter. Vid båda dessa finns mediatek bemannad med en bibliotekarie och en biblioteksassistent, en heltidstjänst på vardera enhet, anställda av kulturnämnden, se mer om detta nedan. Av intervjuer har framkommit att vissa skolor har någon personal eller praktikant utsedd till att ta hand om skolbiblioteket. Kartläggning av skolbiblioteket I juni 2015 genomfördes en kartläggning av Trelleborgs kommuns skolbibliotek av den nyrekryterade samordnaren för skolbibliotek. Av denna kartläggning framgår att det finns stora skillnader mellan de olika skolornas skolbibliotek, inte minst när det gäller vilka resurser som läggs på denna del av verksamheten. I kartläggningen påpekas dock att det vid kartläggningens genomförande inte gick att få fram jämförbara siffror från skolorna. 4.1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek Av lag och riktlinjer framgår att elever ska ha tillgång till skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Av intervjuer framgår att de flesta eleverna har tillgång till någon form av skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Det finns ett undantag och det avser två skolor, en skola för årskurserna 4-6 och en för årskurserna 7-9. Skolorna ligger i anslutning till varandra och ska slås samman och har från och med vecka 43 samma rektor. Det finns enligt uppgift ett väl fungerande bibliotek för högstadiet och nu ska man utveckla detta för att även leva upp till mellanstadiets behov. Trelleborgs kommun Page 7 of 12
Av intervjuer har samtidigt framgått att kvaliteten på skolbiblioteken varierar starkt mellan skolorna (se vidare under avsnitt 4.2). Från bibliotekariernas håll framhålls vikten av att ett skolbibliotek ska vara tillgängligt, elever ska kunna låna böcker även utan lärares hjälp, det ska vara lätt att hitta böcker, miljön ska vara inspirerande och det ska finnas medier av olika slag. Böckerna (särskilt facklitteratur) bör innehålla aktuell information och bör vara inspirerande, det vill säga, böckerna är inte utbytbara mot sökning i databaser. Enligt bibliotekarierna lever inte alla skolbibliotek inom kommunen idag upp till dessa kriterier. Givet de brister som finns anser skolbibliotekarierna att alla elever inte har tillgång till ett skolbibliotek av ändamålsenlig kvalitet. 4.1.1 Bedömning Bedömningen är att alla elever i dagsläget inte har tillgång till ett skolbibliotek av tillräcklig kvalitet även om det inom de flesta skolenheter finns någon form av skolbibliotek. Se mer kring detta under avsnitt 4.2. 4.2. Biblioteken omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier samt biblioteken är anpassade till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Av intervjuer har framkommit att biblioteken omfattar böcker, såväl facklitteratur som skönlitteratur. Samtliga elever ifrån årskurs 4-9 har egna chromebooks vilket möjliggör informationssökning på internet. Elever från förskoleklass till och med årskurs 3 har delar på ett antal ipads. Av intervjuer med verksamhetsansvariga på förvaltningsnivå liksom med bibliotekarie samt vissa av rektorerna har dock framkommit att det finns stora skillnader på kvaliteten på skolbiblioteken på de olika skolorna. Exempelvis är de böcker som finns tillgängliga i biblioteken i flera fall inaktuella eller särdeles relevanta för att stimulera till läsning. I vissa skolor pågår nu en genomgång och rensning av böcker och uppdatering med hjälp av skolbibliotekarierna. Miljöerna skiljer sig även åt från de där man har skapat en stimulerande läsmiljö till en skola där böckerna förvaras i låsta skåp i matsalen. En faktor som framhålls som avgörande är bristen på lokaler. Denna fråga är enligt uppgift prioriterad av bildningsnämnden och ingår i lokalförsörjningsplanen. Skolbibliotekarierna från poolen kan föreslå vilket urval av böcker som vore lämpligt i biblioteken men det är upp till varje rektor att köpa in böckerna och annan utrusning. Det finns inga officiella nationella riktlinjer kring hur mycket resurser som bör budgeteras för skolbiblioteken årligen. På förfrågan om hur mycket resurser varje skola lägger ner på sitt skolbibliotek så framgår att det inte finns något gemensamt system för att mäta detta i kommunen. Varje rektor ansvarar för sin skola och vad de lägger in i budgeten varierar. Av intervjuer framkommer att i den mån uppgifter om nedlagda resurser har kunnat presenteras har de skilt sig mycket åt mellan skolorna. Exempelvis lägger gymnasieskolans enheter med ca 1200 elever 215 000 kr/år på litteratur och databaser, därtill tillkommer 90000 kr/år för nationalencyklopedin. På en grundskola med årskurserna f - 5,med ca 400 elever ligger utgiften på 60 000 kr/år för skolbiblioteket. Det finns här inte någon särskilt ansvarig i personalen utsedd för att sköta skolbiblioteket. På en mindre skola med 74 elever köper man böcker för ca 8 000 10000 kr/år, denna summa beräknas räcka till den löpande verksamheten men inte till några extrainsatser. Denna skola är en mindre enhet belägen utanför Trelleborgs tätort. Som ett komplement till skolbiblioteket har man här ett eget besök i månaden av bokbussen. På en annan skola utnyttjar man även kommunens huvudbibliotek som ligger på ett 20 minuters promenadavstånd. Grundärskolan har en egen budget och för dess elever vid Vannhögsskolan köper man böcker för ungefär 100 kr per elev och läsår. Av intervju med representant för grundsärskolan framkom även att möjligheterna till stöd från skolbibliotekariepoolen inte var känt. Vidare uppges att det skolbibliotek som finns på enheten inte alltid Trelleborgs kommun Page 8 of 12
är anpassat vare sig i miljö eller urval av böcker som passar deras elever behov. Av den anledningen väljer man att istället plocka in böcker från skolbiblioteken till de egna lokalerna eller att man lånar in böcker från folkbiblioteken samt även besöker dessa. Sedan en kort tid har grundsärskolan samma rektor som grundskolan på samma enhet. Detta ger enligt uppgift andra möjligheter för utveckling av skolbibliotek som riktar sig mot samtliga verksamheter. En fråga är om skolbiblioteken har böcker även på andra språk än svenska för att främja läsningen för elever men andra modersmål. Av intervjuer framgår här att det varierar beroende av de behov som finns vid varje skola. Flera hänvisar till att man vid behov lånar in böcker från folkbiblioteken. När det gäller mediateken vid gymnasieskolans enhet Bastionen uppges bibliotekarierna på många olika sätt verkar för att främja språkutveckling och stimulera till läsning, till exempel anordnas författarbesök, bokcirklar. Vidare håller bibliotekarien föreläsningar om källkritik/sökkritik och studieteknik. Eleverna har även möjlighet att boka enskilda möten med bibliotekarien för att för hjälp att söka information till skolarbeten eller för att skriva ett cv. I mediatekets lokaler har man även utställningar i samarbete med kulturnämnden. Under hösten 2016 ska den statliga satsningen läslyftet 1 påbörjas för att kompetensutveckla personalen. Trelleborg ämnar vara med i denna satsning. Skolbibliotekarier samt medarbetare från grundskolan deltar i denna satsning. 4.2.1. Bedömning Bedömningen är att det finns stora skillnader mellan skolbiblioteken när det gäller innehållet d.v.s. urvalet av böcker och andra hjälpmedel. Bedömningen är vidare att även om det är varje rektors ansvar att tillse att det finns ändamålsenliga skolbibliotek så är det orimligt att det finns så stora skillnader mellan skolorna som organisatoriskt tillhör samma huvudman. I praktiken innebär detta att elever inom Trelleborgs kommun får helt olika förutsättningar för stöd i sitt lärande när det gäller tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Samma skillnader återfinns när det gäller om biblioteken är anpassade till att stimulera eleverna till läsning och främja deras språkutveckling. Här finns vidare stora skillnader på om skolan har personal avsatt för skolbiblioteket och i vilken utsträckning som skolan använder det stöd som finns att tillgå i form av skolbibliotekariepoolen. Dock ska betonas att de brister som nämnts ovan är kända för förvaltning och nämnd och åtgärder förväntas vidtas i samband med att den nya skolbiblioteksstrategin initieras. 4.3. Det finns en ändamålsenlig samverkan med kulturnämnden. Som framgått ovan finns det en av kulturnämnden anställd pool om sex skolbibliotekarier som stöd för bildningsnämndens verksamhet. Vidare inbjuds skolbibliotekarierna ibland till rektorernas egna möten. På skolnivå är det upp till varje skola att bjuda in skolbibliotekarierna i den mån de har behov därav. Någon skola nämner att man bjuder in skolbibliotekarierna i samband med terminsstart. Av intervjuer och månadsrapporter från skolbibliotekarierna framgår att det varierar mycket mellan skolorna om man använder sig av denna möjlighet. På flera av grundskolorna har man valt att ta hjälp av skolbibliotekarierna för att gallra biblioteken på gamla och inaktuella böcker. På andra skolor gör man mer aktiva insatser med eleverna. Vid vissa skolor har biblioteksråd inrättats med representanter från såväl eleverna som skolbibliotekarie. 1 Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet pågår med statsbidrag läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 Läslyftet riktar sig till lärare i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt till lärare och förskollärare i förskoleklass. Skolbibliotekarier kan också delta i fortbildningen. (Skolverkets hemsida 2016-10-20) Trelleborgs kommun Page 9 of 12
Som nämnts tidigare har ansvariga inom särskolan inte känt till denna möjlighet till samverkan och stöd som finns från kulturnämnden. I granskningen har även framkommit att Av intervjuerna har även framkommit att nämnderna har tagit fram en skolbiblioteksstrategi. I strategin framgår arbetsfördelningen mellan förvaltningarna och förväntningarna på skolbiblioteket innehåll och utformning. Samtliga skolor kommer enligt uppgift att samverka med skolbibliotekarierna. Initialt görs en kartläggning utifrån definitionen utvidgat skolbibliotek. I praktiken ska varje skola som steg 1 under läsåret 2016/17 göra en nulägesbedömning av skolbiblioteken med hjälp av skolbibliotekarierna. Därefter kommer åtgärder att vidtas för att öka likvärdigheten. Det framgår av intervjuer att man från bildningsförvaltningens håll är nöjda med samverkan med den personal som är anställd inom kulturförvaltningen som arbetar med skolbiblioteken. 4.3.1 Bedömning Bedömningen är att det överlag finns en god samverkan med kulturnämnden genom dess förvaltning. Dock kan samverkan med vissa skolor öka. Vidare saknas idag en samsyn kring kvaliteten på skolbiblioteken vilket kan leda till att tillgången på skolbibliotek inte blir likvärdig i kommunen. Dock har åtgärder kring samsyn och samverkan redan vidtagits då man gemensamt har tagit fram strategi för skolbiblioteken i syfte att bidra till ökad samsyn och ökat samarbete. 4.4. Det sker en ändamålsenlig uppföljning och återrapportering av biblioteksverksamheten avseende skolbibliotek. Av intervjuer har framkommit att det hittills inte har skett någon uppföljning eller återrapportering av biblioteksverksamheten till bildningsnämnden utöver den rapportering som skedde till nämnden via grundskoleberedningen inför och efter skolinspektionens tillsyn år 2016. I skolinspektionens rapport framkom ingen kritik mot skolbiblioteken. Genom det nya systemet för kvalitetsuppföljning, Stratsys, ska all verksamhet följas upp två gånger per år men detta har inte kommit igång riktigt ännu. Och vad denna uppföljning kommer att innefatta när det gäller skolbibliotek har inte framkommit vid de intervjuer som genomförts i denna granskning men som nämnts kommer en analys och bedömning att göras framöver i samband med att den nya skolstrategin initieras. Samordnaren för skolbibliotekarierna rapporterar varje månad om sin verksamhet till närmaste chef inom kulturförvaltningen. Denne rapporterar vidare till kulturnämnden. Personalen vid gymnasieskolans mediatek sammanställer kvalitetsrapporter som skickas till rektorerna och verksamhetschefen för gymnasieskolan hos huvudmannen. Rektor för Bastionen skickar även rapport och plan för 2016-2019 till verksamhetschefen för gymnasieskolan. Detta utgör underlag i huvudmannens rapport till gymnasieskolans beredningsgrupp bestående av sex förtroendevalda från bildningsnämnden. En rapportering gjordes senast i oktober 2016. Av granskningen har även framkommit att skolbiblioteken inte har ingått som något kontrollmoment i de interna kontrollplanerna de senaste tre åren. 4.4.1 Bedömning Bedömningen är att det inte sker någon uppföljning eller återrapportering till bildningsnämnden kring skolbibliotek ännu. Rapportering om skolbibliotekariernas verksamhet sker till kulturnämnden. Trelleborgs kommun Page 10 of 12
5. Revisionell bedömning och rekommendationer Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer bildningsnämnden att elever har ändamålsenlig tillgång till skolbibliotek? Den revisionella bedömningen är att inte alla elever har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Bedömningen grundas på att kvaliteten på skolbiblioteken är starkt varierande till den grad att vissa inte anses kunna utgöra ett skolbibliotek även om det finns någon form av bibliotek på plats. Vidare grundas bedömningen på att alla bibliotek inte kan anses vara anpassade till elevernas behov av språkutveckling och stimulera till läsning. Det har hittills saknats en ändamålsenlig, systematisk uppföljning och återrapportering av biblioteksverksamheten till bildningsnämnden. Viktigt att poängtera är dock att samverkan mellan bildningsnämnden och kulturnämnden med förvaltningar uppfattas som ändamålsenlig och att den har tydliggjorts och stärkts ytterligare med den nyligen framtagna skolbiblioteksstrategin. De brister som påpekats i denna rapport är kända och i och med den gemensamma skolbiblioteksstrategin förväntas flera av bristerna adresseras och åtgärdas. Rekommendationer Vi rekommenderar att bildningsnämnden följer den antagna skolbiblioteksstrategin och åtgärder som redan har föreslagits för att åtgärda de brister som framkommit i denna rapport när det gäller likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. Vidare föreslås att bildningsnämnden tillser att skolbiblioteken följs upp regelbundet utifrån tydliga, mätbara mål. Gabriella Fredriksson Alf Wahlgren Projektledare Uppdragsledare Trelleborgs kommun Page 11 of 12
Trelleborgs kommun Page 12 of 12