Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se



Relevanta dokument
Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement.

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Ta inte. risken. Gå kursen.

Plan för hantering av extraordinära händelser

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark,

MVA-projektets syfte. Målsättning med analyser? Sårbarhet. Scenariobaserad metod. Fokus. Kommunal sårbarhetsanalys MVA-metoden (SÅREV)

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Informationsbrist vid elavbrott

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Våra roller vid en kris

Kommunal krishantering

REGEL FÖR KRISHANTERING

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Strategi för Risk- och krishantering

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten

Bara skog som brinner?

Störningar i elförsörjningen

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Fråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?

Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Försäkring i förändrat klimat

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering

om din säkerhet läs och spara! Viktig information från din kommun är du förberedd om en kris inträffar?

Krishantering för företag

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Viktig information från kommunen! Om din säkerhet

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2)

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som

Skogsbranden i Västmanland

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

Krishantering för företag

Krishantering, hushåll och stormen Gudrun. Att analysera hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter Guldåker, Nicklas

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Rapport. Uppföljning av Krisberedskapsveckan MSB

Försvarsdepartementet

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Strategi för förstärkningsresurser

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Krisledningsplan

Reviderad

FÖRBERED ELEVERNA FÖR DET VÄRSTA

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Regional ledningssamverkan

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

KRISPLAN. för EQUMENIA FRISTAD. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke.

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Tio år efter stormen Gudrun erfarenheter, utveckling och framtid

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd!

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Rapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun

Elektronisk kommunikation vid

Att använda, leda och samverka med frivilliga

Bilaga Från standard till komponent

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna

Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen

Stormen Per. Erfarenheter

Slutkonferens Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Så är vi redo om krisen kommer

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

Transkript:

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet

Några stormar sedan 1902 1902 Julstormen Västkusten och inåt 1921 Vår senaste Isstorm (okt) 1921 Storm i Södra Götaland (nov) 1928 Svår västlig orkan 1928 Stormar med orkanbyar ostkusten 1954 Snöstorm med orkanbyar (17 döda till följd av förlisning av fartyget Nedjan) stora skador på skog och byggnader 1967 Storm med orkanbyar 1969 Storm med orkanbyar - Stora skador på skog och infrastruktur (10-tal döda. Sept) 1969 Allhelgonastormen (nov) 1979 Flera kraftiga snöstormen bl.a. nyårsstormen 1985 Emmastormen i NÖ götaland 1992 Storm med orkanbyar (81 m/s i Tarfala i N Norrland) 1993 Kraftig storm med orkanbyar Färjan Jan Heweliusz förliser och 30 personer omkommer) 1994 Storm med upp till 25 m/s vid Svenska Högarna (M/S Estonia förliser och 852 personer omkommer) 1999 Carolastormen (århundradets storm i Danmark) Stora skador på byggnader i södra Götaland 2002 Storm med orkanbyar. Stora skogskador i Kronoberg 100000 hushåll strömlösa 2005 Gudrun. Århundradets storm! 2007 Stormen Per omfattande skogsskador 2011 Första adventsstormen - södra Sverige - 80 000 elabonnenter blev utan ström 2011 Dagmar Mellansverige, omfattande trädfällning, ca 170 000 hushåll drabbade 2013 Simone (okt) Södra Sverige 100 000 hushåll strömlösa, ca 1,5-2 milj. m³ skog 2013 Hilde (nov) - Norra Sverige 40 000 hushåll strömlösa, ca 3,5 milj. m³ skog 2013 Sven (dec) - Södra Sverige 50 000 hushåll strömlösa, ca 800 000 m³ skog Källor: SMHI.se; Guldåker (2009)

Gudrun, århundradets storm! 700 000 abonnenter strömlösa 72 milj. m 3 skog (jmf 1969: 25 milj. m 3 1954; 18 milj. m 3 2007; 17 milj. m 3 ) 30 000 km elnät förstört 11 döda > 100 eldistributörer berörda Fast och mobil telefoni utslagen Över 140 arbetsplatsolyckor skogsarbete Stor psykosociala konsekvenser för drabbade Samhällskostnad: ca 23,3 miljarder (långsiktiga kostnader ej inräknade)

Var stormen Gudrun en kris/katastrof? Bristande hanteringsförmåga Oväntad Människor berörs Okontrollerbar Plötslig Omfattande Successiv Utmattningstendenser Kollektiv stress Lång efterverkan stora och långvariga konsekvenser Traditionell eller komplex?

Stormfälld skog efter skogsvårdsdistrikt

Strömlösa 8 jan resp. 13 februari

Stormens effekter

Gemensamma (lokala) insatser

Alla som kunde hjälpte till!

Framkomlighet

Utsatta hushåll

Ekonomiska bakslag

Risker och strömlöshet

Utsatthet

Medborgare/hushåll Landsbygdshushåll värst drabbade men viss vana med elavbrott Långhelg, ett flertal hemma blev förvarnade. Flera även på vägarna Varierad hanteringsförmåga Under stormen: Obehag, oljud, isolering på vägar, träd på och utanför bilar och hus, skador och i vissa fall dödsfall Efter stormen: Strömlöshet Isolering Chock och sorg över demolerat landskap och skogsförluster Ökad interaktion med närboende och grannskap Konkurrens om resurser Ökade vardagsinsatser för att upprätthålla hushållet - konkurrens med arbete Känslor att känna sig övergiven av samhället, frustration, dålig information etc. Tsunamins inverkan/relief

Medborgares upplevelser, exempel 1 Det var chockartat på söndagen Jag hade inte någon kontakt på något vis. (från intervju 2006-01-26). Rörelsehindrad Larm, hiss och telefon utslaget Ovana med avbrott Ej förberedd Chocktillstånd Lägenheten viktig för värme Stort hjälpbehov Hjälp isolerade på andra platser

Medborgares upplevelser, exempel 2 Man fattade inte att det kunde bli så Bara en storm, man förväntar sig inte att det skall blåsa ner miljoner trän (från intervju 2006-02-04). Stormen oväntad Inga förberedelser Missbedömde faran - fast på väg i 16 timmar Begränsad förmåga Bilen viktig resurs Separation från anhöriga Behov av stöd under och efter stormen Materialitetens baksida.

Medborgares upplevelser, exempel 3 Ligger vägen blockerad här av ett träd här så tar jag ju motorsågen och går ut och fixar det. Men det gör man inte i städerna då ringer man till kommunerna eller till larmtjänst i värsta fall. Men så jobbar man inte på landsbygden. (från intervju 2005-11-10). Lantbrukarhushåll Resurs även för andra Nätverk Materiella tillgångar Vana med praktiska problem Försäkringar

Kommunerna Viss beredskap till följd av Tsunamin information och POSOM Långa starttider Brist på översikt Samverkan med andra viktiga aktörer problematisk Brist på resurser Otydlighet vilka behoven var hos medborgare Varierad hanteringsförmåga Uthållighetsproblem, nyckelpersoner

Några slutsatser Hushåll i krissituationer inte kan förlita sig på stöd från samhället utan måste till stor del förbereda sig och själva agera för att upprätthålla sina grundläggande behov (minst en vecka eller mer) Medborgares insatser i samband med större kriser och katastrofer bör studeras i större utsträckning än de hittills gjort. Kunskapen om hushålls/medborgares sårbarheter och förmågor att hantera kriser (resilens) är viktig att uppmärksamma och kanalisera till professionella samhällsaktörer på lokal, regional och nationell nivå. Samverkan mellan professionella och lokala samhällsaktörer gällande krisberedskap och krishantering bör utökas i syfte att förbättra det svenska krishanteringssystemet.

Några slutsatser forts. Sveriges krishanteringssystem myndighets- och organisationsinriktat. Krishanteringsförmågan omfattar även (särskilt) privata insatser många aktörer som inte får gehör och utnyttjas till sin rätta. Lätt att fokusera för mycket på sin egen organisation samordning och nätverk både inom och utanför organisation viktig. Myndigheter och professionella har begränsade resurser. Förebyggande även viktigt för individer och olika former av frivilliga organisationer, sockenråd och andra privata krafter.

Strategier för att stärka medborgares/ hushålls krishanteringsförmåga Materiella förmåga - reservresurser värme, livsmedel, matlagning, vatten etc. Mental förmåga analytisk förmåga, scenariotänk, diskussioner om inträffade händelser. Externa relationer - medlemmars kontakter och medverkan i lokala aktiviteter.

Strategier att stärka medborgares/ hushålls förmåga (utifrån) Ökad samordning mellan viktiga aktörer, tele- och elbolag, kommuner, frivilliga organisationer, LRF, lokala grupperingar, hushåll. Uppmuntra och underlätta för lokala engagemang och förebyggande av risker Kontinuitetsplanering i förberedelser och i krissituationer Behovsinriktad krisberedskap och krishantering Inkludera (på rätt sätt) moderna former av frivilligrörelser Goda exempel från branden i Västmanland

I stiltjen efter stormarna Gudrun och Per - ett exempel på lokal riskanalys Från akut avhjälpande till förebyggande risk- och sårbarhetsanalys Klimatrelaterade hot på lokal nivå Arbete med översvämningsrisker Drivkrafter Barriärer

Några referenser Guldåker, Nicklas (2009). Krishantering, Hushåll Och Stormen Gudrun. Att Analysera Hushålls Krishanteringsförmåga Och Sårbarheter. Meddelanden från Lunds Universitets Geografiska Institution Avhandlingar CLXXXV. Lunds Universitet. (nedladdningsbar). Guldåker, Nicklas, Nieminen Kristofersson, Tuija & Eriksson, Kerstin. (2010). Riskhantering i en socken. I FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga. Samverkan inom krishantering. Lunds Universitet. (nedladdningsbar). Guldåker, Nicklas, Eriksson, Kerstin & Nieminen Kristofersson, Tuija (kommande). Preventing and Preparing for Disasters The Role of a Swedish Local Emergent Citizen Group. International Journal of Mass Emergencies and Disasters. Guldåker, Nicklas (kommande). Hushålls Hantering av Stormen Gudrun. I Baez- Ullberg och Becker (reds.) Katastrofriskreducering på Svenska. Studentlitteratur.