Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2014-04-15 1 (19) Besqab Projekt och Fastigheter AB & Fastighets AB Förvaltaren Kvalitativ riskbedömning planerad bostadsbebyggelse i närhet till värmecentral ÅF-Infrastructure AB Risk Management Granskad Fredrik Zachrisson Sofi Ahlström ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2A, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
2 (19) Sammanfattning Besqab Projekt och Fastigheter AB (Besqab) har för avsikt att undersöka möjligheten att bygga ett lamellhus om 7 våningar (ca 40 lägenheter) i kvarteret Bävern i Sundbyberg. Fastighets AB Förvaltaren planerar också ett äldreboende om cirka 3 våningar och 36 lägenheter i samma område. De planerade bostadshuset kommer att vara belägna i närheten av Sundbybergs värmecentral, Sundbybergsverket. På uppdrag av Besqab och Fastighets AB Förvaltaren har ÅF Infrastructure AB (ÅF) upprättat en övergripande riskbedömning för Sundbybergsverket. Syftet med analysen är att identifiera och analysera de risker samt värdera risken för olyckor som kan medföra betydande påverkan på människor som i framtiden kan komma att bosätta sig i de planerade bostadshusen. Den övergripande riskbedömningen ska verka som underlag i samband med beslutsfattande huruvida detaljplaneändring för del av kvarter Bävern 2 ska genomföras eller ej. Av de risker/skadehändelser som identifierats dels inom Sundbybergsverket, dels vid transporter till verket har inga bedömts kunna ge direkt/akut påverkan på människor som befinner sig i anslutning till det planerade lamellhuset eller dess parkeringsplatser. En större oljebrand på verket skulle dock kunna påverka människor i omgivningen då det uppstår ohälsosamma rökgaser. Konsekvensen för dessa händelser har bedömts till nivå 3, svåra obehag, medan sannolikheten bedömts till nivå 1, liten sannolikhet. Det bedöms inte föreligga någon risk för att personer inom det framtida bostadsområdet ska komma att skadas allvarligt. De identifierade olyckshändelserna bedöms inte leda till risk för dödsfall i planerade bostäder. Pölbränder som kan uppstå vid cisterner i invallningar kommer ej generera värmestrålning som drabbar omgivningen på avståndet 100 meter. Som följd av att Individrisk och Samhällsrisk per definition endast beaktar konsekvenser i form av dödsfall leder ovanstående resonemang till att risknivån betraktas som tolerabel.
3 (19) Innehåll 1 Inledning...4 1.1 Syfte och bakgrund 4 1.2 Resurser 4 1.3 Avgränsningar 4 1.4 Metodik 5 1.5 Genomförande 6 1.6 Riktlinjer för skyddsavstånd 7 2 Beskrivning av planområdet...8 2.1 Planförhållanden 8 2.2 Befintlig bebyggelse 8 2.3 Planerade bostadshus 9 2.4 Aktuella skyddsavstånd 9 3 Värmecentral... 10 3.1 Verksamheten 11 3.1.1 Panncentral 11 3.1.2 Fjärrkylaanläggning 11 3.1.3 Kemikalier 11 3.2 Transport av farligt gods 12 3.3 Övrigt 13 3.4 Befintliga olycks- och skadeförebyggande åtgärder 13 4 Omgivningsrisker vid värmecentralen... 14 4.1 Inventering, analys och värdering 14 4.2 Inplacering av risker i matris 15 4.2.1 Kemikalietransporter 15 4.2.2 Utsläpp till luft från verksamheten 17 4.2.3 Brand/explosion inom verksamheten 17 5 Slutsats... 18 Referenser... 19
4 (19) 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund Besqab Projekt och Fastigheter AB (Besqab) har för avsikt att undersöka möjligheten att bygga ett lamellhus om 7 våningar (ca 40 lägenheter) i kvarteret Bävern i Sundbyberg. Fastighets AB Förvaltaren planerar också ett äldreboende om cirka 3 våningar och 36 lägenheter i samma område. De planerade byggnaderna kommer att vara belägna i närheten av Sundbybergs värmecentral, Sundbybergsverket. På uppdrag av Besqab har ÅF Infrastructure AB (ÅF) upprättat en övergripande riskbedömning för värmecentralen. Syftet med analysen är att identifiera och analysera de risker samt värdera risken för olyckor som kan medföra betydande påverkan på människor som i framtiden kan komma att bosätta sig i de planerade bostadshusen. Den övergripande riskbedömningen ska verka som underlag i samband med beslutsfattande huruvida detaljplaneändring för del av kvarter Bävern ska genomföras eller ej. ÅF har genomfört uppdraget efter bästa förmåga man kan inte garantera att samtliga förekommande riskkällor och risker vid värmeverket har identifierats. Riskbedömningen upprättades under 2006 och revideras nu under 2014 då Besqab har beslutat att återuppta projektet. 1.2 Resurser Riskanalysen har utförts med deltagande av följande personer: Fredrik Zachrisson Uppdragsansvarig, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg Sofi Ahlström Kvalitetsgranskning, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg 1.3 Avgränsningar Med olyckor avses i riskbedömningen onormala händelser vid värmecentralen som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på människor i omgivningen och därmed människor bosatta i de planerade bostadshusen. Bedömningen är avgränsad till liv och hälsa för de framtida boende i området och beaktar ej miljörisker, trafikrisker, ekonomiska risker och dylikt. Riskbedömningen utgår från befintlig verksamhet vid värmecentralen. Bedömningen omfattar värmecentralen och transporter av farligt gods till verksamheten.
5 (19) 1.4 Metodik Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Inledningsvis bestäms de mål och avgränsningar som gäller för den aktuella riskutredningen. Även principer för hur risken värderas skall fastställas. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att komma fram till vilka risker som är specifika för den studerade processen. I riskanalysen bedöms konsekvensen av olika olyckor och med vilken frekvens de kan förväntas inträffa, för att erhålla en uppfattning om risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken skall värderas, för att komma fram till om risken är acceptabel eller ej. Slutsatser dras utifrån detta resultat om behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Processen åskådliggörs i Figur 1 nedan. Figur 1 Riskhanteringsprocessen Oberoende av resultatet från riskutredningen står det klart att det alltid är motiverat att genomföra åtgärder som till en låg kostnad och utan andra avsevärda olägenheter minskar risken väsentligt.
6 (19) 1.5 Genomförande Riskbedömningen genomfördes utifrån att anställda vid Sundbybergverket har delgivet ÅF information i form av dokumentation och svar på frågor. Vidare så har bedömningarna grundat sig på den information av framtida bostäder som Besqab AB har presenterat för ÅF. Följande personer har varit delaktiga i arbetet med riskbedömningen. Fredrik Zachrisson ÅF-Infrastructure AB Uppdragsledare Risk Management Riskbedömningen utfördes ursprungligen under 2006 men revideras nu år 2014, då Besqab AB har återupptagit arbetet med planen. Vid genomförande av riskanalysen användes riskanalysmetoden grovanalys. En grovanalys lämpar sig bra för att identifiera och analysera riskkällor och risker/skadehändelser. Som verktyg vid riskvärderingen användes en s.k. riskmatris. Matrisen är baserad på en matris framtagen av MSB (Räddningsverket), se figur 2. För de enskilda identifierade skadehändelserna sattes en sannolikhetsnivå och en konsekvensnivå. Den diagonala gula zonen i matrisen i figur 2 kan inte används som ett absolut mått på vilka risker som kan tolereras. Den kan dock användas till att prioritera det följande arbetet med att reducera de olika riskerna. Riskreducerande åtgärder kan syfta till att reducera sannolikheten för en skadehändelse eller att minska konsekvenserna av en skadehändelse. Sannolikhet mer än 1 ggr per år 5 5 10 15 20 25 1 ggr per 1-10 år 4 4 8 12 16 20 1 ggr per 10-100 år 3 3 6 9 12 15 1 per 100-1000 år 2 2 4 6 8 10 < 1 ggr per 1000 år 1 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala Konsekvenser Figur 2 Riskmatris.
7 (19) Bedömningen av konsekvenser är genomförd bl.a. utifrån fakta om de olika kemikaliernas riskfraser, fysikaliska egenskaper samt toxikologiska och egenskaper. Vid uppskattningar av konsekvenser tas hänsyn till nuvarande förebyggande- och skadebegränsande åtgärder, såsom invallningar och rutiner. Sannolikheten för att en olycka ska inträffa anges i antal olyckstillfällen per år. Här måste beaktas att skalan för sannolikhet utgör en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikhet 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång på tusen år. Uppskattningen av sannolikheten för en olycka är baserad på ÅF:s ingenjörsmässiga erfarenhet från industrin och dess olyckshändelser och tillbud. Konsekvenskriterier tillhörande riskmatrisen för liv och hälsa enligt följande: Tabell 1 Konsekvenskriterier liv och hälsa. Konsekvenskriterier för Liv och hälsa 1 2 3 4 5 Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala Lindriga obehag Tydliga obehag lokalt; enstaka i behov av läkarvård Svåra obehag regionalt flera i behov av läkarvård, enstaka av sjukhusvård Enstaka dödsfall, flera i behov av sjukhusvård Flera dödsfall många i behov av långvarig sjukhusvård 1.6 Riktlinjer för skyddsavstånd I de allmänna råden Bättre plats för arbete (Allmänna råd 1995:5) vill Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen presenterar en gemensam syn på miljö, hälsa och säkerhet i arbetsplatsplanering. I Fel! Hittar inte referenskälla.3 nedan anges riktvärden för skyddsavstånd från förbränningsanläggningar. Dessa allmänna råd är upphävda men presenteras då andra riktlinjer (skyddsavstånd) saknas. Tabell 2 Riktvärden för skyddsavstånd förbränningsanläggningar. Tillförd energi oljeeldad Skyddsavstånd 250 MW 300 m 100 MW 200 m Tillförd energi är idag ca 140 MW och kan komma att bli ca 190 MW om en ny panna installeras. De skyddsavstånd som anges i Boverkets Bättre plats för arbete är schablonmässigt framtagna och omfattar både hälsoaspekter vid normal verksamhet och säkerhetsmässiga aspekter vid en olycka. Avstånden är framtagna enligt principen ask-i-ask, d.v.s. om flera olika skyddsavstånd tagits fram, alla med hänsyn till olika faktorer (buller, lukt, säkerhet osv.), har det högsta värdet angivits som riktvärde. De är också allmänt hållna i avseendet att de skall gälla för flera olika sorters anläggningar inom samma kategori, t.ex. förbränningsanläggningar.
8 (19) 2 Beskrivning av planområdet Området som detaljplaneändringen avser är en del av kvarteret Bävern 2, vilket är beläget i den nordvästra stadsdelen Storskogen i Sundbyberg, se figur 3. Kvarteret Bävern 2 Värmecentralen Äldreboende Figur 3 Karta över planområdet, Kv Bävern 2. 2.1 Planförhållanden I Sundbybergs översiktsplan anges stadsbebyggelse för aktuellt område. Planområdet omfattas av tre olika detaljplaner. Enligt planerna utgör området mark för bilservice som inte får bebyggas, gatumark samt industrimark som inte får bebyggas. Genomförandetiderna för planerna har gått ut. 2.2 Befintlig bebyggelse Kvarteret Bävern och området däromkring utgörs i huvudsak av bostadsbebyggelse, allt ifrån 3- till 16-våningshus. I kvarteret finns även en bilverkstad och mindre garagebyggnader.
9 (19) 2.3 Planerade bostadshus De planerade bostadshusen utgörs av ett ca 7 våningar högt lamellhus innehållande ca 40 lägenheter samt ett äldreboende med ca 36 lägenheter (3 våningar). Avståndet till Sundbybergsverkets produktionsdel skulle bli ca 100 m. Platsen som är tänkt för den planerade bebyggelsen utgörs främst av asfalterad yta avsedd för parkering samt uppställningsplats för bilverkstaden. Framtida parkeringsplatser för de nya bostäderna planeras att upprättas på kvartersmark. 2.4 Aktuella skyddsavstånd I figur 4 nedan redovisas planerade skyddsavstånd till värmecentralen. Aktuellt skyddsavstånd från planerade bostäder till värmecentral ca 100 m Aktuellt skyddsavstånd från planerat äldreboende till värmecentral ca 100 m Figur 4 Aktuella skyddsavstånd från planerade byggnader till värmecentralen.
10 (19) 3 Värmecentral Norr om kvarteret Bävern ligger, sedan år 1953, värmecentralen Sundbybergsverket. Värmecentralen nyttjas främst som spets- och reservanläggning för fjärrvärmeförsörjning. Sundbybergsverket ägs av Norrenergi AB. Norrenergi AB producerar, köper, distribuerar och säljer energi i huvudsak i form av fjärrvärme, och fjärrkyla och består av 2 produktionsanläggningar, Solnaverket och Sundbybergsverket. Bolagets operativa verksamhet inleddes 1993 och det ägs av Solna Stad och Sundbybergs Stad. Kunderna för fjärrvärme och fjärrkyla finns i Solna, Sundbyberg, Danderyd och delar av Stockholm. Verksamhetsområdet är topografiskt sett något lägre än området kvarter Bävern 2. Avstånd till närmsta befintliga bebyggelse är 25 m. Figur 5 Situationsplan över värmecentralen.
11 (19) 3.1 Verksamheten Centralen producerar fjärrvärme och fjärrkyla med hjälp av elkraft och förbränning av lätt eldningsolja av typen Eo1 och vegetabilisk olja. Verket är ej bemannat dagtid. Tillsyn sker genom rondering en gång per dygn. Infarten till verket bevakas från kontrollrum på Solnaverket via bevakningskameror. Daglig verksamhet som pågår vid verket förutom produktion av värme och kyla är att förbereda markledningar till Norrenergis nät. 3.1.1 Panncentral Verksamheten utgörs av tre oljeeldade hetvattenpannor (140 MW) och två elångpannor (60 MW). 3.1.2 Fjärrkylaanläggning Inom verksamheten finns en fjärrkylaanläggningen består av bl.a. kylmaskiner och kyltorn. Som köldmedium utnyttjas R134a och det finns drygt 1 ton i vätskekylaren. Gasen kan vara kvävande då den som följd av sin höga densitet undantränger luftens syre. 3.1.3 Kemikalier Eldningsolja Eldningsoljan som används utgörs av lätt eldningsolja Eo1, vilken är klassad som miljöfarlig och hälsoskadlig (Riskfraser; R20-R38-R40-R51/53-R65). Oljan lagras i oljecisterner. Normalt förvaras ca 700 m 3 eldningsolja inom verksamheten. Cisternerna är placerade inomhus i invallade cisternrum med brandlarm och nivålarm i invallningarna. Oljan transporteras till värmecentralen med tankbil. Lossning sker på en betongplatta med brunn till uppsamlingstank. Lossningsplatsen ligger i norra delen av verksamhetsområdet, d.v.s. vänd från bostäderna. Antalet transporter av eldningsolja varierar men någonstans mellan 10-100 stycken per år. Transporter sker i huvudsak under dagtid. Under bränslesäsong kan dock transporter ske även under kvällar och helger. Vegetabilisk olja I verksamheten används också vegetabilisk olja (bio olja) som bränsle. Oljan är oklassad. Normalt lagras ca 320 m3 inom anläggningsområdet. Oljan levereras i tankbilstransporter. Antalet transporter uppgår enligt uppgift från verket till ca 10-100 stycken per år. Styckegodskemikalier Inom verksamheten förvaras mindre mängder trinatriumfosfat (< 1 ton). Ämnet är klassat som irriterande för ögonen, andningsorganen och huden (Riskfraser; R36/ 37/ 38). Vid stark upphettning eller brand kan giftiga fosforoxider bildas. Trinatriumfosfat levereras i 25 kg säckar. Dessa leverenaser sker på vardagar under dagtid. Gasol På anläggningsområdet finns även gasol (brandfarlig gas). Gasolen används för att starta förbränningen i pannorna. Gasolen hanteras i flaskor, storlek P45. Totalt finns det två stycken flaskor på anläggningen (ca 100 kg gasol).
12 (19) 3.2 Transport av farligt gods Transporter till och från värmecentralen sker med lastbil. Kemikalierna levereras i tankbil eller som styckegods. Antalet transporter av farligt gods utgörs av ett fåtal styckegodstransporter per år med trinatriumfosfat och 10-100 tankbilstransporter med Eo1 per år. Det stora spannet beror på att verket utnyttjas för spetslast och att behovet varierar starkt beroende på om det är en kall eller varm vinter. Lossning sker i huvudsak på dagtid måndag till fredag. I vissa fall kan lossning också ske kvällar och helger. Infarten för godstransporter ligger vid östra infarten. Transporterna med farligt gods körs utmed Vackra vägen, d.v.s. förbi det aktuella programområdet, se figur 6. Figur 6 Transportväg (röd markering), Planerade byggnader (svarta ringar) Trafikföringen på Vackra vägen är låg, speciellt vid det planerade bostadshuset. Anledningen till detta är att Vackra Vägen slutar vid Sundbybergsverket med en vändhållplats.
13 (19) 3.3 Övrigt Under hösten 2006 revs de befintliga två skorstenarna (72 respektive 81 m) och ersattes av en skorsten på 93 m. 3.4 Befintliga olycks- och skadeförebyggande åtgärder Norrenergi är miljöcertifierat enligt ISO 14 001. Enligt företagets miljöpolicy ska verksamheten minst uppfylla de krav som lagar och myndigheters föreskrifter ställer samt beakta de betydande miljöaspekterna. Daglig tillsyn sker genom rondering och det förs driftjournal i loggbok. Brandskyddsdokumentation finns och brandlarm finns installerat. Rutiner/instruktioner för ensamarbete, lossning av kemikalier, heta arbeten och hantering av entreprenörer finns. Nödlägesövningar genomförs regelbundet. Cisternerna med Eo1 är invallade och placerade i cisternrum med brandlarm och nivålarm för detektion av läckage.
14 (19) 4 Omgivningsrisker vid värmecentralen 4.1 Inventering, analys och värdering Identifierade risker/skadehändelser, tänkbara orsaker samt vidtagna och föreslagna åtgärder finns sammanställda i ett Tabell 2. Inga skadehändelser med höga eller medelhöga risknivåer har identifierats. De identifierade risker som enligt riskbedömningen uppvisar högst risknivå, med avseende på påverkan på människor i omgivningen, finns redovisade i Tabell 2. Tabell 3. Beskrivning av identifierade risker/skadehändelser Risk Id Skadehändelse S K Kommentar A:1 Trafikolycka utmed Vackra vägen med styckegodstransport innehållande Trinatriumfosfat 1 1 Personer kan befinna sig på kort avstånd från olycksplatsen. Ämne sprids och dammar. Kan ge upphov till irritation i luftvägar och allvarlig ögonirritation. A:2 Utsläpp av trinatriumfosfat i samband med lossning av styckegods, utomhus A:3 Utsläpp av trinatriumfosfat i lager, inomhus 3 1 Små mängder kemikalier. Långt till planerade bostäder. 3 1 Små mängder kemikalier. Långt till planerade bostäder. A:4 Brand i cisternlager, inomhus 2 2 A:5 Mindre brand på anläggningen 3 1 Långt till planerade bostäder. A:6 Stor brand i cisternlagret på anläggningen 1 3 Giftiga brandgaser kan spridas till boende A:7 Brand vid gasolförråd 3 1 Explosionsrisk, långt till planerade bostäder. A:8 Trafikolycka med gasoltransport (Klass 2.1) utmed vackra vägen A:9 Trafikolycka med brandfarlig vätska (klass 3) utmed Vackra vägen. 1 3 Explosionsrisk föreligger vid förlopp som medför brand. 1 3 Kan medföra brandförlopp. Mycket låg sannolikhet.
15 (19) 4.2 Inplacering av risker i matris Nedan placeras identifierade risker i matrisen. Sannolikhet mer än 1 ggr per år 5 1 ggr per 1-10 år 4 1 ggr per 10-100 år 3 A2,A3,A5, A7, 1 per 100-1000 år 2 A4 < 1 ggr per 1000 år 1 A1, A6,A8,A9 1 2 3 4 5 Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala Konsekvenser 4.2.1 Kemikalietransporter Kemikalietransporterna utgörs av kemikalier med egenskaper såsom miljöfarliga och hälsoskadliga. En olycka i samband med en transport kan därför innebära negativa konsekvenser för tredje person i form av: Hälsoeffekter på tredje man i form av inandning av hälsoskadliga ämnen eller rökgaser. Hälsoeffekter på tredje man i form av bränn och/eller tryckvågsskador. Konsekvenser Konsekvenserna av en kemikaliegodsolycka är beroende av var den inträffar. Platser där konsekvenserna skulle kunna vara större är där fler personer rör sig. Då transporterna går utmed Vackra vägen kommer de att passera det planerade bostadshuset. Kemikalierna till värmecentralen levereras både som styckegods och i tankbil. Trinatriumfosfat transporteras som styckegods och levereras i 25 kg säckar. Med hänsyn till den låga förbrukningen är det inte sannolikt att mer än en pall åt gången transporteras. Vid en eventuell trafikolycka kan det inte uteslutas att det blir läckage på förpackningarna även om sannolikheten är låg. Konsekvensen på tredje person vid en kemikalieolycka är dock inte enbart kopplad till den mängd kemikalie som läcker ut utan även kemikaliernas humantoxiska egenskaper är av betydelse.
16 (19) I samband med en trafikolycka innebärande ett utsläpp av kemikalien ifråga kan personer som befinner sig i direkt närhet påverkas av damm från trinatriumfosfat. Då det rör sig om små mängder av kemikalien torde det inte kunna uppkomma några höga halter varför inga allvarliga personskador bedöms kunna uppkomma. Personer som vistas i det planerade bostadshuset bedöms inte kunna beröras annat än obetydligt. Om en brand uppkommer kan giftiga rökgaser spridas till närområdet runt olycksplatsen. Personer som vid olyckan befinner sig i direkt närhet kan påverkas genom irritation på ögon, slemhinnor och andningsorgan. Personer som vistas i det planerade huset bedöms inte kunna beröras annat än marginellt. Vid trafikolycka med kondenserad brandfarlig gas (2.1) utmed Vackra vägen kan flaskor utsättas för påverkan vid en eventuell brand. Detta scenario är dock mycket osannolikt då förbrukningen av gasol är så pass liten vid verket att transporterna ej är av betydelse. En skada på en tankbil med Eo 1 kan innebära att ett antal m 3 olja kan komma att läcka ut på en och samma gång. Detta bedöms inte leda till risk för skada på tredje man. Om utsläppet antänds, av exempelvis brand i bilen, uppkommer dels flamstrålning som kan leda till brännskada på tredje person, dels rökgas som kan leda till förgiftning. Branden bedöms inte bli så kraftig att personer som vistas i det planerade huset berörs annat än marginellt. En svårighet med konsekvensbedömning av en olycka med farligt gods som bör nämnas är att godstransporten kan innehålla fler kemikalier än dem som levereras tillvärmecentralen, vilket innebär att konsekvenserna kan bli svåra att förutse. Närvaron av andra kemikalier har inte beaktats. Sannolikhet Sannolikheten för att en trafikolycka ska inträffa utmed Vackra vägen är beroende av olika parametrar såsom standard på väg, trafikföring, hastighetsbegräsningar, antal korsningar, siktförhållanden samt huruvida vägen är kurvig eller inte. Några parametrar för de aktuella vägarna beskrivs nedan: Standarden på Vackra vägen bedöms som god Hastighetsbegränsningen är 30 km/h och vägen har försetts med hastighetsnedsättande vägbulor Vägen är rak utan några skarpa kurvor. Trafikföringen utmed Vackra vägen är låg då det inte är någon genomfartstrafik utan vägen slutar vid Sundbybergsverket med en vändplan Sannolikheten att en tankbil/styckegodsbil ska vara inblandad i en eventuell trafikolycka bedöms som mycket låg. Utöver sannolikheten för trafikolycka med farligt godsfordon inblandat måste sannolikheten att tank/behållare springer läck beaktas. Det är endast då tanken skadas som ett utsläpp av kemikalier blir aktuellt. Sannolikheten för farligt godsolycka med följdeffekten utsläpp av kemikalier bedöms som liten, < 1 gång per 1000 år, d.v.s. 1 i matrisen (se Tabell 1). Att dessutom den utläckta oljan antänds sänker sannolikheten ytterligare. Eo 1 är inte klassad som brandfarlig och flampunkten ligger klart över normal utetemperatur (>60 0 C).
17 (19) 4.2.2 Utsläpp till luft från verksamheten De kemikalier som används (undantaget eldningsolja ej flyktig) hanteras i så små mängder att det inte kan bli något större utsläpp. Människor som befinner sig i anslutning till det planerade bostadshuset eller parkeringsplatserna bedöms inte påverkas. I fjärrkylaanläggningen köldmedium utnyttjas R134a köldmedium. Det finns drygt 1 ton i vätskekylaren. Gasen kan vara kvävande då den som följd av sin höga densitet undantränger luftens syre. Ett stort utsläpp kan således generera en gasvolym på ca 200 m 3 ren gas. Gasen kommer att rinna ned i källarplanet som ligger under mark och som rymmer mer än 200 m 3. Det planerade bostadshuset ligger på en högre nivå än verket varför den tunga gasen inte rinner mot bostadshuset. Det bedöms därför inte föreligga någon risk för de boende vid ett utsläpp av köldmedia. 4.2.3 Brand/explosion inom verksamheten En brand och/eller explosion kan påverka människor i omgivningen indirekt genom spridning av ohälsosamma rökgaser eller genom den tryckvåg en explosion kan ge. Utsläpp till luft kan ske i form av ohälsosamma rökgaser i samband med en brand. Brännbara ämnen inom verksamheten är främst Eo 1. I övrigt rör det sig om så små mängder brännbara ämnen att de inte bedöms kunna utgöra en risk för omgivningen. Oljecisternerna är placerade inomhus i cisternrum där de är invallade och placerade i separata brandceller med brandlarm och nivålarm för detektion av läckage. Negativa konsekvenser på människor som befinner sig i anslutning till planerat bostadshus direkt orsakade av värmestrålningen från en brand och/eller tryckvågen från en explosion bedöms som små, då det ligger på ett avstånd på ca 100 m från anläggningen och dess lagringsplatser. Risken är större att omgivningen påverkas indirekt av kemikalier vid brand och/eller explosion då de sprids med rökgaser. Sannolikheten för cisternhaveri är mycket låg. På uppdrag av Svenska Petroleuminstitutet och Svenska Oljehamnsforum utförde Agrenius Ingenjörsbyrå 2001 en utredning Riskanalys av cisterner. I denna utredning redovisas statistik för cisternbrott. Här noteras att i Sverige har inget cisternbrott inträffat på cisterner för oljeprodukter. Det finns 1786 hamnförlagda stora cisterner med en drifttid på i medeltal 35 år. Sannolikheten förändras inte som följd av planerad förändring. Att dessutom antändning sker bedöms, med hänsyn till hur förvaringen sker, som mycket osannolikt. Inom anläggningsområdet finns också två stycken P45 gasol. I händelse av brand kan dessa ej ge upphov till konsekvenser som sträcker sig ca 100 meter från anläggningen där planerade bostäder är belägna. Varpå konsekvenserna (exponering av värmestrålning) för framtida boende i och med en gasololycka av redovisad mängd bedöms som låga.
18 (19) 5 Slutsats Av de risker/skadehändelser som identifierats dels inom Sundbybergsverket, dels vid transporter av farligt gods till verket har inga bedömts kunna ge direkt/akut påverkan på människor som befinner sig i anslutning till de planerade bostadshusen. Som följd av att Individrisk och Samhällsrisk per definition endast beaktar konsekvenser i form av dödsfall leder ovanstående resonemang till att risknivån betraktas som tolerabel. En större oljebrand på verket eller en trafikolycka där en bil som transporterar farligt gods börjar brinna skulle dock kunna påverka människor i omgivningen då det utvecklas värmestrålning och uppstår ohälsosamma rökgaser. Konsekvensen för dessa händelser har bedömts till nivå 3, svåra obehag, medan sannolikheten bedömts till nivå 1, liten sannolikhet. I händelse av olycka bedöms möjligheten att utrymma bostaden eller stänga öppna ytor för att undvika rökgaser som mycket god. En större pölbrand som uppstår på verket medför ej värmestrålning som drabbar omgivning på 100 meters avstånd. Skyddsavståndet som planeras till 100 meter bedöms som tillräckligt utifrån de skadehändelser och dess frekvens som identifierats i denna riskbedömning. Andra aspekter som framkommit under utarbetningen av denna kvalitativa riskbedömning som ligger utanför analysens avgränsning är bland annat att särskild vikt bör läggas till att minimera störningar för verkets dagliga verksamhet. Transporter av bränslen och material sker till och från verket kontinuerligt med tunga fordon och detta skall kunna fortgå utan förhöjd risk eller störningar. Dessa aspekter bör enligt ÅF beaktas i ett framtida byggskede.
19 (19) Referenser 1. International Electrotechical Comission (IEC) (1995) International Standard Dependability management part 3: Application guide Section 9: Risk Analysis of technological systems. 2. Agrenius Ingenjörsbyrå (2001) Riskanalys av cisterner. 3. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen (1995) Bättre plats för arbete Allmänna råd 1995:5. 4. Information om anläggning/process och transporter, Norrenergi, e-post, 2014-03-14. 5. Säkerhetsdatablad, Eo1 (Preem), trinatriumfosfat (Brenntag), vegatabilisk olja (Wibax). 6. Brandfarliga gaser och vätskor, MSB, 2014-04-07