Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Relevanta dokument
Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist

Eko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor. Delrapport. SIK-rapport Nr

Kostpolicy för Bergs kommun

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Datum Kommunhuset Plenisalen Måndag 20 februari 2017

Österåkers kommuns styrdokument

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Kostpolitiskt program

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Kostpolicy. För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun

Kostpolicy. Robertsfors kommun 2016

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY

Bra måltider i skolan

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

S Måltidspolicy Policy

Kostpolicy för Säffle kommun

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Måltidspolicy. Fastställt: Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Christl Kampa-Ohlsson

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy för Haninge kommun

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Policy. Kostpolicy med riktlinjer. för verksamheter inom Bjurholms kommun KS Föreskrifter Plan. Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

Kostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

Livsmedel- och måltidspolicy

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Kostpolicy för Ånge kommun

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kosten kort och gott

Kostpolicy för Ånge kommun

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Visionen för maten i Kiruna kommun

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Måltidspolicy Vimmerby kommun

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Kostpolicy - för förskola och skola

Livsmedels- och måltidspolicy

Måltidspolicy för kommunens verksamheter

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER

Kost- och måltidspolicy 2017

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige , 61

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Kostpolitiska riktlinjer

Kostprogram för utbildningsförvaltningens gymnasieskolor Kostprogrammet för utbildningsförvaltningens gymnasieskolor utgår i huvudsak från

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Mat- och måltidspolicy

Monica Holm Verksamhetsutvecklare Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef

Hållbar mat i offentliga kök

Hållbara måltider i Trosa kommun

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende.

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun

Remiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

MÅLTIDSPOLICY BOXHOLMS KOMMUN. Antagen av Kommunfullmäktige

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Kostpolitiskt program för Falu kommun

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Kostpolicy med riktlinjer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolicy. Dagverksamhet

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för kosthållning

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Till vårdnadshavare 1

Organisation Kvalitet

Transkript:

Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12

Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker mat i en inbjudande måltidsmiljö... 2 1.5 Laga och servera mat i en klimatsmart anda.. 3 1.6 Upphandling och inköp..3 2. Bilaga.. 4 Bilaga Ekologiska val med mervärden 5 1

1.1 Inledning Alla berörda matgäster i Leksands kommun ska i de kommunala verksamheterna erbjudas en god och näringsriktigt kost där måltider och livsmedel serveras och/eller säljs. Kostpolicyn tydliggör hur kommunen övergripande ska arbeta i kostfrågan. Detta innefattar alla stegen i denna process från upphandling av livsmedel till hur maten ska serveras. 1.2 Mål Genom en god och näringsriktig måltid ska hälsa och välbefinnande sättas i främsta rummet samt vara ett tillfälle för social samvaro i en trivsam och rofylld miljö. Främja goda matvanor för att förebygga ohälsa Servera god, vällagad och säker mat i en inbjudande måltidsmiljö Laga och servera mat i en klimatsmart anda 1.3 Främja goda matvanor Leksands kommun ska följa Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Information och vetenskapligt förankrad kunskap om goda matvanor ska förmedlas av Kostavdelningen till deras kunder och matgäster. Genom att redan i förskolan och skolan visa barn vad goda matvanor är, ökar sannolikheten att dessa matvanor följer barnet genom livet och kan på så vis förebygga framtida ohälsa kopplat till mat. Inom äldreomsorgen prioriteras att mat anpassats efter individens behov för att förebygga och behandla undernäring. Maten som serveras inom förskola, skola och äldreomsorg ska vara näringsberäknad för att säkerställa att Livsmedelsverkets näringsrekommendationer följs. 1.4 Servera god, vällagad och säker mat i en inbjudande måltidsmiljö Så mycket mat som möjligt ska lagas från grunden av utbildade kockar. För att bibehålla och tillvarata kockarnas kompetens, ska man såväl använda sig av välkända maträtter samt utmana kockarnas kreativitet genom att använda sig av nya livsmedel och laga nya maträtter. Stor vikt ska läggas vid att maten ska vara välsmakande, estetiskt tilltalande och näringsriktig. Personal som jobbar med tillagning och servering av mat inom Kostavdelningen samt inom Vård och omsorg ska ha kunskap om de olika kosterna som kan förekomma, samt vara insatta i den problematik som kan finnas runt maten och ätandet. Personal som äter pedagogiskt med eleverna/förskolebarnen ska vara insatta i Livsmedelsverkets råd: Bra mat i skola samt förskola. Skolmåltiderna är en viktig del för eleverna att orka med skoldagen. Här har personal som äter pedagogiskt ett särskilt ansvar att uppmuntra eleverna att äta en ordentlig lunch. All personal som medverkar vid måltiden ska ha en uppmuntrande och positiv attityd. 2

Maten ska serveras i en fräsch måltidsmiljö som uppmuntrar till ett bra näringsintag Genom matråd och kostråd ska dialog föras med matgästerna för att utveckla maten i en positiv riktning. 1.5 Laga och servera mat i en klimatsmart anda Leksands kommun ska för att minimera miljöbelastningen: senast 2020 använda 30 % av livsmedelsbudgeten till inköp av ekologiska produkter, i enlighet med prioriteringslistan bilagt denna kostpolicy och inriktningen på längre sikt fram till 2030 enligt det nationella målet 60 %. ha en bra menyplanering (laga mat efter säsong samt välja livsmedel som har en lägre miljöbelastande effekt) minska matsvinnet genom ett aktivt samarbete mellan Kostavdelningen och deras matgäster och beställare. minska antalet onödiga transporter och aktivt arbeta för att hitta smarta transportlösningar 1.6 Upphandling/inköp Vid upphandlingar iaktta upphandlingsmyndighetens rekommenderade krav för upphandling av livsmedel Vid upphandling använda upphandlingsmyndighetens stödverktyg för att ställa krav på djurskydd. Vid inköp ska Leksands kommun, inom givna ekonomiska ramar, verka för ett gott djurskydd och att få bästa kvalitet till så bra pris som möjligt. 3

2. Bilaga: Ekologiska val med mervärden När är det till störst nytta att välja ekologiska livsmedel? Den här listan av ekologiska produkter är baserad på en sammanvägd prioritering av produkternas miljönytta, volym, pris(merkostnad) och tillgång. (Projektet har genomförts av SIK (institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) och finansierats av Västra Götalandsregionen och Jordbruksverket. Nr 12 är Leksands kommun egen prioritering. Produkt 1 Sej, sill, hoki, torsk Miljöargument Miljömärkt fisk garanterar att man har eller är på väg mot en god beståndsstatus för fisken. KRAV och MSC tar förutom beståndet också hänsyn till fiskemetodens effekter på omgivande ekosystem (bl.a. bifångst och bottenpåverkan). Liten merkostnad eller till och med billigare för ekologisk fisk. 2 Banan Konventionella bananer är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid bananplantagen. 3 Kaffe Konventionella kaffebönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid kaffeplantagen. 4 Mjölk Fil och yoghurt 5 Havregryn Vetemjöl 6 Morötter Vitkål I ekologisk mjölkproduktion används ekologiskt foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Både ekologiska och konventionella mjölkkor äter en hel del soja. Konventionella sojabönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. Ekologiska mjölkgårdar har generellt färre djur per hektar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en liten yta. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlats på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla både växtodling och djurhållning inom samma område, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. En stor andel av fodret till de ekologiska korna måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till bördighet och biologisk mångfald. Stora volymer används vilket innebär många hektar mark med ekologisk foderproduktion. Liten merkostnad per liter. Havregryn: Liten merkostnad tillsammans med stor miljönytta. Vetemjöl: Stora volymer tillsammans med stor miljönytta. Att kemiska bekämpningsmedel inte används på ekologiska spannmålsåkrar bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas. Det finns ett fåtal bekämpningsmedel som är tillåtna i ekologisk produktion, och de används främst i odling av frukt och grönsaker. Restriktionerna kring kemiska bekämpningsmedel bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas. Stor miljönytta tillsammans med liten total merkostnad (då kg-priset ligger lågt i jämförelse med många andra produkter). 7 Pannkaka Positivt med ekologiska sammansatta livsmedel som driver på på utvecklingen av av flera råvaror parallellt. Se Se mjölk, ägg ägg och och vetemjöl. 4

Produkt Miljöargument 7 Grädde och crème Se Mjölk Fil och Yoghurt fraiche 8 Ägg I ekologisk äggproduktion används ekologiskt foder foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Det gynnar den biologiska mångfalden. Både ekologiska och konventionella värphöns äter mycket importerad soja. Konventionellt odlad soja är kraftigt besprutad, vilket är negativt för både miljön och hälsan lokalt vid sojaodlingarna. I ekologisk äggproduktion ska minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller på en närliggande ekologisk gård. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med näringsämnen. Stor volym tillsammans med stor miljönytta, i synnerhet när det gäller foderproduktionen. Pådrivningen av ekologisk sojaproduktion är särskilt motiverad. 9 Nötkött Ekologiska nötköttsgårdar har generellt färre djur per ytenhet än konventionella gårdar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en begränsad yta och de negativa miljöeffekter som det kan leda till. Vid ekologisk djurhållning ska minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. I ekologisk nötköttsproduktion används ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. En stor andel av fodret i ekologisk nötköttsproduktion måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt ett klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till ökad bördighet och biologisk mångfald genom inslag av blommande växter. Stor volym tillsammans med stor miljönytta. 10 Pasta Att kemiska bekämpningsmedel inte används på ekologiska spannmålsåkrar bidrar till att mindre bekämpningsmedel i sprids miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Stora volymer tillsammans med stor miljönytta. 11 Köttbullar/korv För ekologiska grisar och nötkreatur krävs ekologiskt foder, vilket bl. a innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella grisar äter en hel del importerad soja. Konventionellt odlad soja är kraftigt besprutad, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller på en närliggande ekologisk gård. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med näringsämnen. Stor volym tillsammans med stor miljönytta. Positivt med ekologiska sammansatta livsmedel som driver på utvecklingen av flera råvaror parallellt. Pådrivningen av ekologisk soja är särskilt motiverad. 12 Potatis Egen prioritering Leksands kommun I ekologisk odling får inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, antigroningsmedel, eller medel mot att knölarna blir gröna, användas. Det innebär en hel del extra problem som man får brottas med, bla brunröta, bladmögel, mindre skördar, följden kan bli att man får köpa importerad potatis. Vissa näringsmedel får tillsättas t.ex. ekologiskt godkänd Dolomitkalk. Vi köper när kvaliteten är prisvärd. 5