Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Relevanta dokument
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digital kommunikation. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

KomSys Repetition Jens A Andersson

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

ETSF05 Repetition av KomSys

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Tentaexempel. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Grundläggande ljud- och musikteori

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

6. Blandade uppgifter

Signaler och system, IT3

Spektrala Transformer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Att fånga den akustiska energin

Grundläggande signalbehandling

Spektrala Transformer

4 Paket- och kretskopplade nät

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Elektronik Dataomvandlare

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Elektronik Elektronik 2019

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

Data och Information. Dr. Johan Hagelbäck.

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Analys/syntes-kodning

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Elektronik Elektronik 2017

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Elektronik Dataomvandlare

Sammanfattning Datorkommunikation

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Elektronik. Dataomvandlare

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Störningar (1/2) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Internet och kommunikation. Kommunikation

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Stora datanät. Maria Kihl

4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck

Transkript:

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson

Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 3

Information och binärdata Information = text, ljud, bilder och video i en form som vi människor kan förstå. Binärdata = text, ljud, bilder och video i en form som datorer kan förstå.? information 1110101111... 4

Binärdata Datorer lagrar information i binär form, dvs all information måste göras om till ettor och nollor. Det finns regler för hur text, ljud och bilder skall omvandlas till binärdata. Protokoll Att sända information i binär form är inget nytt, ta tex. Morse-koden! 5

Från information till binärdata Text, ljud och bilder måste omvandlas till binärdata. Detta kallas för digitalisering. Idé: Omvandla informationen till ett begränsat antal värden, dvs gör informationen diskret. Varje värde kan nu representeras av ett binärt tal. 6

Från text till binärdata Text består av bokstäver, siffror och symboler. Text är redan diskret information!! Ett sätt att omvandla text till binär data är ASCII. Exempel: A=1000001 7

Från ljud till binärdata Ljud kan ses som en signal som varierar i amplitud. Amplitud Ljud måste alltså diskretiseras. Tid 8

Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta kallas för Pulse Code Modulation (PCM). 9

Sampling (1) Att sampla en signal innebär att man mäter på den vid vissa tidpunkter. En signal består av en kombination av frekvenser. Om högsta frekvensen är N Hz, måste man sampla med frekvensen 2N Hz [Nyquist]. 10

Sampling (2) y=sin(x) 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5 11

Sampling (3) amplitud tid 12

Kvantisering Kvantisering innebär att man avrundar de samplade mätvärdena till ett begränsat antal amplitudnivåer. Antalet amplitudnivåer bestämmer hur många bitar som behövs för att representera signalen. Exempel: 256 nivåer kräver 8 bitar (2 8 =256). Alla amplitudnivåer kan inte samplas: Kvantiseringsfel 13

Hur många amplitudnivåer? Antalet amplitudnivåer beror på hur bra ljudet skall bli när vi återskapar det. Telefoni: 8 bitar = 256 nivåer. CD: 16 bitar = 65.536 nivåer 14

Exempel: Bithastighet för telefoni Analog signal i frekvensbandet 0-4kHz. Nyqvist-teoremet medför att samplingsfrekvensen blir 8 khz = 8000 sampel per sekund. 8-bitars kodning av varje sampel. Bithastigheten blir 64 kbit per sekund 15

Kodning Alla avrundade mätvärden kodas till binära tal. Resultatet blir en följd av binära tal som kan lagras i datorn! 16

Från bilder till binärdata Dela in bilden i bildelement (pixels). Varje bildelement ges ett bildvärde. Bildvärdena kvantiseras och kodas. Färgbilder har tre bildvärden för varje pixel. 17

Komprimering Idé: Utnyttja överföringskapaciten bättre Tag bort redundant information Datakomprimering kan vara Icke förstörande Förstörande 18

Dataöverföring på en länk Två datorer kommunicerar över en länk. Länken består av ett utbredningsmedium. På länken skickas oftast(?) analoga signaler. 19

Utbredningsmedia Några olika utbredningsmedia: Tvinnad parkabel Koaxialkabel Optisk fiber Rymden 20

Länkens kapacitet En länk kan överföra data med en viss hastighet, som anges i bitar per sekund. Ett annat mått på länkens kapacitet är bandbredd. En definition på bandbredd är den högsta och lägsta frekvens som får finnas i en signal som skickas på länken. Hög bandbredd medför hög överföringsshastighet. Listig kodning innebär ännu högre överföringskapacitet 21

Digital kommunikation (1) 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter I sändaren finns det en nätadapter som omvandlar bitarna till signaler som sedan skickas på länken. Nätadaptern i mottagaren översätter signalerna till bitar igen. 22

Digital kommunikation (2) 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler (exempel ljus icke ljus) Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler (exempel hög frekevens låg frekvens) 23

Översättning från bitar till signaler Det enklaste sättet att skicka bitar på en länk är genom att använda olika spänningsnivåer, så kallad linjekodning...1110001.. nätadapter volt s Mottagaren läser av amplitudnivån och tolkar signalen. 24

Non-return to zero (NRZ) Nolla = låg spänningsnivå Etta = hög spänningsnivå 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 Problem? Synkronisering! 25

Manchester Kombinerar NRZ och en klockpuls. Inga problem med synkronisering. 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 Signalfrekvensen är dubbelt så hög jämfört med NRZ. 26

Differential Manchester 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 En övergång i början av ett bit-intervall betyder en nolla. 27

Översättning från bitar till signaler (2) Ett annat sätt att skicka bitar över en länk är genom att använda så kallad modulering. Bitarna representeras av en sinusvåg som är olika beroende på om det är en etta eller nolla som skickas. Sinusvåg: g(x)=a*sin(fx+p) x=0..2 Grundfrekvensen i sinusvågen utgör den så kallade bärfrekvensen. 28

Amplitudmodulering 1 0 tid 29

Frekvensmodulering 1 0 tid 30

Fasmodulering (1) 1 0 tid 31

Fasmodulering (2) 00 01 10 11 tid 32

Signalkvalitet Begrepp: Dämpning (attenuation) Distorsion (distorsion Brus (noise) Överhörning (cross-talk) Bitfelsfrekvens (bit error ratio, BER) 33

Att få datorer att kommunicera När människor kommunicerar använder vi ett språk. Datorers kommunition styrs av protokoll. Två människor måste använda samma språk för att förstå varandra! Två datorer måste använda samma protokoll för att förstå varandra! 34

Mänsklig dialog Hej! Hej! Kan du köpa mjölk? Ja visst! Hej då! Hej då! Dialogstart Informationsutbyte Dialogavslutning 35

Datordialog New connection Acknowledged Data request Data transfer End connection Acknowledged Dialogstart Informationsutbyte Dialogavslutning 36

Protokoll Applikation information Applikationsprotokoll Applikation information Nätadapter Fysisk länk Nätadapter 37

Protokoll - Standardisering Standardiseringsorgan ITU (tidigare CCITT) IEEE ISO IETF ETSI 3GPP 38

HTTP, ett applikationsprotokoll Hyper Text Transfer Protocol = HTTP Med HTTP kan man hämta web-sidor. HTTP request HTTP reply 39

Datapaket När data skall skickas mellan två datorer delas den (oftast) först upp i mindre delar, så kallade paket. Ett paket består av upp till tre delar: huvud, data och svans huvud (header) data (payload) svans (tail) Huvud och svans innehåller kontrollinformation. 40

Motiv för paketförmedling Varje paket i stället för hela meddelandet hanteras var för sig av nätet Kontroll om fel uppstått kräver en begränsad mängd data att arbeta med Nackdelar: Varje paket måste ha adress mm overhead ökar Varje paket måste ha ett ordningsnummer så man vet i vilken ordning de ska sorteras 41

Att överföra paket 110111 001111 100111 010011 Datapaketen måste komma fram utan fel till mottagaren. 42

Tillförlitlig dataöverföring?? länk 1 0 Om en etta kommer fram som en nolla har det inträffat ett bitfel. Tillförlitlig dataöverföring innebär att sändare och mottagare ser till att all information kommer fram korrekt! 43

Det uppstår fel länk nätadapter 44

Länkhanterare I varje dator finns det en länkhanterare som ser till att data skickas på ett tillförlitligt sätt över en länk. applikation data länkhanterare bitar nätadapter länk applikation data länkhanterare bitar nätadapter 45

Länkprotokoll Länkhanteraren i sändaren och mottagaren använder ett länkprotokoll för att kunna förstå varandra. applikation data länkhanterare bitar nätadapter applikationsprotokoll länkprotokoll länk applikation data länkhanterare bitar nätadapter 46

Från paket till bitar Sändarens nätadapter skickar en ström av bitar. Mottagaren måste gruppera bitarna i form av datapaket.??? paket nätadapter...01100111... länk bitar nätadapter 47

Från bitar till paket Hur kan mottagaren omvandla en bitström till en följd av datapaket? Ett exempel är att använda flaggor. En flagga är ett antal bitar med ett specifikt värde. När en flagga kommer vet mottagaren att en ny ram startar eller slutar. flagga paket flagga 48