Varför inte! Kurs 1 opettajan materiaali

Varför inte! Kurs 1 opettajan materiaali Varför inte! Kurs 1 ja OPS 2005 1. Arkielämää Pohjoismaissa (RUA1) Kurssi niveltää perusopetuksen ja lukion kielenopetusta ja vahvistaa sanaston ja perusrakenteiden hallintaa opiskelijoiden tarpeiden mukaan. Aihepiirit ja tilanteet liittyvät jokapäiväiseen elämään ja henkilökohtaiseen kanssakäymiseen ja kieli on tuttavallista ja epämuodollista. Kurssilla painotetaan keskustelua, mielipiteen ilmaisua ja keskeisiä puheviestinnän strategioita. Nivellys perusopetukseen perusrakenteiden osalta verbin taivutus ja imperatiivi, modaaliverbejä substantiivin taivutus, määräysmuodot adjektiivin taivutus ja komparaatio, adjektiivi attribuuttina ja predikatiivina persoona- ja refleksiivipronominit kysymyssanat prepositioita Aihepiirit, arkielämää Pohjoismaissa lukio, kielten opiskelu, opiskelustrategioita, opiskeluvaikeuksia, lukuharrastus nuoria Pohjolassa Viestintätilanteita kirjalliset: yksityiskirje, lukion esittely, päiväkirja, nähtävyyksistä ja mielimusiikista kertominen suulliset: tutustuminen, itsensä esittely, lukion esittely, mielipiteen ilmaisu, kohteliaisuusfraaseja ja arkipäivän dialogeja, ravintolassa tilaaminen yms. pari- ja pienryhmäkeskustelut nähtävyyksistä ja mielimusiikista kertominen tehtävistä raportointi suullisesti

Del 1 På svenska förstås! 2. På svenska förstås Kurssin RUA1 aloittaa kuuntelu, jonka tarkoitus on motivoida oppilaita osoittamalla, että ruotsia todella tarvitaan yo-kirjoitusten jälkeenkin! Nauhalla puhuvat nuoret ovat tavallisia suomenkielisiä nuoria, jotka puhuvat juuri sitä kouluruotsia, jota he ovat kouluaikanaan oppineet. Heidän puheensa eivät siis ole mallinäyte loistavasta kielen osaamisesta, vaan pikemminkin osoitus kouluruotsilla pärjäämisestä eri aloilla. (På bandet:) Sverige: Hej på er alla! Jag är Kati, 20 år gammal och kommer från Lahtis. Jag läser ekonomi på Uppsala Universitet. Språket har inte varit något problem för mig. Med A-svenskan i fickan var det ganska lätt att börja studera här. Men den viktigaste orsaken till att jag bor här i Uppsala är förstås Kent! Vi träffades förresten på en Stockholmskryssning! Till pratbubblan: Språket har inte varit något problem för mig. Norge: Tjänare! Jag är Janne, 23 år och bor sedan ett och ett halvt år här i Trondheim. Jag är sjukskötare till yrket. Efter utbildningen fick jag inget jobb i Finland. Sedan såg jag i tidningen en annons där man sökte personal till ett stort sjukhus i Trondheim. Man lovade till och med att ordna bostad! Jag blev genast intresserad och har inte ångrat mig en sekund! Att förstå norska är ganska lätt när man kan svenska. Och nu kan jag redan tala litet norska med mina patienter - tack vare skolsvenskan. Till pratbubblan: Nu talar jag till och med litet norska! Island: Godir dagir! Jag är Henna,18 år, och har precis kommit hem till Tammerfors efter ett år på Island. Ja, du hörde alldeles rätt! Jag var nämligen utbyteselev i Reykjavik. Information och hjälp fick jag från Föreningen Norden. Först var jag litet rädd för hur jag skulle klara mig med språket. Svenska och isländska liknar inte varandra så värst mycket. Men lyckligtvis kunde min familj svenska eftersom de har släktingar i Sverige och pappan hade studerat i Stockholm. Jag är jättenöjd med Islandsåret. Det var en upplevelse för livet. Till pratbubblan: Ett år på Island var en upplevelse för livet. Danmark: Hej! Jag heter Vesa och jag är kock. Jag har varit fem år ute i arbetslivet nu och när jag fick möjligheten att vidareutbilda mig i ett halvår, bestämde jag mig för att söka praktikantplats på något konditori i Köpenhamn. Jag har nämligen alltid älskat danska smörrebröd! Nu lär jag mig att göra dem på riktigt danskt sätt. Och mina lärare här talar bara danska. Ändå har jag klarat mig ganska hyfsat på min svenska, men i början var det rätt jobbigt att förstå danska. Till pratbubblan: Jag har nämligen alltid älskat danska smörrebröd. Finland: Mojn! Jag är Aki, 21 år och jag är bonde. Jag kommer från Jyväskylä men jag tog risken och blev kär i en finlandssvensk och bor därför nu i Vasa. Jag träffade min flickvän på Provinsrock i Seinäjoki

och det var kärlek vid första ögonkastet! När jag märkte att hennes modersmål var svenska, tackade jag tyst mina stränga svensklärare i skolan. Nu bor vi på Johannas hemgård och odlar grönsaker och örter naturenligt! Till pratbubblan. Jag tog risken och blev kär i en finlandssvensk! s. 10, övning 1 Lyssna på ungdomarna och besvara frågorna. 1. Opiskelee kauppatieteitä, sen lisäksi hänen poikaystävänsä asuu Uppsalassa. 2. On siellä sairaanhoitajana. 3. Perheellä, jossa hän asui, oli sukulaisia Ruotsissa. 4. Hän on harjoittelijana konditoriassa. 5. Hänen tyttöystävänsä on ruotsinkielinen. s. 10, övning 2 T.ex. 1. Jag skulle vilja vara Aki. Jag har redan länge drömt om att flytta tilla landet och odla något. 2. Han kommer att stanna på Johannas hemgård. De får fem barn och lever där lyckliga resten av sitt liv. 3. Hon kanske stannar i Sverige och gifter sig med Kent. 4. T.ex. mig intresserar mest Island. Jag skulle vilja se Hekla. 5. ja 6. Oppilaiden omia kokemuksia. s. 10, övning 3 kär, en ört, en orsak, söka, odla, ögon, en ficka, ett språk, en kryssning, ångra, en släkt, en upplevelse, nöjd, likna Fakta om Sverige s. 12 övning 1 Ääntämisharjoitus, tarkoitus on kerrata vierassanojen ääntämystä ennen tekstin ääneen lukua: Sanapaino myöhemmällä kuin ensimmäisellä tavulla. o/å painollisella tavulla useimmiten [u] sje/tje s. 13 övning 2. 1. Finland var en del av Sverige till 1809 2. Norge förenades med Sverige i Svensk-norska unionen fram till 1905. 3. Sverige förlorade sin östra del till Ryssland 1809 och har senast deltagit i ett krig 1814. Nu samarbetar landet med Nato och EU och för fredsbevarande och i säkerhets- och försvarspolitikiska frågor. s. 13 3) Sverige ett mångkulturellt land

1. ca 9 miljoner 2. ca 1,7 miljoner 3. 500 000 4. isländska 5. de germanska språken 6. 1954 7. alla nordiska medborgare 8. gränserna 9. i sex hundra år 10. ca 300 000 11. senare hälften 12. 400 000 13. fortfarande 14. en urgammal 15. I själva verket 16. ca 60 000 människor 17. på sitt modersmål 18. ca 15 % 19. mångkulturellt 20. rättigheter s. 15 övning 4) Frågesport om Sverige Arbeta i par och svara på följande frågor: 1. Citatet Du gamla, du fria... är a) Karl Gustafs valspråk b) Kronprinsessans favoritsång c) Sveriges nationalsång 2. I Sverige bor a) 7 miljoner invånare b) 9 miljoner invånare c) 11 miljoner invånare 3. Vänern är Sveriges största a) slalombacke b) industristad c) sjö 4. Vilken är INTE en svensk maträtt?

a) surströmming b) Falukorv c) karelska piroger 5. Passfriheten inom Norden infördes a) 1994 b) 1974 c) 1954 6. Från vilket år var Finland inte en del av Sverige? a) 1917 b) 1809 c) 1608 7. Hur många personer i Finland talar svenska som sitt modersmål? a) ca 100 000 b) ca 200 000 c) ca 300 000 8. Hur många procent av Sveriges befolkning är födda utomlands? a) ca 15 b) ca 10 c) ca 20 Extra övningar på nordiskt ordförråd Komplettera tabellen! land invånare adjektiv språk Danmark dansk, -ar 2 dansk, -t, -a danska, -n Finland finne, -ar 2, finländare, - 5a, - finsk, -t, -a finska, -n Färöarna färöing, -ar 2 färöisk, -t, -a färöiska, -n Grönland grönlänning, -ar 2, grönländare, -, grönländsk, -t, -a grönländska, -n 5a Island islänning, -ar 2 isländsk, -t, -a i isländska, -n Lappland same, -r 3 lapsk, samisk samiska Norden nordbo, -r 3 nordisk Norge norrman, -män norsk, -t, -a norska, -n Sverige svensk, -ar 3 svensk, -t, -a svenska, -n Åland ålänning, -ar 2 åländsk, -t, -a

Översätt till svenska. 1. Kuuluuko Grönlanti Pohjolaan? Hör Grönland till Norden? 2. Kyllä, ja sen lisäksi se kuuluu Tanskaan yhdessä Färsaarten kanssa. Ja, och dessutom hör det till Danmark tillsammans med Grönland. 3. Mitä yhteistä suomella ja saamella on? Vad har finskan och samiskan gemensamt? 4. Ne eivät ole pohjoismaisia kieliä, mutta niiden puhujat ovat pohjoismaalaisia. De är inte nordiska språk men, talarna (av dessa språk) är nordbor. 5. Joutuvatko ruotsalaiset näyttämään passin matkustaessaan Ahvenanmaalle? Måste svenskarna visa passet när de reser/åker till Åland? 6. Ruotsissa on ikivanhan suomalaisen asutuksen lisäksi paljon siirtolaisia 1900-luvun lopusta. I Sverige finns det utöver/utom den gamla finska befolkningen många invandrare från slutet av 1900-talet. 7. Tiesitkö, että Islanti ja Norja ovat olleet osa Tanskaa? Visste du att Island och Norge har varit delar av Danmark? 8. Saamelaiset puhuvat siis saamea, norjaa, ruotsia ja suomea. Samerna talar alltså samiska, norska, svenska och finska. 9. Ruotsissa on kaikkein eniten pohjoismaiden ulkopuolisia asukkaita. Sverige har allra mest utomnordiska invånare. s. 17 5) Jobba i par. Studera kartan och besvara frågorna. Vad kan man köpa i Gränna? Polkagrisar Vad är Uppsala känt för? Universitet, domkyrkan och Pelle Svanslös Vilka souvenirer kan man köpa i Falun? Dalahästar Vad kan man göra i norra Sverige? Fiska, åka hundspann Var kan du njuta av skidsport? I Åre s. 17 5) Mälaren Vänern Vättern s. 18 8) Drottninggatan 14 Gröna Lund 3 Hötorget 12 Junibacken 4 Kungsträdgården 13 Mårten Trotzigs Gränd 2

Naturhistoriska museet 5 Sergels Torg 7 Skansen 10 Slussen 9 Stadshuset 1 Storkyrkan 6 Utsiktsplats Katarinahissen 11 Vasamuseet 8 s. 25 3) Översätt meningarna till svenska. 1. Jag gillar/tycker om att lyssna på musik och jag spelar också piano. 2. Jag började spela när jag var 12 år (gammal). 3. Ibland uppträder jag på skolans fester/skolfester eller på små konserter. 4. Jag är också intresserad av jazzmusik. Också jazzmusik intresserar mig. 5. Billie Holiday har gjort ett stort intryck på mig med sin röst. 6. Om jag var sångare/sångerska skulle jag troligen ta intryck av henne. 7. Jag tycker att livet skulle vara ganska tomt utan musik. s. 27 4) Sattumalta. Kaksi tuottajaa sattui kuulemaan Markon rappausta bussissa. He kysyivät haluaisiko Marko kokeille levyn tekemistä. Av en slump. Två producenter hörde honom rappa på bussen och de frågade om Marko var intresserad av att spela in en skiva på skoj. s. 32 7) 1. tycker / tyckte 2. tror 3. tänka på 4. tyckte 5. tycker om 6. tycker 7. tänker 8. tycker om 9. tror 10. tro 11 tror på /tycker om

s. 33 1) några exempel elev 3 vaktmästare 5a kökspersonal, en skolskötare 5a studiehandledare 5a läsa II, studera II, lära II sig sköta II skolhuset, fastigheten se epäs. till att skollunchen serveras sköta II elevernas hälsa hjälpa II t.ex med schemaläggning s. 34 text 1 Gymnasiet i Finland 1. De flesta gymnasierna i Finland är allmänna. Därtill finns det gymnasier med en särskild uppgift. Dessa kan specialisera sig t.ex. på matematik, bildkonst eller på idrott. 2. Läsåret består av fem eller sex perioder. I slutet av varje period ordnas en provvecka. Om man misslyckas i ett prov så får man höja vitsordet senare. 3. Man kan ha obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. 4. Man blir student genom att delta i studentproven. Man kan delta i alla prov på en gång eller man kan dela upp proven. För att få avgångsbetyget måste man ha minst 75 kurser på sitt kursprogram. 5. Elevkåren arrangerar olika evenemang under skolåret och bevakar elevernas intressen. 6. Skolans studiehandledare ger individuell handledning. Också elevvårdspersonalen står till elevernas förfogande. Eleverna kan också få särskilt stöd i läs- och skrivsvårigheter. s. 36 3) 1. elever 2. gymnasium 3. gymnasiet 4. staden 5. skolan 6. lärare 7. eleverna 8. lärarna 9. kursutbud 10 ämnen 11. läsordningar/scheman 12. provveckan 13. prov 14. eleverna 15. proven 16. elevkår

s. 37 4) Översätt till svenska. Använd listan över temaord och skolämnen som hjälp. 1. Vilka ämnen valde du till den här perioden? 2. Förhoppningsvis finns det / (Jag) hoppas att du inte har många håltimmar i din läsordning/ditt schema. 3. Du kan välja antingen religion eller livsåskådningskunskap. 4. Deltar du aktivt elevkårens verksamhet? 5. I vår skola finns (det) ett trevligt elevkafé. 6. Eleverna kan sitta i kaféet på håltimmarna och under rasterna. 7. Det är inte klokt att skolka i gymnasiet. s. 38 6) Vad har du på schemat? 1. Bosse har ett ganska så tungt schema denna period och provveckan närmar sig. 2. Han tycker att till exempel matematik och kemi är svåra ämnen. 3. Anette tycker att språken är svåra. 4. Hon vill låna kursboken till geografi 1. 5. Hon skall höja på sitt vitsord under nästa provvecka. 6. Hon kanske behöver boken senare när studentskrivningarna blir aktuella. 7. Bosse får låna boken efter provveckan. A: Hej på dig! Hur är läget? B: Hej Anette! Ja, i själva verket är det ganska jobbigt just nu. A: Aj, hur menar du? B: Jo, jag har ett ganska så tungt schema denna period och provveckan närmar sig. A: Vet du samma här, jag hittade flera valfria ämnen som passade in i mitt schema och nu står jag här med en massa böcker och vet inte riktigt var jag ska börja och hur jag ska hinna med allt. B: (Skrattar), så du är en av dem som inte tar tutorn och handledaren på allvar! Men man kan ju alltid satsa på omtagningar, eller hur? A: Javisst, men nog skulle det vara bra att bli godkänd på en gång - och helst då med ett gott vitsord. B: Du har så rätt inte är det ju så trevligt att köra i tentan. Men å andra sidan är vissa ämnen ganska så svåra, t.ex. matte och kemi. A: Nå, jag skulle nog inte säga att de är svåra det finns ju en viss logik. Kanske är de litet tunga, men svåra nej. Det är ju språken som är svåra. B: Hur så? A: Nå, men tänk nu t.ex. på engelskan ingen logik alls. Eller finskan för sin del. Jag kan inte fatta hur ugrierna själva klarar sig med det språket. B: För mig har språken inte varit så svåra och absolut inte tunga. Det är ju bara roligt att förstå vad de säger i utländska filmer. Man kan ju läsa texten om det blir för svårt. Och finska hör och ser man ju över allt. A: Du har så rätt men alla är inte språkgenier, som du.

B: Nog behövs det litet arbete också tro mig. A: Nå, förstås. Men annars inte råkar du ha kursboken till geografi ett? B: Nej, jag tänkte ta geografi först i femte perioden. A: Aj, så synd jag tänkte låna kursboken av dig. B: Men du! Hade du inte biologi i förra perioden? A: Jo, det stämmer. B: Men kunde jag inte få låna eller köpa boken av dig? A: Varför inte, jag skall ju höja på mitt vitsord nu under nästa provvecka. B: Vad? Blev du underkänd? A: Nej, jag har aldrig kört i tentan men jag tyckte att jag kunde försöka få bättre vitsord. B: Jag skulle nog inte orka ta om en godkänd tenta. Men hur är det, kan jag få boken? A: Visst kan du få låna den, men jag vill ha den tillbaka jag kan ju behöva den senare. B: Du tänker alltså skriva biologi i realen? A: Inte har jag hunnit tänka på studentskrivningarna ännu, men man vet ju aldrig hur det blir. B: Du lånar alltså boken? A: Javisst, du kan få den efter provveckan. B: Finemang vi säger så. A: Nu måste jag nog rusa till bibban och läsa. Vi ses! Årskurs 1: t.ex. inskriptionen, konventet, gulnäbbsintagningen Årskurs 2: t.ex. de gamlas dans, gammeldansmiddagen Årskurs 3: t.ex. studentskrivningarna på hösten eller/och våren, bänkskuddardagen, kryssningen, läslovet s.39 7) DU: Min skola ligger i. Den är ganska.. Jag går första året i gymnasiet. DU: Nej, vi har inga årskurser. Undervisningen i gymnasiet är kursformad och eleverna kan studera från två till fyra år. Ett läsår består av fem eller sex perioder. DU: Nej, det gör de inte. Men eleverna måste läsa vissa obligatoriska kurser som t.ex. modersmål, matte, engelska osv Eleverna kan sen också välja valfria och tillämpade kurser. DU: Vi har provvecka i slutet av varje period. Om man misslyckas i ett prov så får man höja vitsordet i en omtent. DU: Ja, det stämmer nog. / Ja, det är sant. Men provveckan är inte så svår om man har pluggat flitigt under hela perioden. DU: Studentexamen ordnas i hela landet på våren och på hösten. Eleven måste skriva minst fyra ämnen i provet. Han eller hon kan skriva alla ämnen på en gång eller dela dem till högst fyra examensomgångar. DU: Här i Finland är det ganska svårt för de unga att få arbete. Dessutom tar skolan all tid och krafterna. DU: Finland är ju ett tvåspråkigt land och alla läser i minst tre år svenska i skolan. Själv har jag läst svenska redan.

s. 41 9) Fyll i korsordet med hjälp av tipsen: 1. o b l i g a t o r i s k 2. t y ska 3. h å l t i m m e 4. s t u d e n t e n 5. v a l f r i a 6. k l a s s l ö s 7. p e r i o d e r 8. s t u d e r a 9. s c h e m a Ordet är GYMNASIUM s. 43 11) Så är den här igen. Dagarna då du 1. stiger upp mitt på dagen och 2. slöar resten av dagen. Dagarna då du stiger upp, 3. springer till busshållplatsen, 4. sätter dig vid pulpeten och 5. skriver en massa provfrågor och efter det 6. preppar dig full med information för följande dags prov. Det, mina vänner, är provveckan. För att överhuvudtaget 7. orka öppna en skolbok för att läsa den 8. krävs motivation. M-o-t-i-v-a-t-i-o-n var ordet! Jag 9. försöker alltid intala mig att det ämnet jag har prov i är det mest fantastiska och roligaste ämnet någonsin. Det gör jag för att det 10. sägs att man har bättre motivation om man har en positiv attityd till det man 11. läser. Dessvärre 12. behöver jag inte läsa alltför många sidor innan jag hjälplöst 13. drömmer mig bort från allt vad skola heter och 14. tycker att ämnet är urtråkigt. Det här med motivation är svårt. Man måste 15. ha (olla, omistaa) mål för sig. Det är klart som korvspad. Men vad skall jag göra om jag om jag 16. är rädd för att sätt mål som jag kanske inte 17. klarar av? Det är mycket trevligare att läsa och intala sig själv att jag 18. nöjer mig meden åtta i detta prov och att sedan 19. blir glad att få en nia. Värre skulle det ju ha varit om jag hade velat 20. satsa på en tia, men bara fick en nia i provet. Eller. Prioritering är också viktigt. När jag väl har 21. hittat inspirationen till läsandet 22. stiger motivationen markant för att det faktiskt är intressant och att det är kunskap jag behöver, och inte bara sådant om du behöver i skrivningarna. 23. sätt upp mål, 24. håll motivationen uppe. 25. Tänk alltid varför du läser till ett prov och 26. priorisera i mån av möjlighet så 27. lyckas provveckan galant. Och då, får vi 28. hoppas, lyckas även proven du skriver för de högre makterna på abi-året.

s. 45 14) 1. ert 2. jag 3. vår 4. du 5. din 6. dig 7. våra 8. vår 9. vårt 10. du 11. vår 12. vem 13.alla 14. våra 15. man 16. oss 17. sin 18. sig 19. vår 20. hon 21. dig 22. hurdana 23. ni 24.samma 25. alla 26. hela 27. er 28. era 29. de 30. båda 31. varje 32. alla 33. var 34. våra 35. allt 36. sin 34. våra 35. allt 36. sin 37. jag 38. mig 39. du 40. dig s. 47 Tarkista 15) Så här botar du provrädslan: Här nedan finns några 1. råd som kan hjälpa dig att komma över 2. provrädslan. Först och främst är det viktigt att du läser dina 3. tentamensböcker väl. Då vet du att Du kan 4. läxan/läxorna och behöver inte vara rädd för att 5. huvudet känns tomt eller Att 6. hjärtat bankar i själva 7. provsituationen. För det andra måste du lära dig att Tänka positivt. Säg till dig själv: Jag har 8.(ett) gott minne, 9.det goda minnet hjälper mig att få 10.goda 11. betyg/vitsord. Med hjälp av12. positiva tankar kan du Styra ditt 13. beteende i 14. positiv riktning. Ett tredje sätt är att öva 15. avslappning. Det betyder att man medvetet lär sig att slappna av. På 16. nätet kan du hitta 17. information och kanske också avslappningsövningar, som lär dig att ta det lugnt. En ytterligare möjlighet är att du pratar med dina 18. kompisar om 19. provrädslan. Det kan vara bra att avdramatisera hela 20. saken. Du är ju inte ensam med dina 21. känslor och 22. problem. Det viktigaste är att du litar på dig själv. Det finns ett talesätt som säger att man kan 23. om man vill. Om du trots allt har 24. svårigheter kan det vara bra att vända sig till 25.skolhälsovårdaren eller 26. studiehandledaren i din 27. skola. Ge inte upp! s. 48 16) Verbien taivutus Skriv alla böjningsformer, alltså verbets tema. Till vilken konjugation hör verbet (I III)? Hur vet du det? hända händer hände hänt II börja börjar började börjat I, vartalon pääte -a köpa köper köpte köpt II, infinitiivi vartalo+a höra hör hörde hört II, infinitiivi on vartalo+a bo bor bodde bott III, infinitiivissä ei a-päätettä betala betalar betalade betalat I, vartalon pääte -a

Skriv alla böjningsformer, alltså verbets tema (IV). Hur vet du vilka vokaler verbet har? skriva skriver skrev skrivit, infinitiivissä pitkä i hinna hinner hann hunnit, infinitiivissä lyhyt i bjuda bjuder bjöd bjudit, infinitiivissä u komma kommer kom kommit fara far for farit, infinitiivissä pitkä a äta äter åt ätit slå slår slog slagit Skriv alla böjningsformer, alltså det oregelbundna verbets tema. kunna kan kunde kunnat göra gör gjorde gjort säga säger sade sagt lägga lägger lade lagt vilja vill ville velat se ser såg sett veta vet visste vetat heta heter hette hetat vara är var varit s. 49 17) Lukusanat 1. Jennys mamma tog studenten den trettioförsta i femte nittonhundraåttiosju. 2. Kalle började studera vid universitetet den trettonde i nionde tjugohundraelva. 3. Lisa fick en lillebror den åttonde i elfte tjugohundratio klockan tre och fyrtio. 4. Brorsan fyller a(de)rton år den sjuttonde i tolfte. 5. Vi blir ca fyrtiotre stycken ettor på gulnäbbsintagningen den tjugoförsta i åttonde klockan kvart över nitton till tjugofyra. 6. Abiturienterna är sammanlagt sjuttio stycken och de åker på kryssning till Stockholm den fjortonde i andra klockan sjutton. Ankomst till Helsingfors blir den sextonde i andra klockan nio och trettio.

övning 18 1.A: Vad ska du göra på sportlovet i år? (futuuri) B: Jag reser/ska resa till Alperna. 2. A: Vad åt du till frukost i morse? (imperfekti) B: Jag hann inte äta något. 3. A: Vad gjorde ni på kryssningen förra veckan? (imperfekti) B: Vi vann på poker och åt prinskorvar. 4. A: Varför fick Berit solstygn? (imperfekti) B: Hon hade legat ligga i solen hela dagen. (pluskvamperfekti) 5. A: Vart åker du/ni / ska du/ni åka i morgon? (futuuri) B: Jag/vi far / jag/vi ska fara till Tammerfors. 6. A: Vad tycker du om att göra på vintern? (preesens) B: Jag tycker om att åka slalom och kasta snöbollar. 7. A: Varför skrek du i natt? (imperfekti) B: Jag hade en hemsk mardröm. 8. A Vad gjorde du/ni i Kimito i somras? (imperfekti) B: Jag/vi besökte mormor. 9. A: Hur många kurser har du fått hittills? (perfekti) B: Jag har lyckats få 23 kurser. 10. A: Hur många böcker har du läst i ditt liv? (perfekti) B: Jag har inte räknat dem. s. 50 20) Gitta (17 år) är tutor och hon berättar om sitt självständiga liv för de nya gymnasisterna: Hej, allesammans! För ett år sedan 1. skaffade jag mig en liten hyrd etta (vuokrayksiö) då jag 2. kom från Vasa. I min familj 3. ingår en lillebror och mina föräldrar. Skolan 4. var naturligtvis lättare under det första gymnasieåret än nu på tvåan. Det 5. började bli litet knepigt (hankalaa) med pengarna och jag 6. måste helt enkelt 7. förtjäna pengar för att 8. kunna 9. betala maten, hyran, skolgrejorna, nöjen (huvit) osv. Mina föräldrar 10. hjälper så mycket de 11. kan men livet här i huvudstaden 12. är ganska dyrt. Jag 13. använder dagligen cirka två till tre timmar till läxorna. Lyckligtvis 14. kan jag 15. komma överens om (sopia) arbetstiderna! Jag 16. arbetar huvudsakligen bara på veckosluten. På fritiden 17. sover jag och jag 18. träffar också mina kompisar. Vi 19. promenerar ofta på stan, det 20. är ju gratis nöje.

Varför valde jag gymnasiet? Jag 21. tror att det 22. finns flera möjligheter att 23. få bra yrken om man är student. Dessutom 24. är det nyttigt på många sätt. Teoretiska studier 25. har också alltid intresserat mig mycket. Tack för intresset och frågorna som ni 26. har ställt i förväg (etukäteen). Jag 27. hälsar er alla varmt välkomna till gymnasiet! s.51 21) Prepositiot Välj rätt preposition. De flesta elever tycker 1. om att gå 2. I gymnasiet, fast takten där är hetsig. 3. På många orter är det faktiskt så att merparten 4. av eleverna 5. efter grundskolan vill fortsätta 6. i gymnasiet fast de vet att det kräver mycket 7. av dem. 8. I början 9. av läsåret är de nya eleverna förväntningsfulla, allt är nytt och kanske också litet spännande. Men 10. efter några perioder börjar rutinerna. Dag 11. efter dag pluggar man mycket och lär sig mera 12. om matte, språk, geografi o.s.v., tills man tycker att man är fullproppad 13. med/av kunskaper 14. om allt möjligt 15. mellan himmel och jord. Kurs 16. efter kurs är systemet detsamma: först fyra 17. till fem veckor av studier 18. i några ämnen och sedan en stressig provvecka 19. med upp till sex prov 20. i veckan. Undra 21. på om man blir trött säger många gymnasister. En elev somnar oftare 22. i sin säng 23. med en kursbok 24. i handen än mången tror. Tröttheten drabbar inte bara mentalt utan också fysiskt. En gymnasist 25. med flera tunga böcker 26. i väskan är en ofta sedd syn 27. i busen 28. på väg 29. till skolan eller 30. på hemväg 31. från skolan. s. 52 22) Persoona- ja refleksiivipronominit Telefonen ringer hemma hos Lena. Lena: Lena Andersson. Karin: Hej Lena, det är Karin. Hur är läget? Lena: Nej men hej på dig, Karin! Bara bra, tack. Och hur är det med dig då? Karin: Kan du tänka dig att Lisbeth har förälskat sig igen! Lena: Jag brukar ju inte bry mig om skvaller men vem är det? Karin: Det är en gymnasist från Lärkan. Han heter Mats. Du har säkert sett hans snygga bil på skolgården. Den är ju helt enkelt läcker. Lena: Jag tror att jag har sett honom komma med sin bil för att hämta Lisbeth. Så materialistiska typer intresserar mig överhuvudtaget inte. Karin: Varför tror du att Lisbeth är intresserad av honom? Lena: Du är bara avundsjuk på henne! Man ska inte förarga sig över andras lycka! Jag tänker åtminstone inte anstränga mig på något sätt. Karin: Jag undrar bara var de har träffats. Lena: Kanske du och jag borde gå ut och roa oss i stället att koncentrera oss på skvaller. Ska vi gå och sätta oss en stund på Kafé Helene? Om jag skyndar mig så hinner jag till stan till klockan åtta. Karin: Okej, jag klär bara på mig något litet snyggare, jag känner mig så trist och grå i dag. Lena: Krya på dig! Vi ses snart, men det får inte bli sent, jag vill lägga mig i tid.

s. 53 23) Refleksiivipronominit 1. kuvitella tänka sig II 2. rakastua jhk förälska sig I i ngn 3. välittää jstk bry sig III om ngn/ngt 4. olla kiinnostunut jstk intressera sig I för ngt 5. rasittaa itseään anstränga sig II 6. suuttua jhk förarga sig I över ngn/ngt 7. kiiruhtaa skynda sig I 8. istuutua sätta (a-a) sig II 9. tuntea itsensä känna sig II 10. keskittyä jhk koncentrera sig I på ngt 11. huvitella roa sig I 12. pukeutua klä sig III 13. mennä nukkumaan lägga (a-a) II 1. Han har igen förälskat sig i en ny tjej. 2. Det är viktigt att vi bryr oss om varandra. 3. Du får inte anstränga dig för mycket! 4. Förlåt men ni har satt er vid fel bord. 5. De roade sig häftigt på veckoslutet. 6. Jag lägger mig alltid klockan 22 för att vara pigg på jobbet. s. 53 Persoonapronominit 24) Fyll i luckorna med rätt pronomen. Ännu för tio år sedan funderade många människor så här: 1. Det talas så mycket om mobiltelefoner i dag. Själv klarar jag 2. mig utan detta hjälpmedel. Jag är tvärtom rädd för att 3. de i det långa loppet är farliga. Min granne påstår att 4. hans /hennes hörsel har blivit sämre p.g.a. nallen! Jag medger dock att han/hon ofta överdriver när han/hon talar om 5. sin hälsa. Mina två kusiner råkade ut för en olycka i fjällen och då räddade nallen 6. deras liv! 7. De kunde kalla på hjälp omedelbart. Jag skickade 8. dem ett kort och de ringde 9. mig senare och berättade om 10. sitt äventyr. Kanske borde 11. jag också skaffa 12. mig en mobiltelefon. Och visst är 13. det fint att 14. man kan nå 15. sina kära när som helst dygnet runt. Men det finns också folk 16. som inte kan hantera 17. sin mobil. De talar i 18. den överallt och hela tiden. Och på teatern måste man säga till 19. dem att stänga av telefonen. Men 20. sitt straff får de säkert i form av den stora telefonräkningen! s. 56 1) Fortsätt satserna med hjälp av texten. Arbeta muntligt parvis. 1....i en förort som heter Tumba. 2....hennes mamma är finsk. 3....de avviker från de andra ämnena. 4....eleverna inte får påverka schemat så mycket. 5....har eleverna individuellt val och då har Minna valt sociologi och italienska.

6....hennes klass har bra sammanhållning. 7....tävlar alla klasser om vem som ska få springa ut först när de tar studenten. 8....klarar 90 % av sina kurser. 9....man utvecklas mest när man pluggar estetiskt. 10....somliga som tycker att esteter är jättekonstiga. 2) Förklara följande ord på svenska. 1. en förort = ett bostadsområde utanför centrum 2. plugga = läsa, studera 3. styra = leda, ha makt över något 4. en ateljé = ett arbetsrum för konstnärer 5. en inkastning = en tradition i många gymnasier, ettorna välkomnas till gymnasiet 6. en bal = en fin fest med dans och festklädda människor 7. en lokal = ett utrymme, en lägenhet 8. kreativ = en person som skapar och hittar på nya saker övning 3) Översätt till svenska! 1. Min yngsta kusin flyttade till Tumba som är en ganska stor förort i Stockholm. 2. Brukar ni ha inkastning i er skola? 3. Jag tycker att det är alldeles för mycket läxor och prov i gymnasiet. 4. Jag måste läsa/plugga varje dag om jag vill klara mig i gymnasiet. 5. Gymnasisterna är ofta trötta eftersom de inte sover tillräckligt. 6. Det är synd att de har så litet tid för hobbyer. 7. Jag vill åtminstone vara skapande och utveckla min fantasi! s. 59 övning 7) Verbit Konjugaatiot Aikamuodot Preesens/imperfekti/perfekti/pluskvamperfekti Högstadieeleven Lisa (15 år) intervjuar gymnasisten Peter (16 år) för sitt projektarbete på korridorkaféet: Lisa: Hej, Peter. Hur 1. bor du? Peter: Jag 2. trivs hemma hos min familj. Den 3. består av mamma, pappa och en storasyster som redan 4. har flyttat till sin egen lägenhet med sin sambo. Lisa: Du 5. jobbar vid sidan av gymnasiet. Hur 6. lyckas du 7. kombinera skolan och jobbet? Peter: Jag 8. behöver inte 9. försörja mig eftersom mina föräldrar 10. tar hand om allt. Ändå 11. jobbade jag i somras och 12. sparade hälften av inkomsterna för mitt första gymnasieår. Jag 13. vill 14. unna mig någonting extra under skolåret. Lisa: Hur mycket 15. läser du dagligen? Peter: Om jag 16. har en period med 25 lektioner, alltså fem olika ämnen på schemat, 17. klarar jag av läxorna på två till tre timmar. Det 18. beror på om jag 19. råkar 20. ha lång matte som jag alltid 21. är tvungen att 22. öva ganska mycket. Lisa: Vad 23. gör du på fritiden?

Peter: Jag 24. gillar skarpt litteratur och jag rentav 25. slukar böcker. Jag 26. spelar footbag sedan i höstas. Vi 27. tränar en gång i veckan. Varje onsdag, två timmar åt gången. Lisa: Varför 28. valde du gymnasiet? Peter: Jag 29. ville 30. få tid att 31. fundera på mina framtidsplaner. Också föräldrarna 32. tog det för givet att jag 33. blir /ska bli student. Hela släkten egentligen. Lisa: Nu 34. tror jag att detta 35. räcker. Tusen tack att du 36. ställde upp för intervjun! Peter: För all del, lycka till med projektarbetet! s. 65 b) PÅ RESTAURANG Kattis: Kan jag få menyn? Robban: Var så god. Kattis: Tack. Robban: Vill du ha fisk eller kött? Kattis: Jag tar fisk, tack. Efter ett ögonblick Robban: Javisst, jag skulle också vilja ha något att dricka. Kattis: Jag med. Ska jag ta mineralvatten eller ett glas vatten? Robban: Beställ vad du själv vill. Jag vill ha juice. Under lunchen Kattis: Kunde du vara snäll och räcka mig saltet. Robban: Okej, men salt är ohälsosamt. Skulle du hellre ta peppar? Kattis: Nej tack. Efter lunchen Robban: Ska vi beställa efterrätt? Kattis: Naturligtvis! Robban: Jag tar färska jordgubbar. Kattis: Jag också. Och dessutom vaniljglass. Efter efterrätten Kattis: Tack för den goda maten. Robban: För all del! Kattis: Kan vi få notan? Robban: Jag betalar. Kattis: Tack. Ska vi lämna dricks till servitören/servitrisen? Kattis och Robban: Tack och ha en trevlig dag!

s. 66 7)På tal om tider Hur säger du på svenska? 1. tarpeettoman aikaisin onödigt tidigt 2. ajoissa i tid 3. jälkeenpäin efteråt 4. kahteen viikkoon på två veckor 5. illalla på kvällen, i kväll 6. aikaisin aamulla tidigt på morgonen 7. edellisenä yönä natten innan, förgående natt 8. koulun jälkeen efter skolan 9. puolessa tunnissa på en halvtimme 10. tänään idag 11. keskellä päivää mitt på dagen 12. vihdoinkin äntligen 13. viikonloppuna på veckoslutet, under helgen 14. oppitunnin aikana på/under lektionen 15. kolme kertaa päivässä tre gången om dagen s.67 8) 8) Komplettera meningarna med lämpligt tidsuttryck på svenska. 1. Kurssekreteraren Lisa Larsson kan träffas varje dag mellan tio och tolv. (joka päivä kymmenen ja kahdentoista välillä) 2. Hon har alltså telefontid för kursinformation två timmar (kaksi tuntia). 3. När kurserna närmar sig får hon svara i telefon tiotals gånger om dagen. (päivässä) 4. I höst (Tänä syksynä) kommer hon att skicka information om sommarkurserna till studenter från hela världen. 5. Hon fick de första ansökningsblanketterna redan i oktober (lokakuussa). 6. Ganska många vill delta i de långa kurserna och vistas i Sverige fyra veckor. (neljä viikkoa) 7. Studentexamen ordnas två gånger om året (kaksi kertaa vuodessa). 8. Jag skrev provet i tyska på fyra timmar. (neljässä tunnissa). 9. Provresultaten kommer senare samma vår. (samana keväänä). 10. Hur många prov har du kvar denna termin / den här terminen? (tällä lukukaudella).

s. 69 10) Studera de markerade orden och fundera på hur du kan veta om ordet har 1. en- eller ett- genus 2. obestämd eller bestämd form 3. singularis eller pluralis 4. deklination 1, 2, 3, 4, 5 1. morsan EN, BEST., SG. 1 2. frukost EN, OBEST., SG. 2 3. bussen EN, BEST. SG. 2 4. en evighet EN, OBEST. SG. 5. massor av bussar EN, OBEST., PL 2 6. skolan EN, BEST. SG. 1 7. några kompisar EN, OBEST., PL 2 8. en kille EN, OBEST. SG. 2 9. kaffe ETT, OBEST. SG., 4 10. en hamburgare EN, OBEST. SG., 5a 11.stan EN, BEST. SG. 3 12. middagen EN, BEST. SG. 2 13. syrran EN, BEST. SG. 1 14. potatismoset ETT, BEST. SG, 5 15. köttbullarna EN, BEST., PL. 2 16. kvällen EN, BEST. SG. 2 17. ett prov ETT, OBEST. SG., 5 18. tre prov ETT, OBEST. PL., 5 19. veckan EN, BEST. SG. 1 20.många veckoslut ETT, OBEST. PL 5 21. skolböckerna EN, BEST., PL. 3 22. Provet ETT, BEST., SG 5 i tyska EN, OBEST. SG 23. proven ETT, BEST. PL., 5 24. nya ämnen ETT, OBEST. PL 4 25. nästa kurs EN, OBEST. SG.,3 26. Ett ämne ETT, OBEST. SG., 4 27. psykologi EN, OBEST. SG.. 28. flickor EN, OBEST., PL 1 29. gruppen EN, BEST. SG. 3 30. morgon EN, OBEST. SG.. 2 31. handla mat EN, OBEST. SG.. 32. min matdag EN, OBEST. SG.. 2 33. laga makaronilåda EN, OBEST. SG.. 3 34. plättar EN, OBEST.PL 2 35. som efterrätt EN, OBEST. SG..3

11) Substantiivin taivutus Monikon tunnukset 1. Pojkarna visade sina nya cyklar. 2. Mina bröder köpte begagnade bilar till sina söner. 3. Männen läste annonserna i tidningarna. 4. I länderna finns urgamla kyrkor. 5. Bokstäverna var små. 6. Döttrarna tyckte om böckerna. 7. Damerna hade äpplen i händerna. s. 70 12) Substantiivin taivutus Monikon tunnukset 1. Datorn fungerade inte. 2. Flickan och pojken dansade natten igenom. 3. Fönstret i huset var rent. 4. Hotellet i staden är dyrt. 5. Modern hade bränt fingret vid spisen. 6. Det fanns en fisk med (ett) rött öga. 7. En vegetarian äter inte fisk. 13) Substantiivin taivutus Substantiivin suku Vilket ord? Böj ordet och ange deklinationen. 1. ett smycke 4: ett smycke, smycket, smycken, smyckena 2. en granne 2: en granne, grannen, grannar, grannarna 3. ett lingon 5/ett tranbär 5: ett lingon, lingonet, lingon, lingonen 4. en våg 1: en våg, vågen, vågor, vågorna 5. en ros 1: en ros, rosen, rosor, rosorna 6. ett ljus 5: ett ljus, ljuset, ljus, ljusen 7. en ordförande 5a: en ordförande, ordföranden, ordförande, ordförandena 8. ett konditori 3: ett konditori, konditoriet, konditorier, konditorierna 9. ett parti 3: ett parti, partiet, partier, partierna 10. ett ägg 5: ett ägg, ägget, ägg, äggen 11. s. 71 Adjektiivit Plocka alla adjektiv i texten. 3) vacker, kär, klar, fin, bättre, svart, brun, grå, vit, enkel, billig, blommig, tjock, färggrann, stor, ny, liten, lyxig, unik, mysig, solig, modern, kul, härlig

s. 72 Adjektiivien taipuminen 3) Arbeta i par, böj adjektiven muntligt i alla former ny, nytt, nya uusi trött, trött, trötta väsynyt möjlig, möjligt, möjliga mahdollinen flitig, flitigt, flitiga ahkera liten, litet, lilla, små pieni vacker, vackert, vackra kaunis kul, - kiva gul, gult, gula keltainen enkel, enkelt, enkla yksinkertainen ledsen, ledset, ledsna surullinen läsbar, läsbart, lärbara luettava förtjusande, - viehättävä mjuk, mjukt, mjuka pehmeä 4) Adjektiivi predikatiivina 1. nälkäinen Vi är mycket hungriga redan klockan 11 om vi inte har ätit frukost. 2. huono Luften i klassrummet är dåligt, vi måste vädra nu. 3. viihtyisä Elevkaféet blir säkert trivsamt efter all planering. 4. raskas Kajsas ryggsäck var för tung i går. 5. luova I dag ska vi vara kreativa! 6. mielenkiintoinen Vår mattelärare är intressant. 7. odottamaton Den här krissituationen är helt oväntad. 8. ihana Sportlovet i Lappland var härligt/underbart, då det hade snöat litet. 9. pieni Dessa problem är så små att vi löser dem med detsamma. s. 73 5) Substantiivi ja adjektiivi Adjektiivi attribuuttina Skriv de andra formerna av substantiv + adjektiv.

epämääräinen yksikkö määräinen yksikkö epämääräinen monikko määräinen monikko en 17-årig gymnasist den 17-åriga gymnasisten 17-åriga gymnasister de 17-åriga gymnasisterna en lycklig jordbrukare den lyckliga jordbrukaren lyckliga jordbrukare de lyckliga jordbrukarna en stockholmsk förort den stockholmska förorten stockholmska förorter de stockholmska förorterna ett stort sjukhus det stora sjukhuset stora sjukhus de stora sjukhusen en nöjd släkting den nöjda släktingen nöjda släktingar de nöjda släktingarna en fin upplevelse den fina upplevelsen fina upplevelser de fina upplevelserna ett litet konditori det lilla konditoriet små konditorier de små konditorierna en ekologisk morot den ekologiska moroten ekologiska morötter de ekologiska morötterna ett danskt smörrebröd det danska smörrebrödet danska smörrebröd de danska smörrebröden ett nordiskt land det nordiska landet nordiska länder de nordiska länderna en ny karta den nya kartan nya kartor de nya kartorna ett utvecklande ämne det utvecklande ämnet utvecklande ämnen de utvecklande ämnena en underbar väninna den underbara väninnan underbara väninnor de underbara väninnorna en stor ficka den stora fickan stora fickor de stora fickorna ett viktigt språk det viktiga språket viktiga språk de viktiga språken s.74 6) Adjektiivi attribuuttina Modell: en fin dag fina dagar - ett trevligt lov trevliga lov den fina dagen de fina dagarna - det trevliga lovet de trevliga loven 1. en flitig gymnasist - den flitiga gymnasisten - flitiga gymnasister - de flitiga gymnasisterna 2. ett möjligt svar - det möjliga svaret - möjliga svar - de möjliga svaren 3. en ny bok - den nya boken - nya böcker - de nya böckerna 4. ett litet prov - det lilla provet - små prov - de små proven

5. en nyfiken lärare - den nyfikna läraren - nyfikna lärare - de nyfikna lärarna 6. en vacker skola - den vackra skolan - vackra skolor - de vackra skolorna 7. ett snällt barn - det snälla barnet - snälla barn - de snälla barnen 8. en begåvad pojke - den begåvade pojken - begåvade pojkar - de begåvade pojkarna 9. ett eget häfte - det egna häftet - egna häften - de egna häftena 10. ett enkelt problem - det enkla problemet - enkla problem - de enkla problemen 11. en trött elev - den trötta eleven - trötta elever - de trötta eleverna 7) Adjektiivi attribuuttina Övning med skoltermer. Översätt orden och böj dem i alla former. 1. ett klasslöst gymnasium - det klasslösa gymnasiet - klasslösa gymnasier - de klasslösa gymnasierna 2. en obligatorisk kurs - den obligatoriska kursen - obligatoriska kurser - de obligatoriska kurserna 3. en jobbig provvecka - den jobbiga provveckan - jobbiga provveckor - de jobbiga provveckorna 4. ett underkänt vitsord - det underkända vitsordet - underkända vitsord - de underkända vitsorden 5. ett svårt prov - det svåra provet - svåra prov - de svåra proven 6. en intressant lektion - den intressanta lektionen - intressanta lektioner - de intressanta lektionerna 7. ett valfritt ämne - det valfria ämnet - valfria ämnen - de valfria ämnena 8. ett enkelt schema - det enkla schemat - enkla scheman - de enkla schemana 9. en onödig håltimme - den onödiga håltimmen - onödiga håltimmar - de onödiga håltimmarna 10. en energisk lärare - den energiska läraren - energiska lärare - de energiska lärarna s. 75 8) Adjektiivin taivutus 1. Det lilla gymnasiet... 2. Det allvarliga problemet... 3. De nödvändiga förändringarna... 4. Den enkla lösningen... 5. Det komplicerade schemat... 6. De obligatoriska ämnena... 7.... den frivilliga kursen. 8. Den tunga provveckan... 9. Det svåra provet... 10.... det underkända betyget. s. 76 2) Läs texten och besvara frågorna på finska 1. Lukeminen on hidasta ja hapuilevaa. Joskus lukija lukee puolestaan liian nopeasti ja arvaa sanoja. Lukija voi myös pysähdellä kesken lukemisen ja lukea uudelleen lauseita. Jotkut sanat voivat jäädä kokonaan lukematta. 2. Sanojen kirjaimet voivat vaihtaa paikkaa. Koko sana voidaan kääntää toisinpäin. Joskus lukija tekee sanoihin omia lisäyksiä.

3. Hän luki kirjekuoressa olevan sanan svarspost sanana svartpost. Näin vastauspostista tuli mustaa postia. 4. Häntä hävetti, koska hän luki takellellen ja hitaasti. Kaikki muut lukivat nopeasti ja hyvin. 5. Liselott oli hyvä keksimään ja kirjoittamaan mielikuvituksellisia tarinoita. 6. Hänen äitinsä kertoi hänelle kirjeiden sisällön hänelle niin, että hän ymmärsi ne. 7. Hän soittaa suoraan lähettäjille virastoihin ja sanoo, että he voisivat kirjoittaa niin, että kaikki ymmärtäisivät. 8. Hän on hyväksynyt asian ja on ylpeä, että on pärjännyt kaikesta huolimatta hyvin. 9. Ei saa hävetä dysleksiaa vaan pitää olla ylpeä siitä, että osaa kirjoittaa ja lukea. Tekemällä töitä asian eteen, voi tulla vielä paremmaksi kirjoittajaksi ja lukijaksi. s. 79 3) Svara på frågorna. 1. Båda har dyslexi. 2. Hon läste ordet fel. Hon såg ordet svarspost som svartpost i många år. 3. Hon menar brev från olika myndigheter som t.ex. skattemyndigheter, socialmyndigheter och skolor och sjukhus. 4. Hon läste hackigt och långsamt. Hon ville gömma sig under bordet när de skulle ha högläsning i skolan. 5. Hon lyckades ganska bra! Hon har gått ut gymnasiet.6. Hon har en frisk och positiv inställning sitt handikapp, vilket gör att hon klarar av mycket. 6. 4) Följande påståenden stämmer inte överens med texten. Korrigera dem i ditt häfte. 1. Att ha dyslexi innebär att man har problem med att läsa och skriva. 2. Liselotts mamma skrattade bara då Liselott frågade varför det stod svartpost på kuverten. 3. Liselott gömde sig därför att hon inte ville läsa högt. 4. Liselott var duktig på att skriva historier. 5. Liselotts bästa vänner som inte skrattade när hon skrivit fel, fick läsa hennes dikter och noveller. 6. Hon klarade av kursen fint. Hon var bäst i snabbläsning. s.80 5) Vilka ord kan du bilda av orden: Vilka ord kan du bilda av orden. 1. idka, hand, kapa, dia, han, in, kappa, i kapp, kap 2. vandra, ren, dra, ana, ved, van, dia, rar, nia, in, ni 3. spela, pelare, skåda, as, å, skare, rea, aska, lera, 4. svar, post, ost, ta, var, stor, ras, sova, sav 5. lång, ånga, gas, man, gå, smal, gam, gås, såg, många, nål, lån, måla

s. 81 6)Arbeta i par. Översätt frågorna till svenska... 1. Vad drömmer du om? 2. Har du någon gång skämts riktigt rejält över något? 3. Vad är du duktig/bra på? 4. Vad har du lidit mest av i ditt liv? 5. Vad är du stolt över och varför? 6. Vilka saker har du svårt att tillägna dig t.ex. i språk? 7) Översätt till svenska. 1. Jag älskade att skriva dikter fast jag gjorde fel. 2. Jag har aldrig velat läsa högt i klassen. 3. Visste ni att barndomen påverkar vår framtid? 4. Ännu för ett år sedan kunde jag bara drömma om gymnasielivet. 5. Kan du ge ett exempel på någon intressant bok? s.86 2) Adjektiivi Vertailumuodot 1. gammal, äldre, äldst, den/det/de äldsta - ung, yngre, yngst den/det/de yngsta 2. mogen, mognare, mognast den/det/de mognaste - rå, råare, råast, den/det/de råaste 3. vacker, vackrare, vackrast, den/det/de vackraste - ful, fulare, fulast den/det/de fulaste 4. hög, högre, högst, den/det/de högsta - låg, lägre, lägst, den/det/de lägsta 5. pessimistisk, mera pessimistisk, mest pessimistisk, den/det/de mest pessimistiska - optimistisk, mera optimistisk, mest optimistisk, den/det/de mest optimistiska 6. klok, klokare, klokast, den/det/de klokaste - dum, dummare, dummast, den/det/ de dummaste 7. full, fullare, fullast, den/det/de fullaste - tom, tommare, tommast, den/det/de tommaste 8. kort, kortare, kortast, den/det/de kortaste - lång, längre, längst, det/den/de längsta 9. ond, värre, värst, den/det/de värsta - bra, bättre, bäst, den/det/de bästa 10. lätt, lättare, lättast, den/det/de lättaste - tung, tyngre, tyngst, den/det/de tyngsta överblivna: trång, trängre, trängst, den/det/de trängsta, rörande, mera rörande, mest rörande, den/det/de mest rörandeöde, mera öde, mest öde, den/det/de mest ödeenkel, enklare, enklast, den/det/de enklaste 3) Adjektiivi Komparatiivi Vertailusana kuin 1. Hon är vacker som en ros. 2. Min pojkvän dansar bättre än du. 3. Ingen är så duktig i svenska som du! 4. Jag vill inte ha något annat än litet lugn och ro. 5. Var resan sådan som ni hade väntat er? 6. Jag försöker lära mig så mycket som möjligt. 7. Alla säger att han är arg som ett bi. 8. Filmen var verkligen annorlunda än de som jag vanligen brukar se.

9. Räkningen var dubbelt så stor som jag hade räknat med. 10. Jag orkar inget annat än sova på kvällarna. s.87 4) Vertailumuodot Vertailumuotojen käyttö 1. Vårt problem är större än ert. Vårt problem är störst. 2. Min mor är yngre än Karins. Min mor är yngst. 3. Mitt kök är mera praktiskt än ditt. Mitt kök är mest praktiskt. 4. Mitt efternamn är längre än Olles. Mitt efternamn är längst. 5. Mina köttbullar är godare än mormors. Mina köttbullar är godast/bäst. 6. Vårt hus är lägre än ert. Vårt hus är lägst. 7. Mitt äventyr var mera spännande än flickornas. Mitt äventyr var mest spännande. 8. Min ryggsäck är tyngre än din. Min ryggsäck är tyngst. 9. Min bostad är mindre än din. Min bostad är minst. 10. Vår lärare är mera humoristisk än er. Vår lärare är mest humoristisk. 5) Vertailumuotojen käyttö Superlatiivi 1. Den tjockaste boken är mest intressant. 2. De vänligaste kompisarna är mest omtyckta. 3. Den yngsta praktikanten är osäkrast. 4. Den mest fantastiska vinsten är otroligast. 5. De livligaste eleverna är mest energiska. 6. De mest exotiska länderna är varmast. 7. De längsta läxorna är jobbigast. 8. Den bästa vännen är pålitligast. 9. De grövsta orden är mest sårande. 10. Den äldsta släktingen är kärast. s. 88 6) Adjektiivi Vertailumuodot 1. Jag var mindre och blygare än de andra eleverna. 2. Det värsta vad jag visste var att läsa högt. 3. Jag hade dock mera fantasi än andra. 4. Jag kunde skriva de bästa och roligaste historierna i klassen 5. Jag gjorde ändå/dock flera fel än andra. 6. Allra helst visade jag mina berättelser för min äldsta och bästa vän. 7. Senare fick jag skriva också allt oftare i skolans tidning. 8. Jag glömmer aldrig den sämsta uppsatsen som jag har skrivit. 9. Lyckligtvis är min mamma den hjälpsammaste och mest praktiska människan i världen. 7) Vad skulle man säga på finska? 1. Hän on itsepäinen kuin aasi ja viekas kuin kettu. 2. Parempi pyy pivossa kuin kymmenen oksalla.

3. Vanha hevonen löytää parhaiten kotiin. 4. Kieli on miekkaa terävämpi. 5. Rauhoittava sana on parempi kuin pitkä saarna. 6. On helpompi puhua kuin sanoa jotain. 7. Mieluummin viisas vihollinen kuin ystävä, joka pettää. 8. Sillä, jolla on kylän kaunein vaimo, on myös levottomin yöuni. 9. Pisimmät matkat käyvät sisimpäämme Adjektiivi ja substantiivi Joitakin erikoistapauksia 8) Jag har 1. en liten dröm om 2. ett litet hus vid 3. en liten sjö i Mellersta Finland. I den där 4. lilla sjön skulle det simma stora och 5. små fiskar som jag kunde fiska med 6. ett litet nät. Naturligtvis skulle jag inte fiska 7. de små abborrarna och gäddorna utan låta dem växa. Jag skulle ha två 8. små hobbyer: För det första skulle jag sola mig på den 9. lilla bryggan. För det andra skulle jag säkert också odla grönsaker och bär för att kunna laga 10. någonting smått och gott som kvällsmat på vintern i min 11. lilla tvåa i stan. s. 89 1) Vem är vem? Kan du känna igen flickorna av beskrivningarna nedan? Kuka? Sara Pitää jännityksestä, lukee öisin. On lukenut pienestä pitäen, lukee yhä paljon, vaikka opinnot vievät aikaa. Kuka? Någon som vi inte känner! Lukee yökaudet. Lukeminen alkoi kuitenkin vasta lukiossa. Ei ehdi enää niin paljon, koska opiskelee. Kuka? Hanna Ahmii kasapäin kirjoja lomalla, sivistää myös itseään tärkeillä teoksilla ja mielenkiintoisella kielellä. Kavereissa sekä kovia lukijoita että sellaisia, jotka eivät kirjoista välitä. Kuka? Emma Jännitystä, kauhua, todellisuus toisin silmin viehättää. Toivoisi lukevansa enemmän ja pitkäjänteisemmin. s. 94 4) Lyssna på texten. Fyll i luckorna med siffror och ordningstal. Vem läser mest? Fotografen Karl Johansson, 1. 46 år, känd för sina fina fotografier av den svenska vardagen, har läst sitt livs 2. första roman. Är Karl i gott sällskap? Det finns ingen statistik

över hur många i hans ålder som aldrig läst en bok, men litteraturvetarna säger att 3. 19,7 procent av män i åldern 45 64 inte har öppnat en bok under det senaste året. Av kvinnor i samma ålder har cirka 95 procent läst åtminstone en bok under samma period. s. 95 5) Lyssna på texten. Fyll i luckorna. Tre-menings-testet Om du är 1. osäker på om boken du valt passar dig gör så här: Slå upp boken och sätt ett finger 2.någonstans på en av sidorna. Läs meningen som du 3. råkar peka på. Hugger den 4. tag? Om inte, gör om 5. försöket två gånger till på andra ställen i boken. Om dessa tre 6. meningar lämnar dig oberörd, ta inte boken. Om någon av dem 7. suger tag, köp eller låna boken. Man kan börja läsa 8. från mitten, om det var där som meningen man 9. gillade stod. Om sista delen är bra kan man 10. pröva på början sedan. 11. Författaren kanske inte var varm i kläderna under de första kapitlen. Tipset kommer från den svenska författarinnan 12. Sara Lidman. Extra övning. Sammanfatta Tre-menings-testet på finska med hjälp av frågorna. Mitä tehdään? Kirja avataan sattumanvaraisesti. Pistetään sormi johonkin sivulla, luetaan. Jos ei miellytä, uusitaan koe vielä kaksi kertaa. Mitä johtopäätöksiä? Jollei mikään kohta innosta, ei hankita kirjaa. Mistä aletaan lukea? Siitä, missä innostava kohta oli. Extra övning. Imperatiivi Skriv alla imperativ som du hittar i Tre-menings-testet. Kan du ge regeln för imperativbildning? Kolla i grammatiken. slå upp läs gör om ta köp låna