Ett år under borgarna vem firar?

2007-09-17 Socialdemokraterna Ett år under borgarna vem firar? Ett år under borgarna vem firar?...1 Inledning...2 Orättvis och oansvarigt...3 Jobben...6 Förlorad andra chans...9 Socialförsäkringarna...10 Sjukvård...12 Miljö...12 Utrikesfrågor...13 Ung i dag...14 Äldre...14 STOCKHOLM

2 Inledning För ett år sedan tillträdde den borgerliga regeringen. Redan rika blir allt rikare. Jobben blir otryggare, särskilt för ungdomar. Räntorna stiger och gör det dyrare att bo. Stressen växer i vardagen. Och få talar om äldres villkor och trygghet. Den borgerliga regeringen tog över makten när ekonomin blomstrade. Ändå har Sverige blivit kallt. Sedan 2006 har närmare 200 000 nya jobb skapats i Sverige. Denna utveckling är mycket glädjande. Att jobben fortsätter att bli fler och att tillväxten är god är inte den nuvarande regeringens förtjänst, utan den starka internationella konjunkturens. Kombinationen av trygghet och utveckling för anställda, företagare och entreprenörer, gör Sverige modernt och konkurrenskraftigt. Det tidiga 1990-talets moras i de offentliga finanserna har sedan länge bytts ut till betydande årliga överskott. Sverige står idag betydligt starkare än vid 1990-talets början. Borde inte goda ekonomiska tider komma alla till del? Den borgerliga regeringen har valt en helt annan väg. Och i takt med att svensk ekonomi förbättras växer klyftorna mellan människor. Grupp ställs mot grupp, orättvisorna ökar och allt fler faller genom revorna i välfärden. Den borgerliga regeringen sänker skatterna för de rikaste. Den rikaste tiondelen av befolkningen tjänar lika mycket på regeringens två första budgetar som de 60 procent som har det svårare att få ekonomin att gå ihop. Borgarna sparar på dem som har tufft att få ekonomin att gå ihop i slutet av månaden. Arbetslöshetsförsäkringen har sänkts från 80 till 65 procent och ersättningen vid pappadagar och VAB-dagar har sänkts så att färre får ut 80 procent av sin lön i ersättning. Den borgerliga ekonomiska politiken är orättvis. Ofinansierade skattesänkningar har genomförts i flera steg. Under 2007 presenterade regeringen ofinansierade förslag om 8 miljarder kronor 1. De har redan tecknat in 13 miljarder kronor utan finansiering, enligt regeringens egna beräkningar för 2008 2. Den ekonomiska politiken är oansvarig. 1 Budgetpropositionen för 2007, tabell 4.9 Föreslagna förändringar och reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition samt pm från riksdagens utredningstjänst 2006:2119. 2 2007 års ekonomiska vårproposition, tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar. 2

3 Orättvis och oansvarigt Ökade orättvisor Vi har låtit riksdagens utredningstjänst, RUT, analysera effekterna av regeringens ekonomiska politik från de två första budgetpropositionerna. 3 I diagram 1 visas fördelningseffekterna av regeringens höst- och vårbudgetpropositioner. Den rikaste tiondelen av befolkningen får nästan en tredjedel av alla ekonomiska förstärkningar. Det är mer än vad decil 1-6 får tillsammans 4. Diagram 1. Regeringens politik leder till stora orättvisor Fördelningseffekter av regeringens budgetpropositioner, beräknat i procent av den totala inkomstförändringen för befolkningen indelad i deciler. 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Riksdagens utredningstjänst I diagram 2 visas fördelningseffekterna fördelat på män och kvinnor. Diagrammet visar tydligt att den borgerliga regeringen gynnar män på kvinnors bekostnad. Männen får nästan 60 procent av inkomstförstärkningarna, medan kvinnorna får nöja sig med 40 procent. 3 Följande förslag finns med i analysen: Införandet av ett förvärvsavdrag, avskaffandet av grundavdraget i stödområde A, höjningen av reseavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen, höjningen av beloppsgränsen för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst, avskaffandet av skattereduktionen för fackförenings- och a-kasseavgifter, avskaffande av förmögenhetsskatten, begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande, det första förslaget i förändring av fastighetsbeskattningen, avskaffandet av den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och privatbostadsföretag, förändringen av bostadstillägget, sänkningen av inkomsttaket i sjukförsäkringen, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning, förändringarna i a-kassan. 4 Decil 1 omfattar de tio procent lägsta bruttoinkomsterna medan decil 10 omfattar de tio procent högsta bruttoinkomsterna. Varje decilgrupp innehåller lika många individer. 3

4 Diagram 2. Män gynnas på kvinnors bekostnad Fördelningseffekter av regeringens budgetpropositioner, uppdelat på kön. 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Källa: Riksdagens utredningstjänst Oansvarig politik Regeringen presenterade ofinansierade förslag om 8 miljarder kronor för 2007 5. De har redan tecknat in 13 miljarder kronor utan finansiering, enligt egna beräkningar för 2008 6. Sammanlagt blir det 21 miljarder kronor i ofinansierade förslag för 2007 och 2008. I vårpropositionen 2007 bedömde regeringen att Riksbanken kommer att behöva höja reporäntan med en procentenhet mer än vad Riksbanken då bedömde vara nödvändig för att kyla av den överhettade ekonomin. Höjda räntor får stora konsekvenser för människors boendekostnader. Räntekostnaden för ett rörligt villalån på en miljon kronor har ökat med cirka 7 000 kronor efter ränteavdrag per år sedan regeringen tillträdde i höstas. 7 Regeringen tycks vidare oenig i hur stor del av reformerna i den kommande budgeten som ska finansieras. Finansminister Anders Borg har uttalat att en betydande del av reformerna måste vara finansierade. 8 Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson tycker att 75 procent är en tillräcklig finansieringsgrad. 9 Sven Otto Littorin däremot menar att budgeten ska vara finansierad krona för krona. 10 Vad är det egentligen som gäller? 5 Budgetpropositionen för 2008, tabell 4.9 Föreslagna förändringar och reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition samt pm från riksdagens utredningstjänst 2006:2119. 6 2007 års ekonomiska vårproposition, tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 7 Swedbank, rörligt lån. 8 Anders Borgs presskonferens i Almedalen 2007. 9 Göteborgsposten 070812 och TT 070828. 10 SvT, Rapport, 070822. 4

5 Ett skattesystem i förfall Regeringens samlade skattesänkningar är historiskt stora. Mellan 2006 och 2007 minskade skatteintäkterna med 65 miljarder kronor 11. Det innebär att den borgerliga regeringen, redan efter sin första budget, har genomfört hälften av de skattesänkningar på 130 miljarder kronor som moderaterna gick till val på 2002. Beräkningar från RUT visade att tidigare tillföll över 60 procent av de moderata skattesänkningsförslagen den tredjedel av befolkningen som tjänar mest, och bara 28 procent den halva av befolkningen som tjänar minst. Nya beräkningar visar nu att den halvan av befolkningen som tjänar minst endast får 16 procent av moderaternas beslutade skattesänkningar. För den tredjedel som tjänar bäst är situationen oförändrad - de tjänar lika mycket på moderaternas politik då som nu. 12 De nya moderaterna är därmed ännu orättvisare än de gamla. Den rikaste tiondelen av befolkningen tjänar nästan dubbelt så mycket på avskaffad förmögenhetsskatt som de övriga nio tiondelarna tillsammans, vilket framgår av diagram 3 nedan. Därtill betalas 63 procent av förmögenhetsskatten av män, och endast 37 procent av kvinnor. 13 Diagram 3. Effekter av avskaffad förmögenhetsskatt på decilgrupper Procent av den totala inkomstförändringen för befolkningen indelad i deciler. 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Riksdagens utredningstjänst Förvärvsavdraget Effekten av förvärvsavdraget är att sjuka, arbetslösa, frånvarande på grund av arbetsskada eller pensionärer inte bara får lägre inkomst utan dessutom höjd skatt. Förvärvsavdraget har även ökat skillnaderna mellan dem med låga och höga 11 Den ekonomiska vårpropositionen 2007, bilaga 1, s. 66. 12 RUT 2007:809. 13 RUT 2007:727. 5

6 inkomster. Över hälften av jobbavdraget går till personer med högre inkomster, de tre högsta decilerna. 14 Fastighetsskatten Inget av de två officiella förslagen från regeringen innebär att fastighetsskatten avskaffas. Den ersätts istället med andra skatter på boende. I praktiken föreslås en blå skatteväxling som innebär kraftigt lägre skatter för dem som bor i stora villor i attraktiva områden, medan alla andra får betala mer, troligtvis i form av en högre reavinstbeskattning. Beräkningar från RUT visar att omkring 35 000 hushåll kommer få en högre fastighetsskatt år 2008 i förhållande till år 2006. En stor del av dessa hushåll består av ensamstående och företrädesvis ensamma pensionärer. Inkomsten för dem uppgår i genomsnitt endast till 85 000 kronor per år. 15 Den borgerliga regeringen höjer fastighetsskatten för ensamstående och pensionärer med de lägsta inkomsterna. Samtidigt får pensionärerna betala högre skatt än andra på grund av att de inte omfattas av förvärvsavdraget. Jobben Arbetslösheten har sjunkit kraftigt det senaste året vilket är glädjande. Samtidigt ser vi att långtidsarbetslösheten inte sjunker. Det är inte förvånande eftersom regeringen valt att avveckla de åtgärder som riktade sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Och bristen på arbetskraft, så kallade flaskhalsar, börjar bli ett stort bekymmer för många företag och branscher 16. Samtidigt som många fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Trots det har regeringen konsekvent negligerat arbetsgivarnas ökade behov av utbildad arbetskraft samtidigt som arbetsförmedlingens verktygslåda har tömts rekordsnabbt. Sedan regeringen tillträdde har effektiva insatser för att utbilda dagens och framtidens jobb, bland annat genom arbetsmarknadsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning (KY), försvunnit. Arbetslösa kan inte längre räkna med stöd i form av praktik och utbildningar som leder till jobb. I vissa fall har man till och med fått avbryta pågående utbildningar därför att arbetsförmedlingen inte längre har resurser och pengar. 17 Antalet programplatser har minskat med 51 000 till i genomsnitt 90 000 under år 2007. 18 14 RUT 2007:847. 15 RUT 2007:1676. 16 Ur tidningen Arbetsmarknad maj 2007: Enligt Ams uppgav 30 procent av 9 000 företag som tillfrågades att de haft eller har stora rekryteringsproblem. Bristen är störst inom industrin, teknik, data, bygg och serviceyrken inom privat sektor. En viss brist finns inom högskoleyrken i offentlig sektor. 17 AMS pressmeddelande 070426 Jobb- och utvecklingsgarantin medför förändringar i arbetsförmedlingens planering. 18 AMS. 6

7 Ett annat oroande tecken är att långtidsarbetslösheten bland ungdomar snarare har stigit än sjunkit trots högkonjunkturen. Huvudsakligen är detta en följd av att regeringen kraftigt skurit ned antalet programplatser. Därmed har konkurrensen om de få kvarvarande platserna hårdnat. I genomsnitt går det nu tre långtidsarbetslösa ungdomar på varje utbildningsplats och 8 000 färre ges i dag möjligheter att delta i specialprogram för unga, jämfört med samma period förra året. 19 Därutöver riskerar regeringens nyligen införda jobb- och utvecklingsgaranti att bli ett fiasko. Den inträder först efter 300 dagars arbetslöshet och dränerar alla de kvarvarande resurserna för att tidigt kunna matcha arbetssökande mot lediga jobb. Diagram 4. Andel arbetslösa ungdomar och långtidsarbetslösa i relation till total arbetslöshet - Procent, säsongsrensade data 35 30 Andelen ungdomsarbetslösa Andelen långtidsarbetslösa 35 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Källa: AMS 0 A-kassan När den borgerliga regeringen gjorde a-kassan sämre och dyrare tog de samtidigt ett stort kliv i avvecklingen av den svenska modellen. Försämringarna i a-kassan drabbar alla löntagare. Risken att bli arbetslös är högre för dem med låg utbildning liksom den är högre bland dem som är födda i andra länder. Kvinnor är oftare arbetslösa än män. Det är tydligt att arbetslösheten styrs av klass, kön och etnisk tillhörighet. Kraftigt sänkt a-kassa tvingar arbetslösa att i förlängningen acceptera jobb med låga löner och dåliga villkor. 19 Tidningen Arbetsmarknaden, juni. 7

8 100 000-tals personer har redan lämnat a-kassan till följd av ökade egenavgifter. 20 På sikt leder det till flykt från facket och lägre organisationsgrad. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring raserar kopplingen mellan fack och a- kassa vilket ger lägre facklig organisationsgrad. Konsekvensen blir att löntagarnas ställning försvagas, kollektivavtalen urholkas och arbetsmarknaden riskerar en lönepress nedåt. En aktiv arbetsmarknadspolitik och en stark arbetslöshetsförsäkring ska samverka för att stimulera till kompetensutveckling och vidareutbildning. Regeringens politik går i motsatt riktning. Den försvårar människors utveckling och syftar bara till att spara på de mest utsatta. För de grupper som löper störst risk att få sämre ekonomi vid arbetslöshet, kommer detta knappast att öka viljan till omställning. Kompetens och kunnande kommer inte att stärkas för att dessa får sämre ekonomi, tvärtom. Sänkningen av a-kassan från 80 till 65 procent drabbar i synnerhet äldre och lågutbildade som har arbetat i yrken och branscher med stora strukturomvandlingar. Anställningstrygghet och kollektivavtal Trots regeringens tal om att kollektivavtalen 21 är viktiga, så lägger den förslag som syftar till att försvaga kollektivavtalens ställning. Ett konkret exempel: Gå från anställd till företagare men utföra samma jobb för samma chef och företag som tidigare. Och gör det från den ena dagen till den andra. Det är en av konsekvenserna som kan bli verklighet om reglerna för F-skattesedlar ändras på det sätt som regeringen vill. I praktiken betyder det att arbetsrätten blir frivillig för arbetsgivarna. De kan säga att det råder arbetsbrist och säga upp sina anställda ena dagen, för att nästa dag välkomna samma personer som egna företagare med F-skattsedel. 22 Eftersom kollektivavtalen endast gäller anställda och inte egna företagare kan kollektivavtalen kringgås. Regeringen har tillsatt en utredning för att luckra upp kraven för att få F-skattesedel. I utredningsdirektiven görs ingen begränsning för att motverka att kollektivavtalen kringgås. Företagsklimat Den borgerliga regeringen valdes bland annat på löftet om att det skulle bli billigare att anställa. Landets småföretagare förväntade sig därför en rejäl sänkning av arbetsgivaravgiften vid årsskiftet. Men istället blev det en kraftig höjning för de minsta företagarna, samtidigt som den utlovade sänkningen av arbetsgivaravgiften för 20 I slutet av juli hade a-kassorna totalt 3 485 540 medlemmar, en minskning med drygt 300 000 sedan årets början. Det visar siffror från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). TT 070822. 21 Antalet anställda som omfattas av kollektivavtal är 3,3 miljoner. Inklusive hängavta l= 3,6 miljoner. 92 procent av de anställda täcks av kollektivavtal inklusive hängavtal (hängavtal 7 %), Medlingsinstitutet 2006. 22 I dag måste man ha fler uppdragsgivare för att få F-skattesedel. 8

9 vissa tjänsteföretag sköts på en osäker framtid. För företagare med två, tre anställda handlar det om en arbetsgivaravgiftshöjning på 37 000 kronor om året. Till och med när hänsyn tas till regeringens skatteförändringar för fåmansföretagen förlorar småföretagarna, enligt RUT:s beräkningar, omkring 25 000 kronor årligen på regeringens politik. Förlorad andra chans Grundskola En omodern sorteringsskola träder fram allt tydligare. Sjuåringar ska utvärderas med betygsliknande omdömen. Det uppmuntrar inte till lärande utan riskerar att sätta stämplar på barn. Samtidigt visar undersökningar att en sammanhållen skola ger bäst resultat. 23 Lärande bygger på lust och skolan ska bygga upp barns självförtroende, inte bryta ner det. Skolministern undviker att lösa de verkliga och svåra problemen i skolan. Enkla lösningar på svåra problem presenteras, till exempel beslagtagande av mobiltelefoner. För att alla ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan i lugn och ro krävs ökade resurser till de elever som har det tuffast och till de skolor där problemen finns. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Därför måste skollagen skärpas när det gäller konfessionella friskolor. Skolverket måste få ökad insyn och befogenheter att agera när det upptäcker brister hos friskolor och kommunernas inflytande vid etablering av friskolor öka. Det är mycket oroande att extrema sekter som till exempel Plymouthbröderna har fått tillstånd att starta friskola. Gymnasieskolan Även de ungdomar som väljer yrkesutbildningarna behöver breda baskunskaper för att klara sig på framtidens arbetsmarknad. En gång i tiden räckte det med sex års folkskola. Idag kräver även de enklaste arbetena inom industrin eller servicesektorn grundläggande kunskaper. Både fackföreningsrörelsen och näringslivet har påpekat att Sverige kommer att behöva mer utbildad arbetskraft. Kvaliteten i yrkesutbildningarna behöver förstärkas. Men regeringen för en helt motsatt politik när de vill sänka ambitionerna på de yrkesförberedande programmen. När endast de teoretiska inriktningarna i gymnasieskolan ska ge högskolebehörighet skapar man återvändsgränder i utbildningssystemet. Barns bakgrund och föräldrarnas utbildning kommer att få allt större betydelse för barnens val av utbildning och yrke. Vuxenutbildning Den borgerliga regeringen slaktar den svenska vuxenutbildningen. En tredjedel av det statliga bidraget till komvux har försvunnit. Det motsvarar 20 000 23 I OECD:s rapporter: Knowledge and Skills for Life (PISA 2000 redovisningen), Learning for Tomorrow s World (PISA 2003 redovisningen) och School Factors Related to Quality and Equity (policyslutsatser från PISA 2000). 9

10 platser på komvux. De pengar som blir kvar ingår i det generella bidraget till kommunerna, vilket innebär att de inte garanteras vuxenutbildning. Rekryteringsbidraget, som under förra året gav 16 000 vuxna med kort utbildning eller funktionshinder ekonomiska möjligheter att ta extra tid för att klara studier, finns inte längre. Syftet var att underlätta för dem som annars troligen inte skulle studera. Även bidraget till fackliga organisationer, handikapporganisationer m.fl. för uppsökande verksamhet till vuxenstudier har avskaffats. Likaså stora delar av bidraget till korttidsstudier som innebar en chans att komplettera tidigare korta utbildningar. Högre utbildning Under 1990-talet byggdes Sveriges högskolor och universitet ut med över 100 000 platser. Arbetsmarknaden efterfrågade då som nu mer utbildad arbetskraft. Utbyggnaden är nu stoppad av regeringen. Och det trots vetskapen om att högskolan måste byggas ut de kommande åren för att möta växande ungdomskullar. Regeringen har beslutat om hårdare antagningsregler för att komma in på högskolan. Många grupper kommer nu att stängas ute från högre utbildning. Mest tydligt blir det när den så kallade 25:4 regeln, som gav vuxna med arbetslivserfarenhet en andra chans till studier, tas bort. Möjligheterna att gå mellan studier och arbetsliv försvåras nu och den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer att öka. Antagningsreglerna blir otydliga, då olika regler kommer att gälla beroende på vilket år man är född. Oklara och skiftande regler är ett effektivt verktyg att stänga ute ungdomar från familjer utan studietradition från utbildning. De nya antagningsreglerna till högskolan kommer att innebära att de språkval man gör i tidiga tonåren kommer att påverka möjligheterna till högskolestudier senare i livet. Den borgerliga regeringen har svikit sitt vallöfte om att en procent av BNP ska gå till den civila forskningen. I år minskar istället anslagen till forskning för första gången på lång tid. 24 Socialförsäkringarna Den borgerliga regeringen har sänkt ersättningsnivåerna för sjuka och föräldralediga. Regeringen har också tagit bort arbetsgivarens skyldighet att utreda den anställdes rehabiliteringsbehov. Samtidigt har de minskat Försäkringskassans personal med över 1 500 personer. Sänkt dagersättning till sjuka och föräldralediga Regeringen inledde mandatperioden med att sänka ersättningsnivån för sjuka och föräldralediga. Sänkningen berör alla dagersättningar och innebär att den enskilde 24 SCB. 10

11 från och med årsskiftet fick en lägre sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vid beräkning av dagersättningen. 25 Sänkt tak i sjukförsäkringen och tillfälliga föräldrapenningen Den socialdemokratiska regeringen höjde taket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006, så att de allra flesta skulle få 80 procent i ersättning när man blir sjuk, föräldraledig eller vårdar sina sjuka barn. Den borgerliga regeringen sänkte taket igen den 1 januari 2007. 26. Försämringen drabbar familjer med svårt sjuka barn särskilt hårt. Försämrad ålderspension för förtidspensionärer Den 1 januari 2007 sänkte regeringen ålderspensionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, genom att den antagandeinkomst som ligger till grund för ålderspensionen sänktes från 93 till 80 procent. 27 Ålderspensionen försämras kraftigt för alla som mist sin arbetsförmåga genom sjukdom, trafikskador eller utslitning i arbetslivet. Vi har bett RUT att beräkna vilka ekonomiska effekter regeringens förslag om minskad pensionsrätt får för förtidspensionärer. För de som tidigt i vuxenlivet får förtidspension blir ålderspensionen över 1 000 kronor lägre i månaden. Men även för de som senare i livet tvingas avsluta sitt arbetsliv på grund av utslitning, blir effekterna kännbara. En minskning av ålderspensionen med 500-600 kronor i månaden ger en total minskning på över 100 000 kronor. 28 Vårdnadsbidraget 29 Den borgerliga regeringen inför ett kommunalt vårdnadsbidrag från och med 1 juli 2008. Det ska finansieras av kommunerna utan några extra tillskott. Vårdnadsbidraget måste förmodligen finansieras inom kommunens budget för barnomsorg. En nedskärning av förskolornas resurser blir mycket kännbar kraftigt sänkt kvalitet genom större barngrupper och lägre personaltäthet. Det är kvinnorna som i praktiken stannar hemma medan männen måste jobba ännu mer för att försörja familjen. Det ger mindre tid för barnen med deras pappor. Ett kommunalt 25 I avvaktan på regler för historisk SGI, införde regeringen från första januari att SGI:n multipliceras med 0,989 med konsekvens att den enskilde får en lägre dagersättning med 1,1 procent. 26 Budgetpropositionen för 2007, Prop. 2006/07:1, Utgiftsområde 10. 27 Budgetpropositionen för 2007, Prop. 2006/07:1, Utgiftsområde 10, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. 28 RUT 2006:2068. 29 Bakgrund; Regeringen har presenterat fyra delar av sin familjepolitik. Det kommunala vårdnadsbidraget ska genomföras 1 juli 2008. Då ska också regeringens jämställdhetsbonus träda i kraft. Först 2009 planeras en barnomsorgspeng samt ökat pedagogiskt innehåll i förskolan, genomföras. Det kommunala vårdnadsbidraget ska utgå med 3000 kronor, är skattefritt kan utbetalas för barn mellan 1-3 år. Kommunernas kostnader för att införa vårdnadsbidraget har regeringen inte preciserat. Inga statliga medel är avsatta. 1 november 2007 kommer regeringens konkreta förslag att gå ut på remiss. 11

12 vårdnadsbidrag vänder sig dessutom i mycket hög grad till familjer med två familjeförsörjare. Om man vill förstärka drivkrafterna till att arbeta är vårdnadsbidraget direkt kontraproduktivt, eftersom det ger en stimulans till föräldrar att lämna arbetsmarknaden. Sjukvård Stopplagen Den 1 juli 2007 försvann de regler för sjukhusvården som förbjudit landstingen att sälja ut sina universitetssjukhus. Dessutom försvann förbudet för sjukhusen att blanda vanliga landstingspatienter och patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. Det borgerliga systemskiftet i sjukvården möjliggör alltså att plånboken kan avgöra väntetiden i vården och att våra gemensamma och högspecialiserade sjukhus kan hamna på börsen eller hos internationella riskkapitalister. Löftesbrott kring utförsäljning av sjukhusen Fredrik Reinfeldts uttalanden innan valet i olika partiledardebatter om att inga sjukhus skulle säljas ut har efter valet visat sig vara felaktiga och missvisande. Inom ett halvår lade regeringen Reinfeldt en proposition där Stopplagens regler slopades, vilket möjliggör just utförsäljningar av sjukhus och att patienter med privata försäkringar kan gå före andra patienter på våra sjukhus. Miljö När den borgerliga regeringen för ett år sedan presenterade sin första budget förklarade finansministern att man inte riktigt hunnit arbeta om samtliga delar i enlighet med den borgerliga regeringens politik. Fokus hade lagts på arbetsmarknadsfrågorna och miljöpolitiken hade man glömt. Eller medvetet nedprioriterat, efter Fredrik Reinfeldts uttalande i Almedalen 2006 om att det fanns viktigare frågor att ägna sig åt än miljön. 30 Det borgerliga styret har inneburit skrämmande lite konkret i fråga om nya propositioner och egna förslag. Havsmiljösatsningen har presenterats som stor nyhet vid minst tre tillfällen. 31 Satsningen blir dock inte större för det; 40 miljoner för 2007, 100 miljoner 2008 samt 150 och 200 miljoner för 2009-10. En halv miljard för havsmiljön pekas på men man förtiger att det handlar om överföring av medel från 30 DN 060706. 31 DN Debatt 11 april inför tjänstemannamöte i Saltsjöbaden om Östersjön, vårpropositionen 16 april, DN Debatt 8 juli inför politikerveckan i Almedalen. 12

13 anslaget för biologisk mångfald. Skogsvården får betala för havs- och vattenvården. 32 Följande försämringar har skett av väl inarbetade miljöstöd och styrmedel: Klimatinvesteringsprogrammen försvinner 2009. Programmen har gett stöd till kommuner, näringsliv och organisationer i deras gemensamma arbete på att begränsa utsläppen. Konverteringsbidragen för att byta ut oljeuppvärmningen mot förnybara alternativ försvinner. Bidragen har gett många hushåll chans till en miljövänligare uppvärmning. Minskat stöd för energieffektiviseringar. Sverige tappar fart i arbetet på energiomställningen. Utrikesfrågor Biståndspolitik Gunilla Carlsson (m) torde vara den enda ministern som tycker sig ha för mycket pengar. Hon har bland annat sagt att En del skulle kalla det privilegium. Jag skulle kalla det en förbannelse 33. Moderaterna har länge velat skära ner på det svenska biståndet men tvingades i förhandlingarna med de andra regeringspartierna behålla enprocentsmålet. Istället urholkar man nu biståndet underifrån genom avskrivningar med 1,5 miljarder från biståndsramen fattigdomsbekämpningen - av svenska företags skulder för affärer i Afrika på 1970-talet. Dessutom flyttas pengar från biståndet till kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Enligt statsministern kan det nu bli aktuellt att skära i biståndet för att finansiera nya moderata skattesänkningar 34. Försvarspolitik Finansministerns utspel i Almedalen om att sänka nivån på försvarsanslaget med 4-5 miljarder kronor eller 10 procent protesterade den likaledes moderata försvarsministern emot. Striden fortsatte inför öppen ridå tills Mikael Odenberg tvingades lämna sin ministerpost. Sakerna tas i fel ordning och vi får en dubbel beredningsprocess som jag inte förstår hur den ska gå till. Beslutet om miljardbesparingar fattas utan att det finns något underlag till det, ansåg Odenberg. 35 32 BP 2007. 33 GP Ministern som inte vill ha mer 070625. 34 Ekot 070811. 35 Mikael Odenbergs presskonferens i samband med att han meddelade sin avgång. 13

14 Ung i dag Ungdomar framstår som en förlorargrupp i fråga om regeringens ekonomiska politik. Skattesänkningarna gynnar mest medelålders män och män från medelåldern fram till pensionen, den grupp som har högst inkomster och störst förmögenheter. Diagram 5 nedan visar hur ungdomar (och äldre) missgynnas av regeringens ekonomiska politik. Diagram 5. Fördelningsanalys av regerings politik utslaget på åldersgrupper 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 19-29 år 30-44 år 45-64 år 65-79 år 80 år eller äldre Källa: Riksdagens utredningstjänst 36 Äldre Pensionärsskatt Det jobbskatteavdrag som infördes 1 januari 2007 innebar att pensionärer som inte yrkesarbetar eller bedriver näringsverksamhet får en högre skatt på sina inkomster än vanliga löntagare. Den genomsnittliga kommunalskatten 2007 var 31,55 kronor och skattetabell 32 ger härvidlag följande skatteskillnader Månadsinkomst (kr) Löntagare, skatt (kr) Pensionär, skatt (kr) Skillnad (avrundad, kr) 10 000 1 984 2 402 +420 15 000 3 590 4 152 +560 20 000 5 228 5 946 +720 25 000 6 834 7 706 +870 Pensionärer med inkomster under 10 000 i månaden betalar 420 kronor mer i skatt än en löntagare (gäller samtliga inkomsttagare med 36 RUT 2007:1100. 14

15 månadsinkomst mellan 3 600 till 10 000 kronor). Skillnaderna kommer öka ytterligare när det andra steget i jobbavdraget genomförs. Uteblivet bostadstillägg De borgerliga partierna lovade i valrörelsen 2006 att höja bostadstillägget för ålderspensionärer respektive förtidspensionärerna lika mycket som i socialdemokraternas valmanifest. Det har inte skett. Ålderspensionärerna har fått en mindre höjning medan förtidspensionärerna helt fått stå utan förbättring. Skatt på trafikförsäkringspremien Skatten på trafikförsäkringspremier tas ut av försäkringsbolagen som sin tur höjer fordonsägarnas trafikförsäkringspremier. En genomsnittlig premie för en privatägd personbil är idag cirka 2 200 kronor. Med den nya skatten blir premien cirka 2 900 kronor. I detta fall ökar alltså premien med ungefär 700 kronor per år, eller cirka 60 kronor per månad. För en pensionär med låg pension blir det en dyr skatt för en bil hon fortfarande behöver, men kanske inte längre nyttjar i samma utsträckning som när hon förvärvsarbetade. För en person som bor i glesbygd eller en bit bort från köpcentrum blir det dessutom svårare att avstå från sin bil. 15