Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården

VINNOVA Rapport VR 2013:04 Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården Halvtidsutvärdering Martin Fröberg, Pauline Mattsson, Jens Sörvik & Anna Zingmark

Titel : Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården - Halvtidsutvärdering Författare: Martin Fröberg, Pauline Mattsson, Jens Sörvik & Anna Zingmark - Ramböll Serie: VINNOVA Rapport VR 2013:04 ISBN: 978-91-86517-87-8 ISSN: 1650-3104 Utgiven: Juni 2013 Utgivare: VINNOVA - Verket för Innovationssystem/Swedish Governmental Agency for Innovation Systems Diarienr : 2012-01411 VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet. Vår uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. VINNOVAs vision är att Sverige ska vara ett globalt ledande forsknings- och innovationsland som är attraktivt att investera och bedriva verksamhet i. Vi främjar samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Det gör vi genom att stimulera ökat nyttiggörande av forskning, investera långsiktigt i starka forsknings- och innovationsmiljöer och genom att utveckla katalyserande mötesplatser. VINNOVAs verksamhet är även inriktad på att stärka internationell samverkan. Vi fäster stor vikt vid att samspela med andra forskningsfinansiärer och innovationsfrämjande organisationer för större effekt. Varje år investerar VINNOVA drygt 2 miljarder kronor i olika insatser. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Vi är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. VINNOVA bildades 1 januari 2001. Vi är drygt 200 personer och har kontor i Stockholm och Bryssel. Generaldirektör är Charlotte Brogren. I publikationsserien VINNOVA Rapport publiceras externt framtaget material som genererats inom ramen för program och projekt som finansierats av VINNOVA. Det kan röra sig om rapporter från enskilda projekt, men även om synteser, utvärderingar, översikter, kunskapssammanställningar, debattskrifter och strategiskt viktiga arbeten. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Information där återgivande av VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden kan förekomma. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys och Rapport säljs via Fritzes, www.fritzes.se, tel 08-598 191 90, fax 08-598 191 91 eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s publications are published at www.vinnova.se

Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården Halvtidsutvärdering av Martin Fröberg, Pauline Mattsson, Jens Sörvik & Anna Zingmark

Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll-management.se

Förord VINNOVA har inom ramen för regeringsuppdraget (N2008/7291/FIN) Uppdrag att genomföra en satsning med syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården startat programmet Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården. Inom programmet finansieras sex innovationsslussar med start mars 2010. Syftet med programmet är att ge stöd för att bygga upp/vidareutveckla innovationsslussar som ska: ta till vara, utveckla och kommersialisera idéer från hälso- och sjukvården fungera som kontaktnoder för företag och underlätta introduktionen av innovationer inom hälso- och sjukvården I den här rapporten presenterars en halvtidsutvärdering av programmet Innovationsslussar inom hälso- och sjukvård. Syftet med halvtidsutvärderingen är att visa på de resultat som har uppkommit inom programmet, samt att lära av vad som har varit framgångsrikt och vad som kan utvecklas. Rapporten riktar sig till projekten inom programmet, som en inspiration och guide i det fortsatta arbetet i projekten. VINNOVA använder också resultaten i rapporten för att sprida information om programmet samt inför utformningen av nya insatser. Vår förhoppning är att rapporten ska ligga till grund för beslutsfattare och strateger inom politik, hälso- och sjukvård och företag. Utvärderingen bör också vara användbar för nya liknande projekt som startas, t ex inom VINNOVAs program Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Utvärderingen har utförts av Ramböll Management Consulting AB, Martin Fröberg, Pauline Mattsson och Anna Zingmark, på uppdrag av VINNOVA. Kontaktperson på VINNOVA har varit Elisabet Nielsen. Ett varm tack riktas härmed till samtliga som bidragit till denna halvtidsutvärdering. VINNOVA i april 2013 Charlotte Brogren Generaldirektör Jenni Nordborg Enhetschef Bioentreprenörskap Avdelning Hälsa

Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 12 1.1 Om satsningen... 12 1.2 Halvtidutvärderingens syfte och ambition... 13 1.3 Genomförande av halvtidsutvärderingen... 13 1.4 Metod och material... 14 1.4.1 Dokumentstudier... 14 1.4.2 Intervjuer... 15 1.4.3 Lärandeseminarium... 15 1.4.4 Enkätundersökning med idébärare/innovatörer/företag... 15 1.5 Disposition för rapporten... 16 2 Genomförande... 17 2.1 Innovationsslussarnas organisering... 18 2.1.1 Huvudman och finansiering... 19 2.1.2 Organisation... 19 2.1.3 Innovationsslussarnas kompetens... 20 2.2 Beskrivning av innovationsslussarnas arbete... 23 2.2.1 Idéer inifrån hälso- och sjukvården... 23 2.2.2 Innovationsslussarnas arbete mot företag... 30 2.2.3 Aktiviteter inom upphandling... 35 2.2.4 Innovationsslussarnas kommunikationsarbete... 36 2.3 Samverkan mellan innovationsslussarna... 39 2.4 VINNOVAs roll i genomförandet... 39 3 Utfall/Relevans... 41 3.1 Idéer inkomna från de anställda inom hälso- och sjukvård... 42 3.1.1 Innovationsslussarnas idéföde... 42 3.1.2 Innovationsslussarnas utvecklingsprojekt 2010-2011... 44 3.1.3 Innovationsslussarnas utvecklingsprojekt i september 2012... 44 3.1.4 Andel kvinnor i idéflöde och utvecklingsprojekt 2010 2011... 45 3.2 Kontakter med näringslivet... 46 3.3 Resultat... 47 3.3.1 Implementerade produkter och tjänster... 47 3.3.2 Övriga resultat... 49 3.4 Relevans för kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården... 50 3.5 Innovationsslussarna arbete för långsiktig lösning... 52 4 Måluppfyllelse... 55 4.1 Mål på kort sikt... 55 4.2 Mål på lång sikt... 57

5 Slutsatser och rekommendationer... 61 5.1 Slutsatser... 61 5.1.1 Slutsatser genomförande... 61 5.1.2 Slutsatser utfall och relevans... 63 5.1.3 Slutsatser måluppfyllelse... 65 5.2 Rekommendationer... 66 5.2.1 Rekommendationer innovationsslussarna... 66 5.2.2 Rekommendationer VINNOVA... 67 5.2.3 Gemensamma rekommendationer innovationsslussarna och VINNOVA... 68 5.3 Förändringslogik... 68 Bilaga 1: Analysram... 74 Bilaga 2: Rambölls enkätundersökning idébärare och företag... 76

Sammanfattning Följande sammanfattning är indelat i ett avsnitt som är en sammanfattning av rapporten och ett avsnitt som kort svarar på de frågeställningar som definierades i VINNOVAs anbudsförfrågan till denna halvtidsutvärdering. Sammanfattning av rapporten Följande rapport är en redogörelse för den halvtidsutvärdering som Ramböll har genomfört av de sex innovationsslussar som delfinansieras av VINNOVA inom ramen för regeringsuppdraget N2008/7291/FIN: Uppdrag att genomföra en satsning i syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården. Halvtidsutvärderingen har genomförts under perioden maj november år 2012. Datainsamlingen har skett genom dokumentstudier, en enkätundersökning, intervjuer och seminarier. Resultaten från utvärderingen redovisas i denna rapport samt i sex olika delrapporter (en för varje innovationssluss). De sex innovationsslussarna finns i Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland och har tilldelats 4,5 7,5 miljoner kronor var av VINNOVA. Satsningen löper under en treårsperiod från april 2010. Innovationsslussarnas syften är att utveckla produkter/tjänster som kommersialiseras och/eller bidrar till att förbättra hälso- och sjukvården. Det finns också en ambition att innovationsslussarna ska göra hälso- och sjukvården till en mer attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda alternativa karriärvägar och nya möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Denna utvärdering visar på att satsningen på innovationsslussar bidrar till att förbättra hälso- och sjukvården. Innovationsslussarnas processer kan delas in i aktiviteter för att assistera personer som är anställda i hälso- och sjukvården som vill utveckla sina idéer (inifrån och ut), aktiviteter för att assistera företag som vill komma i kontakt med hälso- och sjukvården för att utveckla sina produkter/tjänster (utifrån och in) samt aktiviteter kopplade till offentlig upphandling. Innovationsslussarnas kommunikationsarbete handlar om att förankra verksamheten och att sprida information om sin verksamhet till idébärare inifrån hälso- och sjukvården och till företag. VINNOVA har valt att inta en passiv roll i genomförandet av satsningen. Alla sex innovationsslussar har upprättat processer för att fånga upp och utveckla idéer inifrån hälso- och sjukvården. Utvärderingen visar också att samtliga innovationsslussar arbetar med att assistera företag som vill komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Tre innovationsslussar (de i Stockholm, i Uppsala och i Östergötland) har upprättat egna processer för att tillgodose företagens behov. De övriga tre innovationsslussarna arbetar med partnerorganisationer för att möta företagens behov. Alla innovationsslussar arbetar med upphandling. 7

Innovationsslussarna i Skåne och i Stockholm är dem som har tydligast kommersiellt fokus och utvecklar främst produkter inom medicinsk teknik. Övriga fyra innovationsslussar har ett bredare fokus och arbetar med ett bredare spektrum av produkter och tjänster. Det finns också stora skillnader i hur innovationsslussarna är organiserade; vissa innovationsslussar arbetar med få anställda på en central enhet i landstinget medan andra har ett nätverk av personer som företräder innovationsslussarna. Skillnader återfinns också i innovationsslussarnas kompetenser. Den enkätundersökning som genomfördes inom ramen för halvtidsutvärderingen visar att de innovationsslussar som arbetar nära det regionala innovationssystemet upplevs som mer kompetenta än de innovationsslussar som i högre grad förlitar sig på intern kompetens. Ägandet av de utvecklade lösningarna som kommer inifrån hälso- och sjukvården skiljer sig mellan de olika innovationsslussarna. De innovationsslussar som har ett tydlig kommersiellt fokus (d.v.s. de i Skåne eller i Stockholm) arbetar med att själva äga och utveckla produkter/tjänster. De färdiga lösningarna säljs eller licensieras sedan till externa företag. Dessa innovationsslussar förlitar sig också på sin egen kompetens i högre grad än de övriga innovationsslussarna. De innovationsslussar som har ett bredare fokus arbetar med att idébäraren själva äger lösningen. Dessa innovationsslussar arbetar också i högre grad tillsammans med det omgivande innovationssystemet. Totalt uppskattar innovationsslussarna att de har fört diskussioner kring cirka 1 300 idéer (inifrån hälso- och sjukvården) och hjälpt cirka 450 företag att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Fram till december 2011 hade innovationsslussarna genomfört eller påbörjat cirka 230 utvecklingsprojekt inifrån hälso- och sjukvården. Innovationsslussarna arbetar i huvudsak med att utveckla produkter snarare än tjänster. Fram till september 2012 hade 43 produkter och en tjänst som utvecklats tillsammans med innovationsslussarnas implementerats i hälso- och sjukvården. Vidare hade arbetet resulterat i fyra patent och fyra mönsterskydd. 22 nya företag (varav 19 aktiebolag och tre enskilda bolag) har skapats tack vare samarbetet med innovationsslussarna sex av dessa företag hade försäljning under 2011. I utvärderingen har Ramböll identifierat ett antal utmaningar för att målen på lång sikt ska uppnås. De största utmaningarna återfinns inom arbetet med offentlig upphandling och kommersialisering av färdigutvecklade lösningar. Utifrån den analys som genomförts baserat på utvärderingen ger Ramböll elva rekommendationer till innovationsslussarna och till VINNOVA. Rekommendationerna behandlar det framtida arbetet inom bl.a. lärande, uppföljning och förankring. Svar på frågeställningar Hur kan innovationsslussarna förbättra sin verksamhet för att nå målen med utlysningen? Innovationsslussarnas verksamhet beskrivs i kapitel 2. De rekommendationer som ges i rapporten inkluderar att innovationsslussarna ska utveckla egna processer för företag, att utveckla regionala nätverk och att samarbeta närmare med innovationssystemet. Rekommendationerna i sin helhet återfinns i avsnitt 5.2. 8

Hur kan VINNOVA förbättra sitt arbete med innovationsslussarna för att de ska nå satsningens mål? VINNOVA har valt att inta en passiv roll i genomförandet av innovationsslussarna. De aktiviteter som utförs av VINNOVA beskrivs i avsnitt 2.4. De rekommendationer som ges i rapporten inkluderar att VINNOVA ska tydliggöra innovationsslussarnas roll i upphandlingsarbetet, utveckla framtagen förändringslogik, analysera de regionala innovationssystems betydelse och att ge innovationsslussarna stöd i förankringsarbetet. Rekommendationerna i sin helhet återfinns i avsnitt 5.2. Hur interagerar innovationsslussarna med företagen och hur kan dessa processer förbättras? De tre innovationsslussarna i Stockholm, Uppsala och Östergötland har utvecklat egna processer för att assistera företag som behöver kontakter i hälso- och sjukvården för att utveckla sina produkter och tjänster. De tre övriga innovationsslussarna arbetar med hjälp av externa organisationer för att tillgodose företagens behov. Innovationsslussarnas arbete med företag beskrivs i avsnitt 2.2.2. För att bättre nå ut till företagen rekommenderar Ramböll innovationsslussarna att arbeta med det regionala innovationssystemet. Ramböll rekommenderar också att samtliga innovationsslussar ska utveckla egna processer för att möta företagens behov. Rekommendationerna i sin helhet återfinns i avsnitt 5.2. Har man en lämplig process för att komma från idé till innovation som fått tillämpning i vården? Ramböll bedömer att samtliga innovationsslussar har lämpliga processer för att fånga upp och utveckla idéer som kommer från personer som arbetar inom hälso- och sjukvården. I avsnitt 2.2 beskrivs innovationsslussarnas arbete. Innovationsslussarna i Stockholm och i Skåne har utvecklat processer för utveckling av produkter inom medicinsk teknik. De andra innovationsslussarna har även utvecklat processer för produkter inom andra områden. Samtliga innovationsslussar behöver se över sina processer för hur man utvecklar tjänster. Ramböll anser vidare att samtliga innovationsslussar ska utveckla egna processer för att möta företagens behov. Hur samverkar innovationsslussarna med aktörer i det omgivande innovationssystemet? Innovationsslussarna i Skåne och i Stockholm är de innovationsslussar som har minst kontakt med det omgivande innovationssystemet. Här hänvisas de idéer som inte anses ha någon kommersiell bärkraft vidare till innovationssystemet. De idéer som anses ha kommersiell bärkraft utvecklas av innovationsslussarna själva. Övriga fyra innovationsslussar integrerar innovationssystemet i sina processer. Innovationsslussarna processer och samverkan med det omgivande innovationssystemet beskrivs i avsnitt 2.2. Vad har innovationsslussarna åstadkommit hittills i förhållande till satsningens syfte och mål? Innovationsslussarna har utvecklat strukturer för att fånga upp och utveckla idéer inifrån hälso- och sjukvården. Innovationsslussarna har också utvecklat processer för att 9

tillgodose företags behov och innovationsslussarna arbetar aktivt för att förankra den egna verksamheten. Fram till september 2012 hade 43 produkter och en tjänst som utvecklats tillsammans med innovationsslussarnas implementerats i hälso- och sjukvården. Vidare hade arbetet resulterat i fyra patent och fyra mönsterskydd. 22 nya företag (varav 19 aktiebolag och tre enskilda bolag) har skapats tack vare samarbetet med innovationsslussarna fem av dessa företag hade försäljning under 2011. Satsningens måluppfyllelse diskuteras i kapitel 4. Hur kan man på bästa sätt mäta effekterna av slussarnas arbete på lång och kort sikt? Inom ramen för denna utvärdering har Ramböll tagit fram en förändringslogik tillsammans med VINNOVA. I förändringslogiken listas satsningens aktiviteter samt vilka resultat och effekter som satsningen förväntas leda till. I avsnittet om förändringslogiken föreslås också olika indikatorer på hur effekterna kan mätas. Förändringslogiken återfinns i avsnitt 5.3. Gör innovationsslussarna skillnad? Ramböll gör bedömningen att innovationsslussarnas arbete har en positiv inverkan på hälso- och sjukvården. Detta beskrivs i avsnitt 3.4. Hur ska man motivera existensen av en innovationssluss i regionen/landstinget? Svaret på denna fråga återfinns på flera olika ställen i rapporten. Dels tas det upp i avsnitt 2.2.4 som beskriver innovationsslussarnas kommunikationsarbete, dels tas frågan upp i kapitel 5. För att kunna förankra verksamheten är det viktigt att innovationsslussarna kan påvisa vilka resultat som arbetet bidrar till att skapa. För att kunna genomföra en uppföljning rekommenderar Ramböll VINNOVA och innovationsslussarna att gemensamt skapa enhetliga definitioner och att försöka mäta vilken skillnad enskilda produkter och tjänster bidrar till. Uppföljning och förändringslogik diskuteras i avsnitt 5.3. Hur får man en varaktig verksamhet efter VINNOVAS finansiering har avslutats? Detta är en fråga som är besläktad med frågan för hur man ska motivera existensen av innovationsslussarna. Som återges i avsnitt 3.5 finns det en vilja i alla sex län att innovationsslussarnas verksamhet ska bli permanent, även om detaljerna för hur verksamheterna ska finansieras inte är klara i dagsläget. Finns det lärdomar från innovationsslussarna som bör beaktas vid arbetet med det nya regeringsuppdraget Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorgen? Definitionen av testbädd är enligt VINNOVA: En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg kan testa, utveckla samt införa nya produkter, tjänster, processer och organisatoriska lösningar. Testbäddarna ska bidra till nya innovationer som kommer till användning inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg 10

Ramböll bedömer att de lärdomar som testbäddarna kan dra nytta av i sin verksamhet återfinns i innovationsslussarnas processer mot företag (avsnitt 2.2.2), ägande av utvecklade produkter (2.2.1) och i innovationsslussarnas kommunikationsarbete (2.2.4). För att kunna styra och förankra sin verksamhet på sikt är det viktigt för innovationsslussarna att de kan följa upp de resultat som arbetet skapar. Förändringslogiken återfinns i avsnitt 5.3 och kan fungera som inspiration även för testbäddarna. 11

1 Inledning 1.1 Om satsningen Inom ramen för regeringsuppdraget (N2008/7291/FIN) Uppdrag att genomföra en satsning i syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården har VINNOVA finansierat sex innovationsslussar. Satsningen genomförs i samråd med Almi Företagspartner AB, Innovationsbron samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och löper under tre år med start 2010. Total finansiering är 80 miljoner kronor, varav VINNOVA står för ungefär hälften. De sex innovationsslussarna finns i Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland och har tilldelats 4,5 7,5 miljoner kronor vardera av VINNOVA. Innovationsslussarna arbetar med att ta hand om idéer från anställda inom hälso- och sjukvården som har potential att omvandlas till innovationer för hälso- och sjukvården, ett så kallat inifrån- och utperspektiv. Innovationsslussarna ska även säkerställa möjligheter för företag att utveckla innovationer i samarbete med hälso- och sjukvården, ett så kallat utifrån- och inperspektiv. Satsningens programlogik är utvecklad av VINNOVA och återfinns i Figur 1. Programlogiken är indelad i övergripande syfte, aktiviteter, mål på kort sikt och mål på lång sikt. Figur 1 Satsningens programlogik Övergripande syfte Att ge stöd för att bygga upp/vidareutveckla innovationsslussar som ska: - ta till vara, utveckla och kommersialisera idéer från hälso- och sjukvården - fungera som kontaktnoder för företag och underlätta introduktionen av innovationer inom hälso- och sjukvården Aktiviteter Mål kort sikt Mål lång sikt Innovationsslussarna lotsar företag och enskilda personer från idé till kommersialisering Innovationsslussarna inspirerar och informerar om sin verksamhet för att attrahera fler idébärare Att fem innovationsslussar har etablerats genom samverkan mellan offentlig verksamhet inklusive Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB samt med näringsliv och sjukvårdens system för upphandling Att innovationsslussarna genom en strukturerad process har påbörjat att stödja, ta till vara och kommersialisera samt implementera potentiella produkt och tjänsteinnovationer inom hälso- och sjukvård Välutvecklade slussar som tar till vara idéer inom hälso- och sjukvården, fungerar som noder för företag /innovationsupphandling Slussarna etablerat god förmåga och erfarenhet av att kommersialisera /implementera idéer för produkter och tjänster inom hälso- och sjukvården Innovationsslussarna har genererat nya produkter och tjänster som har ökat kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården Ökat antal patent och licenser samt ökat nyföretagande inom hälso- och sjukvårdsområdet Ökad samverkan mellan företag och hälso- och sjukvården Ökad innovationsupphandling som lett till högre kvalitet och effektivare hälsooch sjukvård samt ökad tillväxt för företag i Sverige Tillväxt hos företag och ökat intresse hos personalen inom hälso- och sjukvården att vidareutveckla idéer för nya produkter och tjänster Källa: VINNOVAs avropsförfrågan 2012-01036 12

1.2 Halvtidutvärderingens syfte och ambition Inom ramen för denna halvtidutvärdering har Ramböll skrivit en huvudrapport och sex delrapporter (en för varje innovationssluss). I delrapporterna redovisas och analyseras de enskilda innovationsslussarnas bakgrund, arbete, resultat och vilka frågeställningar de står inför kopplat till förankring. Delrapporterna innehåller också rekommendationer. I denna huvudrapport redovisas de övergripande resultaten vad avser genomförande, utfall, relevans och måluppfyllelse som tillsammans understödjer de rekommendationer som återfinns i slutkapitlet av denna rapport. Den sammanfattande rapporten ska delges Näringsdepartementet, VINNOVA och Innovationsslussarna. De individuella rapporterna ska användas av såväl ledningen inom landsting/regioner som de som arbetar aktivt med innovationsslussen. Dessutom är delrapporterna av intresse för det regionala innovationssystemets aktörer. I den anbudsförfrågan som utgör grund för denna halvtidsutvärdering definieras ett antal frågor som VINNOVA vill ha svar på. Dessa frågeställningar återfinns i figur 2. Figur 2 Avropsförfrågans frågeställningar Genomförande Måluppfyllelse Relevans Hur kan innovationsslussarna förbättra sin verksamhet för att nå målen med utlysningen? Hur kan VINNOVA förbättra sitt arbete med innovationsslussarna för att de ska nå satsningens mål? Hur interagerar innovationsslussarna med företagen och hur kan dessa processer förbättras? Har man en lämplig process för att komma från idé till innovation som fått tillämpning i vården? Hur samverkar innovationsslussarna med aktörer i det omgivande innovationssystemet? Vad har innovationsslussarna åstadkommit hittills i förhållande till satsningens syfte och mål? Hur kan man på bästa sätt mäta effekterna av slussarnas arbete på lång och kort sikt? Gör innovationsslussarna skillnad? Hur ska man motivera existensen av en innovationssluss i regionen/landstinget? Slutsatser Hur får man en varaktig verksamhet efter VINNOVAS finansiering har avslutats? Finns det lärdomar från innovationsslussarna som bör beaktas vid arbetet med det nya regeringsuppdraget Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorgen? Källa: VINNOVAs avropsförfrågan 2012-01036 1.3 Genomförande av halvtidsutvärderingen Halvtidsutvärderingen kan delas in i fyra moment: uppstart, datainsamling, analys/rapportskrivning och lärande. Utvärderingen påbörjades i maj och avslutades i november år 2012. Baserat på programbeskrivningen, samt på kunskap från tidigare studier kring innovationsslussar och testbäddar har Ramböll tagit fram en analysram för att fånga de 13

mest relevanta frågeställningarna. Nedan återfinns en sammanfattning av analysramen. En analysram används för att fånga upp viktiga frågeställningar kopplat till de områden som utvärderingen fokuserar på. Analysramen i sin helhet återfinns i rapportens bilaga. Tabell 1 Sammanfattning analysram Analysmoment Genomförande/Utfall Relevans/Måluppfyllelse Delar Organisation och finansiering Innovationsslussarnas arbete Innovationsslussarnas utfall Samverkan mellan VINNOVA och innovationsslussarna Resultat och effekt Slutsatser 1.4 Metod och material De huvudsakliga datakällorna som använts för denna rapport är intervjuer med representanter för innovationsslussarna, personer inom hälso- och sjukvården, företag som varit i kontakt med innovationsslussarna och en enkätundersökning med personer som varit i kontakt med innovationsslussarna i syfte att få assistans med sin idé/innovation. Lägesrapporteringar 1 till VINNOVA och enkätundersökningar 2 med innovationsslussarna har också analyserats och därigenom har Ramböll kunnat ta del av bl.a. kvantitativa data avseende idéflöde, kommunikationsarbete och antal utvecklingsprojekt. Inom ramen för utvärderingen har Ramböll genomfört ett lärandeseminarium tillsammans med VINNOVA och innovationsslussarna. I november 2012 genomfördes en workshop i regi av Ramböll tillsammans med representanter från VINNOVA gällande satsningens förändringslogik. De slutsatser som kom fram under lärandeseminariet och workshopen har även integrerats i utvärderingsrapporten. De olika datakällorna presenteras kortfattat nedan. 1.4.1 Dokumentstudier Vid sidan av innovationsslussarnas projektansökan och lägesrapporter (två per år totalt fyra rapporter) har Ramböll även tagit del av de två årliga enkätuppföljningar som VINNOVA genomfört kring genomförda aktiviteter, flöde av idéer och resultat. I lägesrapporterna till VINNOVA redogör innovationsslussarna för hur arbetet löper i relation till den projektplan som sattes upp i projektansökan. I lägesrapporterna ingår också redovisning av upparbetade kostnader, någonting som faller utanför ramen för 1 Lägesrapporterna innehåller en summering av upparbetade kostnader och skickas in till VINNOVA från varje innovationssluss var för sig varje halvår 2 Enkätundersökningarna har genomförts varje år och innehåller information om arbetssätt, förankring, idéflöde, kommunikationsarbete, antal utvecklingsprojekt, antal företagskontakter, nystartade företag och äganderättsfrågor 14

denna utvärdering. VINNOVAs enkätundersökningar har använts som källa i denna utvärdering för att följa innovationsslussarnas verksamhet vad gäller idéflöde, antal utvecklingsprojekt, arbetssätt, förankring, kommunikationsarbete, antal företagskontakter, nystartade företag och äganderättsfrågor. Enkäterna har kompletterats genom muntlig och skriftlig kommunikation med innovationsslussarna. 1.4.2 Intervjuer Inom ramen för halvtidsutvärderingen har Ramböll genomfört 23 intervjuer på plats med personer som arbetar aktivt med innovationsslussarna. Intervjuer har även genomförts med de programansvariga på VINNOVA. Utöver de intervjuerna har Ramböll genomfört fem telefonintervjuer med beslutsfattare på landstingen/regionerna och 18 intervjuer med idébärare/innovatörer/företag som varit i kontakt med innovationsslussarna. Gruppintervjuer har genomförts med representanter för innovationsslussarna på plats för att diskutera de frågor som berör innovationsslussarnas framtida verksamhet och förankring. Ramböll har använt sig av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att en intervjuguide har använts för att säkerställa att viktiga frågeställningar behandlas under intervjun, samtidigt som intervjuaren har utrymme att ställa följdfrågor och respondenten har utrymme att resonera fritt och diskutera frågor som inte ingår i intervjuguiden. Intervjuerna med idébärare som varit i kontakt med respektive innovationssluss har genomförts med personer som innovationsslussarna själva har valt ut. Det kan antas att innovationsslussarna har valt ut personer som har varit framgångsrika i att utveckla sina innovationer. Det finns därmed en risk för att dessa personer inte är representativa för alla personer som har varit i kontakt med innovationsslussarna. 1.4.3 Lärandeseminarium Lärandeseminariet genomfördes i Rambölls lokaler tillsammans med programansvariga från VINNOVA samt representanter från samtliga sex innovationsslussar. Lärandeseminariet syfte var att lyfta olika aspekter av utvärderingen och skapa ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan innovationsslussarna. Resultaten från diskussionerna har integrerats i denna rapport samt i delrapporterna om innovationsslussarna. 1.4.4 Enkätundersökning med idébärare/innovatörer/företag Syftet med enkäten har varit att erhålla information om intryck av innovationsslussarnas arbete, hur de personer som varit i kontakt med innovationsslussarna fick reda på innovationsslussarnas existens, vilka behov dessa personer hade när de tog kontakt med innovationsslussen och vad de skulle ha gjort om inte innovationsslussen funnits. Kontaktuppgifter till de personer som varit i kontakt med innovationsslussarna tillgängliggjordes av innovationsslussarna. Ramböll erhöll kontaktuppgifter till 328 personer som varit i kontakt med innovationsslussarna, varav 159 personer helt eller delvis besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 48,5 procent. 15

Tabell 2 Fakta Rambölls enkätundersökning Innovationssluss Antal utskick Antal svar Procent Innovator Skåne 52 23 44 % SLL Innovation 45 16 36 % Innovation Akademiska 96 47 49 % Innovationssluss Västerbotten 19 15 79 % Västra Götalandsregionens Innovationssluss 25 13 52 % Innovationssluss Östergötland 91 45 49 % Alla 328 159 48 % Källa: Rambölls enkätundersökning 2012 Vad som är en bra svarsfrekvens beror på vilken målgrupp enkäten riktar sig till, vilken relation avsändaren har till respondenterna samt hur enkäten är utformad. För en webbenkät kan en svarsfrekvens på 48 procent betraktas som normal. 1.5 Disposition för rapporten Denna rapport är uppdelad i fem kapitel. Kapitel 2 handlar om innovationsslussarnas genomförande och tar upp innovationsslussarnas arbetssätt; hur de är organiserade/ finansierade, vilken kompetens innovationsslussarna har samt hur innovationsslussarna arbetar inifrån och ut (d.v.s. med personer som är anställda inom hälso- och sjukvården) och utifrån och in (d.v.s. med företag som vill testa/utveckla sina produkter/tjänster). Kapitel 3 handlar om innovationsslussarnas utfall. Kapitlet innehåller uppgifter om innovationsslussarnas idéflöde, utvecklingsprojekt och resultat som innovationsslussarna har uppnått. Kapitel 3 undersöker också den nytta som innovationsslussarna har skapat. I kapitel 4 analyseras förutsättningarna för måluppfyllelse på kort och lång sikt. Kapitel 5 innehåller slutsatser och rekommendationer. 16

2 Genomförande Sammanfattning Innovationsslussarnas arbete delas in i processer för att fånga upp och utveckla idéer inifrån hälsooch sjukvården, processer för att fungera som ingång för företag till hälso- och sjukvården samt kommunikationsarbete och arbete kopplat till offentlig upphandling Det finns stora skillnader i hur innovationsslussarna är organiserade; vissa innovationsslussar arbetar med få anställda på en central enhet i landstinget medan andra har ett nätverk av personer som företräder innovationsslussarna Innovationsslussarnas interna kompetenser skiljer sig från varandra men alla innovationsslussar är mer eller mindre specialiserade inom teknik, sjukvård eller affärsutveckling De innovationsslussar som arbetar nära det regionala innovationssystemet upplevs som mer kompetenta än de innovationsslussar som i högre grad förlitar sig på intern kompetens Alla innovationsslussar har upprättat processer för att identifiera och tillvarata idéer som kommer inifrån hälso- och sjukvården Innovationsslussarna arbetar i varierande grad med externa resurser för att bedöma de idéer som kommer från idébärare i hälso- och sjukvården De innovationsslussar som tar över ägandet av idén utvecklar idén i högre grad med hjälp av interna resurser jämfört med de innovationsslussar som arbetar med fribrev De tre innovationsslussarna SLL Innovation (Stockholm), Innovation Akademiska (Uppsala) och Innovationssluss Östergötland har upprättat egna processer för att arbeta med produkter/tjänster tillsammans med företag de övriga tre innovationsslussarna arbetar tillsammans med externa partnerorganisationer för att fungera som en väg in till hälso- och sjukvården för företag Samtliga sex innovationsslussar arbetar med upphandling på olika sätt men i flera fall handlar det om att skapa nätverk eller forum för att förstå vilka behov som finns i hälso- och sjukvården Innovationsslussarnas kommunikationsarbete handlar dels om att informera om sin verksamhet och dels om att förankra verksamheten på olika ledningsnivåer Innovationsslussarna träffas i genomsnitt två gånger per år men samarbetet är inte formaliserat VINNOVA har valt att inta en passiv roll i genomförandet Grundläggande och kännetecknande för hela satsningen från början till idag har från VINNOVAs sida varit att inte styra de olika innovationsslussarna kring hur de ska utforma sin verksamhet. Detsamma har gällt för innovationsslussarnas organisation, där vissa innovationsslussar idag är en del av landstinget, medan andra innovationsslussar är del av regionförbund eller regionala samverkansorgan. Innovationsslussarnas arbete kan grovt delas in i processer för att stödja innovationer inifrån hälso- och sjukvården, att fungera som ingång (s.k. kontaktnod) för företag som vill in och testa/utveckla produkter/tjänster i hälso- och sjukvården, kommunikation av den egna verksamheten, förankring av innovationsslussen och igångsättande av processer för innovationsupphandling i det egna landstinget/regionen. 17

Figur 3 Översikt av innovationsslussarnas arbete Inifrån och ut Utifrån och in Kommunikation Upphandling Aktiviteter Att identifiera och utveckla idéer från personal i hälso- och sjukvården Att assistera företag med utveckling av idé, produkt eller tjänst 1.Att marknadsföra verksamheten 2. Att förankra verksamheten i landstinget/regionen Att föra en dialog med Landstingets/ Regionens upphandling Målgrupp Personalen i hälsooch sjukvården Företag Personal Företag Ledning i landsting/region Upphandlingsenheten på Landstinget/ Regionen När innovationsslussarna analyseras är det viktigt att ha i åtanke att innovationsslussarnas syften skiljer sig åt. Innovator Skåne och SLL Innovation är de innovationsslussar som har det tydligaste kommersiella syftet. SLL Innovations syfte är att finansiera sin egen verksamhet på sikt och för Innovator Skåne är syftet att bidra till regional utveckling. För de övriga innovationsslussarna finns det utöver det kommersiella syftet även ambitioner att innovationsslussarna ska bidra till att höja kvalitén i hälso- och sjukvården och att de ska bidra till att hälso- och sjukvården blir en mer attraktiv arbetsgivare (genom att erbjuda möjligheten till personalen att utveckla sina egna idéer). Följande kapitel inleds med en överblick hur innovationsslussarna är organiserade och där beskrivs hur innovationsslussarna är finansierade, vem som är innovationsslussens huvudman och innovationsslussarnas kompetens. I avsnitt 2.2 beskrivs innovationsslussarnas arbetssätt inifrån och ut (d.v.s. med idébärare inifrån hälso- och sjukvården), utifrån och in (d.v.s. företag som vill in till hälso- och sjukvården), aktiviteter inom upphandling och innovationsslussarnas kommunikationsarbete. Avsnitt 2.3 beskriver innovationsslussarnas samverkan och 2.4 är en beskrivning av VINNOVAs roll i genomförandet. I avsnittet som beskriver innovationsslussarnas arbete utifrån och in har Ramböll valt att fokusera på innovationsslussarna SLL Innovation, Innovation Akademiska och Innovationssluss Östergötland eftersom deras verksamhet mot företag finansieras av VINNOVA. De övriga tre innovationsslussarnas arbete mot företag sker i samarbete med externa organisationer, organisationer vars verksamhet faller utanför ramen för denna utvärdering. För den som vill ha mer detaljerad information om de enskilda innovationsslussarna hänvisar Ramböll till de enskilda rapporter som har skrivits om varje innovationssluss. 2.1 Innovationsslussarnas organisering I följande avsnitt presenteras de olika innovationsslussarnas huvudmän och finansiering och vilken betydelse dessa har för innovationsslussarnas arbete och förankring. Därpå följer ett avsnitt som beskriver innovationsslussarnas organisation och vilken betydelse 18

organisationen har för att kunna fånga upp idéer inifrån hälso- och sjukvården. I avsnitt 2.1.3 diskuteras innovationsslussarnas kompetens. 2.1.1 Huvudman och finansiering Arbetet med innovationsslussarna har bedrivits mycket decentraliserat där varje innovationssluss har haft en frihet från VINNOVAs sida att utveckla sin innovationssluss utifrån rådande förutsättningar. Dessutom har innovationsslussarna olika huvudmän eller firmatecknare, där det vanligaste är att innovationsslussen är en del av det egna landstinget. Detta gäller för Stockholm, Uppsala och Östergötland. I Västerbotten är huvudmannen Region Västerbotten och i Västra Götaland är innovationsslussen en del av Region Västra Götaland. I Skåne är innovationsslussen organiserat som ett bolag som ägs av Region Skåne (Innovator Skåne AB - Innovator Skåne). Som framgår i introduktionen till denna rapport finansierar VINNOVA cirka hälften av innovationsslussarnas verksamhet och den andra delen (minst hälften) finansieras av olika regionala och lokala finansiärer såsom kommunala samverkansorgan, regionförbund, landsting och kommuner (vilket var ett krav i VINNOVAs utlysning). Tabell 3 Innovationsslussarnas huvudmän och finansiering Innovationssluss Huvudman Finansiering VINNOVA (3 år) Mkr. Medfinansiering (3 år) Mkr. Innovator Skåne Region Skåne 7,0 7,0 SLL Innovation Stockolms Läns 7,0 7,5 Landsting Innovation Akademiska Uppsala Läns 7,5 7,6 Landsting Innovationssluss Västerbotten Region Västerbotten 7,5 7,5 Västra Götalandsregionens Region Västra 4,5 4,9 Innovationssluss Götaland Innovationssluss Östergötland Landstinget i Östergötland 5,0 5,2 Summering - 38,5 39,7 Källor: Innovationsslussarnas lägesrapporter till VINNOVA februari april 2012 och VINNOVAs avropsförfrågan 2012-01036 Analys Resultaten som framkommit inom ramen för denna halvtidsutvärdering visar att en innovationssluss organisatoriska hemvist innebär stora skillnader för respektive innovationssluss förankringsarbete. Det har för t.ex. SLL Innovation varit en utmaning att förankra innovationsslussens verksamhet i Stockholms läns landsting. I de fall där innovationsslussarna är en del av regionala samverkansorgan finansieras de av resurser som är öronmärkta för regional utveckling. Ett intryck i halvtidsutvärderingen är att det har varit lättare att förankra de innovationsslussar som är en del av det regionala samverkansorganet. 2.1.2 Organisation Innovationsslussarna arbetar mycket olika beroende på hur det egna upptagningsområdet ser ut. Innovation Akademiska är den innovationssluss som arbetar mest 19

geografiskt koncentrerat och SLL Innovation är den innovationssluss som arbetar mest utspritt genom ett nätverk av s.k. innovationskoordinatorer och ambassadörer som återfinns på olika vårdenheter i Stockholms läns landsting. Denna typ av nätverkstänkande återfinns också i Västra Götalandsregionens Innovationssluss som i likhet med SLL innovation också arbetar med representanter för innovationsslussen ute på de olika avdelningarna i hälso- och sjukvården. I Västra Götalandsregionen arbetar en projektkoordinator på regionens sekretariat för regional utveckling, en projektledare på Sahlgrenska sjukhuset och sju stycken s.k. idétransportörer ute på olika avdelningar i regionen. I Västerbotten finns också ett nätverkstänkande, där innovationsslussen finns representerad även utanför universitetssjukhuset, bl.a. i länets två största kommuner. Speciellt för innovationsslussen i Västerbotten är även att två kommuner är med och finansierar verksamheten. Detta gör att innovationsslussen även arbetar med att fånga upp och stödja idéer som kommer från kommunal verksamhet. Organisationen av Innovation Akademiska består av en person som är verksamhetsansvarig, en projektledare som arbetar med idéer från hälso- och sjukvården (idébärarprocessen) och en projektledare som arbetar med företag (företagsprocessen). Dessutom består organisationen av en informatör/administratör. I Uppsala är verksamheten rent geografiskt lokaliserad på Akademiska sjukhuset. Innovationssluss Östergötland har en organisation som liknar den i Uppsala. Precis som i Uppsala har verksamheten tre personer med olika bakgrund som arbetar med att både fånga upp idéer inifrån landstinget och med att fungera som kontaktnod för företag. Gemensamt för Uppsala och Östergötland är att de är en del av respektive landsting. Innovationsslussen i Östergötland har sitt säte i Landstinget i Östergötlands lokaler i centrala Linköping. Innovationsslussen i Skåne är organiserad som ett bolag (Innovator Skåne AB - Innovator Skåne) som ägs av Region Skåne. Innovator Skåne har sitt säte i Ideon Science Park i Lund. Innovator Skåne arbetar med Lund som bas och inte med ett nätverk likt innovationsslussarna i Västra Götalandsregionen och i Stockholm. Analys Ett sätt att förenkla dialogen mellan innovationssluss och idébärare är att det finns en geografisk närhet och en enkelhet i att ta kontakt. De kontakter som Ramböll har haft med idébärare inifrån vården visar att närhet och tillgänglighet är viktigt. 2.1.3 Innovationsslussarnas kompetens De personer som är anställda hos innovationsslussarna har i huvudsak kompetens inom medicinsk teknik och inom sjukvård. De personer som arbetar för Innovator Skåne och SLL Innovation har stark teknisk kompetens och erfarenhet av medicinsk teknik. I Innovationssluss Östergötland samt i Innovation Akademiska finns personer som har bakgrund inom sjukvården. Innovation Akademiska har en person som har erfarenhet av utveckling av sjukvårdsrelaterade produkter i näringslivet. I Västra Götalandsregionens 20

Innovationssluss har processledaren teknisk kompetens och genom sina sju idétransportörer finns även sjukvårdskompetens. Den person som är projektledare i Innovationssluss Västerbotten har själv utvecklat en innovation och har teknisk bakgrund och till innovationsslussen har det i Västerbotten också knutits en innovationsrådgivare från Almi. Innovationssluss Östergötland består av personer som alla har erfarenhet av att arbeta inom hälso- och sjukvården. Tabell 4 Innovationsslussarnas interna kompetens Innovationssluss Teknisk kompetens Sjukvårdskompetens Affärskompetens Innovator Skåne Ja Nej Ja SLL Innovation Ja Nej Nej Innovation Akademiska Nej Ja Ja Innovationssluss Västerbotten Ja Ja Ja Västra Götalandsregionens Ja Ja Nej Innovationssluss Innovationssluss Östergötland Nej Ja Nej Källa: Intervjuer Ramböll 2012 Det ska tilläggas att alla innovationsslussar involverar bredare kompetens när de bedömer de idéer som kommer in till innovationsslussen. Som framkommer i avsnitt 2.2.1 arbetar alla innovationsslussar utom den i Östergötland och Innovation Akademiska med någon form av bedömningsråd som avgör vilka idéer eller produkter/tjänster som innovationsslussen ska gå vidare med. Innovation Akademiska bedömer själva de idéer som kommer in och tar hjälp av partnerorganisationer i innovationsstödsystemet om det behövs. I Östergötland involveras avdelningar i landstinget i en första bedömning innan produkten/tjänsten kvalificeras genom ett slags marknadsundersökning. Denna process beskrivs mer detaljerat i avsnitt 2.2. Kompetensen i de olika bedömningsråden och deras namn är som följer: Innovator Skåne: Verkställande Utskottet (VU) består av personer som har erfarenhet inom medicinsk teknik. Innovator Skåne arbetar med att kvalificera idéer genom att bolla dem med personer som arbetar i hälso- och sjukvården. Det är VU som fattar besluten om vilka projekt som ska vidareutvecklas i innovationsslussens regi. SLL Innovation: Utvecklingsrådet består av de tio personer som alla är anställda som projektkoordinatörer i SLL Innovation. De har övervägande kompetens inom medicinsk teknik. Det är Utvecklingsrådet som avgör vilka idéer som SLL Innovation ska utveckla. Innovation Akademiska: Produktrådet är sammansatt av projektledaren på Innovation Akademiska samt av representanter för Uppsala Bio, UIC, Innovationsbron, KAMCare Design och MIT (Avdelningen för medicinsk informatik och teknik). Produktrådet fattar inga beslut utan lämnar en slutrekommendation till idébäraren. Innovationssluss Västerbotten: Evalueringsrådet består av sju personer med expertkompetenser inom medicinsk teknik, näringsliv, upphandling, 21

affärsutveckling och innovationsutveckling. Det är evalueringsrådet som avgör vilka idéer som innovationsslussen ska arbeta med. Västra Götalandsregionens Innovationssluss: Prioriteringsrådet består av fem personer med expertkunskaper inom medicinsk teknik, innovationsutveckling, upphandling, finansiering och verksamhetsutveckling. Det är prioriteringsrådet som avgör vilka idéer som innovationsslussen ska arbeta med. Det råder delade meningar mellan innovationsslussarna vilken kompetens som krävs för att bli en framgångsrik innovationssluss. SLL Innovation menar att innovationsslussarnas arbete handlar om att hitta medicintekniska produkter med hög kommersialiseringspotential. För detta arbete är teknisk kompetens helt avgörande enligt SLL Innovation. Innovationsslussen i Västra Götalandsregionen företräder en annan mening. Innovationsslussen Västra Götalandsregionen anser också att teknisk kompetens är viktig för att utveckla produkter som kan implementeras i hälso- och sjukvården, men menar samtidigt att det är viktigt att ha en nära koppling till de som ska använda produkten/tjänsten. För att kunna involvera så bred kompetens som möjligt håller innovationsslussen i Västra Götalandsregionen för närvarande på att utveckla ett s.k. open innovation verktyg (ett slags virtuellt forum). Inbjudna experter inom området kan gå in i ett stängt forum och föreslå förändringar på ett tidigt stadium i utvecklingen. I den enkätundersökning som genomfördes inom ramen för utvärderingen undersöktes hur respondenterna uppfattade innovationsslussarnas kompetens kring att ge stöd inom idéutveckling, att utveckla en prototyp, stöd att testa/verifiera en färdig produkt, stöd med intellektuella rättigheter, stöd inom affärsutveckling samt stöd som berör offentlig upphandling. Respondenternas ombads att betygsätta innovationsslussarnas kompetens från 1 (dåligt) till 3 (mycket bra). Tabell 5 är en sammanställning av hur kompetensen uppfattades av respondenterna. Angivelserna i tabellen är ett genomsnitt av innovationsslussarnas uppfattade kompetens. Som framgår av denna rapports andra kapitel har enkätundersökningen haft en relativt låg svarsfrekvens. Resultaten av enkätundersökningen bör därför tolkas med viss försiktighet. För att räkna ut ett genomsnitt för varje innovationssluss har Ramböll använt sig av följande formel: (Antal svar mycket bra * 3) + (Antal svar bra * 2) + (Antal svar dåligt * 1) Totalt antal svar Av resultaten från enkätundersökningen att döma är Västra Götalandsregionens Innovationssluss och Innovationssluss Östergötland är innovationsslussar som besitter bäst kompetens avseende att ge stöd inom idéutveckling, att utveckla en prototyp, stöd att testa/verifiera en färdig produkt, stöd med intellektuella rättigheter, stöd inom affärsutveckling samt stöd som berör offentlig upphandling. Enkätundersökningen visar att Innovator Skåne och SLL Innovation är de två innovationsslussar som uppfattas ha lägst kompetens i genomsnitt. 22

Tabell 5 Sammanställning av hur respondenterna i enkätundersökningen uppfattar innovationsslussarnas kompetens (antal svar: 369) Innovationssluss Genomsnitt (1 lägst 3 högst) Innovationssatsning Region Skåne (Innovator Skåne) 1,63 Innovationsslussen i Stockholm (SLL Innovation) 2,15 Innovationsslussen i Uppsala (Innovation Akademiska) 2,29 Innovationssluss Västerbotten 2,37 Västra Götalandsregionens Innovationssluss 2,45 Innovationssluss Östergötland 2,45 Källa: Rambölls enkätundersökning 2012 Analys Eftersom det ligger i sakens natur att potentialen hos innovationer är svårbedömda är det fördelaktigt om så bred kompetens som möjligt kan användas för att värdera de idéer som kommer in till respektive innovationssluss. Det finns dock en fördel med att förlita sig på intern kompetens i högre utsträckning då detta kan betyda att innovationsslussen får en annan effektivitet i bedömningen av en idé (jämfört med om man använder sig av extern kompetens). Den enkätundersökning som genomförts inom ramen för denna utvärdering visar på att de innovationsslussar som använder sig av extern kompetens för bedömning av de idéer som kommer in samt också involverar det regionala innovationssystemet i sina arbetsprocesser i genomsnitt uppfattas som mer kompetenta än de innovationsslussar som inte involverar extern kompetens i samma utsträckning. 2.2 Beskrivning av innovationsslussarnas arbete Som framgår av Figur 1: Satsningens programlogik är ett av målen på medellång sikt att Att innovationsslussarna genom en strukturerad process har påbörjat att stödja, ta till vara och kommersialisera samt implementera potentiella produkt- och tjänsteinnovationer inom hälso- och sjukvård. I följande avsnitt presenteras hur innovationsslussarna arbetar inifrån och ut (d.v.s. utveckling av idéer inifrån hälso- och sjukvården), utifrån och in (innovationsslussarna arbete med företag), innovationsslussarnas kommunikationsarbete och arbetet med offentlig upphandling. När innovationsslussarna analyseras är det viktigt att ha i åtanke att innovationsslussarnas syften skiljer sig åt. Innovator Skåne och SLL Innovation är de innovationsslussar som har ett tydligt kommersiellt syfte. SLL Innovations syfte är att på sikt finansiera sin egen verksamhet och för Innovator Skåne är syftet att bidra till regional utveckling. För de övriga innovationsslussarna finns det utöver det kommersiella syftet även ambitioner kring att innovationsslussarna ska bidra till att höja kvalitén i hälsooch sjukvården och att de ska bidra till att hälso- och sjukvården blir en mer attraktiv arbetsgivare (genom att erbjuda möjligheten till personalen att utveckla sina egna idéer). 2.2.1 Idéer inifrån hälso- och sjukvården I Figur 4: Behovstrappa för idéutveckling inom hälso- och sjukvården presenteras en förenklad modell (behovstrappa) för hur innovationsslussarna arbetar med idéutveckling inom hälso- och sjukvården. Inspiration för behovstrappan kommer från Innovator Skåne. 23