kolkraftverk Hearing om: Konkurrens om skogsråvaran Lars Stromberg 24 januari 2013



Relevanta dokument
Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Biobränslebaserad kraftproduktion.

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Making electricity clean

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Så kan vi möta klimathotet - möjligheter och utmaningar

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Fortum Heat Scandinavia

Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Scenarier för Pathways

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Köparens krav på bränsleflis?

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Bioenergi Sveriges största energislag!

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Olika uppfattningar om torv och

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants

Spelinstruktioner och material

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Hur investerar vi för framtiden?

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

BIOGAS i Tyskland, England och Polen

Environmental benefits CO 2

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Nordic Energy Perspectives

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

EFFEKTRESERVEN 2016/2017

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Energisamhällets framväxt

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Framtida energisystem i Jönköpings län

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

SSABs väg till fossilfrihet

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Kent Nyström Lars Dahlgren

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energiewende - hur förändrar Tyskland sitt energisystem? Håkan Feuk Stockholm, 22 Januari 2012

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

north european power perspectives

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Motorer och turbiner för elproduktion Energikontor Sydost, Växjö Tomas Ekbom

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Förnybarenergiproduktion

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Spanien. Storbritannien

Transkript:

Marknad för biomassa för sameldning i kolkraftverk Hearing om: Konkurrens om skogsråvaran Stockholm den 24 januari 2013 Lars Strömberg 1

Biomassa i en vanlig panna - tekniken och restriktionerna 2

View of the Schwarze Pumpe Pilot Plant June 2008 3

Samförbränning av biomassa i kolpannor Europa har mycket stor produktion av el med kol Många av dessa pannor kan eldas med en del biomassa Det är lätt att elda biomassa i en kolpanna om den malts ner till säg ~1 mm. Fukthalten spelar ingen roll. Begränsningarna ligger i Biomassa kostar tre gånger mer än kol Volymen biomassa är mycket stor och ska fraktas dit. Bränslehanteringen ska justeras eller byggas om Bara kolpannor med dåliga prestanda kan användas pga. beläggningar och korrosion 4

Drax: Bio fuel feed system < 5% of total new investment giving less than 1 /MWh extra cost 5

Biomassa vad kostar den? 6

Cost for biomass in nominal terms in Sweden 7

Cost for biomass in nominal terms in Sweden Hard Coal Lignite 8

Allowable cost for biomass to exchange lignite or hardcoal Coal cost at 8 /MWh and lignite cost at 5 /MWh Allowable cost of biofuel for exchange of lignite or hardcoal 30,0 25,0 Price of biofuel ( /M MWh) 20,00 15,0 10,0 5,0 Ekv cost Biofuel/Lignite Ekv cost of Biofuel/Hardcoal 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 Cost of CO2 ( /ton) 9

Biomassa i Europa planering och hroadmap 10

Elproduktionen i Europa 1. Kostnad Bränslekostnad Kostnad 11

Elproduktion i Europa Det är framför allt tre länder i Europa som har en stor elproduktion med kol Tyskland Polen Storbritannien Tillsammans genererar de ungefär 500 TWh el Detta motsvarar ungefär 1300 TWh bränsle 12

Förnybar Elproduktion i Europa Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Sverige dominerar Avseende biomassa produktion är Tyskland störst med 34 TWh. Detta motsvarar ungefär 95 TWh biomassa. Sverige har ökat mycket de senaste åren och har nu 2013 över 20 TWh på årsbasis 13

Biomassa i Europa 14

Biomassa i koleldade kraftverk i Europa Totalt används idag över 2800 TWh kol i Europa för att producera över 1100 TWh el och värme. Dessutom produceras över 123 TWh el med biomassa av skilda slag. Säg nu att man skulle byta ut 10% av det använda kolet i de tre största länderna till biomassa För Tyskland dskulle edetta agey ytterligare gae26 TWh el För Storbritannien ger det 10 TWh För Polen ger det 14 TWh Tillsammans motsvarar detta ungefär 140 TWh biomassa. Detta är en fördubbling av mängden biomassa som redan används Vidare kan man konstatera att i Polen händer inte så mycket, Tyskland har inget speciellt program för att introducera mer biomassa i elproduktion systemet, medan i England har man redan med råge överträffat prognosrena 15

Biomassa i Tyskland planering och hroadmap 16

Elproduktion i Tyskland Installerad effekt och säker effekt GW 160 Erneuerbare Wasserkraft 140 Kernenergie 51 Gas Steinkohle 120 Braunkohle Sonstige 10 100 80 60 20 22 5 6 7 7 17 20 ostnad 40 20 0 29 80 25 21 19 6 Installierte Leistung Gesicherte Last 17

Energiomställningen i Tyskland 18

Biomassa i Tyskland Tyskland producerar redan över 35 TWh med biomassa. I planerna för die Energiewende inkluderas knappt 70 TWh. En ökning till 2030 med 35 TWh eller ungefär 100 TWh bränsle. Översatt till ton pellets ets är det c:a 21 miljoner ton. Policyn innefattar: Biomassa anses inte i första hand ska eldas, utan förädlas till något annat För att hålla uppe utnyttjandegraden ska det primärt användas till kraftvärme (KWK) För att stimulera inhemsk bränsle produktion anser man att det inte ska eldas i stora kraftverk, utan mycket utspritt i små KWK Stimulansåtgärderna riktas således inte direkt mot biomassa, utan mot småskalig produktion i kraftvärme, där det finns ett stort subventionsprogram (KWK) parallellt med programmet för förnybara energikällor. (EEG) Man anser att detta är tillräckligt för att klara omställningen helt och hållet. 19

Biomassa i Storbritannien planering och hroadmap 20

Elproduktion i Storbritannien 21

Kostnadsbedömningar av olika sätt att minska CO2 utsläppen 22

Användning av biomassa för Elproduktion i Storbritannien 23

Användning av biomassa för Elproduktion i Storbritannien Inhemska versus importerade volymer 24

Biomassa i Storbritannien Sameldning med biomassa i kolanläggningar är det i särklass billigaste sättet att minska CO 2 utsläppen Man ser biomassa sameldning som en övergångslösning Efterhand fasas gamla kolanläggningar ut, och ger inget tillskott Man kan bara producera en liten del av biomassan i landet I planerna finns det över 200 TWh produktion med biomassa 2030, och för närvarande ungefär 15 TWh Detta motsvarar en total t konsumtion av c:a 800 TWh biomassa Av detta anses ungefär 80% behöva importeras, motsvarande 130 miljoner ton pellets eller briketter Varaktigt ser man ungefär 80 TWh el eller 200 TWh biomassa som rimligt. Av detta behöver mindre än hälften importeras, eller 20 30 miljoner ton. Allt möjliggörs med subventionerna ROC (Renewable Obligation Certificates) som 2013 utgår med 51 per MWh. Motsvarar någonstans runt 75 /ton CO 2 25

Biomassa marknaden för sameldning i Europa Sameldning med biomassa i kolanläggningar är oftast det billigaste sättet att minska CO 2 utsläppen (näst efter CCS) Investeringarna i anläggningen är relativt små även för ett separat bränslesystem. (< 5 %, eller c:a 1 /MWh) Biomassa sameldning är en övergångslösning Biomassa kan bara introduceras i ganska dåliga underkritiska kolanläggningar vika gradvis fasas ut och ger inget tillskott Största hindret är kostnaden för biomassa Halvera priset eller subventionera med över 50 /ton CO2 I planerna från kommissionen finns en ökning med nära 300 TWhel med biomassa 2030. En stor del av detta är till en början sameldning Efterhand blir det dedikerade biomassa kraftverk, helst kraftvärmeverk Det förefaller som det snarare blir 200 TWh ytterligare För att klara detta kommer nog hälften vara handlad biomassa över gränserna. Detta ger en marknad varaktigt med ungefär motsvarande 300 TWh bränsle, ekvivalent med 60 miljoner ton pellets. 26

Power generation 2005-2050 (Pathway project) 30% CO2 reduction by 2020 and 93% by 2050 (EU27+Norway) 5000 (cf. Energy Roadmap 2050 Reference high GDP & Diversified Supply Technologies ) New Others 4500 4000 New Wind Electricity gen neration [TWh h] 3500 3000 2500 2000 1500 Wind Gas Hard coal Lignite biomass & waste PV Lignite CCS New Gas Hard coal CCS New Biomass Gas CCS Coal-Bio CCS cofire Lig-bio CCS cofire 1000 Nuclear Nuclear reinvestments 500 Hydro replacements Hydro 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Year Lars Stromberg 24 januari 2013 27

] Filip har nog ganska a rätt i sitt sttdaga diagram. 2 300 TWh el 2030 i Europa verkar rimligt. 5000 New Others 4500 4000 New Wind Electricity generation [TWh 3500 3000 2500 2000 1500 biomass & waste Wind PV Gas Hard coal Lignite Lignite CCS New Gas Hard coal CCS New Biomass Gas CCS Coal-Bio CCS cofire Lig-bio CCS cofire 1000 Nuclear Nuclear reinvestments 500 Hydro replacements Hydro 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Year Detta är alltså ungefär 5 7%av hela elproduktionen 28

Back up? Lars Stromberg 24 januari 2013 29

Biomassa i Europa 30

Biomassa i Europa (kostnaden inkluderar inte kraftanslutningar) 31

Förnybar Energiproduktion i Storbritannien 1. Kostnad Bränslekostnad 32

Restriktioner för pannor (förutom lagring och bränslehantering) För stora kraftpannor i 1000 MW klassen De har överkritiska ångdata, dvs. Ångtemeperaturen är över 600 C ocg överskrider den temperatur som man klarar med biomassa, ungefär 525 C Inblandningen maximeras till 5-10 % Mindre underkritiska pulver pannor Slaggning och påslag av aska Utbränningen Fluidiserade bäddar Sintring Beläggningar 33

Förbränning istorapannor Reaktiviteten av biomassa är mycket hög Andelen flyktiga beståndsdelar är högt 80% Charens struktur gynnsam En biomassa partikel kan vara mycket större än en kolpartikel för samma brinntid Kol typiskt 90% < 100 μm Biomassa kan vara upp till 1000 μm I stora pannor kan en kolbrännare vanligtvis enkelt elda även biomassa. Biomassa har annorlunda NO x kemi Flera pannor har konverterats med goda resultat i England Fiddlers Ferry Tilbury Drax 34

Co-combustion biomass mixing g% Co combustion limitation due to ash originated corrosion is not fully known. Corrosion of three kinds Superheater ash melts contains Cl, leading to rust for ferrous materials with superficial temperature above 500 C Wall corrosion similar il to sulphur and carbon monoxide corrosion for coal Low temperature corrosion in tail end convective surfaces, sulphur, chlorine and ammonia Clogging of surfaces and catalysts Low temp melting salts due to presence of alkali and CO. The possible mixing content is determined besides the boiler data, Coal ash constitution Biomass ash constitution Contradicting constituents in the ash mix, as Ca, K, S, P, Si and halogens At present there are no practical means to determine the allowable mixing percentage for a boiler in general terms, beside tests at site 35

Fuel properties 36