Relevanta dokument
Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler. Area and volume of buildings Terminology and measurement SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS

Fastighetsbas del 1. Incit Xpand Workspace 15


Så här mäter du bostaden

Ett småhus är ett bostadshus som innehåller högst två bostäder. En bostad i ett hus med minst tre bostäder kallar vi lägenhet.

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Sida 1 av 6. Inbjudan till intresseanmälan för byggnation av bostäder i Nybrostrand, Ystads kommun, etapp 1 och etapp 2.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

-mellan NKS och fem nordiska sjukhus.

Program Projektering Produktion Förvaltning Rivning

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Byggnadsstyrelsens handböcker Area och volymberäkning

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande

Sökande Organisations-/personnummer

Förtydligande av ord och begrepp i detaljföreskrifter gällande Föreningen Årstafältets koloniområde

DOM Stockholm

Sökande Organisations-/personnummer

DOM Stockholm

Plantaxa. Beslutad av Kommunfullmäktige: /14:2. Gäller från och med

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

SVENSK STANDARD SS-EN 1116

Sökande Organisations-/personnummer

Datum. Villkorsbesked. Rivningslov. Studentbostadshus. Hus för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Mur. Plank. Brygga.

SVENSK STANDARD SS 3659

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav

I bygglovavgiften ingår inte kostnader för nybyggnadskarta och utstakning samt underrättelse och expediering.


Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Byggherre. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona

Skatteverkets meddelanden


SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

Åtgärder som inte kräver bygglov

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige , 93

Handläggare Datum Ärendebeteckning Michael Svanström

BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

SVENSK STANDARD SS-IEC

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

Areamätning. Erfarenhet och flexibilitet

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Anmälan "Attefallshus"

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Sveby PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Villkorsbesked. Rivningslov. Studentbostadshus. Hus för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Mur. Plank. Brygga.

Villkorsbesked. Rivningslov. Planerad byggtid, månader* Studentbostadshus. Hus för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Mur. Plank.

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex)

Betong Användning av EN i Sverige

Ansökan om bygglov. Kontoret för samhällsbyggnad. Fastighet * Ansökan avser * Åtgärd-/er * Byggnad/anläggning * Sida 1 av 6

Taxa för verksamhetsområdet geodata

DOM Stockholm

södra delen av NYEHUSEN samt norra delen av FURUBODAOMRÅDET i Yngsjö, Kristianstads kommun Ingen ändring. Ingen ändring. Ingen ändring.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

KV RÖDA BRYGGAN SKISSFÖRSLAG

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärd e. Minimikrav. Skeden. Program

Magnus Walestad Sonny Modig Astra Svarans Rolf-Erik Roman Dan Bååth

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD

SVENSK STANDARD SS-ENV

Sparrisen 1, Anderstorpsvägen 2-6 Ombyggnad av kontor till bostäder

Kontrollmoment Kontrollant Kontrollmetod Kontrolleras mot Kontroll utförd Anmärkningar. Ritning med ritningsnr BBR 3:1422 BBR 3:146 BBR 3:311

SKV 384 utgåva 9 Deklarera hyreshus

Tollare 1:140, Tollareslingan Ansökan om bygglov för nybyggnad av fem flerbostadshus med 124 lägenheter, murar och parkeringsplatser.

SVENSK STANDARD SS 3522:2004. Byggnadsbeslag Låsenhet för fast montering Inbrottsskydd Klassindelning

DOM Stockholm

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Anvisningar till enkäten Nybyggnadskostnader

4. BYGGLOV. Sid 6 (22)

Kålleredgården 1:29, Mölndals stad

Handläggare Datum Ärendebeteckning Elin Hellström

ANTAGANDEHANDLING

Stadsbyggnadskontoret Information till dig som ska söka lämna in en anmälan

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

DOM Stockholm

Beslutet har inte vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Hjälp och vägledning vid val av glas för att uppfylla krav i Boverkets Bygg-regler (BBR), avsnitt 8, Säkerhet vid användning.

DOM Stockholm

Handläggare Datum Ärendebeteckning Elin Hellström Nybyggnad av flerbostadshus, 203 lgh

Tillägg till planbeskrivning

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR Begrepp


Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Tillbyggnad, en- och tvåbostadshus

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR NYBYGGAREN 9 OCH KV NYRÖJAREN

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

Rätt begrepp. Version 2. Nomenklatur, definitioner och mätregler för nyckeltal i offentlig fastighetsförvaltning

4. BYGGLOV. Sid 6 (22)

Lommarstranden i Norrtälje

Tillbyggnad av enbostadshus

Författningssamling. Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger. Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden , SBN0074/13

Källa: Eniro. Kv Almeberg 20, Varbergs kommun. Trafikbullerutredning

Kvarteret Malmen och Charles Hill i Varberg, Varbergs kommun

NYBYGGNAD EXEMPELRITNINGAR MED FÖRKLARINGAR

Transkript:

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 02 10 53 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-06-02 1 1 (47) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler Area and volume of buildings Terminology and measurement Mättekniska areabegrepp Byggnadsarea BYA.. BYA Öppenarea OPA.. OPA Bruttoarea BTA. Bruksarea BRA. Nettoarea NTA.. BTA BRA NTA Invändig konstruktionsarea IKA, Omslutande konstruktionsarea OKA IKA OKA Konstruktionsarea KA Underindelning BRA BRA BRA: Användning. BOA BIA LOA ÖVA LOA, ÖVA: Funktion. LOA:V LOA:P LOA:K LOA:B ÖVA:K ÖVA:D BOA, BIA, LOA: Tillhörighet BOAe BOAg BIAe BIAg LOAe LOAg BOA, BIA, LOA, ÖVA: Läge BOA(o) BOA(u) BIA(o) BIA(u) LOA(o) LOA(u) ÖVA(o) ÖVA(u) LOA: Uthyrning.... LOA-h LOA-ih BOA: Rumshöjd BOA:H BOA:L BTA, BRA, NTA: Temperaturreglering BTA(t), BRA(t), NTA(t) BTA(it), BRA(it), NTA(it) Förkortningar BOA Boarea, se avsnitt 11 BOAe Enskild boarea BOAg, Gemensam boarea BOA(o) Boarea ovan mark BOA(u) Boarea under mark BOA(t) Temperaturreglerad boarea BOA(it) Icke temperaturreglerad boarea BOA:H Boarea med rumshöjd 2,10 m BOA:L Boarea med rumshöjd < 2,10 m BIA Biarea, se avsnitt 12 BIAe Enskild biarea BIAg Gemensam biarea BIA(o) Biarea ovan mark BIA(u) Biarea under mark BIA(t) Temperaturreglerad biarea BIA(it) Icke temperaturreglerad biarea LOA Lokalarea, se avsnitt 13 LOA:V Lokalarea för verksamhet LOA:P Lokalarea för personal LOA:K Lokalarea för kommunikation LOA:B Lokalarea för garage LOAe Enskild lokalarea LOAg Gemensam lokalarea LOA(o) Lokalarea ovan mark LOA(u) Lokalarea under mark LOA-h Lokalarea för uthyrning LOA-ih Lokalarea ej för uthyrning LOA(t) Temperaturreglerad lokalarea LOA(it) Icke temperaturreglerad lokalarea ÖVA Övrig area, se avsnitt 14 ÖVA:D Övrig area för drift ÖVA:K Övrig area för kommunikation ÖVA(o) Övrig area ovan mark ÖVA(u) Övrig area under mark ÖVA(t) Temperaturreglerad övrig area ÖVA(it) Icke temperaturreglerad övrig area ICS 17.040.00 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: 08-617 74 00. Telefax: 08-617 74 30 E-post info@bst.se Prisgrupp R Tryckt i augusti 1999

Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehållsförteckning Mättekniska areabegrepp... 1 Underindelning... 1 Förkortningar... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1 Omfattning... 4 2 Illustration... 4 3 Termer och definitioner... 6 4 Måttenheter och avrundning... 7 5 Generella krav för mätvärdhet... 7 6 Generella regler för avgränsning... 8 7 Byggnadsarea, BYA... 9 8 Öppenarea, OPA... 11 9 Bruttoarea, BTA... 13 10 Bruksarea, BRA... 18 11 Bruksarea: Boarea, BOA... 22 12 Bruksarea: Biarea, BIA... 25 13 Bruksarea: Lokalarea, LOA... 27 14 Bruksarea: Övrig area, ÖVA... 29 15 Nettoarea, NTA... 33 16 Konstruktionsarea, KA... 35 17 Bruttovolym, BTV... 37 18 Nettovolym, NTV... 39 19 Underindelning... 40 20 Mätregler för bruksarea och nettoarea... 42

Sida 3 Förord SS 02 10 53 har utarbetats av Byggstandardiseringens tekniska kommitté TK 41 Area och volym som består av representanter för Boverket, Bygganalys AB, Hyresgästernas Riksförbund, Konsumentverket, Riksskatteverket, Svensk Areamätning AB, Sveriges Fastighetsägareförbund, Vasakronan AB, Villaägarnas Riksförbund. SS 02 10 53 skiljer sig från SS 02 10 52 genom att standarden har omredigerats, förtydligats och kompletterats med mätregler där sådana saknats. Mätregler och innebörd i definitioner har inte ändrats. Denna standard klargör att garage i andra byggnader än småhus skall redovisas som lokalarea.

Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Denna standard är avsedd att tillämpas vid area- och volymberäkning för alla slags husbyggnader, både i nyproduktion och befintligt bestånd - såväl vid planering och projektering som vid bygglov, taxering, värdering, hyressättning, förvaltning etc. samt vid statistisk bearbetning. I denna standard ges definitioner av area- och volymbegrepp, information om tillämpning och omfattning samt regler för beräkning och redovisning av area och volym hos husbyggnader och delar av husbyggnader. Denna standard SS 02 10 53 innehåller, liksom föregående standard SS 02 10 52, delvis andra begrepp och mätregler än tidigare standarder SS 02 10 50 och SS 02 10 51. Vid köp, försäljning och uthyrning av äldre fastigheter kan därför ommätning ibland bli nödvändig. Vid redovisning av area och volym uppmätt enligt denna standard skall anges att mätningen utförts enligt SS 02 10 53. Standarden innehåller inte några rekommendationer om när och på vilket sätt de olika area- och volymbegreppen skall användas. Area- och volymbegreppen och deras underindelningar efter användning, funktion, tillhörighet etc. skall betraktas som en verktygslåda ur vilken en myndighet, byggherre, fastighetsägare eller annan part väljer ut de verktyg som är lämpliga i det enskilda fallet. Myndigheter som utfärdar bestämmelser i fråga om byggande, finansiering, beskattning etc. kan föreskriva särskilda regler som skall beaktas i samband med area- och volymberäkning. Sådana regler förändrar dock inte standardens begrepp och mätregler. Dessa har alltid den innebörd som anges i denna standard. Termen area används i denna standard som benämning på en ytas storlek. Detta för att minska riskerna för förväxling med tidigare använda termer som bostadsyta, lägenhetsyta etc. vilka delvis baserats på andra mättekniska förutsättningar. Uttryck som programyta (eller -area ), totalyta etc. bör undvikas. I stället skrivs i klartext vilken areatyp som avses - bruttoarea, bruksarea eller nettoarea, respektive boarea, lokalarea, biarea och övrig area - efter ord som programmerad, total etc.. EXEMPEL Programmerad bruttoarea (BTA) för klinik B Total boarea (BOA) i kv. Falken Hyresgrundande enskild lokalarea (LOAe) 2 Illustration Ett exempel åskådliggör de olika areatyperna bruttoarea, bruksarea, nettoarea och konstruktionsarea i anslutning till respektive avsnitt. Exemplet är en byggnad som består av sex våningar, inklusive källare och vindsvåning. Den innehåller både bostäder och lokaler, och dessa är uppdelade på enskilda och gemensamma utrymmen. Alla mått i figurerna anges i meter.

Sida 5 Figur 1 Illustration: Vy 4 4 3 2 3 2 1 1 BV BV KV KV a) Sektion A A b) Sektion B B Figur 2 Illustration: Sektioner (Jfr figur 9)

Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview 3 Termer och definitioner I denna standard gäller följande termer och definitioner: 3.1 area storlek av en avgränsad yta ANM. Termen area bör inte förväxlas med termen yta som beskriver den fysiska företeelse som är föremål för mätning. 3.2 byggnadsdel fysisk del av en byggnad EXEMPEL Yttertak, väggar, fönster, dörrar, trappor, skåpinredning. ANM. I denna standard delas en byggnad upp i byggnadsdelar och utrymmen. 3.3 nyttjandeenhet enhet bestående av ett eller flera utrymmen som disponeras av samma nyttjanderättshavare 3.3.1 bostadsenhet nyttjandeenhet som omfattar boutrymmen och tillhörande biutrymmen 3.3.2 lokalenhet nyttjandeenhet som omfattar lokalutrymmen 3.4 nyttjanderättshavare fysisk eller juridisk person som äger en bostadsenhet eller lokalenhet, eller disponerar denna enligt avtal med fastighetsägaren 3.5 rumshöjd mått mellan golv och undersidan av ovanförliggande bjälklag eller fast undertak ANM. Hänsyn tas inte till nedstickande balkar, bjälkar etc.. 3.6 småhus bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter ANM. Jfr FTL (Fastighetstaxeringslagen) 2 kap 2. 3.7 utrymme faktiskt eller teoretiskt avgränsad volym 3.7.1 boutrymme utrymme helt eller delvis ovan mark inrättat för boende och huvudsakligen avsett för vistelse, hygien, matlagning, förvaring, kommunikation etc. 3.7.2 biutrymme utrymme huvudsakligen inrättat för sidofunktioner till boende 3.7.3 lokalutrymme utrymme huvudsakligen inrättat för annat ändamål än boende, sidofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmän kommunikation 3.7.4 övrigt utrymme utrymme i annan byggnad än småhus inrättat för byggnadens drift eller allmän kommunikation

Sida 7 3.8 våning del av en byggnad begränsad av ovansidan av golvbjälklag eller motsvarande, ovansidan av ovanförliggande bjälklag, yttertak eller motsvarande, samt ytterväggarnas utsidor 3.9 våningsplan golvplanet i en våning 3.10 yttervägg vägg som omsluter byggnad ovan och under mark 4 Måttenheter och avrundning 4.1 Måttenheter för area och volym Area anges i kvadratmeter m 2. Volym anges i kubikmeter m 3. För area- och volymberäkning erforderliga längdmått bestäms antingen i dator, på ritning eller genom uppmätning på platsen och anges i meter med två decimaler. Delposter i area- och volymberäkning anges med en decimal och summaposter utan decimaler. 4.2 Avrundning För avrundning gäller SS 01 41 41, regel A. Följande exempel illustrerar regeln: 102,50 avrundas till 102 (X,5 avrundas nedåt vid jämnt heltal) 102,51 103,49 avrundas till 103 (X,01 - X,49 avrundas till närmaste lägre heltal; X,51 - X,99 avrundas till närmaste högre heltal) 103,50 avrundas till 104 (X,5 avrundas uppåt vid udda heltal) 5 Generella krav för mätvärdhet Vid beräkning av bruttoarea BTA, bruksarea BRA och nettoarea NTA skall nedanstående förutsättningar vara uppfyllda för att ett utrymme och dess omgivande vertikala byggnadsdelar skall betraktas som mätvärda. 5.1 Tillgänglighet För att vara mätvärt skall ett utrymme vara tillgängligt via dörröppning, trappa, permanent stege eller lucka med fällbar stege. Undantag: Installationsschakt är mätvärt, även om det inte uppfyller kravet på tillgänglighet. 5.2 Golv För att vara mätvärt skall ett utrymme ha ett beträdbart golv. Undantag: Hisschakt, hål för trappa/ramp och installationsschakt är mätvärda i varje plan. ANM. 1 Grusade eller på annat sätt avjämnade ytor i outnyttjade utrymmen i t. ex. källare betraktas som golv. ANM. 2 Utrymme vars golv är täckt med mineralull, lösull e. dyl. är inte mätvärt. ANM. 3 Bryggor och spänger som endast är avsedda för inspektion och underhåll betraktas inte som golv.

Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview 5.3 Rumshöjd För att vara mätvärt skall ett utrymme ha en rumshöjd av minst 1,90 m på en bredd av minst 0,60 m, se figur 3. ANM. Hänsyn tas inte till takbalkar vilkas underkant ligger < 1,90 m över golv, förutsatt att de inte hindrar framkomligheten i utrymmet. 6 Generella regler för avgränsning Om utrymmet har en tydlig huvudanvändning klassas det därefter. Om utrymmet har flera olika användningar uppdelas det i zoner efter möblering, form eller andra naturliga avgränsningar. Vid uppdelning av area mellan olika nyttjandeenheter och/eller andra grupper av sammanhörande utrymmen dras gränsen mitt i den skiljande väggen. Vid dörr läggs gränsen i dörrkarmens mitt. a) Princip b) Nisch Figur 3 Krav på rumshöjd

Sida 9 7 Byggnadsarea, BYA Byggnadsarea BYA.. BYA Öppenarea OPA.. OPA Bruttoarea BTA. Bruksarea BRA. Nettoarea NTA.. BTA BRA NTA Invändig konstruktionsarea IKA, Omslutande konstruktionsarea OKA IKA OKA Konstruktionsarea KA 7.1 Definition Area som en byggnad upptar på marken, inklusive utkragande byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark. ANM. 1 Byggnadsarean utgörs av byggnadens horisontalprojektion på marken. ANM. 2 Med utkragande byggnadsdel avses taksprång, balkong, burspråk, skärmtak etc.. 7.2 Tillämpning Begreppet byggnadsarea används i första hand i anslutning till planbestämmelser etc.. Figur 4 Byggnadsarea: Princip 7.3 Omfattning Vid beräkning av byggnadsarea inräknas + byggnadsdel på mark; + utkragande byggnadsdel som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark; + del av indragen balkong som ligger innanför underliggande fasadliv; + loftgång; + tak/skärmtak över utrymme inrättat för vistelse, t. ex. parkering, lastgård, uteplats; + carport; + inbyggd gård. Vid beräkning av byggnadsarea inräknas inte - utkragande byggnadsdel som inte väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark; - tak/skärmtak över entré, cykelställ etc.; - yttertrappa; - byggnadsdel vars högsta punkt är belägen <0,60 m över anslutande marknivå, t. ex. ljusschakt, terrass, underbyggd gård.

Sida 10 7.4 Mätregler 7.4.1 Utan utkragande byggnadsdel Byggnadsarea avgränsas av byggnadens fasadliv omedelbart ovanför sockeln utan hänsyn till smärre avvikelser som fasadlist, portomfattning etc.. Om sockellivet ligger utanför byggnadens fasadliv gäller sockeln som avgränsning. 7.4.2 Vid utkragande byggnadsdel Mätvärd utkragande byggnadsdel avgränsas av konstruktionens utsida exklusive eventuella hängrännor, räcken etc.. Vid takkonstruktioner där taksprång inte kan urskiljas antas detta ha ett horisontellt djup av 0,50 m. För bedömning av om en utkragande byggnadsdel är mätvärd eller inte gäller följande regler: 7.4.2.a Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen > 5,00 m ovan mark Byggnadsdelen är inte mätvärd. Figur 5 Byggnadsarea: Utkragande byggnadsdelar 7.4.2.b Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen 3,00 m - 5,00 m ovan mark Byggnadsdelen är mätvärd om dess framkant, exklusive hängrännor, räcken etc., ligger > 1,50 m utanför underliggande fasadliv. I annat fall är byggnadsdelen inte mätvärd. Taksprång är mätvärt om dess horisontella djup är > 0,50 m. Grundare taksprång är inte mätvärt. 7.4.2.c Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen < 3,00 m ovan mark Byggnadsdelen är mätvärd. Undantag: Taksprång är mätvärt om dess horisontella djup är > 0,50 m. Grundare taksprång är inte mätvärt. 7.5 Underindelning Byggnadsarea underindelas inte. 7.6 Redovisning Byggnadsarea redovisas alltid separat.

Sida 11 8 Öppenarea, OPA Byggnadsarea BYA.. BYA Öppenarea OPA.. OPA Bruttoarea BTA. Bruksarea BRA. Nettoarea NTA.. BTA BRA NTA Invändig konstruktionsarea IKA, Omslutande konstruktionsarea OKA IKA OKA Konstruktionsarea 8.1 Definition Area av helt eller delvis öppna mätvärda utrymmen inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. 8.2 Tillämpning Öppenarea används som komplement till brutto area BTA och bruksarea BRA. KA 8.3 Omfattning Vid beräkning av öppenarea inräknas Figur 6 Öppenarea: Princip 8.3.1 Utrymmen + mätvärt utrymme inrättat för vistelse eller förvaring under tak, skärmtak eller utkragande byggnadsdel, t. ex. uteplats, cykelparkering, lager; + öppen och delvis inglasad balkong/loftgång, öppet och delvis inglasat uterum; + altan, takterrass; + uteplats under tak eller utkragande byggnadsdel; + arkad, portik; + delvis öppet garage vid småhus, carport; + bilparkering på tak och på underbyggd gård. Vid beräkning av öppenarea inräknas inte helt inglasad balkong, helt inglasat uterum, se biarea BIA, avsnitt 12, och lokalarea LOA, avsnitt 13; outnyttjat utrymme under balkong eller annan utkragande byggnadsdel; parkeringshus med helt eller delvis öppna fasader, se lokalarea LOA, avsnitt 13.