Migrationsverket Yttrande - 2012 01 10. FÖRVALTNINGSRÄTTEN l STOCKHOLM

Förvaltningsprocessenhet l i Solna Gunnar Fröberg Migrationsverket Yttrande - 2012 01 10. FÖRVALTNINGSRÄTTEN l STOCKHOLM ^ Målnr: Aktbi!: 2012-01- 1 1 Enhet: Beteckning 9993435 Akt 5.56 1/1 Kammarrätten i Stoc chnlm Migrationsöverdoms xhermmarrörten i Stockholm Box 2302 Migrationsöverdomstolen 103 17 Stockholm ink. 2012-01- 1 2 Överklagande av dom från Förvaltningsrätten i Stockholm - Migrationsdomstolen Målnr Sokkod Aktbi! Klagande Migrationsverket, Förvaltningsprocessenhet l i Solna Motpart Zafari, Haydar, född 7108200937, medborgare i Afghanistan Förvaltningsrätten i Stockholm Överklagandet rätiidigt 2oJA. U.?Sign Överklagad dom Förvaltningsrätten i Stockholm - Migrationsdomstolen dom från den 23 december 2011 i mål nr UM 21145-10 Yrkanden m m 1 Migrationsverket hemställer att anstånd med att inkomma med grunderna för överklagandet beviljas t o m den l februari 2012, 2 Migrationsverket hemställer vidare att prövningstillstånd beviljas och 3 Migrationsverket hemställer slutligen att Migrationsöverdomstolen fastställer Migrationsverkets beslut från den 28 maj 2010. Grunder Migrationsverket behöver anstånd med hänsyn till tillfällig arbetsanhopning. Migrationsverket kommer att utveckla grunderna för beviljande av prövningstillstånd och skälen för att fastställa verkets beslut från den 28 maj 2010 senast den l februari 2012. Migrationsverket Förvaltningsprocessenhet 1 i Solna Besöksadress Pyramidvägen 2 A Postadress Box 507 SE-16929 Solna Telefon 0771-235 235 Telefax 08274448 E-post via: www.migrationsverket.se/e-post Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 Dokumentid: 22122639

Mål FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2011-12-23 UM 21145-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (11) KLAGANDE Haydar Zafari, 710820-0937 Rättspsykiatri Nord, avd 33 Löwenströmska sjukhuset 194 89 Upplands Väsby Ombud och offentligt biträde: Kristina Tollbäck Advokatfirman Senkul Sveavägen 108, 3 tr 113 50 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-05-28, se bilaga l Dnr 9-993435 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut utom i fråga om ersättning till det offentliga biträdet - och beviljar Haydar Zafari permanent uppehållstillstånd. 2. Det ankommer på Migrationsverket art utfärda bevis om tillståndet och i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder. 3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Kristina Tollbäck som offentligt biträde till skäliga 47 366 kr, varav 29 150 kr för arbete, 5 885 loför tidsspillan och 2 858 kr för utlägg och 9 473 kr för mervärdesskatt. Dok.Idll7825 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l 08-56168000 08-56168655 måndag-fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltamgsrattemstockholm@dom. se

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Haydar Zafari överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas permanent uppehållstillstånd, statusförklaring och resedokument. Som grunder anför han i följande prioritetsordning att preskription inträtt utan hans egen förskyllan, flyktingskap, alternativt och övrigt skyddsbehov samt synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för sitt överklagande anför Haydar Zafari bl.a. följande. Efter det att han flytt till Sverige kom representanter för Wahdatpartiet och eftersökte honom flera gånger hos familjen. Han var känd i Ghazni på grund av sin matvaruaffär. Talibanerna dödade många hazarer med de vapen han visade talibanerna. Många hazarer anser därför att han bär skulden för att deras släktingar dödats av talibaner. Hotet att skickas tillbaka till Afghanistan utgör en viktig komponent i hans sjukdomsbild, något som gör att han aldrig kommer att tillfriskna om han vet att han kommer att återsändas så fort han blir frisk. Haydar Zafari åberopar bl.a. ett intyg från överläkäre Jutta Sanyang, som även är med. dr. i neurovetenskap och specialist i psykiatri, ett intyg från överläkare och med dr Jurgita Kundrotiene samt yttrande från Socialstyrelsen, rättsliga rådet. Migrationsdomstolen har tillfört målet dom B 17119-10 från Södertörns tingsrätt. Genom den domen har Haydar Zafari dömts för försök till dråp samt överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Migrationsdomstolen har även tillfört målet Svea hovrätts dom den 7 juni 2011 i mål nr B 3582-11, av vilken det framgår att hovrätten inte ändrat angiven brottsrubricering eller påföljd. Hovrättens dom har vunnit laga kraft.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet. Verket anför bl.a. följande. Verket erinrar om bestämmelsen i 4 kap. 2 c första stycket 2 och 5 kap. 17 första stycket UtlL med anledning av att Haydar Zafari begått ett grovt brott. Verket anser att det medför att han är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och även övrigt skyddsbehövande. Enligt verkets mening har Haydar Zafari gjort sig skyldig till så pass grov brottslighet att han inte kan beviljas uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter. Muntlig förhandling Migrationsdomstolen har den 2 februari 2011 hållit muntlig förhandling i målet, varvid vittnesförhör under ed hållits med Mustafa Haides Afhari bl.a. om vad han varit med om vid ett besök i Afghanistan 2008-2009. Vittnesförhör under ed har även hållits med överläkaren Jutta Sanyang. Haydar Zafari har vid den muntliga förhandlingen berättat bl.a. följande. Wahdatpartiet dödade även hans bror. Grannarna och hans yngre dotter berättade för honom att det var Wahdatpartiet som dödat hans ena dotter år 2005. Hans bror skötte hans affär under den tid då han satt i Wahdatpartiets fängelse. Det hände inget med familjen under den tid han satt fängslad. Hazarer från Wahdatpartiet känner till honom både till namn och utseende på grund av det han gjort. Utanför hembyn är han dessutom känd bland andra hazarer som en välbärgad person. Mustafa Haides Afhari har under den muntliga förhandlingen berättat bl.a. följande. Han lärde känna Haydar Zafari på en flyktingförläggning i Sverige. De upptäckte att de kom från samma trakter i Afghanistan. När Haydar Zafari berättade om sig själv började han förstå vem Haydar Zafari var. Han hade hört hans namn tidigare, innan han kom till Sverige, när folk talat om en välbärgad person som hjälpt talibanema. När han såg Haydar Zafaris ansikte kände han igen honom. Han hade sett honom på hemorten i

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Ghazni. Under ett besök i Ghazni år 2008-2009 blev han på gatan stoppad av män från Wahdatpartiet som uppvisade ett foto av Haydar Zafari och erbjöd honom pengar om han kunde lämna uppgifter om var Haydar Zafari befann sig. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Preskription Migrationsdomstolen anser, av de skäl som framgår av Migrationsverkets beslut, att det inte föreligger hinder mot att på nytt ta upp frågan om avlägsnande av Haydar Zafari ur landet, trots att preskription inträtt. Utgångspunkter vid bedömningen av skyddsbehov Som utgångspunkt gäller att det är den som ansöker om uppehållstillstånd som har bevisbördan för att han eller hon har behov av skydd här i landet. I detta ligger även frågan om att göra sin identitet och sitt uppgivna hemland sannolika. I likhet med Migrationsverket finner domstolen att Haydar Zafari, med hjälp av ingivna handlingar, inte har gjort sin identitet sannolik men att det mot bakgrund av vad som framkommit i målet får tas för sannolikt att han är hemmahörande i provinsen Ghazni i Afghanistan. Hans asylskäl ska därför prövas mot Afghanistan. Enligt naigrationsdomstolens mening medför den allmänna situationen och säkerhetsläget i Afghanistan inte att det är tillräckligt att man är afghan för att få uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. Det ska därför ske en individuell prövning av Haydar Zafaris skyddsskäl. Skyddsbehov Haydar Zafari måste göra sannolikt att han har individuella skyddsskäl för att han ska vara att betrakta som flykting enligt 4 kap. l UtlL eller

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket l första ledet UtlL eller 4 kap. 2 a första stycket l andra ledet UtlL. Migrationsdomstolen ska utifrån det till Migrationsverket ingivna brevet, vittnesmålet och Haydar Zafaris egen berättelse bedöma om han har gjort sannolikt art han har individuella skyddsskäl. För att Haydar Zafari med hjälp av små egna uppgifter ska anses ha gjort sannolikt att han har sådana skyddsskäl krävs bl.a. att han lämnat trovärdiga uppgifter och dragit tillförlitliga slutsatser av uppgifter som andra lämnat till honom. Migrationsdomstolen anser att det Mustafa Haides Afhari berättat om hur han under ett besök i Ghazni år 2008-2009 på gatan blev uppsökt av män från Wahdapartiet, som uppvisade ett foto av Haydar Zafari och erbjöd honom pengar om han kunde lämna uppgifter om var Haydar Zafari befann sig, inte är trovärdigt. Detta då uppgifterna framstår som osannolika bland annat med tanke på att det inte framgått att Mustafa Haides Afhari på något sätt förmedlat till dessa män att han kände Haydar Zafari. Mustafa Haides Afharis uppgifter om att Haydar Zafari är känd i Ghazni för att ha varit en välbärgad affärsman som hjälpt talibanerna är inte heller trovärdiga. Detta eftersom Mustafa Haides Afhari lämnat motstridiga uppgifter avseende om han redan innan sitt första möte med Haydar Zafari i Sverige kände igen denne till ansikte och namn, eller om han först efter det att Haydar Zafari berättat vem han var och vad han gjort, förstod vem denne var. Detta leder till att Mustafa Haides Afharis allmänna trovärdighet är mycket låg, något som gör att uppgifterna i det brev han lämnat in till Migrationsverket ska tillmätas samma låga bevisvärde. Bland dessa uppgifter finns uppgift om att Mustafa Haides Afhari vid samma besök i Afghanistan fick veta att Haydar Zafaris familj mördats av nämnda parti. Trovärdighetsbristerna i vittnesmålet, som enligt domstolen förefaller bero på fabricerade uppgifter, leder även till att Haydar Zafaris egna uppgifter om att hazarer från nämnda parti vet vem han är både till namn och utseende samt eftersökt honom

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen hos hans familj efter det att han flytt och att han utanför hembyn skulle vara känd som en välbärgad person, inte framstår som trovärdiga. Haydar Zafaris egna uppgifter gällande att dottern dödats av nämnda parti 2005 samt att brodern dödats av dem år 2006 framstår enligt domstolens mening inte som tillförlitliga. Detta då Haydar Zafari fått vetskap om dessa förhållanden utifrån andrahandsuppgifter, och då domstolen utan vetskap om de personer och de omständigheter andrahandsuppgifterna kommer ifrån, därför har svårt att avgöra tillförlitligheten i uppgifterna. Det finns även anledning att på grund av följande skäl ifrågasätta tillförlitligheten i de slutsatser Haydar Zafari dragit från uppgifter andra lämnat till honom. I yttrande från Socialstyrelsen, rättsliga rådet, framgår att Haydar Zafaris bror blev överkörd och dödad i Ryssland år 2006. Domstolen noterar att Haydar Zafari vid den muntliga förhandlingen uppgivit att Wahdatpartiet dödat hans bror. Domstolen finner det högst osannolikt att detta parti skulle ha dödat Haydar Zafaris bror genom att köra över denne i Ryssland, i synnerhet när Haydar Zafari vid förhandlingen även berättat att hans bror utan att skadas av Wahdatpartiet kunde sköta Haydar Zafaris affär under den tid, som varade i över ett år, då Haydar Zafari satt i Wahdatpartiets fängelse. Med anledning av att Haydar Zafaris familj i cirka ett och ett halvt år bodde kvar i hembyn efter det att Heydar Zafari flytt från fängelset utan att de då utsattes för övergrepp samt med beaktande av ovan nämnda tillförlitlighetsbrister, anser domstolen att Haydar Zafari inte gjort sannolikt att hans brors och dotters död har samband med Haydar Zafaris asylskäl. Detta sammantaget med att Haydar Zafari på grund av ovan nämnda trovärdighetsbrister inte gjort sannolikt att han skulle vara eftersökt av nämnda parti i Ghazni år 2008-2009, gör att domstolen anser att det inte framstår som sannolikt att detta parti, nästan tio år efter det att Haydar Zafari begick den förrådande handlingen, skulle vara ute efter att döda eller utsätta Haydar Zafari för förföljelse eller skyddsgrundande behandling. Haydar Zafari har således inte gjort sannolikt att han har individuella skyddsskäl mot

Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Ghazni, vilket innebär att han inte är att betrakta som flykting enligt 4 kap. 1 UtlL eller skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket l första ledet UtlL eller 4 kap. 2 a första stycket l andra ledet UtlL. Domstolen noterar att det i målet är ostridigt att det i Ghazni råder inre väpnad konflikt. Domstolen gör ingen annan bedömning i denna del. Haydar Zafari kan därför inte återsändas dit och därmed är han att betrakta som alternativt skyddsbehövande gentemot Ghazni i enlighet med 4 kap. 2 första stycket l, andra ledet UtlL. Det saknas interflykts alternativ för Haydar Zafari Av det överklagade beslutet framgår att Migrationsverket i förevarande fall har bevisbördan för och ska identifiera en ort i en annan del av landet dit Haydar Zafari kan ta sin tillflykt för att undgå den väpnade konflikten i Ghazni. Migrationsverket har pekat ut Kabul som internt flyktalternativ för Haydar Zafari. För att ett internt fiyktaltemativ ska kunna anses föreligga måste det bl.a. vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. När det gäller bedömningen av om ett internt flyktalternativ är rimligt kan sådana omständigheter som kön, ålder och hälsa beaktas (se MIG 2008:20). Skulle den som återvänder mötas av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel är det dock inte rimligt att hänvisa till ett internt flyktalternativ (jfr. MIG 2008:20). Migrationsdomstolen noterar att det i målet får anses ostridigt att Haydar Zafari är allvarligt psykiskt sjuk. Domstolen anser på grund av detta och då det i målet framkommit att Haydar Zafari saknar socialt nätverk i Kabul, att det inte är rimligt att hänvisa Haydar Zafari dit. Haydar Zafari är därmed att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket l andra ledet UtlL gentemot Afghanistan. Han är emellertid år

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 2011 dömd för försök till dråp. Domen har vunnit laga kraft. Frågan blir då om Haydfar Zafari, trots att han omfattas av bestämmelsen ovan, är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Haydar Zafari är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande Av 4 kap. 2 c första stycket 2 UtlL framgår att en utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han gjort sig skyldig till ett grovt brott. Då Haydar Zafari enligt lagakraftvunnen dom dömts för försök till dråp är han enligt migrationsdomstolen utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Sammanfattande bedömning ifråga om skyddsbehovet Ovan gjorda bedömningar leder till att Haydar Zafari inte ska beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. l - 2 a UtlL. Han kan inte heller beviljas statusförklaringar och resedokument. Haydar Zafari ska beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 UtlL Domstolen har slutligen att avgöra om det finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att Haydar Zafari ska beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Migrationsdomstolen ska enligt 8 kap. 17 UtlL i sin prövning av fråga om utvisning ta hänsyn till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land. Av 12 kap. 3 UtlL följer att ett beslut om utvisning av en utlänning som avses i 4 kap. 2 första stycket l i fall av väpnad konflikt inte får verkställas till utlänningens hemland om det finns synnerliga skäl mot det.

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Av landinformationen i målet framgår att det i Kabul råder andra svåra motsättningar och att myndigheterna i Afghanistan inte kan erbjuda människor skydd mot övergrepp. Domstolen instämmer i dessa bedömningar. Då Haydar Zafari lider av allvarlig psykisk ohälsa och saknar socialt nätverk i Kabul kan han inte ta sin tillflykt dit för att undkomma den inre väpnade konflikten i Ghazni. Det har inte framkommit att han kan återsändas till någon annan ort i Afghanistan. Mot denna bakgrund anser migrationsdomstolen att det föreligger synnerliga skäl enligt 12 kap. 3 UtlL mot att Haydar Zafari verkställs till Afghanistan. Om det föreligger verkställighetshinder kan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas med stöd av 5 kap. 11 UtlL. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd förutsätter att utlänningen innehar en giltig passhandling (jfr. MIG 2011:4). Om verkställighetshindret bedöms vara bestående under så lång tid att utlänningen kan bedömas få en särskild anknytning till Sverige, kan ett uppehållstillstånd ges med stöd av 5 kap. 6 UtlL, d.v.s. uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (Sandesjö, Wikrén: "Utlänningslagen med kommentarer", 9 uppl., sid. 201 f.). Av intyg från överläkare Jurgita Kundrotiene den l september 2011 framgår att den allvarliga psykiska störning Haydar Zafari lider av kommer att kräva långsiktiga vårdinsatser och rehabilitering samt att han efter utskrivning kommer att behöva en mycket långsiktig kvalitativ behandling inom öppenvården. Jurgita Kundrotiene anför även att det i dagsläget bedöms att avsaknad av kvalitativa vårdinsatser framöver troligen kommer att leda till en snabb försämring i Haydar Zafaris psykiska tillstånd och att självmordsrisk kommer att öka markant. Överläkare Jutta Sanyang anför i sitt intyg av den 18 januari 2011 att risken för att Haydar Zafari begår självmord kommer att öka markant vid ett eventuellt verkställande av utvisningsbeslut. Hon anför även att en eventuell utvisning innebär en direkt fara för pateintens liv och hälsa. Av landrapportering framgår att säkerhetsläget för civila

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen i Afghanistan under senare år försämrats (UD: Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2010, sid.2). Mot denna bakgrund bedömer migrationsdomstolen att hindret mot att verkställa Haydar Zafari kommer att vara bestående under en lång tid. Då Haydar Zafari dessutom saknar en giltig passhandling kan han inte beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Haydar Zafari ska därför beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 UtlL. Överklagandet ska således bifallas på så sätt att Haydar Zafari ska beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 UtlL. Ersättning till biträde Kristina Tollbäck har begärt ersättning för arbete motsvarande, rätt räknat, 32,5 timmar. Migrationsdomstolen noterar att målet med hänsyn till lång handläggningstid och Haydar Zafaris psykiska ohälsa krävt mer arbete än vad som är normalt i ett asylmål. Domstolen noterar emellertid att Kristina Tollbäck begärt ersättning för sådant som inte varit nödvändigt för att tillvarata Haydar Zafaris rätt i fråga om uppehållstillstånd. Hon har bl.a. begärt ersättning för telefonsamtal med Migrationsverket angående undantag från arbetstillstånd och samtal med klaganden om möjligheten att få arbete i Sverige. Enligt domstolens uppfattning har Kristina Tollbäck härutöver lagt ned mer arbete än vad som får anses nödvändigt. På grund av detta och det förhållandet att Kristina Tollbäck enligt domstolens uppfattning begärt för mycket ersättning för rättsliga övervägen och juridisk analys, får Kristina Tollbäck enligt domstolens mening anses vara skäligen tillgodosedd med ersättning motsvarande 25 timmars arbete. Yrkad ersättning för tidsspillan och utlägg ska utgå med yrkat belopp.

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 21145-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) f II Eva Frånlund Althin Rådman I avgörandet har också deltagit nämndemännen Peter Engvall, Per-Ove Karlsson och Margareta Szumlicz. Föredragande i målet har varit Torbjörn Ålund.

Akt 5.30 1/11 Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Beslut Beteckning Stockholm 2010-05-28 9993435 David Carlstedt Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Zafari, Haydar, född 7108200937, M medborgare i Afghanistan Adress: Qasib Rashid, Kornvägen 11 5tr, 145 68 Norsborg Offentligt biträde: Kristina Tollbäck, Advokatfirman Senkul, Sveavägen 108,3 Tr 113 50 Stockholm Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig. bevilja det offentliga biträdet Kristina Tollbäck tjugotvåtusenfemhundrafemtiofyra (22554) kronor i ersättning, varav 4510,50 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Kristina Tollbäck och den betalas ut av Migrationsverket. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Stockholm Besöksadress Pyramidvägen 2 A Postadress Box 507 SE-16929 Solna Telelon 0771-235 235 Telefax 08274448 E-posl migrationsverke1@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 2/11 Ansökan med mera Du reste, enligt egen uppgift, in i Sverige den 20 november 2003 och ansökte om asyl i Sverige samma dag. Migrationsverket avslog din ansökan den 16 maj 2005 och beslutade att avvisa dig till Afghanistan. Du överklagade beslutet till Utlänningsnämnden som avslog ditt överklagande den 30 november 2005 varvid Migrationsverkets beslut vann laga kraft. Migrationsverket tog samma dag som nämndens beslut upp frågan om uppehållstillstånd enligt den s.k. tillfälliga lagen och du beviljades den 6 april 2006 uppehållstillstånd giltigt i ett år. Avvisningsbeslutet hävdes inte. Du lämnade den 27 april 2007 in en ansökan om uppehållstillstånd och Migrationsverket behandlade ansökan som att du anförde hinder mot verkställighet. Verket beslutade den 29 maj 2007 att inte bevilja ny prövning och Migrationsdomstolen avslog överklagandet den 26 juli samma år. Migrationsverket överlämnade verkställighetsärendet till polisen den 10 november 2007 då man gjorde bedömningen att tvång skulle komma att krävas för att verkställa avvisningsbeslutet. Det tidigare avvisningsbeslutet preskriberades den 30 november 2009. Den 3 december 2009 ansökte du på nytt om asyl i Sverige, men ansökan avskrevs den 24 februari 2010 efter att du inte hörsammat kallelser. Den nu aktuella asylansökan anhängiggjordes den 3 mars 2010. Asylutredning har, i nu aktuellt ärende, hållits vid Migrationsverket den 9 mars 2010.1 samband med utredningen har du anfört i huvudsak samma skäl som i tidigare asylprocess. Vid ett återvändande är du rädd att utsättas för repressalier från Hizb-e-Wahdat eftersom du tidigare pekat ut ett av deras vapenförråd för talibanema. Du fruktar även den allmänna situationen i hemlandet. I ärendet har den 25 mars, den 9 april och den 20 april 2010 inkommit inlagor från ditt offentliga biträde. Du yrkar genom ditt offentliga biträde att du ska beviljas permanent uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument. Det anförs att du ska beviljas uppehållstillstånd på grund av att preskriptionen inte inträtt på grund av ditt agerande. Härutöver anförs att du är att betrakta som flykting, alternativt skyddsbehövande, övrigt skyddsbehövande eller i vart fall att det i ärendet föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Du yrkar även om att du ska beviljas resedokument. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. I nu aktuellt ärende har bland annat ingivits hemlandspass och tazkira utfärdade av afghanska myndigheter i Pakistan, kopia av främlingspass, anställningsbekräftelse från Park och Miljö AB i Stockholm, brev från Mustafa om din situation vid ett återvändande till hemlandet, medicinska journalanteckningar avseende dig upprättade vid Hallunda vårdcentral samt diverse medicinska intyg gällande dina familjemedlemmar i Pakistan (som Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 3/11 det får förstås). Migrationsverket har i ärendet använt sig av "Kommentar till Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 (mål nr UM 5156-09) och angående bevisvärdet hos afghanska pass" och "Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan". Skälen för beslutet Migrationsverket anser att ärendet kan avgöras i befintligt skick. Därför anser Migrationsverket att det finns skäl att åter aktualisera frågan om utvisning Av 12 kap. 22 utlänningslagen framgår bl.a. att ett beslut om avvisning eller utvisning, som inte har meddelats av allmän domstol, upphör att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Bestämmelsen om preskription har tillkommit för att förskona utlänningen från att under mycket lång tid behöva leva under hot om avlägsnande på grund av ett beslut som av någon anledning inte hade kunnat verkställas. Någon ny fråga om avlägsnande skulle därför normalt inte tas upp sedan ett beslut om avvisning eller utvisning hade preskriberats. Om en utlänning inte har medverkat till eller har hållit sig undan verkställigheten av avvisningen eller utvisningen är det dock inte uteslutet att på nytt ta upp frågan om utlänningens avlägsnande ur landet och meddela ett nytt avvisningsbeslut (prop. 1979/80:96 s. 109). Det bör i denna del poängteras att det i första hand är den av- eller utvisade som är skyldig att självmant lämna landet och inte svenska myndigheter som är skyldiga att genom tvångsåtgärder verkställa beslutet (jmf. MIG 2007:46). Det förväntas av en person som fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut att vederbörande respekterar detta beslut (prop.1997/98:173 s. 18). Initialt noterar Migrationsverket att du under den tid du hade uppehållstillstånd i Sverige vistades under knappa tre månader i Iran för att där besöka familjemedlemmar. Ditt verkställighetsärende överlämnades till polisen den 10 november 2007 då Migrationsverket gjorde bedömningen att tvång skulle komma att krävas för att avvisningsbeslutet skulle kunna verkställas. Av beslutet att överlämna ärendet till polis framgår bland annat att du vägrat medverka till att återvända till hemlandet i enlighet med det då lagakraftvunna avvisningsbeslutet. I ärendet finns för övrigt inget som tyder på att du har fullgjort din skyldighet att verka för att lämna landet. Migrationsverket delar således inte din uppfattning, såsom den framställs i inlaga inkommen den 25 mars 2010, att preskription inträtt utan din förskyllan. I sammanhanget tål att upprepas att du som avvisad var skyldig att lämna landet. Du har vägrat att samarbeta med Migrationsverket vilket framgår av beslutet att överlämna Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 4/11 verkställighet till polismyndigheten och du har även i samband med nu genomförd asylutredning medgivit att du inte medverkat till att återvända i enlighet med det tidigare beslutet (jfr aktbilaga 5:14, s 5). Mot bakgrund av att du vägrat att lämna landet självmant enligt tidigare avvisningsbeslut och ej för övrigt samarbetat i nödvändig grad anser Migrationsverket att det finns fog för att åter ta upp frågan om utvisning trots preskriptionen av tidigare avvisningsbeslut. Identitet och utgångspunkter för prövningen Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även inbegriper att sökanden måste göra sin identitet sannolik. Vid en prövning av en asylansökan ska alltid först bedömas om sökanden har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolikt. Därefter ska de åberopade asylskälen prövas (MIG 2007:12). Du har i samband med nu aktuell asylansökan ingivit ett afghanskt pass och en tazkira som båda utfärdats av den afghanska beskickningen i Quetta i Pakistan. Vad avser utfärdandet av pass vid Afghanistans ambassad i Oslo är det Migrationsverkets uppfattning att rutinerna är så bristfälliga att passen inte självständigt kan styrka, eller ens göra innehavares identitet sannolik (jfr "Kommentar till Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 (mål nr UM 5156-09) och angående bevisvärdet hos afghanska pass"). Det kan konstateras att bägge de ingivna handlingarna har utfärdats utan personlig inställelse. Migrationsverket anser därför att de ingivna handlingarna får anses ha ett lågt bevisvärde och kan inte anses styrka din identitet, ej heller göra den sannolik. Det finns dock inget i ärendet som motsäger att du skulle vara afghansk medborgare och det har inte heller åberopats asylskäl mot något annat land varför den aktuella asylansökan ska prövas mot hemlandet Afghanistan. Migrationsverket anser att den allmänna situationen i Afghanistan inte utgör grund för asyl. En individuell bedömning måste således företas i varje enskilt fall. Vad avser det brev som lämnats in av en privatperson och som intygar att du skulle utsättas för övergrepp vid ett återvändande gör Migrationsverket bedömningen att brevets innehåll inte kan verifieras på ett godtagbart sätt. Det är upprättat av en privatperson som enligt uppgift vistats i Afghanistan under perioden november 2008 till maj 2009 och då fått frågor om dig. Verket anser att intygsskrivarens objektivitet inte kan garanteras och att handlingen i sig inte kan anses styrka dina asylskäl. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 5/11 - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket kan konstatera att du i allt väsentligt vidhåller de tidigare åberopade asylskälen. Migrationsverket har i sitt beslut av den 16 maj 2005 ifrågasatt din trovärdighet bland annat vad avser att du inte förmått ange var det fängelse låg där du satt fängslad trots att det låg i Ghazni - den provins du bott i hela ditt liv samt då du lämnat skiljaktiga uppgifter kring hur du lyckats fly från fångenskapen. Utlänningsnämnden avslog ditt överklagande. Vad avser de tidigare anförda skälen gör Migrationsverket ingen annan bedömning än den som tidigare gjorts av verket och Utlänningsnämnden. Mot bakgrund härav, och med beaktande av att du lämnade ditt hemland för ungefär sju år sedan, anser inte Migrationsverket att du gjort sannolikt att du skulle vara av intresse för Hizb-e-Wahdat. Vidare har anförts att du enbart genom tillhörighet till den etniska gruppen hazarer skulle vara utsatt för förföljelse. Migrationsverket delar inte din uppfattning i den delen och anser inte att afghanska medborgare är att betrakta som flyktingar enbart genom att vara hazarer. Det anförs även att du inte kan erbjudas skydd av den egna gruppen eftersom du är eftersökt av Hizb-e-Wahdat. Här kan noteras att verket inte anser att du gjort sannolikt att du skulle vara förföljd av Hizb-e-Wahdat. Det har, enligt Migrationsverkets mening, inte framkommit något i ärendet som tyder på att du vid ett återvändande till hemlandet skulle riskera flyktinggrundande förföljelse. Migrationsverket bedömer därför att du inte är att betrakta som flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring och verket avslår även din ansökan om resedokument. Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 6/11 Därför anser Migrationsverket att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. De individuella skäl som du har anfört och som har redovisats ovan är, enligt Migrationsverkets bedömning, inte heller sådana att det har gjorts sannolikt att du riskerar sådan behandling eller bestraffning som beskrivs i 4 kap. 2 utlänningslagen. Migrationsverket prövar härefter om du skulle löpa risk att skadas med anledning av yttre eller inre väpnad konflikt. Migrationsverket gör bedömningen att det råder inre väpnad konflikt i tio av Afghanistans provinser, däribland din hemprovins Ghazni. Vid bedömningen av en sökandes skyddsbehov ska, enligt bestämmelsen om inre väpnad konflikt, utredas om det finns möjlighet för honom eller henne att söka skydd någon annanstans i hemlandet. Det åligger i första hand Migrationsverket att göra sannolikt att det finns ett internt flyktalternativ. Migrationsverket bedömer att det i allmänhet är möjligt att resa i Afghanistan och att det inte finns några restriktioner vad gäller rätten att söka arbete. Utifrån en individuell bedömning av den enskildes förutsättningar anser verket att alla afghanska provinser utom de där det råder inre väpnad konflikt kan hänvisas till vad gäller internflykt ("Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan"). Migrationsöverdomstolen har bedömt att det är fullt möjligt, relevant och rimligt för en man (i det fallet en hazar från Ghazni) att använda ett internt flyktaltemativ i exempelvis Kabul även om han helt saknade socialt nätverk där. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till exempelvis kön, ålder och hälsa (MIG 2008:20). I en annan dom från Migrationsöverdomstolen har praxis avseende internflykt preciserats (jfr MIG 2009:4). Av domen framgår bland annat att om en sökande befinns stå Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 7/11 inför ett reellt hot från en lokal makthavare ska prövas om denna lokala makthavare kan utgöra ett hot mot den sökande även i det område som föreslås för internflykt och huruvida myndigheterna kan erbjuda skydd gentemot den hotande parten. Enligt domstolen kan icke-statliga aktörer mycket väl utgöra ett hot även på annan ort än hemorten och de afghanska myndigheterna saknar normalt möjlighet att tillhandahålla ett effektivt skydd gentemot icke-statliga aktörer. Det är Migrationsverket som har bevisbördan för att det finns ett internt flyktalternativ och verket ska identifiera den ort eller det område där den sökande kan få skydd. Det ankommer på den sökande att göra sannolikt att en hotbild från en icke-statlig aktör sträcker sig utanför det lokala området ("Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan", s 7-8). Du är en ensam man under fyrtio år och det har inte framkommit att du skulle lida av något allvarligare hälsoproblem. Vad avser internflykt har du anfört att du som hazar inte kan vända dig till någon landsdel som domineras av antingen pashtuner eller uzbeker. Vad gäller Kabul menar du att du där riskerar att dödas av Hizb-e-Wahdat som är väl representerade i staden. Med stöd av den praxis som fastslagits av Migrationsöverdomstolen anser Migrationsverket det både relevant och rimligt att hänvisa dig till internflykt till Kabul. I den bedömningen har verket tagit hänsyn till dina individuella förutsättningar. Migrationsverket har tidigare gjort bedömningen att du inte gjort sannolikt att du skulle vara av intresse för Hizb-e-Wahdat och frågan om myndighetsskydd mot en lokal makthavare blir därför inte relevant i ditt ärende. Noteras kan att Migrationsverket anser att det råder andra svåra motsättningar i arton av Afghanistans provinser, däribland Kabul ("Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan", s 11), men att det likväl anses möjligt att hänvisa till intern flykt till alla provinser utom de där det råder inre väpnad konflikt (ibid., s!3). Migrationsverket bedömer mot bakgrund av ovanstående att du inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 8/11 som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Med svåra motsättningar avses bl.a. politisk instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. Det kan gälla en konflikt mellan olika befolkningsgrupper, mellan en grupp i en del av landet och statsmakten eller mellan staten eller en befolkningsgrupp i landet och en annan stat, om konflikten inte nått upp till väpnad konflikt. Av bestämmelsen framgår att det måste finnas ett orsakssamband mellan de övergrepp som utlänningen riskerar och de svåra motsättningarna i hemlandet (prop. 2004/05:170 s. 274). Uppehållstillstånd kan enligt bestämmelserna i 4 kap 2 a utlänningslagen inte beviljas enbart på grund av den allmänna situationen där svåra motsättningar anses råda (exempelvis Kabul). Det krävs dessutom trovärdiga individuella skäl. Sökanden ska göra sannolikt att det finns omständigheter som innebär att just denne löper en personlig risk att bli utsatt för allvarliga övergrepp. Risken ska också vara kopplad till de svåra motsättningarna. Du har anfört att du riskerar att utsättas för allvarliga övergrepp med anledning av de svåra motsättningar som råder i landet. Du hänvisar vidare till att du som hazar är särskilt utsatt (i biträdesinlagan hänvisas till Migrationsverkets skrivelse "Rättschefens rättsliga ställningstagande angående flykting- och skyddsbehovsbedömningar rörande sökande som tillhör särskilt utsatta grupper") och att kraven på individuella skäl därför inte bör vara så höga. Migrationsverket gör bedömningen att du inte gjort sannolikt att det föreligger en individualiserad risk gentemot dig i Kabul. Att du är etnisk hazar föranleder inte verket att göra en annan bedömning. Mot bakgrund av den allvarliga situationen i stora delar av Afghanistan finns det anledning att Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 9/11 iaktta försiktighet vid bedömningen. Du har emellertid inte gjort sannolikt att du löper en personlig risk för att bli utsatt för allvarliga övergrepp. Kravet på att det ska finnas trovärdiga individuella skäl, kopplade till de svåra motsättningarna i exempelvis Kabul, är enligt Migrationsverkets mening, inte uppfyllt. Du är därmed inte att anse som övrig skyddsbehövande med stöd av bestämmelsen om svåra motsättningar. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrigt skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklar!ng En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Det har anförts att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter i ärendet och att dessa huvudsakligen hänför sig till situationen i hemlandet samt din anpassning till Sverige. Du har vidare berättat om att du har vissa psykiska problem, svårt att sova och därutöver alkoholproblem. För att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl enligt 5 kap 6 utlänningslagen ska hälsotillståndet vara synnerligen allvarligt, vilket givetvis också måste vara tillfredsställande dokumenterat genom läkarintyg. För att ett läkarintyg ska kunna tillmätas något egentligt bevisvärde bör det innehålla uppgifter om läkarens tjänsteställning, varför intyget utfärdats, bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag. Vid värderingen av ett läkarintyg kan journalanteckningar helt utan koppling till ett läkarintyg sällan ha något större eget bevisvärde (MIG 2007:15). I ärendet har ingivits medicinska j ournalanteckningar från Hallunda vårdcentral utskrivna i december 2009. Med stöd av Migrationsöverdomstolens praxis tillmäter inte Migrationsverket journalerna något större bevisvärde. Du har själv uppgivit att du har svårt att sova och att du använder alkohol mot sömnstörningarna, men att du tidigare fått mediciner (jfr aktbilaga 5:17, s 3-5). Det har inte framkommit att du skulle lida av något allvarligt hälsoproblem Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 10/11 varför du inte, på grund av hälsoskäl, kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Vad avser anpassning till Sverige anser inte Migrationsverket att du gjort vad som rimligen kan krävas av dig vad gäller att självmant lämna landet eller medverka till att så sker. Migrationsverket konstaterar, med ledning av Migrationsöverdomstolens dom (MIG 2008:3), att den tidsrymd vilken ska ligga till grund för bedömningen av din anpassning till Sverige är ungefär tre månader (3 mars 2010 till dags dato). Migrationsverket anser således att det inte finns grund att bevilja dig uppehållstillstånd på grund av anpassning till Sverige då din tillgodoräkningsbara vistelsetid inte kan anses vara avsevärd. Detta även med beaktande av den tid som du vistades i Sverige med uppehållstillstånd. I det sammanhanget kan även noteras att du under det år du hade uppehållstillstånd i Sverige vistades utomlands i knappa tre månader (3 oktober till 29 december 2006). Oaktat ovanstående finner inte Migrationsverket att din reella anpassning till Sverige är sådan att den kan ligga till grund för uppehållstillstånd. Verket har redan prövat dina åberopade skyddsskäl och finner inte att omständigheterna i ärendet är sådana att det framstår som olämpligt att utvisa dig till Afghanistan. Av det anförda framgår att det inte finns någon åberopad enskild omständighet som är tillräcklig för att du ska kunna beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. Inte heller vid en samlad bedömning kan uppehållstillstånd beviljas med stöd av denna bestämmelse. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Yvonne Olsson Beslutsfattare rfea-carlstédi Föredragande Kopia till Mottagningsenhet 2 i Solna Tollbäck Kristina Dokumentid: 17857178

Beteckning 9993435 11/11 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om statusförklaring om avvisning eller utvisning om överföring enligt Dublinförordningen om förbud att återvända till Sverige om förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 2 i Stockholm, Box 507,169 29 Solna. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentid: 17857178