EDSTUGA FRELUGA BYAR BYTIDNINGEN HUSORGAN SEDAN 1993 - NR 80 - DECEMBER 2012

EDSTUGA FRELUGA BYAR BYTIDNINGEN HUSORGAN SEDAN 1993 - NR 80 - DECEMBER 2012

STYRELSE FRELUGA EDSTUGA BYALAG 2011 Andreas Valfridsson Ordförande Peter Parneborg Vice ordförande Åsa Svedberg Kassör Patricia Hammarstedt Sekreterare Stefan Valfridsson Ledamot Tomas Olnils Ledamot Peter Eriksson Ledamot REDAKTIONEN Carina Brickman Edstuga 4457 82193 BOLLNÄS tel: 073-8344880 krux@lantbruksnickeri.se Kris för Bytidningen! Till våren är det 20-årsjubileum för Frelugas Bytidning. Freluga var först bland byarna men det dröjde inte länge förrän bytidningar började poppa upp i Sörbo, Söräng, Lenninge, Segersta m.fl. och ett flertal av dessa byar har både startat upp och lagt ner sina tidningar. Nu har krisen även nått Freluga Bytidning då flera avhopp har aviserats från en redan liten bytidningskommitté så frågan är om det blir något jubileumsnummer till våren. Just nu är det skriande behov av ytterligare personer som är villig att föra denna tradition vidare som nu blivit en institution i byns senare historia. Lite datorvana är allt som behövs och intresserade kan vända sig till någon i bytidningskommittén. Även julmarknaden har ställts in pga att ingen vill ta på sig ansvaret att hålla i marknaden. Att jobba ideellt är inte lätt i dagens samhälle med ett livstempo som ständigt skruvas upp. Till slut något positivt, julen står för dörren och alla i byn tillönskas en God Jul och ett Gott Nytt År! Birgitta Lundberg Freluga 4636 82193 BOLLNÄS tel: 300 87 j.lundberg@hotmail. com Carin Hed Mödänge 5483 82193 BOLLNÄS tel: 301 97 Susanne Leek Freluga Byvägen 4532 82193 BOLLNÄS tel: 070-6941562 susanne.leek@hotmail. com Bytidningen kommer ut 4 ggr/år: 1/3, 1/6, 1/9 och 1/12 Material som du vill publicera vill vi ha senast 3 veckor innan. Lösnummer säljes för 25 :- och finns hos Peter Parneborg. Annonser 75 :- Fjärdedels sida 150 :- Halv sida 300 :- Hel sida www.freluga.se Missa inte att besöka vår finfina hemsida freluga.se Där kan du läsa om vad som händer i byarna och det finns massor av fina bilder och information om hilmas m.m. FASTIGHETSKOMMITTÉN Gunnar Olnils Sven-Erik Jonsson Tomas Olnils Stina Brickman VÄVKOMMITTÉN Stina Brickman Iris Eriksson Rut Lindberg FESTKOMMITTÉN Stefan Valfridsson Lajan Westergren Anette Eriksson Peter Parneborg Åsa Svedberg Emil Göthlund Andreas Valfridsson SNÖRÖJNING Peter Parneborg BYALAGETS BANKGIRO: 5809-7270

Ladugård blev stall Under sommaren och hösten har Mia Hed med diverse hjälp omvandlat ladugården hemma vid Abrams, Mödänge till stall. Stallet har plats för nio hästar och för närvarande finns där 2 st hästar men fler är på väg att flytta in. Det är inte mycket som är sig likt från den forna ladugården. Båsen är borta, dyngrännan igengjuten, foderbordet bortbilat. Istället är det 9 st hästboxar uppmonterade och plats för att spola av hästarna när de varit ut på en ridtur och blivit svettiga. Gamla mjölkrummet är numer ett personalrum och gamla personalrummet är sadelkammare. Mia uppvaktades med presenter och Lasse Hed berättade om hur han och Eva byggde upp ladugården för 24 kor på 70-talet och nu har alltså dottern övertagit driften och gjort ett stall, för hästar är hennes stora intresse. Nyinflyttade till Mödänge I augusti fick vi ytterligare två st invånare i byn. Då flyttade Helen Andersson och Elin Vikström in hos Johan Larsson och hans två barn Linnea och Mattias i Mödänge. Men skall sanningen fram så har Helen vistats här rätt mycket de senaste åren och dottern Elin bor varannan vecka hos sin pappa på Kilberg. Helen är född och uppvuxen i Alfta, Hon bodde då på Kvarnbackarna och gick i skolan i Alfta, Hon flyttade sedan till Bollnäs och nu hit till Mödänge. Om någon tycker sig känna igen Helen att hon är bekant på något vis, så kanske det beror på att hon har sin arbetsplats på systemet i Bollnäs. Bland Helens intressen är matlagning, vistas i skogen, plocka bär och svamp, pyssla med lite av varje i hemmet och framförallt sitta och mysa för har man träffat en massa folk en hel dag så är det skönt att bara vara i hemmets lugna vrå. Helens dotter Elin är sju år. Hon går i 1:a klass på Kilbergsskolan och hon gillar att leka med kompisar, bygga pärlplattor, klippa o klistra, rita och måla och så gillar hon att simma. Och hon är en riktigt duktig simmare. Vi hälsar Helen och Elin välkommen till byn och hoppas ni skall trivas! CH Lasse Hed och dottern Mia Hed Lördagen den 27 oktober hade Mia invigning av stallet med inbjudna gäster som fick se omvandlingen spelas upp på en dator som stod i personalrummet. Där fanns också lite snacks, snittar och dryck att förse sig med. Nya ridbanan Helen, Elin, Linnea, Mattias och Johan Har ni problem med möss och råttor De har en viss benägenhet att leta sig in i husen när hösten kommer. Då skall ni vända er till Johan Larsson, för han tillverkar råttfällor som är säkrare och som inte slår igen över fingarna när man skall ladda dom. Den här fällan heter Nya fällan och kostar 25:-. Den som är intresserad kan gå in på hemsidan och läsa mer, adressen är www.nyafallan.se

Kattjäveln I ett tillstånd av berusning eller annan tillfällig sinnesförvirring lät jag mig övertalas av dåvarande frun att skaffa en siameskatt. Året var 1982 och några veckor senare anlände en mager varelse med minimal päls, alldeles för stora öron i förhållande till ansiktet och med en röst som lät som en gisten dörr och ett decibelvärde på 125. Hon fick av någon anledning det högadliga namnet Duchess Minoue de Beaufort efter någon diffus stamtavla, men tilldelades av undertecknad snabbt epitetet kattjävel, för vem orkar skrika Duchess Minoue de Beaufort när man jagar en flyende siameskatt uppför en trappa som just snott människoföda på matbordet samtidigt som kattmaten stått orörd i två dagar, eller som skitit på tvättstugegolvet två meter ifrån den nyligen rengjorda kattlådan, eller som öppnat dörren till sovrummet genom att hoppa på handtaget nio gånger mellan kl 02.38 och 04.03 eller som käkat upp sin fjärde undulat på ett halvår genom att peta ner fågelburen på golvet etc. listan kan göras lång. Från sitt residens på fönsterbrädan i köket styrde och ställde hon med sin självklara adliga bakgrund och överlägsenhet över hushållets övriga medlemmar och gjorde vad som föll henne in. Alla former av uppfostran var totalt meningslösa, det var förmodligen lättare att odla bananer på Kebnekaise, men eftersom det gällde att visa för övriga familjemedlemmar vem som hade makten i huset (även kallad manlig prestige) så försökte sig undertecknad på någon form av uppfostran mot alla hennes tokerier medan kattjäveln förmodligen tyckte tvärtom då vi som två boxare inför en titelfight stod ansikte mot ansikte och skällde och stirrade varandra i ögonen. Hennes skällande bestod av en raspig, gäll, konstant skrikande röst och när den gick upp i falsett visste man att inom bråkdelen av en sekund kommer det att smälla i form en liten svart tass med alla klor ute som skickar på en radda örfilar eller också bet hon mig helt enkelt på nästippen. Kattjäveln hade liksom andra honor även sexuella känslor men här var det inte fråga om att låsa upp dessa med restaurangbesök, blommor, choklad, smycken och fjäskande i oändliga timmar innan någon fick komma till skott, utan här var det pang-på-rödbetan som gällde och otaliga var de gånger kattjäveln smet ut med blixtens hastighet och sedan ylande kallade till sig alla potentiella bondkatthannar inom en radie på två kilometer i Freluga by för att bedriva sexorgier mitt på gatan inför alla grannar. Där fallerade den adliga överlägsenheten och högfärdigheten med råge. Att försöka ge en beskrivning av hur en dygnet -runt löpande siames låter kan ej beskrivas i skrift. Kattjäveln fick förvisso p-piller men det krävdes en insatsstyrka på minst fyra man för att få ner pillren i halsen på den vilt skrikande och fäktande kattjäveln med alla tillbuds stående klor ute, som dessutom spottade ut pillren efter ett tag, utan att vi märkte något. Under en löpperiod där kattjäveln skrek konstant i tre dygn med sina lockrop (förutom de tillfällen mitt i natten där jag yrvaken och förbannad rusat upp och för 344:e gången jagat henne uppför trappen skrikande just kattjävel och tillfälligt tystat henne i tre minuter), blev desperationen efter två sömnlösa nätter för stor och jag drog på henne ett kattkoppel för att under kontrollerade former fixa en älskare till henne och förhoppningsvis ge oss andra lite nattsömn. Väl ute släppte jag ner kattjäveln på backen, som genast lade sig på gruset och vägrade att röra på sig. Dessutom var hon knäpptyst, alla lockrop från henne var som bortblåsta. Jag lyfte upp henne, men hon lade sig genast platt på marken och sa fortfarande inte ett ljud. Till slut började jag gå och släpade henne i gruset i ett hopp att få henne att resa på sig, men kattjäveln vägrade fortfarande utan for som en trasa på grusvägen. Uppgiven bar jag in den dammiga kattjäveln som väl inomhus åter började yla efter två minuter. Då inte kattjäveln ägnade sig åt fortplantningsorgier på gatan drog hon sig inte för att delta i kattslagsmål med sina friare när hon var på sitt vanliga ilskna, överlägsna humör med oändliga veterinärbesök som följd. Insatsstyrkan kallades alltid in för att försöka få in den skadade och vilt skrikande kattjäveln i buren och under transporterna till veterinärstationen skrek hon konstant och härjade runt i buren. På veterinärstationen sattes i all hast en ny insatsstyrka ihop bestående av personal, andra kunder och frun, denna gång för att få ut kattjäveln som väl inne i behandlingsrummet for runt bland hästliniment och formalinflaskor. Denna procedur upprepade sig varje gång. Rekordet för veterinärbesök slogs för övrigt då hon fastnade högt upp i en tall med en klämd högertass som följd, bara för att väl vara hemma från veterinärstationen några timmar senare hoppa upp på en het spisplatta med brännskador på vänster tass och en ny färd till samma veterinärstation gjordes med samma organisation av insatsstyrka. Åren gick och maktkampen fortskred konstant. Mot slutet började kattjäveln att slita av sig pälsen, som om hon ville få oss att förstå att hon var en människa av ädel börd och inte en kattjävel. Efter att 1994 ha konstaterat en cancersvulst i ett juver samt problem att äta togs det tunga beslutet om den sista resan till veterinären. Undertecknad fick uppdraget och den här gången behövdes ingen insatsstyrka för att få in henne i buren, för första gången gick hon in självmant och sa inte ett ljud på hela resan, hon fattade vad det handlade om. En tung, stillsam resa som gick i slow-motion till veterinärstationen påbörjades under total tystnad. Jag lämnade av henne hos veterinären (som fanns någonstans i periferin), utan att vi såg varandra i ögonen. Det sista jag såg av Duchess Minoue de Beaufort var hennes nedböjda trötta huvud som stirrade ner i bädden och hennes längtan på att få bli befriad från sina fysiska plågor. Jag stängde dörren till behandlingsrummet och återvände med tunga steg till bilen som i en bubbla och hann bara ett hundratal meter innan tårarna förvandlade Frelugavägen till en brusande och ofarbar vårflod. Jag svängde av in på Sävstaås stora parkering där jag grät hejdlöst som ett barn i stor sorg och saknad av en annorlunda personlighet i form av en kattjävel en lång stund innan jag samlade ihop mig och åkte hem till ett tyst hus i sorg Vila i frid Minoue! PS. Förmodligen sitter kattjäveln på en molntapp vilt skrikande och vevar med tassen när hon får läsa detta. SL

P-nissen Emil från Freluga Emil Göthlund är ju känd som duktig gitarrist i byns rockband Zven-Emilz feat. Ztizzez. På vardagarna byter han dock ut den förskräckliga röda scenkostymen med halmhatten och drar istället på sig den mer diskreta parkeringsvaktsmunderingen. Fr o m maj så patrullerar nämligen Emil Bollnäs gator för att se till att bilister håller sig inom de regler och förordningar som gäller som s k manlig Lapp-Lisa. Emil trivs alldeles förträffligt med sitt arbete och ser det som ett serviceyrke även om han hade en tuff start de första veckorna. Introduktionen bestod av en utbildning under två veckor där trafikregler pluggades in och där det även ingick psykologi och självförsvar, att vara parkeringsvakt är ingen dans på rosor, inte ens i Bollnäs. Även om han pluggat in de regler som finns så uppstår ju en viss osäkerhet när man släpps ut på gatorna som nykomling och få vara med om mindre roliga upplevelser som att möta arga och frustrerade bilister som hotar med anmälningar till tingsrätter, miljödomstolar och alla instanser som går att uppbringa när dom upptäcker att en parkeringsvakt står vid just deras bil så det blev mycket skäll den första veckan. Han är dock en positiv kille med glimten i ögat och nu när han blivit varm i parkeringsvaktskostymen friar han hellre än fäller såvida det inte rör sig om uppenbara överträdelser och förklarar vilka regler som gäller. Att vara konsekvent i sitt arbete är ett måste, alla behandlas lika och här gäller ingen gräddfil ens för frelugabor vilket undertecknad fick erfara då Emil på stående fot skrev ut en bot för tvivelaktig parkering i trädgården innan denna intervju påbörjats (se bild). Samma bot revs dock med en blinkning när intervjun var över. Tilläggas kan att det är ett mycket ansvarsfullt arbete att övervaka ordningen på våra gator. En lönestrejk i Stockholm för några år sedan bland Lapp-lisorna förvandlade staden till ett trafikkaos på bara 36 timmar och arbetsgivaren gav med sig omgående beträffande löneförhandlingarna. Tjänsten som parkeringsvakt innebär inte bara att kontrollera bilister utan även att bistå gatukontoret med reparation av skyltar, handhavande av skrotbilar som står uppställda på stadens gator m.m. Bötesbeloppen varierar beroende på allvarlighetsgraden på mellan 500 1000 kronor. I ett utsatt yrke som parkeringsvakt uppstår ju vissa illasinnade rykten och skvaller i en liten ort som Bollnäs och Emil har redan hunnit skaffa sig ett rykte som han med kraft vill dementera, som att han skulle ha följt efter en lagöverträdare med sin tjänstebil ända upp till Framnäs och delat ut en bot utanför dennes bostad. Till sist bjuder Emil på en historia från det verkliga livet. Emil att hade satt en böteslapp på en bil utanför Folkets Hus en vardag då två äldre damer i 75-årsåldern kommer fram till bilen och följande konversation utspelar sig: -Ser du Hilda, du har fått parkeringsböter, sa den ena tanten med vilt uppspärrade ögon. -Man får bara stå fyra timmar på denna parkering, förklarade Emil. -Ja, det ger jag blanka fan i, jag har stått så här i femton år så jag har säkert förtjänat denna lapp, skrockade Hilda blinkande med ena ögat mot Emil innan tanterna fnittrande satte sig i sin bil och körde iväg. Eftersom trummisen i Emils band Zven-Emilz feat. Ztizzez, den synnerligen otränade Stefan Stisse Valfridsson har fått hjärnsläpp och anmält sig till terränglöpningstävlingen Bollnäs Trail Race på Bolleberget i oktober och fällt den redan klassiska kommentaren Det är bara fem kilometer, har Emil engagerats för att dela ut parkeringsböter fastsatta i Stisses panna utifall han skulle bli stående på samma ställe i mer än fyra timmar under loppet. Freluga.se lovar att bevaka även denna händelse. SL Lajan, Stisse och Emil i scenkostymering inför någon fullsatt spelning på lokal.

Brända mandlar Blanda 200 g mandlar, 2 1/2 dl strösocker. 1/2 dl vatten, 1 tsk flingsalt och en nypa cayennepeppar i en tjockbottnad kastrull. Sätt på hög värme tills det börjar koka, sänk sedan. Rör runt ofta med en trägaffel. Fortsätt koka tills sockret stelnar runt mandlarna. Sprid ut på bakplåtspapper och låt svalna. NYINFLYTTADE I FRELUGA En dag i början av november tittade jag in till mina närmaste grannar. Ja man kan väl inte säga att de är precis nyinflyttade. Anna Morin, sambo med Jonny, och sonen Edvin flyttade in redan för ett år sedan. Anna är uppväxt på Ren och där har hon bott större delen av sitt liv. Hon är utbildad undersköterska och är anställd som timvikarie på Resursen i kommunen. Just nu har hon ett längre vikariat på Karslund där hon trivs jättebra. Hon vårdar äldre människor med psykiska och fysiska sjukdomar. Annas intresselista är lång, framför allt inom sportens värld. Fotboll har hon spelar i 15-20 år. Grönt kort i golf tog hon vid 11-årsålder. Skridskor och slalom åker hon gärna. Annas pappa har travhästar så även travhästar har hon kört. Bland lite lugnare intressen återfinns litteratur och film. Fiske är ett intresse som Anna delar med Jonny. Hon har också börjat ta del av Jonnys intressen för fyrhjulingar och skotrar. Anna gillar också djur och hon har övertalat Jonny att få skaffa kattorna Pepsi och Zingo. Resor är ett annat intresse, gärna solsemester men även kortare resor som att åka till Stockholm och gå på museum. Edvin, sju år, går i första klass på Kilsbergsskolan. Bästa ämnet är idrott men tycker också om att lära sig att läsa. Än så länge läser mamma för honom och då gärna om rymden. Intresse för idrott delar han med sin mamma. Han spelar ishockey, bandy, fotboll och tennis. Anna och Edvin trivs med att bo här på landet. Välkomna till Freluga säger vi på Bytidningen. BL julotta i freluga 2012 Det blir julotta i Missionshuset även i år. Klockan åtta på juldagsmorgonen är alla välkomna. Kaffe serveras som vanligt efteråt och kollekten går som tidigare till Världens barn. Ca 20 stycken 100g smör 1 dl socker 1 1/2 msk kakao 3 msk ljus sirap Hemgjord kola Blanda alla ingredienser i en tjockbottnad kastrull och låt koka i ca 5 min. Gör ett kulprov. Fortsätt koka ytterligare om den inte är klar. Lägg ut ett bakplåtspapper på en plåt och bred ut kolan. Klipp eller skär kolan i bitar när den svalnat.

Det är ju bara fem kilometer Folk trodde nog det slagit runt i skallen på den vanligtvis frispråkige försäljaren Stisse Valfridsson på LUVA Motor & Fritid när han anmälde sig till premiären av Rehns BK:s terränglopp Bollnäs Trail Race den 13 oktober och i samband med detta redan myntat de klassiska orden Det är ju bara fem kilometer. Vad Stisse inte visste var att banan första två kilometer bar rätt uppför upp mot Bollebergstoppen. Man skulle kunna misstänka någon form av vadslagning eller något villkor för en jätteorder av tio fyrhjulingar inblandat i detta men nu rörde det sig bara om en träningsvillig chef för LUVA som tittade på arrangemanget på nätet, när Stisse passerade förbi och eftersom han som försäljare med väloljad käft gärna pratar först och tänker sedan slängde han ur sig Anmäl mig också! Nyheten om Stisses debut som terränglöpare spred sig nu med blixtens hastighet ut i världen och trängdes på löpsedlarna tillsammans med Zlatans nya kalsonger och den ekonomiska situationen i Grekland. Det var med andra ord omöjligt att backa ur. Det vara bara att sätta igång med träning för den otränade Stisse vilket han gjorde ca tre veckor före tävlingen. Träningsschemat innehöll träning en dag och sedan vila två dagar och det var en blandning av löpning och gymbesök. Tävlingsdagen var så kommen och det var en spänd Stisse som vankade runt på Bollegården, oroligt stirrande upp mot Bollebergstoppen som nu tornade upp sig som ett Himalayamassiv. Med sig hade han Parkeringsvakten i Bollnäs kommun och tillika spelkompisen i Frelugas egen byorkester Zven- Emilz feat. Ztizzez, Emil Göthlund som ämnade springa den längre 10- kilometerssträckan, förmodligen som ett träningstillfälle för att bättre kunna springa ifrån lappade bilister. Uppe på toppen på Bolleberget hade en liten men röststark skara supportrar från Freluga samlats, Stisses fru Vickan, Åsa och byorkesterns tredje medlem Lajan som skyllde sitt ickedeltagande på förkylning. Starten gick så nere vid skidstadion och uppifrån Bollebergstoppen såg det ut som ett små olikfärgade prickar som rörde sig framåt och en något kraftigare röd prick som sladdade längst bak. Supporterskaran bytte nu plats för att få en överblick i det skogsparti där löparna skulle passera och efter några minuter började det röra på sig nere i skogen och vem kommer först om inte en Frelugabo, dock inte Stisse utan Jesper Lysell som skaffat sig några sekunders överläge gentemot övriga konkurrenter. Deltagarna kom sedan i en jämn ström och Emil passerade ca 5:30 efter Jesper. Det blev glesare och glesare med löpare och till slut var det tyst i skogen och ingen Stisse hade passerat. Spekulationerna härjade vilt bland supporterskaran, hade han gått in i väggen, sprungit vilse och hamnat med bulgariska bärplockare eller upprättat ett basläger med syrgas och sherpas efter halva uppförsbacken? Men efter tio minuter kunde något rött skymta bland träden som sakta rörde sig framåt och förde en ojämn kamp mot tyngdlagens hårda regler uppför. Äntligen kom vår hjälte, supporterskaran fick luft i lungorna och bar Stisse sakta med säkert uppåt den sista biten med hejarop och skramlandes med koskällor som på en fotbollsmatch. Av etiska skäl skall vi inte gå in på Stisses s k löpsteg och den okunniga men entusiastiska och hjälpsamma supporterskaran gav små tips i form av sära på bena när du springer eller Nu är det bara nedför och tyngdlagen gör att det går fortare än alla andra löpare. Ner till målet befäste Jesper sin ledning och vann på den fina tiden 39,26 över 10 kilometer och var en knapp minut före näste man. Emil hade 66,01 på samma sträcka och Stisse kom till slut i mål på 46,23 och missade sin vadslagning med Peter Parneborg med 1,23 minuter som gick ut på att Peter skulle gå med en tröja märkt Stisse är min idol om han klarat 45-minutersgränsen. Han fick dock plåster på såren då han vann ett presentkort på Karma träningscenter och uteslöt inte en start även nästa år, det var ju bara fem kilometer. SL Bosse kom hem från kvarterskrogen efter att ha hört en del skvaller. - Vad är det med dig ikväll? frågade frun. - Jag har just fått höra att brevbäraren skryter med att han har älskat med varenda kvinna i kvarteret utom en. - Jasså, sa hans fru lika irriterat...jag slår VAD om att det är den där snorkiga fru Svensson i 24:an...

NYINFLYTTADE I FRELUGA Efter att besöket blivit uppskjutet ett par gånger p.g.a vattkoppor, först Arvid och sedan lilla Hanna, så kunde Carina och jag besöka den nyinflyttade familjen på Västbackavägen. Jenny Stenälv och Per Olsson flyttade in i mitten av augusti med sina två barn, Arvid som är tre år och Hanna nio månader. De bodde tidigare i ett litet hus på Ren, men med två barn behövde de ett större. Freluga kändes rätt och de trivs bra här. Jenny är för tillfället mammaledig men arbetade tidigare som ekonom på Skatteverket i Gävle. När hon kommer tillbaka till sitt arbete efter barnledigheten så blir det på den nya myndigheten, Statens servicecenter, som handhar löner och fakturor för Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, Försäkringskassan och PPM. Per är elektriker och arbetar med ventilation, värme och kyla. Han är anställd hos Teknisk Fastighetsservice i Bollnäs men har hela Hälsingland som arbetsfält. Arvid är 15 timmar i veckan på Pilens förskola i Söräng och i augusti hoppas familjen att även Hanna kan börja där. Per kommer från Alfta och Jenny från Falun men bodde i Gävle när de träffades för sju år sedan. Båda är intresserade av längdskidåkning och ser fram emot snö på åkrarna. Per gillar också att spela badminton. Jenny gillar löpning och är det någon som ser en mamma som är ute och springer med en barnvagn så är det säkert Jenny! Välkomna säger vi på Bytidningen! Birgitta L och Carina B Fru Johanssons diskmaskin gick sönder och hon tog kontakt med en servicefirma, som lovade skicka en tekniker nästa förmiddag. Fru Johansson hade avtalat ett möte samma förmiddag och instruerade därför teknikern: 'Nyckeln ligger under dörrmattan. Laga diskmaskinen och lägg fakturan på bordet. Ni behöver inte vara rädd för hunden, han kommer inte att röra er. Men tala absolut inte med papegojan!' När teknikern anlände dagen efter, fann han nyckeln under dörrmattan, öppnade dörren och stod öga mot öga med den största och mest skräckinjagande hund han någonsin hade sett (Lukas). Hunden var dock genomsnäll och tittade lugnt på, medan teknikern lagade diskmaskinen. Papegojan däremot kastade nötter på honom, skrek, skällde och överöste honom med obsceniteter. Till slut kunde teknikern inte bärga sig längre och röt åt papegojan: 'Håll käften, din fula, jävla kråka!' Då svarade papegojan: 'Hugg, Lukas! Sista torsdagen varje månad så ordnar byalaget i samarbete med Alfta Dragspelsklubb ett Musikcafé som är lika populärt och flitigt besökt varje gång. Den här kvällen i november kom det 55 besökare som lät sig underhållas av bröderna Bertilsson och medlemmar från dragspelsklubben. Konferencier och sångare var Claes Sigvardsson. Alla bjöds på en god kålsoppa och till kaffet serverades pepparkakor från Arbrå ångbageri som Anette och Åsa hade fixat. Lajan

Välkommen till hilmas, Byagård i Freluga-Edstuga byar En lokal som Freluga-Edstuga Byalag äger/förvaltar. Byagården är lämplig att hyra för familjehögtider, fester, barnkalas, möten och cirklar mm. Mårtensalen rymmer sällskap upp till 70 personer, handikappanpassad entré med WC. Flyttbar scen finns och lokalen är utrustad med hörslinga. Jerkers bakficka rymmer c:a 15 personer, mindre lokal med egen ingång och WC. Mötesrummet på övervåningen har plats för c:a 10 personer, vävstugans kök, egen ingång och WC. Bokning via Emil Göthlund tel: 070-6698492, 0278-17720 eller via mail: lillselle7@hotmail.com Återkommande gruppaktivitet, bra villkor finns. Ring för mer information. Teknik: Internet och mötes-teknik kan ordnas. Paketlösningar med mat eller fika går att beställa, begär offert. Ungdomsverksamheten har egna avtal. Hyran för hilmas är: Pris Betalande medlemmar Hela Byagården 1200 kr 1000 kr Två valfria lokaler 800 kr 600 kr Mårtensalen 500 kr 400 kr Jerkers bakficka 500 kr 400 kr Köket 500 kr 400 kr Mötesrum 200 kr 100 kr Vid kortare tillfällen (max 3 timmar) 100 kr/timme. Detta gäller vid hyrning Vi förehåller oss rätten att neka till uthyrning beroende på festens karaktär och storlek. Vi kan komma att begära att vakter finns vid speciella tillfällen och detta skall ansvarig hyrare ordna, samt att den hyrande ansvarar för att lokalerna återställs i ursprungligt skick. Ansvarig hyrare ersätter skadade och trasiga inventarier. Vid uthyrningstillfället deponeras 400 kr, som återfås efter kontrollerad städning. För att hyra måste man vara minst 20 år. Betalning görs till bankgiro 5809-7270. Ordningsregler vid hyrning av hilma För allas trevnad är rökning ej tillåten inomhus. Släng ej fimpar och snus på marken. Visa hänsyn till grannar. Om något går sönder eller försvinner meddela detta innan ni lämnar ifrån er nyckeln. Bord och stolar som flyttats skall ställas tillbaka på ordinarie plats. Om hilmas porslin använts? -Diska torka och ställ tillbaka. Om diskmaskin används? - Töm, skölj ur och stäng av säkerhetsbrytaren. Städning Plocka undan skräp. Torka, sopa eller dammsug golven. Våttorka golven enligt regler i städskrubb. Torka bord och bänkar, använd trasa från rulle som slängs efter avslutad städning. Toaletterna ska städas och papperskorgar tömmas, se regler i städskrubb. Inget avfall får lämnas kvar, fyll inte soptunnan, lämna dina egna sopsäckar på soptippen. Efter återlämnande av nyckel besiktar föreningens representant lokalen. Finner vi städningen otillräcklig, behåller vi den deponerade städpengen 400 kronor. Viktigt att följa instruktioner angående låsning och utrymningsvägar. Väl mött, Styrelsen Freluga-Edstuga Byalag

Vad händer på byn? Nyinflyttad? Bytidningen vill gärna att du hör av dig så att vi kan välkomna er till byn med ett inflyttningsreportage! Vill du vara med och driva Bytidningen vidare? Bytidningen behöver din hjälp! Vi söker med ljus och lykta efter förstärkning, kontakta någon i redaktionen för mer information. VäV stugan Träffas torsdagar kl 18.30 Välkommen gammal som ny! Tipsa gärna redaktionen!