Att granska och förbättra tillgängligheten i grundutbildningsdokument

Avrapportering för utvecklingsprojekt och insatser inom ramen för lika villkor vid Linköpings universitet Att granska och förbättra tillgängligheten i grundutbildningsdokument ur ett lika villkorsperspektiv Karin Axelsson & Ulf Melin, Informatik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), Linköpings universitet (LiU) karin.axelsson@liu.se; ulf.melin@liu.se Sammanfattning av vårt uppdrag Projektet syftar till att öka tillgängligheten i skriven text avseende grundutbildning vid LiU. Tillgänglighet (accessability) är en viktig aspekt vid all textbehandling; inte minst vid utveckling av webbsidor strävar man ofta efter att öka tillgängligheten för olika grupper av användare. Det kan t.ex. handla om funktionshindrade personer eller grupper med ett annat modersmål än svenska. För att främja god tillgänglighet finns olika riktlinjer ( guidelines ) och checklistor framtagna. I detta projekt har vi utgått från ett antal uppsättningar av befintliga riktlinjer när vi utarbetat en kriterieuppsättning som utgår från ett lika villkorsperspektiv. Kriterierna har använts för att utvärdera dokument relaterade till grundutbildningen inom informatik. Tillgänglighet, ur ett lika villkorsperspektiv, kan innefatta såväl funktionshinder, mångfaldsfrågor som genus. Vi har valt att fokusera funktionshinder, och då främst läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi) och synproblem (t.ex. färgblindhet eller nedsatt syn), samt genusaspekter. Detta urval är induktivt drivet; de lika villkorsfrågor vi främst träffar på inom våra informatikkurser är ovanstående funktionshinder samt genusaspekter (t.ex. få kvinnliga studenter i våra kurser). Vi ser dock att andra insatser inom området skulle kunna vara att med utgångspunkt i befintliga guidelines analysera t.ex. trosuppfattning eller sexuell läggning för att sammanställa kriterier för dessa områden. Sammanfattning av projektets uppläggning och genomförande Vår projektidé har varit att granska information om informatikutbildning med tillgänglighetsglasögon. Vi har valt att fokusera kandidatprogrammet Systemvetenskapliga programmet verksamhetsanalys och IT-design (SVP), 180 hp. I ansökan angav vi masterprogrammet Verksamhetsinriktad IT-design som vårt studieobjekt, men eftersom vi inte kunde starta detta program under 2007 p.g.a. för få sökande, utan lanserar ett nytt masterprogram först med start 2008, har vi gjort denna förändring. Projektet har bestått av tre faser: Fas 1: Formulering av lika villkorsinriktade tillgänglighetskriterier baserat på befintliga guidelines En inventering och värdering av befintliga guidelines har genomförts. De källor som vi har identifierat och granskat är följande: Checklist of Checkpoints for Web Content Accessibility Guidelines 1.0 (http://www.w3.org/tr/wai-webcontent/full-checklist.html) Denna check- 1

lista är sammanställd av World Wide Web Consortium (W3C) inom ramen för deras Web Accessibility Initiative. W3C:s definition av tillgänglighet på webben innefattar att personer med funktionshinder ska kunna använda Internet. De ska kunna uppleva, förstå, navigera och interagera via webben samt kunna bidra till innehållet på webben. W3C inbegriper även äldre personer med förändrade förmågor i sin definition. W3C:s checklista har blivit något av en standard inom webbutvecklingsområdet vad gäller tillgänglighet. Det finns flera Internet-baserade verktyg som automatiskt undersöker tillgänglighet på webbsidor. Då verktygen används levereras en rapport med möjliga barriärer för tillgänglighet utifrån riktlinjerna i W3C:s guidelines samt anger deras prioritet. Vi har tittat på två sådana verktyg; http://bobby.watchfire.com/bobby/html/en/index.jsp och http://www.wave.webaim.org/index.jsp. Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning finns utgivna av Handikappombudsmannen (www.ho.se). I dessa riktlinjer har vi särskilt studerat riktlinjer för kommunikation och information, som bl.a. inbegriper skriftlig kommunikation, webbplatser och e- tjänster. Fokus i dessa riktlinjer är på interaktionen mellan myndighet och medborgare, vilket universitets- och studentkommunikation är ett specialfall av. Vägledning 24-timmarswebben Effektivare och bättre service på webbplatser i offentlig sektor är utgiven av Verva (www.verva.se). Även denna rapport innehåller riktlinjer och standarder kring utformning av webbaserad information till medborgare. Kriterier för handlingsbarhet hos IT-system (Cronholm & Goldkuhl, 2006). Handlingsbarhet definieras som Ett IT-systems förmåga, i en verksamhetskontext, att utföra handlingar och att därigenom befrämja, möjliggöra och underlätta för användare att utföra handlingar både genom systemet och utifrån systemet baserat på dess information (ibid). Dessa kriterier har i sig inte fokus på tillgänglighet, men utgör genom en fokusering av kommunikation ett komplement till ovanstående guidelines. Just det explicita kommunikativa perspektivet gör att handlingsbarhetsperspektivet också kompletterar traditionella användbarhetsperspektiv. Vi har även tagit del av innehållet på konsultföretaget Funka Nu:s webbplats (www.funkanu.se). Utifrån denna inventering och analys samt med inspiration från grundtankarna i lika villkorsbegreppet har vi genererat följande uppsättning av kriterier: Association för olika nyckelbegrepp o Vad för detta begrepp tankarna till? o Vem/vilka kan göra olika typer av associationer? Intentionell tydlighet o Finns det ett klart syfte med dokumentet från sändare och kan det uppfattas av mottagaren? Analys av sidor i svartvitt samt för färgblindhet (se exempelvis http://www.medocular.se/ogonfakta/fargblindhet/test.html) Språklig analys o Myndighetsspråk vs. vardagsspråk o Begreppskonsistens Länkar, kontext, orienteringsinformation och navigering o Namngivning o Länkstigar; hittar man det man söker? o Struktur 2

Grafisk förklaringskraft o Använder man bilder för att förklara? o Döljs eller visas saker genom ett visst layoutval? o Grupperas sammanhängande delar logiskt nära varandra? o Visas totalprocess och position i processen? Presentation av och kontakt med sändare o Vem kommunicerar informationen? o Hur når man denna aktör? Fas 2: Granskning av tillgängligheten i ett urval av utbildningsdokument Vi har granskat kandidatprogrammets utbildningsplan samt kurswebbsida och kursinformation för kursen Introduktion till systemutveckling, 22,5 hp. Anledningen till att denna kurs valdes är att den är omfattande, innehåller flera kursmoment, ges som andra kurs på programmets första termin (d.v.s. när studenterna fortfarande är ganska nya) samt att den är en central informatikkurs vad gäller innehållet. Vid analys av utbildningsplanen har även utbildningsplanen för kandidatprogrammet i Personal- och arbetsvetenskap använts som jämförelse. Detta är ett utbildningsprogram där andelen kvinnor är motsatt jämfört med SVP, varför vi såg det som intressant att göra denna komparativa analys. Resultatet av våra granskningar har visat att det finns en klar förbättringspotential i våra nuvarande skrivningar. Vi ger nedan några exempel på granskningsfynd inom olika kriterier: Granskning av utbildningsplan Association för olika nyckelbegrepp I utbildningsplanen för SVP återfinns flertalet begrepp, en struktur och ett skrivsätt som kan associeras med en i huvudsak manlig könstillhörighet. Nyckelbegrepp andas i flertalet fall aspekter av manlig rationalitet; t.ex. teknikutveckling, struktur, programmering, system, teknik, logik, tekniker, databaser, konstruktion, programvara. Det är lätt att associera vissa skrivningar med maskinmetaforer, industriell programvaruproduktion, faktorer och en viss teknikoptimism. Det samhällsvetenskapliga ämnet informatik är dock i sig bredare än så och skulle kunna uttryckas i andra termer såsom; kommunikation, reflektion, samarbete, ansvar och så vidare för att också, sannolikt, mera tilltala kvinnor. Det går också att kritisera skrivsättet i SVPs utbildningsplan för att vara, kanske, alltför tillrättalagt, kortfattat och i vissa fall väl fragmentariskt. Ämnets komplexitet visas mera i de kurser som representerar programmet. Det saknas till exempel en initial inledning till programskrivningen som sätter programmets innehåll i ett större sammanhang (jämfört t.ex. med PAprogrammet). Istället fäster skrivningen av programmets utbildningsplan direkt fokus på längre uppräkningar av syfte och innehåll inte sällan levererade i form av one-liners. Begrepp och uttryck som torde attrahera kvinnor som återfinns i utbildningsplanen är bland annat att utbildningen är samhällsvetenskaplig, behandlar helheter, beaktar aspekter av organisationer och samhälle samt verksamhetsinriktningen. Det finns dock en outnyttjad potential i att vara mera tydlig i skrivningarna vad gäller ämnets grundkaraktär som, enligt ovan, också inrymmer väsentliga aspekter av mänsklig kommunikation och samspel, etiska aspekter, arbetsvillkor, värderingar, arbetslivsrelatering, varierade arbets- och lärandeformer, det tydliga designinslaget/kreativitet och ämnets internationella karaktär. Det finns fragment av detta vad gäller exempelvis yrkesroller, kunskapsperspektiv etc. i utbildningsplanen, men detta hamnar lätt i bakgrunden. I förgrunden finns mera tekniskt orienterade begrepp. En mera tydlig balans mellan det förstnämnda och det sistnämnda torde bredda de associationer som texten ger med avseende på kön. 3

Språklig analys Texten utgår inte sällan från ett typiskt myndighetsspråk och nyttjar inte särskilt mycket vardagliga termer. Det finns tydligt en mera forskningsmässig språkdräkt som dominerar framför den mera vardagliga. En viss begreppsvariation underlättar inte förståelse. Exempel är de olika termerna för att beteckna informationsteknik och organisation som används. Granskning av kurswebbsida och kursinformation Association för olika nyckelbegrepp I kursinformationen används många programmeringsinriktade begrepp trots att kursen innehåller både mjuka och hårda moment; Java NetBeans, programmeringsspråk, programmeringslogik, relationsdatabaser, Access-laborationer. Kursen ges som andra kurs på SVP efter en introducerande kurs kring informatik och lärande. De som kommer till programmet utan tekniska/programmeringsinriktade förkunskaper har inte hunnit skaffa sig dessa före denna kurs startar. De kvinnor som läser programmet saknar i större utsträckning än män sådana förkunskaper. Mycket lite sägs om de arbetsformer som tillämpas under kursen (trots att dessa är en viktig del av kursen), möjligheter till handledning och annan hjälp. Intentionell tydlighet Kursinformationen syftar till att ge den studerande information om kursens innehåll, utformning och examination. Den är deskriptiv till sin karaktär. Principer för betygssättning (U, G, VG) ges, men kriterier för bedömning av studentprestationer beskrivs inte. Detta kan skapa osäkerhet kring vad som krävs för ett visst betyg. Språklig analys Kursinformationen innehåller ingen information om hur personer med läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi) eller andra funktionshinder stöds för att tillgodogöra sig kursinnehåll och klara examinationskraven. Krav på skriftliga inlämningar etc. nämns, vilket kan leda till att dyslektiker avskräcks att läsa kursen. En generell information kring hantering av funktionshinder i utbildningen skulle kunna ingå i kursinformationen. Det förekommer begrepp som kan vara svåra att förstå för nya/presumtiva studenter; t.ex. Kursen är tillämpnings- och projektorienterad, vars innebörd inte förklaras. Java NetBeans omnämns, men där finns en Internet-länk angiven för den som vill läsa mer om vad det är för något. Begreppen som används i texten är dock konsistenta. Länkar, kontext, orienteringsinformation och navigering Rubriksättningen är begriplig och relevant. Man skulle kunna tänka sig fler länkar som inte finns på denna webbplats, t.ex. information om tidigare och kommande kursvärderingar samt nyheter och meddelanden. Flera av de angivna länkarna (examination och kurslitteratur) hänvisar bara tillbaka till kursinformationen och innehåller alltså ingen fördjupad information kring dessa delar. Länken till personal innehåller inte samma information som kursinformationen. Grafisk förklaringskraft Kursinformationen innehåller inga bilder och få förklaringar. Informationen ges i en rak och strikt form, vilket förutsätter viss kunskap om vad olika formuleringar innebär. Få hänvisningar till fördjupning och förklaringar i andra kursrelaterade dokument ges. Webbplatsen som helhet använder inte mediets möjligheter till layoutmässig visualisering och illustration. Webbplatsen är istället upplagd på motsvarande sätt som liknande pappersbaserad information ofta är. 4

Presentation av och kontakt med sändare Detta är tydligt i kursinformationen. Samtliga aktörer namnges och kontaktinformation finns via flera kanaler. Informationen på kurswebbsidan överensstämmer dock inte helt med kursinformationen i detta avseende. Fas 3: Framtagning av förbättringsförslag baserade på resultatet av granskningen Baserat på resultatet från granskningen kan en rad förbättringsförslag genereras. Syftet med granskningen har varit att öka tillgängligheten i våra utbildningstexter. Vi ser av den korta genomgång av exempel på analysresultat som presenteras ovan att kriterierna genererar en rad olika resultat. Vi kan se att kriterierna fungerar som utvärderingsverktyg för analys av befintliga dokument, men de kan även ses som riktlinjer att hålla i minnet då nya dokument skrivs. Man kan även tänka sig att dessa kriterier utgör grund för en gemensam diskussion inom en ämnesgrupp för att skapa gemensamma värderingar kring hur utbildningsrelaterade dokument och information ska formuleras. Förbättringsåtgärder kan sålunda vara att ha en gemensam standard för hur information på kurswebbsidor och i kursinformation formuleras. Detta arbete har påbörjats inom informatik och tillgänglighetsgranskningen har inneburit att dessa frågor givits tydligare fokus. Vad gäller formuleringar i utbildningsplanen och marknadsföringsmaterial, som ofta hämtar sitt innehåll från denna plan, pågår arbete med utveckling av ett nytt masterprogram inom IT och management. Som ett direkt resultat av detta projekt har namngivning av kurser inom detta program granskats och i vissa fall förändrats för att mera ändamålsenligt hantera lika villkorsaspekter. Vad gäller fokuseringen på genusaspekter i kriterierna så ser vi för vår utbildning detta som mycket betydelsefullt för ökad rekrytering av kvinnliga studenter. Jämförelsen med en utbildningsplan för en utbildning med omvänd könsfördelning har i detta sammanhang varit mycket givande. Slutord Projektet har haft två primära målgrupper; lärare (som utarbetar olika typer av texter) och läsare. Lärargruppen inom informatik har genom projektet fått möjlighet att fokusera tillgänglighetsproblematik ur ett lika villkorsperspektiv och därmed lära sig mer om hur texter (i förlängningen också annan information kring kurser etc. som publiceras på webben) kan utformas för att vara tillgängliga för olika läsare. Vår andra och viktigaste målgrupp är självklart läsarna av dessa texter! Genom att öka tillgängligheten i informationsmaterial för utbildningen kommer våra studenter att gynnas, helt oavsett om de ha extra behov av tillgänglighet eller ej. Vi anser också att de framtagna kriterierna samt de riktlinjer som har inspirerat till dessa kan vara användbara för andra utbildningar inom LiU. Vi arbetar parallellt med detta projekt med pedagogisk utveckling inom ramen för ett NSHUfinansierat projekt kring formulering av lärandemål för välreflekterad bedömning av studentprestationer. I detta arbete kommer vi att kunna föra vidare insikten om tillgänglighetsapekter ur ett lika villkorsperspektiv, vilket vi ser som ett mycket bra och lämpligt sätt att gå vidare med dessa idéer. Referenser Cronholm S, Goldkuhl G (2006): Handlingsbara IT-system Design och utvärdering, VITS/IDA, Linköpings universitet. Handikappombudmannen: Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning Mot full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder, ISBN 91-974759-0-4. 5

VERVA (2006): Vägledning 24-timmarswebben Effektivare och bättre service på webbplatser i offentlig sektor, 2006:5 6