Finanspolisens årsrapport 2014 Polismyndigheten
Innehåll Innehåll Inledning...5 Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen...7 Finanspolisens organisation 2014...7 Finanspolisens organisation 2015...7 Ny lagstiftning om penningtvättsbrott, dispositionsförbud, penningbeslag och förverkande...8 Delvis ändrade arbetsformer för Finanspolisen...8 Vad är dispositionsförbud?...9 Vem beslutar om dispositionsförbud, och hur går det till?...9 Exempel på ett dispositionsförbud...10 Antalet dispositionsförbud sedan nya lagstiftningen..10 Hur fungerar samarbetet inom rättskedjan?...10 Myndighetsgemensamt forum för samarbetet...11 Nya betalningsmetoder och transaktionsmönster...11 Finansiering av terrorism...11 Stärkt kamp mot penningtvätt genom nytt EU-direktiv..11 Internationellt samarbete är centralt...12 Global samverkan genom FATF...12 Statistik...13 Stora utlandsbetalningar ger anledning till misstanke...15 Överföring och insättning vanligaste transaktionssätten 15 Geografisk spridning flest transaktioner från USA...15 Internationellt samarbete...16 Dispositionsförbud...16 Delgivning till brottsbekämpande myndigheter...17 3
Finanspolisens årsrapport 2014 4
Inledning Inledning Finanspolisens verksamhet präglades under första delen av 2014 av intensiva förberedelser inför den lagstiftningsförändring som inträffade den 1 juli 2014. Förberedelsearbetet tog självfallet mycket tid och kraft, men nu när vi har facit i hand efter ett halvår med det nya regelverket kan vi konstatera att vi legat helt rätt när vi gjort bedömningar av vad som skulle hända. Det är också glädjande att kunna konstatera att de myndigheter som berörs av den nya lagstiftningen samverkat på ett mycket effektivt och målinriktat sätt allt i syfte att skapa en sammanhållen process för att utnyttja de förbättrade möjligheterna till lagföring och återtagande av brottsvinster som de nya reglerna erbjuder. Även här kan vi konstatera att bedömningarna av hur processen skulle fungera mellan myndigheterna var helt riktig. Finanspolisen kommer fr.o.m. 2015 att ha ett s.k. funktionsansvar inom den nya Polismyndigheten för underrättelseverksamhet som rör penningtvätt och finansiering av terrorism. Begreppet innebär att ansvaret för en viss verksamhet tydligt pekas ut organisatoriskt. Ett funktionsansvar innebär naturligtvis ett ansvarstagande för att verksamheten bedrivs på bästa sätt, men också möjligheter att ställa krav på omgivningen. Penningtvätt och finansiering av terrorism är högt upp på agendan, både nationellt och internationellt. Det finns anledning att tro att Finanspolisens verksamhet kommer att kunna utvecklas från bra till ännu bättre de närmaste åren. Henrik Malmquist Chef för Rikskriminalpolisen 5
Finanspolisens årsrapport 2014 6
Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen Finanspolisen är en sektion inom Rikskriminalpolisens 1 kriminalpolisenhet. I Finanspolisens uppdrag ingår att som enda aktör inom polisen ta emot rapportering om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism från verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Uppgifterna registreras, bedöms och bereds. Finanspolisen hade fram t.o.m. augusti 2014 en grupp med finansiella utredare (tillgångsutredare) som utgjorde stöd till andra enheter inom polisen i fråga om finansiella utredningar och kartläggningar. Inom denna grupp fanns också Assets Recovery Office (ARO) som är en informationskanal för brott utbytesfrågor mellan rättsvårdande myndigheter inom EU. Gruppen flyttades till Rikskriminalpolisens utredningsverksamhet men har oförändrade arbetsuppgifter. Finanspolisen har också vissa uppdrag i fråga om penningförfalskning och förfalskade kredit- och betalkort. Vid utgången av 2014 var 29 personer anställda vid Finanspolisen varav ca 2/3 var poliser och övriga var experter och administratörer. Av personalen var 2/3 män och 1/3 kvinnor. Finanspolisens organisation 2014 Finanspolisen Ledningsstöd Sektionschef Biträdande sektionschef Gruppchef Gruppchef Gruppchef Grupp 1 Beredning Desk Grupp 2 Handläggargrupp Finanspolisens organisation 2015 Finanspolissektionen 2015 Grupp 3 Tillgångsgrupp Chef Beredningsgrupp Inflöde, samordning, uppföljning (analys) Penningtvätt 1 Dispositionsförbud/ Penningtvättsbrott Penningtvätt 2 Uppdrag, fokusområden, biträden 1 Från 1 januari 2015 nationella operativa avdelningen. 7
Finanspolisens årsrapport 2014 Ny lagstiftning om penningtvättsbrott, dispositionsförbud, penningbeslag och förverkande Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning om penningtvättsbrott, dispositionsförbud, penningbeslag och förverkande i kraft. Bakgrunden till de nya bestämmelserna är dels att regeringen vill förbättra framgångsfaktorerna för kampen mot den organiserade brottsligheten, dels att man vill förhindra att vinning av brott återinvesteras och omsätts i den legala ekonomin. Vidare finns det ett behov av att anpassa lagstiftningen till de krav som Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förverkande m.m. av vinning av brott ställer upp. De nya reglerna i penningtvättslagen kan sammanfattas enligt följande: Penninghäleriet har utgått ur brottsbalken och ersatts med bestämmelserna i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blev straffbart. Förutom penningtvätt genom överlåtelse till annan av tillgångar är även s.k. självtvätt straff bar. Med självtvätt menas att någon själv omvandlar sitt eget brottsutbyte till synbart legala tillgångar. En särskild variant av penningtvättsbrott infördes, näringspenningtvätt. Denna bestämmelse siktar på aktörer som i näringsverksamhet medverkar till åtgärder som kan anses vidtagna i penningtvättssyfte. Utökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt infördes. Det innebär att det är möjligt att ta sådan egendom i beslag. En särskild form av beslag, penningbeslag, infördes också. Penningbeslag kan omfatta värden och andra icke fysiska tillgångar. De tidigare reglerna medgav endast att föremål kunde tas i beslag. Slutligen gjordes en förändring i penningtvättslagen som innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett s.k. dispositionsförbud. Detta förbud, som får fattas av Finans polisen i ett initialt skede, får gälla i högst två arbetsdagar. Under den tiden ska förbudet prövas av åklagare. Beslut om dispositionsförbud kan fattas för både misstänkt penningtvätt och för finansiering av terrorism. I penningtvättslagen gjordes också en förändring som innebär en tydligare reglering av vilka uppgifter verksamhetsutövare ska ange när de skickar en penningtvättsrapport om en misstänkt transaktion till Finanspolisen. Slutligen gjordes en förändring i penningtvättslagen som innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett s.k. dispositionsförbud. Delvis ändrade arbetsformer för Finanspolisen De nya bestämmelserna innebar att Finanspolisen förändrade processen för att ta emot rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Tidigare har arbetet med penningtvättsrapporterna siktat mot att utröna eventuella bakomliggande brott (förbrott) där brottsutbytet föranlett ett behov av penningtvätt. I och med att själva penningtvättsåtgärden kriminaliserats fokuserar Finanspolisen nu på själva penningtvättsbrottet. I och med att själva penningtvättsåtgärden kriminaliserats fokuserar Finanspolisen nu på själva penningtvättsbrottet. Processen innebär även att Finanspolisen har ett ansvar för att dessa brott kanaliseras till brottsutredande enheter inom polisen och till andra brottsbekämpande myndigheter. För att insatserna mot penningtvätt ska lyckas, måste misstänkta transaktioner rapporteras till Finanspolisen. Rapporteringsplikten styrs av lag 2 men det förtjänar att understrykas att det trots de nya bestämmelserna fortfarande inte handlar om en polisanmälan. Precis som tidigare handlar det istället om att rapportera en transaktion som kan antas vara misstänkt penningtvätt. 2 Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 8
Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen För att insatserna mot penningtvätt ska lyckas, måste misstänkta transaktioner rapporteras till Finanspolisen. Vad är dispositionsförbud? Dispositionsförbud innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett beslut av Finanspolisen. Förbudet får gälla i högst två arbetsdagar, och under den tiden ska det prövas av åklagare. Bestämmelserna om dispositionsförbud finns i 8 och 9 lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett dispositionsförbud avser egendom som finns hos en verksamhetsutövare, i form av pengar, fordran eller annan rättighet som det finns skäl att misstänka är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism som inte får flyttas eller disponeras på annat sätt och på så sätt försvinna från myndigheternas kontroll. Dispositionsförbudet får avse egendom till ett värde som motsvarar vad som kan beräknas bli föremål för förverkande. Vem beslutar om dispositionsförbud, och hur går det till? Rikskriminalpolisen 3 är, genom Finanspolisen, den organisatoriska enhet som initialt beslutar om dispositionsförbud. När en misstänkt transaktion rapporteras till Finanspolisen görs en initial bedömning av informationen. Om det finns förutsättning för ett dispositionsförbud tar en utpekad tjänsteman i arbetsledande ställning beslut om dispositionsförbudet. Det finns alltid tillgång till beslutsfattare under kontorstid, och vid behov finns det möjligheter att fatta beslut även under annan tid. En åklagare kontaktas så snart som möjligt för att pröva om dispositionsförbudet ska bestå eller hävas. Om åklagaren beslutar att dispositionsförbudet ska bestå har Finanspolisen högst två arbetsdagar 4 på sig för att ta fram ytterligare omständigheter som kan stärka misstankarna om att egendomen är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Inom dessa två arbetsdagar ska åklagaren pröva om det finns förutsättningar för att inleda en förundersökning (brottsutredning) eller inte. Om förundersökning inleds, kan den egendom som omfattas av dispositionsförbud tas i beslag efter beslut av åklagare genom det speciella regelverk för beslag och förverkande som finns i den nya lagen om straff för penningtvättsbrott. Under tiden egendomen är i beslag får ingen vidta några åtgärder med den förutom de åtgärder som beslutats av behörig myndighet. Under tiden egendomen är i beslag får ingen vidta några åtgärder med den förutom de åtgärder som beslutats av behörig myndighet. Ett dispositionsförbud kan även fattas på begäran av en utländsk finansunderrättelseenhet. Något sådant beslut har ännu inte fattats eftersom det hittills inte kommit in någon begäran från någon utländsk motpart. Processen vid handläggning av ett dispositionsförbud: Rapport Bedömning Dispförbud Åklagare 1 Handläggning Åklagare 2 Inleder FU 3 Från den 1 januari 2015 Polismyndigheten. 4 Tiden räknas från det att Finanspolisen fattat beslut om dispositionsförbud. 9
Finanspolisens årsrapport 2014 Exempel på ett dispositionsförbud Finanspolisen fick en penningtvättsrapport från en bank där man vägrat genomföra ett betalningsuppdrag. Informationen var att en kvinna fått 7 500 US-dollar från USA insatta på sitt konto och gått till ett bankkontor för att få hjälp att skicka dem vidare till ett land i Mellanöstern. Banken kunde se att kvinnan tidigare fått 4 168 US-dollar från samma avsändare i USA och att hon då tagit pengarna och skickat dem vidare via ett internationellt betaltjänstföretag. Analysen av penningtvättsrapporten visade att båda överföringarna kunde härröra från brott eller brottslig verksamhet vid vilken ett välkänt internationellt bedräg erimodus användes. Man antog därför att ett penningtvättsbrott begåtts och att det fanns möjligheter att säkra pengar genom ett dispositionsförbud. En behörig beslutsfattare på Finanspolisen tog kontakt med banken. Eftersom det fortfarande fanns 7 500 US-dollar kvar på kvinnans konto tog beslutsfattaren ett beslut om dispositionsförbud på detta belopp. Åklagaren informerades och beslutade att dispositionsförbudet skulle bestå under tiden som nödvändiga utredningsåtgärder utfördes för att påvisa att transaktionerna kom ifrån brott eller brottslig verksamhet. En förfrågan skickades till den finansiella underrättelseenheten i USA för det fall de kunde bekräfta att transaktionerna kom från brott eller brottslig verksamhet. De återkom med besked att avsändaren av transaktionerna skickat totalt 30 000 US-dollar till en person som utgett sig för att vara officer i US Army. De senaste transaktionerna hade skickats till ett konto i Sverige. Avsändaren uppgav att intentionen aldrig varit att pengarna skulle skickas till någon annan än den amerikanske officeren och absolut inte till landet i Mellanöstern. Begäran skickades också till det betaltjänstföretag kvinnan använt för att skicka den första transaktionen på 4 168 US-dollar. Betaltjänstföretaget återkom med besked om vart avsändaren skickat pengarna och uppgav att denne de senaste åren skickat mycket stora belopp till olika mottagare i bl.a. två afrikanska länder. Den samlade informationen drogs för åklagare innan tidsfristen, två arbetsdagar, för dispositionsförbudet gick ut. Åklagaren beslutade att dispositionsförbudet skulle hävas och samtidigt övergå i penningbeslag. Åklagaren beslutade även om att inleda förundersökning angående penningtvättsbrott. Banken meddelades dessa beslut och delgavs samtidigt ett förbudsmeddelande som innebar att beloppet inte får disponeras av annan än Rikspolisstyrelsen. Antalet dispositionsförbud sedan nya lag stift ningen Efter att den nya lagstiftningen infördes den 1 juli 2014 har 4 473 penningtvättsrapporter inkommit till Finanspolisen. I rapporterna har Finanspolisen identifierat mer än 30 ärenden avseende penningtvättsbrott. I dessa ärenden har 25 dispositionsförbud genomförts till ett värde av drygt 3,5 miljoner kronor. Förbrotten är nio bedrägerier med koppling till ut landet, sex bedrägerier i Sverige, nio skattebrott och ett brott i näringsverksamhet (annan ekonomisk brottslighet). I rapporterna har Finanspolisen identifierat mer än 30 ärenden avseende penningtvättsbrott. Dispositionsförbudet bedöms vara en effektiv åtgärd för att säkra målsägandens rätt och för att förhindra att egendomen flyttas eller försvinner innan förundersökning kan inledas och beslut om penningbeslag kan fattas. Hur fungerar samarbetet inom rättskedjan? Trots att den nya lagstiftningen endast varit i kraft under kort tid fungerar rättskedjans olika moment på ett bra sätt. Det är en följd av det myndighetsgemensamma 5 förberedande arbete som gjordes under 2013 2014. Detta arbete fokuserade särskilt på rättsliga frågor, utbildning, processer och rutiner samt förhållandet mellan underrättelse och utredning. Den viktigaste erfarenheten från förberedelsearbetet är att samverkande myndigheter, trots olika roller, måste ha samma målbild och förståelse för varandras roller och förutsättningar. Trots att den nya lagstiftningen endast varit i kraft under kort tid fungerar rättskedjans olika moment på ett bra sätt. I förberedelsearbetet arrangerade Finanspolisen informationsträffar med olika kategorier av verksamhetsutövare som omfattas av rapporteringsplikt. 5 Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. 10
Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen Representanter för Finanspolisen medverkade vid ett stort antal utbildningstillfällen om den nya lagstiftningen, både internt inom polisen och hos andra myndigheter. Totalt fullföljdes 138 utbildningstimmar. Uppskattningsvis utbildades 450 500 poliser i Sverige under utbildningsinsatsen. Ytterligare ca 80 personer utbildades under maj 2014 genom informationsinsatsen mot rapporteringspliktiga verksamhetsutövare. Myndighetsgemensamt forum för samarbetet Själva förberedelsearbetet är avslutat, men det har övergått till ett myndighetsgemensamt forum som samlas för att ta upp och om möjligt lösa operativa samverkansfrågor. I praktiken innebär detta att om en viss myndighet identifierar ett problem eller utvecklingsområde, tar denna myndighet initiativ till att samla berörda samverkanspartners för att diskutera en lösning eller för att ta initiativ till en utvecklingsaktivitet. Ett enkelt exempel på en sådan aktivitet är ett gemensamt förbättringsarbete avseende de nya blanketter som tagits fram inför lagstiftningsförändringen. vid att lägga sina dokument, bilder och annan information i olika internetbaserade molntjänster som är tillgängliga oavsett var användaren befinner sig. Steget till att använda en finansiell molntjänst, som t.ex. en elektronisk plånbok, är därför inte långt. Internationellt sett ligger Finanspolisen kunskapsmässigt långt fram, och medarbetare föreläste vid flera tillfällen vid internationella konferenser om penningtvätt. Elektroniska pengar blir alltmer accepterat som betalningsmedel, och utgör allt oftare ett komplement till traditionella betalningsmedel. Det finns flera fall där elektroniska pengar, som t.ex. bitcoins, förekommit i brottsutredningar. Finanspolisen fortsatte under 2014 att utveckla kunskap, metoder och informationsverksamhet rörande de nya betalningsmetoderna. Internationellt sett ligger Finanspolisen kunskapsmässigt långt fram, och medarbetare föreläste vid flera tillfällen vid internationella konferenser om penningtvätt. Finansiering av terrorism Finanspolisen har förstärkt den del av verksamheten som handlar om att arbeta mot finansiering av terrorism. Arbetet inom detta område sker i nära samverkan med Säkerhetspolisen. Finanspolisen och Säkerhetspolisen påbörjade under året en metodutveckling, vilken kommer att fortsätta under 2015. Finanspolisen har förstärkt den del av verksamheten som handlar om att arbeta mot finansiering av terrorism. Stärkt kamp mot penningtvätt genom nytt EU-direktiv Nya betalningsmetoder och transaktionsmönster Utbudet och användandet av nya och alternativa betalningsmetoder ökar tydligt. Elektroniska plånböcker är tjänster som blir allt vanligare hos både näringsidkare och enskilda. Många personer är vana Nytt EU-direktiv stärker kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism Fjärde penningtvättsdirektivet EU-kommissionen har antagit ett förslag till ett fjärde penningtvättsdirektiv. Fortfarande pågår emellertid förhandlingar om förslaget. Det finns dock förhoppningar om att direktivet ska kunna antas under 2015. 11
Finanspolisens årsrapport 2014 Eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism skapar stora sårbarhetsrisker för det finansiella systemets integritet, funktion, anseende och stabilitet har kommissionen ansett att det krävs förstärkning av det rättsliga ramverket. Ändringen syftar till en enhetlig tillämpning av EU-regler i samtliga medlemsstater. Nedan beskrivs några av de viktigaste förändringarna. Vidgat tillämpningsområde inom spelbranschen. Direktivets tillämpningsområde utvidgas till att utöver kasinon avse alla typer av spel inom spelbranschen där finansiella transaktioner över ett visst belopp förekommer. Förhandlingar om detaljerna i denna del pågår. Ändrade tröskelvärden för yrkesmässig handel med varor. Tröskelvärdena för rapporteringsplikt vid misstänkta kontanttransaktioner sänks. Beloppet är föremål för förhandling. Bestämmelsen påverkar också skyldigheten att genomföra kundkontroll för de som handlar med värdefullt gods. Statistiska uppgifters jämförbarhet. Förstärkta kvalitetskrav och precisering av kravet på insamling och rapportering av statistiska uppgifter om penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillgång till uppgifter om faktisk ägare. Krav på att att alla företag ska kunna redovisa uppgifter om sina faktiska ägare. Förstärkt krav på gränsöverskridande samarbete mellan finansunderrättelseenheter. Införande av nya krav som stärker finansunderrättelseenheternas befogenheter och samarbete. Krav på att medlemsstaterna genomför nationella riskbedömningar för penningtvätt och finansiering av terrorism. Införande av ett krav på medlemsstaterna att genomföra en riskbedömning på nationell nivå och vidta åtgärder för att ta hand om riskerna. Förändring av skyldigheterna att genomföra kundkontroll. Risknivån för penningtvätt och finansiering av terrorism ska vara avgörande för omfattningen av kundkontrollen. Medlems staterna bör se till att ökad kundkontroll görs i vissa högrisksituationer, samtidigt som de får tillåta förenklad kundkontroll i lågrisksituationer. Internationellt samarbete är centralt Det internationella samarbetet är av central betydelse för Finanspolisen eftersom utbyte av brott ofta sker över gränserna och de kriminella aktörerna i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Finanspolisen har bra upparbetade kanaler i detta syfte och arbetar ständigt på att utveckla dessa. Bland annat ingår handläggargruppen vid Finanspolisen i en internationell samarbetsfunktion mot penningtvätt, där flertalet av världens finansiella underrättelseenheter ingår i ett globalt nätverk. Under 2013 anslöts Sverige till meddelandeplattformen FIU 6.net, ett kommunikationssystem för finansiella underrättelseenheter inom EU. Det internationella samarbetet är av central betydelse för Finanspolisen eftersom utbyte av brott ofta sker över gränserna och de kriminella aktörerna i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Global samverkan genom FATF I februari 2012 antog den mellanstatliga organisationen FATF 7 40 reviderade rekommendationer om bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. Sverige är en av 36 medlemmar i organisationen. I och med att de reviderade rekommendationerna antogs, väntar också en ny utvärdering av hur medlemsländerna följer rekommendationerna. Sverige kommer att utvärderas 2016. Finanspolisen deltog under året i FATF-möten och FATF-arbete för att förbereda sig inför utvärderingen samt för att utbyta erfarenheter och kunskaper med övriga medlemsländer. Ett antal aktiviteter pågår internt inom polisen för att kvalitetssäkra en del processer och rutiner inför den kommande utvärderingen. Utöver detta har flera redovisningar av bl.a. Finanspolisens verksamhet lämnats till Regeringskansliet. 6 FIU Financial Intelligence Unit. 7 FATF Financial Action Task Force. Ett mellanstatligt organ som har till uppgift att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism på global nivå samt har mandat att utvärdera medlemsländernas efterlevnad av dess rekommendationer. 12
Statistik Statistik Under 2014 rapporterades 9 183 misstänkta transak tioner till Finanspolisen, vilket är en minskning jäm fört med 2013. Det har inte gått att finna en tydlig förklaring till orsaken till nedgången. Finanspolisen konstaterar att det fortfarande är långt ifrån alla rapporteringspliktiga verksamhetsutövare som rapporterar in misstänkta transaktioner. Det totala inrapporterade beloppet för 2014 är 7 295 610 333 kronor. Det är en minskning från 2013 vilken till stor del kan förklaras med att två verksamhetsutövare då rapporterade in försök att genomföra onormalt stora transaktioner på sammanlagt ca 12 miljarder kronor. Dessa båda transaktioner nekades av verksamhetsutövarna och genomfördes aldrig. Tabell 1. Antal mottagna penningtvättsrapporter 1996 2014. 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 13
Finanspolisens årsrapport 2014 Tabell 2. Antal inkomna penningtvättsrapporter fördelade på bransch. 89 Rapporterande verksamhetsutövare 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bank eller Kreditmarknadsföretag 3 275 5 990 7 727 6 099 6 223 5 074 Bankrörelse 8 3 990 6 442 5 074 5 458 4 949 Kreditmarknadsföretag 9 2 000 1 285 1 025 765 125 Livförsäkringsrörelse 0 35 74 33 13 29 Värdepappersrörelse 1 1 20 5 9 1 Anmälningspliktig finansiell verksamhet 5429 5911 3261 1072 992 500 Penningöverföring 1 749 3 754 1 637 Valutaväxling 3 680 2 147 1 607 1 063 974 400 Annan fi nansiell verksamhet 0 10 17 9 18 100 Inlåningsverksamhet 0 1 0 0 0 2 Försäkringsförmedlare 7 0 0 0 0 1 Elektroniska pengar 0 0 0 0 0 0 Fondverksamhet 5 0 2 3 0 1 Fastighetsmäklare 8 4 8 5 2 0 Kasino 322 297 292 328 306 315 Revision 8 8 4 5 4 4 Annan revision- och bokföringstjänst 1 1 3 3 4 6 Skatterådgivare 0 0 0 0 0 0 Advokat & biträdande jurist 3 1 0 5 3 4 Jurist, annan oberoende 0 0 0 1 0 1 Bolagsbildare, förvaltare etc. 0 0 0 0 0 Yrkesmässig handel med varor 12 14 13 10 3 8 Handel med antikviteter och konst 1 0 0 0 0 5 Handel med skrot 0 0 0 0 0 0 Handel med transportmedel 10 9 1 10 3 2 Handel med ädelstenar/ädelmetaller 1 5 5 0 0 1 Auktionsföretag 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 7 0 0 Betaltjänstverksamhet 0 1 863 3 614 3 144 Betalningsinstitut 1 849 2 981 2 837 Registrerad betaltjänstleverantör m.m. 14 633 307 Verksamhet med utgivning av elektroniska pengar 11 92 Institut för elektroniska pengar 10 92 Registrerade utgivare 1 Tillsynsmyndighet 0 1 6 4 1 1 Pensionsstiftelse 0 0 0 0 0 Övriga 15 0 0 0 0 Totalt: 9 086 12 264 11 410 9 436 11 185 9 183 8 Data finns inte tillgänglig på den detaljnivån för 2009. 9 Ibid. 14
Statistik Förklarande kommentar tabell 2: Tabellens indelning i rapporterande verksamheter överensstämmer med de rapporteringspliktiga branscherna i enlighet med lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta innebär en mindre diskrepans mot inrapporterad data i tidigare årsrapporter. Ändringar i betaltjänstlagen (2010:751) medförde förändrad inrapporteringsplikt vilket bl.a. visar sig i data från Betaltjänstverksamhet från 2012. Ej fet text avser underrubriker och ingår i an given data för branschindelningen. Stora utlandsbetalningar ger anledning till misstanke Den största anledningen till ett en misstänkt transaktion rapporteras är liksom tidigare år upprepade eller stora utlandsbetalningar. Tabell 3. Anledning till misstanke Anledning till misstanke Procent Upprepade utlandsbetalningar/stor utlandsbetalning 33,2 Ovanlig/avvikande transaktion 14,8 Upprepade överföringar/stora överföringar till konto 14,4 Upprepade kontantuttag/stort kontantuttag 9,9 Upprepade kontantinsättningar/stor kontantinsättning 9,1 Annan 7,0 Kunden antas lämna oriktiga uppgifter 4,5 Upprepade växlingar/stor växling 3,8 Kunden antas vara ombud (målvakt) 1,7 Upprepade kontantköp/stort kontantköp 1,2 Terroristfinansiering 0,3 Färgade sedlar 0,1 Överföring och insättning vanligaste transaktionssätten Sedan 2011 är trenden uppåtgående avseende transaktionstyperna överföring och insättning. Trenden är nedåtgående för uttag, valutaväxling och betalningsförmedling. Tabell 4. De fem vanligaste transaktionssätten 10 Variabel 2011 2012 2013 2014 Överföring 17,9 % 18,6 % 19,1 % 20,0 % Uttag 20,9 % 20,4 % 20,1 % 18,9 % Valutaväxling 21,2 % 19,6 % 18,6 % 16,8 % Insättning 11,7 % 12,1 % 12,6 % 13,4 % Betalningsförmedling 18,8 % 16,0 % 14,4 % 12,6 % Geografisk spridning flest transaktioner från USA Under 2014 gick USA upp som det land från vilket det rapporterades flest transaktioner. Den stora ökningen i transaktionsbeloppet jämfört med föregående år beror på en inrapporterad mycket stor transaktion på 1 miljard kronor. Liksom tidigare ligger Nigeria, Ghana och Filippinerna i topp avseende de länder som det går flest transaktioner till. Genomsnittligt värde på transaktionerna till Nigeria är 143 271 kronor. Tabell 5. Internationell geografisk spridning sorterat efter antal transaktioner. Transaktioner till Sverige Antal transaktioner Transaktionsbelopp USA 55 1 025 543 619 Irak 38 3 840 301 Tyskland 38 11 798 707 Kina, folkrepublik 30 24 911 940 Turkiet 30 3 022 581 Storbritannien 25 9 515 149 Iran 22 1 845 836 Libyen 22 999 128 Ryssland 19 11 734 265 Saudiarabien 17 1 704 902 Transaktioner från Sverige Nigeria 338 48 425 504 Ghana 212 20 532 701 Filippinerna 185 8 626 021 Turkiet 93 12 279 188 Rumänien 89 9 632 575 Thailand 66 5 229 516 Pakistan 64 5 915 178 Ryssland 62 9 859 052 Storbritannien 61 66 557 271 Serbien 59 5 052 347 10 Övriga transaktionssätt är av mindre omfattning och redovisas därför inte i rapporten. 15
Finanspolisens årsrapport 2014 Internationellt samarbete Tabell 6. Internationellt samarbete antal förfrågningar Variabel 2013 2014 Antal förfrågningar till Sverige 439 1 485 Antal förfrågningar från Sverige 71 820 Sverige anslöts till den europeiska meddelandeplattformen FIU.net under andra halvåret 2013, därav ökningen för 2014. Dispositionsförbud Under perioden 1 juli 31 december 2014 inkom 4 525 penningtvättsrapporter till Finanspolisen. I dessa ärenden genomfördes 25 dispositionsförbud till ett värde av 3,5 miljoner kronor. Förbrotten är nio bedrägerier med koppling till utlandet, sex bedrägerier i Sverige, nio skattebrott och ett brott i näringsverksamhet (annan ekonomisk brottslighet). Tabell 7. Antal dispositionsförbud och värde 1 juli 31 december 2014. Variabel Antal Totalt värde Genomsnittligt värde Penningtvättsrapporter 4 525 3 697 629 708 817 156 Dispositionsförbud 25 3 480 701 139 228 Tabell 8. Antal dispositionsförbud per månad. Månad Antal Juli 2 Augusti 1 September 6 Oktober 12 November 2 December 2 16
Statistik Delgivning till brottsbekämpande myndigheter Tabellen visar antalet mottagna penningtvättsrapporter samt antalet delgivna operativa rapporter och underrättelser till brottsbekämpande myndigheter och finansiella underrättelseenheter. Tabell 9. Antal delgivna operativa rapporter inklusive under rättelseuppslag uppdelat på myndighet Mottagande myndighet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ekobrottsmyndigheten 81 45 55 492 1111 557 FIU 4 1 1 0 1 4 Försäkringskassan 0 1 1 0 2 2 Kronofogdemyndigheten 0 0 1 0 3 3 Kriminalvårdsverket 0 0 0 0 1 0 Polismyndigheten 130 100 137 293 236 147 Regionala underrättelsecenter 28 36 73 67 64 56 Skatteverket Beskattning 8 4 4 5 4 4 Skatteverket Skattebrottsenheten 723 588 672 457 202 142 Säkerhetspolisen 33 8 8 53 65 36 Tullverket 8 4 7 21 15 16 Åklagarmyndigheten 2 0 0 0 0 0 Annan 15 24 18 52 28 19 Totalt 1 032 811 977 1 440 1 732 986 17
Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Polismyndigheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum, telefon 114 14 Diarienr. A167.361/2015 Upplaga 300 ex Tryck Polisens Tryckeri, Stockholm, 2015 Grafisk form Citat Foto Polismyndigheten
polisen.se