Remiss Svensk idrott - strategi 2025

Remiss Svensk idrott - strategi 2025 Remissinstanser: Styrelserna för RF och SISU Idrottsutbildarna har beslutat att detta remissunderlag ska skickas på remiss till SF med möjlighet för DF/SISU-distrikt att inkomma med yttranden/synpunkter. Remissen skickas också till RF/SISU:s råd. Synpunkter lämnas på hela dokumentet med särskilt fokus på kapitel fem och sex. Remisstid: Remissvaren ska ha inkommit till RF/SISU:s kansli senast den 10 februari 2017. Behandling: Efter remisstidens utgång kommer RS/SISU-styrelsen att behandla inkomna remissvar och till RIM i maj 2017 framlägga förslag för beslut av en strategisk plan för svensk idrott. Obs! Yttranden skickas senast den 10 februari 2017 (gärna tidigare) till riksidrottsforbundet@rf.se. Eventuella frågor kring remissen besvaras av Malin Elofsson Järf, RF:s kansli, 08 699 61 53, malin.elofsson@rf.se. 1

Innehåll Strategisk plan för svensk idrott 2018-2021... 3 1. Bakgrund... 3 2. Omvärldsanalys... 4 3. Svensk idrotts förutsättningar och utmaningar... 7 4. Uppdrag och övergripande mål... 11 5. Utvecklingsresor - prioriteringar i verksamheten... 13 6. Strategiska beslut för svensk idrott mot 2025... 20 Nästa steg... 30 Bilaga: Parlör för svensk idrotts strategiarbete... 31 2

Remissunderlag Strategisk plan för svensk idrott 2018-2021 inför Riksidrottsmötet 2017 Vid RF-stämman 2015 beslutade idrottsrörelsen om en ny verksamhetsidé och långsiktiga mål för svensk idrott samt att en strategisk plan för idrottsrörelsen skulle tas fram. Vi har nu kommit fram till den punkt där RF vill stämma av några slutsatser och några viktiga val i den strategiska planen. Remissunderlaget utgår från de diskussioner som förts och det som framkommit under hela processen under strategiarbetet mot 2025. Inför Riksidrottsforum (RIF) i Falun i november 2016 togs ett arbetsunderlag fram som syftade till att ge ett underlag för diskussionen om strategisk plan. Arbetsunderlaget kan med fördel fortsatt användas i förbunden under hela perioden fram till Riksidrottsmötet (RIM) i maj. I arbetsunderlaget finns mycket av de fakta som tagits fram och de övergripande och gemensamma utmaningar vi identifierat under processen. När det står vi i remissunderlaget, menas idrottsrörelsen vilket används synonymt med svensk idrott som samlar 71 specialidrottsförbund och deras föreningar. De största stödorganisationerna är RF och SISU Idrottsutbildarna. Strategisk plan för svensk idrott 2018-2021 1. Bakgrund Under det dryga sekel som idrottsrörelsen har funnits har samhället genomgått en omvälvande förvandling. Självklart påverkar det också såväl idrottsrörelsen som människors idrottande. Det finns idag en rad utmaningar för idrottsrörelsen för att möta framtiden. RF-stämman 2013 beslutade att inleda ett strategiskt arbete som utgick ifrån att idrottsrörelsen även i framtiden ska vara stark och bygga på föreningar. RF drev utifrån stämmobeslutet mellan 2013 och 2015 ett brett strategiarbete för idrottsrörelsens framtid. Arbetet tog sikte på 2025 och skedde i nära samverkan med SISU Idrottsutbildarna och samtliga specialidrottsförbund samt DF/SISU-distrikt. RF-stämman 2015 fastställde ett Strategiskt dokument, som innehöll en ny verksamhetsidé, strategiskt prioriterade områden och tioåriga övergripande mål. RF fick också i uppdrag att till RIM 2017 ta fram en strategisk plan för att arbeta mot målen 2025. Planen ska bland annat innehålla förslag på förändrade arbetssätt och stödsystem. 3

Under 2016 har en analys av svensk idrotts organisation och ekonomi utförts. Den rapporterades till RF/SISU-styrelsen i slutet av september och har används som underlag i förslaget till strategisk plan. Ett idéarbete om medlemskapet har även utförts vilket rapporteras i slutet av december 2016. Samtliga mötesplatser med SF och DF och SISU-distrikt har behandlat det strategiska arbetet. Idrottsrådet gjorde ett arbete kring den strategiska planen under våren och sommaren 2016, som även ligger till grund för förslaget. Strategisk plan i två perioder En plan som sträcker sig från 2018 till 2025 riskerar bli ett statiskt dokument som inte följer samhällets förändringar. Därför är förslaget att planen delas upp i två perioder med revidering 2021. De tvååriga verksamhetsinriktningarna som RIM fastställer, utgår från den strategiska planen som innehåller målen 2025. Det innebär också att RF/SISU:s och dess distrikts verksamhetsplanering, uppföljning och dialoger med förbund följer målen.. Figur 1: Beskrivning av hur den strategiska planen delas upp i tidsperioder. 2. Omvärldsanalys För att kunna möta framtiden är kunskap om omvärlden av stor betydelse. I början av svensk idrotts strategiska arbete 2014 gav RF analysföretaget United Minds i uppdrag att undersöka vilka trender och drivkrafter som troligen kommer att påverka svensk idrott i framtiden. Hösten 2016 har samma företag gjort en uppdatering av sin analys. Analysen tar upp både utmaningar och möjligheter som svensk idrott står inför. 4

Att identifiera och analysera trender är något som görs i många olika sammanhang och på många olika sätt. United Minds har identifierat och sammanfattat gemensamma skeenden i omvärlden. Dessa sammanfattningar kan användas för att hitta möjligheter för utveckling av svensk idrott. Trender är inte ett svar på hur framtiden kommer se ut, utan snarare ett sätt att beskriva skeenden som påverkar oss för att kunna hitta vår egen utveckling. Trenderna som presenteras i rapporten är uttryck för de behov som människor har i dag. De är framtagna ur ett konsumentperspektiv. Megatrender driver all utveckling Bakom trenderna som påverkar idrottsrörelsen, finns stora globala och mer ihållande trender som nästan alla pratar om på en väldigt övergripande nivå så kallade megatrender: Globaliseringen att vi rör oss och bor i andra länder men på samma villkor. Urbaniseringen att allt fler bor i staden eller i stadens närområden. Den tekniska utvecklingen från ett analogt till digitalt samhälle. Hälsohotet åldrande befolkning och minskad kunskap/möjligheter till hälsosamt leverende. Miljö-/resursbrist att vi snart når peaken för många material och resurser. Dessa megatrender ligger bakom, genomsyrar och förklarar framväxten av och drivkrafterna till de trender som presenteras nedan. Trender som påverkar idrottsrörelsen Av de trender som idag påverkar idrottsrörelsen och kommer att göra det i framtiden, identifieras följande sex huvudtrender: Hållbar hälsa från prestation till uppbyggande I dag är hälsa inte längre begränsat till den fysiska kroppen, utan inkluderar i lika hög grad faktorer såsom sinnligt välmående och att leva på ett sätt som är hållbart för planeten. Att leva ett sunt liv har allt mer kommit att bli en fråga om moral och ideologi. Förutom stävan efter att leva hälsosamt lever många i dag också i en tillvaro som går ut på att på olika sätt prestera och leverera inom livets alla delar: på arbetet, familjemässigt och socialt. Det finns en tilltagande kritik mot det prestationsinriktade samhället. Kravfyllda liv är inte hållbart i längden. Allt fler börjar anamma en livsstil som utgår från idén om hållbar hälsa, där mentalt välmående, balans, uppbyggande och återhämtning snarare än prestige och prestation är i fokus. Svensk idrotts strategiarbete med livslång idrott för alla i fokus, ligger i linje med trenden om hållbar hälsa. Alla ska med en heterogen värld med fokus på det som är gemensamt I dag präglas vårt samhälle av mångfalden av människor och människors olika sätt att leva. Möjligheterna för att kunna vara sig själv, ha smala intressen och ändå hitta gemenskap är större än tidigare. Att tänka på och behandla personer utifrån ålder, kön eller uppväxtort är i dag oftast irrelevant. Istället är det våra åsikter, vad vi gör och vilka intressen vi har som definierar oss. Vi går från att prata om heterogenisering och integrering till inkludering. Det innebär en nolltolerans för särbehandling, men även att specialgrupper eller specialidrotter baserat på intressen växer fram. En utmaning för utvecklingen mot en idrottsrörelse för alla är 5

dock att det alltjämt finns vita fläckar i segregerade områden dit idrottsrörelsen ännu inte nått ut. Potentialen ligger i att se detta som en möjlighet. Den enda vägen jämställdhet är vägen framåt Det pågår ett värderingsskifte där ojämlika villkor mellan könen ifrågasätts allt mer och på allt fler håll. Parallellt med en mognad jämställdhetsdebatt pekar allt mer på att det lönar sig att satsa på jämställdhet och att det finns en minskad tolerans för könsstereotyper. Det intensifierade arbetet med jämställdhet som en utvecklingsfråga och förflyttningen mot en bredare folkrörelse, går i takt med tiden där vi ser en förflyttning och uppvärderandet av mjukare värden, innebär förändringar både hos aktiva och i ledarskap. På mitt sätt när, hur och var jag vill Människor idag vill ha, och kräver, större möjlighet att kunna styra över sin egen tillvaro. Detta innebär dels att vi lösgör oss från bindande villkor och förpliktelser, till exempel var och hur vi arbetar, men också att vi tar saker i egna händer och skapar de produkter och tjänster vi behöver men som vi upplever saknas. Att vi allt mer vill ha, och förväntar oss att kunna få, saker på vårt sätt märks även inom hälso- och träningsområdet, där vi i allt högre grad eftersöker flexibla och personanpassade tränings- och idrottsformer. Att ansluta sig till ett medlemskap eller att behöva anpassa sig till specifika datum eller tider kan för många upplevas som ett en uppoffring, ett krav eller ett tvång. På riktigt strävan efter positiv friktion i en friktionsfri värld Vår tillvaro delas allt mer upp i instrumentella tråksysslor och meningsskapande upplevelser. För samtidigt som vi strävar efter bekvämlighet i det mesta, söker och värdesätter vi spännande och utmanande upplevelser, upplevelser som på olika sätt kräver något av oss. Man kan kalla det en form av sökande efter positiv friktion, en friktion som gör att vi känner att vi upplever och lever på riktigt. Dessa tendenser speglas även i idrottsvärlden, delvis genom ett ökat intresse för naturnära träningsupplevelser, men även för råa, smutsiga, högintensiva träningsformer, vars popularitet fortsätter att växa. Digital verklighet det digitala och analoga är ett och skapar en ny verklighet I dag är internet och olika digitala verktyg en naturlig som viktig del av vår vardag. Många digitala lösningar och tjänster går ut på att förenkla och ta bort moment som sparar oss tid och energi, till exempel att storhandla. Men på senare tid har man inom flera områden sett fler och fler exempel som visar på behovet av och vinsterna med att komplettera det digitala med det fysiska och analoga - det digitala snarare fungerar som ett komplement till det fysiska. E- sportens frammarsch de senaste åren är tydlig. Inom idrotten blir också virtual reality-inslag allt mer vanligt förekommande, dels som medel för att på olika sätt förhöja träningsupplevelsen, men även som hjälpfulla träningsmedel för professionella idrottsutövare. Politiska förändringar ett nytt politiskt landskap att navigera i Inte bara de stora samhällsförändringarna påverkar hur svensk idrott kommer att behöva utvecklas inför framtiden. De politiska förändringarna under senare år påverkar också. Politiken spelar en viktig roll för svensk idrott, inte minst genom de ramar politikens lagar och regler sätter och genom det offentliga stödet. Nedan redovisas några komponenter i ett nytt politiskt landskap för idrottsrörelsen att navigera i. 6

Det finns en minskad kunskap om föreningslivet hos dagens politiker som oftast fått sin politiska skolning i partierna, utan samma kontakt som tidigare med det övriga föreningslivet. Vi ser också en ökad teknokratisering, d.v.s. ett beroende av experters kunskap hos politiker. Då marknadsekonomin allt mer ses som grund för hur ett gott samhälle ska byggas och utvecklas, har också privata aktörer börjat ifrågasätta de fördelar som föreningslivet har tilldelats av samhället. Det finns exempel där myndigheter ansett att föreningslivets fördelar måste ändras för att inte störa den fria marknaden. Även EU påverkar föreningslivet. Den nordiska föreningstraditionen finns inte på samma sätt i alla EU-länder. På senare tid har svenska myndigheter med hänvisning till EU-rätten, börjat bortse från skillnaden mellan ideella föreningar och privata företag. Det finns en tendens i politiken att allt mer se idrottsrörelsen/föreningslivet som en leverantör av tjänster. Det finns en risk att de offentliga bidrag som idrottsrörelsen erhåller allt mer kommer styras mot projektorienterade bidrag där de positiva (bi)effekterna av idrottandet är det viktigaste. Då kommer även bidragsgivaren att ställa större krav på dokumenterade resultat. En av de viktigaste förklaringarna till den starka och framgångsrika svenska idrottsrörelsen är att det över hela landet funnits idrottsanläggningar och idrottsmiljöer som varit tillgängliga för främst barn- och ungdomsverksamheten. Kommunerna är de som i första hand gjort detta möjligt. Urbaniseringen har idag lett bostadsbrist i de växande städerna. Vilket i sin tur leder till förtätning och alltför snabb samhällsplanering där bland annat idrottsanläggningar ochmiljöer missas. På landsbygden där utflyttningen minskar skatteunderlaget och därmed blir drift, underhåll och renovering av idrottsanläggningar och miljöer en kännbar utgift som ställs mot kärnverksamhet som skola och omsorg. Hösten och vintern 2015-2016 kom över 100 000 människor på flykt till Sverige. Det kraftiga engagemanget från bland annat idrottsrörelsen gav en ny positiv syn på det civila samhället bland många politiker. En konsekvens kan dock bli att en ökad granskning kommer att ske kring civila samhällets verksamheter. Till exempel hur vi lever upp till en jämställd idrott som går i takt med samhällets utveckling. Ett annat område där politiken idag jobbar för att utjämna klyftorna är inom folkhälsoområdet. 3. Svensk idrotts förutsättningar och utmaningar En förutsättning för förändring är att vi är medvetna om vårt nuläge. Vilket utgångsläge har svensk idrott i vår strävan mot de gemensamma målen 2025? Hur ser det ut idag? Resan mot livslångt idrottande börjar i ett föreningsliv där den vanligaste idrottaren är 11 år. Efter det sker ett succesivt tapp av medlemmar tills någonstans mellan 35-50 årsåldern då det blir en svag ökning, i form av de föräldrar som kommer tillbaka som barn- och ungdomsledare. Efter 50-årsåldern sluttar kurvan nedåt igen mot ålderdomen. Detta är naturligtvis en grov förenkling. Många idrotter inom RF har en stark aktivitet bland ungdomar, vuxna och äldre. Korpen har exempelvis de senaste åren satsat på ungdomar vilket 7

gett resultat. Var fjärde korpare idag är mellan 15 och 29 år (50 000 stycken), en ökning med tio procentenheter jämfört med för fyra år sedan. Ungdomsbarometerns undersökning 2016 visar tydliga resultat när det gäller idrottsföreningarnas största målgrupp, ungdomarna. Rapporten visar att ungdomar lägger relativt liten vikt vid tävling. De allra flesta fortsätter att idrotta för att det är roligt och de som inte idrottar skulle kunna tänka sig att börja om de fick vara med bara för att det är skoj. Figur 2: Resultat från Ungdomsbarometern 2016 Figur 3: Resultat från Ungdomsbarometern 2016 8

Figur 4: Resultat från Ungdomsbarometern 2016 Idrottsrörelsen får ofta kritik när det gäller tidig utslagning och specialisering. Detta är heller inte på något sätt några nya frågor. Redan på 1970- och 80-talen beskrevs problemen i princip på samma sätt som idag. Samtidigt visar forskning att den främsta orsaken till att ungdomar slutar är att de hittar andra intressen, att det har dåliga ledare eller att verksamheten inte möter ungdomarnas behov (Blomdahl 2015). Att enbart skylla på utslagning blir då en allt för enkel förklaringsmodell. Trots att modern forskning visar på att det är mer framgångsrikt att så många som möjligt fortsätter idrotta så länge som möjligt, både för folkhälsan och för att skapa en vass elit, fortsätter verksamheten på många håll som den alltid har gjort. Trots att det vuxit fram en privat konkurrens inom marknaden för barn-, ungdoms- och vuxenträning, som lockar åtskilliga som tidigare kom till idrottsföreningen, fortsätter träning och tävling att se ungefär likadan ut som tidigare i Sveriges idrottsföreningar. Vad kan idrottsrörelsen tillsammans göra för att förändra detta? Internationell elit kräver mer i framtiden Svensk idrotts internationella prestationer är inte helt enkla att mäta. Centrum för Idrottsforskning (CIF) följer i sin analys av statens stöd till idrotten bland annat det antal medaljer i VM eller motsvarande som svenska landslagstrupper bärgat. 2014 visar den lägsta siffran sedan mätningar började 2010 (184 jämfört med toppnoteringen 272 från 2012). I olympiska sammanhang visar CIF:s analys att svenska topp 8 placeringar i OS rör sig runt 30 (sedan 2000) i sommar-os, medan motsvarande i vinter-os ökat från 15 (1998) till 35 (2014). I Paralympics visar Sverige en nedåtgående kurva (försämrade placeringar i nationsligan) dock med ett trendbrott i vinterspelen 2014. Internetsidan, Greatest Sporting Nation (http://www.greatestsportingnation.com) visar att Sverige sedan 2008 rört sig mellan placeringarna 11 och 18 bland världens mest framgångsrika elitidrottsländer. 9

Figur 5: Sammanställt från www.greatestsportingnation.com 2016. Den internationella elitidrotten har under ett antal år nu varit föremål för kraftigt ökad konkurrens. Den så kallade SPLISS-studien (de Bosscher 2008 & 2015) visar att kostnaderna för olympiska medaljer kraftigt har skjutit i höjden. Större satsningar ger inte flera medaljer men att stå stilla är att ta kliv bakåt. SPLISS-studien visar också att den största utmaningen alla nationer, där ingen egentligen hittills lyckats, är att samordna de insatser som görs på ett sätt där man lär av varandra. Prioriterade områden att utveckla Utifrån målen 2025 har nedanstående områden pekats ut som särskilt viktiga att arbeta med och utveckla. Att behålla tonåringar högre upp i åldrarna. Att utveckla föreningen för engagemang, träning och tävling under hela livet. Att öka mångfalden och nå grupper som inte naturligt kommer till idrottsföreningen. Att hålla nere nivån på kostnader och avgifter. Bristande jämställdhet. Tillgänglighet till anläggningar. Vita fläckar - områden där idrottsrörelsen inte finns idag. Utmaningar för idrottsledare att få tid till idrott pga av tung administration. Kännedom hos aktiva och ledare om värdegrunden. Kommunikation såväl inom svensk idrott som mot externa målgrupper. 10

4. Uppdrag och övergripande mål Idrottsrörelsens strategiarbete 2013-2015 ledde fram till en reviderad verksamhetsidé, prioritering av fyra strategiska områden och fem övergripande mål för svensk idrotts framtid som RIM beslutade 2015. Verksamhetsidén är idrottsrörelsens gemensamma uppdrag och beskriver varför rörelsen finns till. Verksamhetsidé Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet. I det strategiska dokumentet fastställdes också en definition av idrottsrörelsen enligt nedan. Definition av idrottsrörelsen Idrottsrörelsen definieras som alla förbund anslutna till Riksidrottsförbundet och deras medlemsföreningar. Till Idrottsrörelsen hör också stödorganisationerna, vilka är RF och dess distriktsförbund som stödjer, leder och företräder idrottsrörelsen, SISU Idrottsutbildarna som utbildar och bildar idrottsrörelsen, Sverige Olympiska kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté som förbereder och leder det svenska deltagandet i olympiska respektive paralympiska spel. Idrotts-AB organiseras inom idrottsrörelsen men har inte rösträtt inom idrottsrörelsens demokratiska system. Samlingsnamnet svensk idrott används synonymt med begreppet idrottsrörelsen. Strategiska områden och övergripande mål 2025 Nedan följer de strategiska områden och övergripande mål som svensk idrott 2015 beslutade att prioritera och sträva efter mot 2025. Livslångt idrottande: - Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. - Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka: - Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. 11

Idrott i förening: - Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare: - Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Styrning mot målen Att använda övergripande mål mot 2025 är en metod för att hitta ett begripligt sätt att beskriva hur idrottsrörelsen ska arbeta i gemensam riktning fram till 2025. De övergripande målen sätter riktningen, men anger inte hur verksamheten ska bedrivas. De är inte till för att mätas i absoluta termer utan de bryts ned i tvååriga verksamhetsinriktningar med mer konkreta mål som följs upp. Ofrånkomligen går målen in i varandra det ena målet förutsätter det andra. Figur 6: Schematisk bild av svensk idrotts styrsystem - hur idrottsrörelsens verksamhet riktas mot de övergripande målen 2025 Triangel till rektangel en illustration av förflyttningen Målen 2025 kan sammanfattas så här: Svensk idrott vill möjliggöra idrott för alla under hela livet, oavsett ålder, bakgrund eller ambitionsnivå. Det förutsätter att alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund i föreningar som ger goda möjligheter att idrotta och engagera sig. Lyckas vi med detta, blir idrotten och Sverige starkare. Ett annat sätt att beskriva vad svensk idrott vill är genom illustrationen hur idrottsrörelsen ska utvecklas från triangel till rektangel. Illustrationen beskriver en förflyttning från ett traditionellt tillstånd där deltagande i idrottsrörelsen liknas vid en triangel med en bred bas av barn och ungdomar och en spetsig topp som utgör elitidrotten. I framtiden vill svensk idrott att idrottsrörelsen ska ses om en rektangel där såväl barn, unga, vuxna och äldre har möjlighet att idrotta i en förening under hela livet. En rektangel både behåller och möjliggör inträde för 12

fler oavsett ålder och färdighetsnivå. Triangeln finns inuti rektangeln och ambitionen är att flytta den streckade linjen i de svarta pilarnas riktning så att fler idrottar inom svensk idrott. Figur 7: Schematisk bild av förflyttningen från den traditionella bilden av idrotten som triangel till den framtida målbilden där den liknas vid en rektangel. 5. Utvecklingsresor - prioriteringar i verksamheten Om man gör som man alltid har gjort, blir resultatet detsamma som det alltid har varit. Det står klart att svensk idrott måste göra något annorlunda för att närma sig de övergripande målen inför 2025. Nedan finns förslag på fem utvecklingsresor. De benämns just som resor eftersom det är en långsiktig strävan mot de övergripande målen 2025. Dessa resor är speciellt viktiga att svensk idrott prioriterar tid och resurser på. Inom varje specialidrottsförbund pågår en egen resa mot målen, men detta görs inte isolerat. Svensk idrott gör en gemensam resa där stödorganisationerna, RF, distriktsidrottsförbund och 13

SISU Idrottsutbildarna, behöver omforma sin stödverksamhet för att hjälpa SF och idrottsföreningar framåt i den riktning som stämman beslutat. Förutsättningar för utvecklingsresorna Under strategiarbetet har även områden som digitalisering, kommunikation, utbildning och bildning identifierats som extra viktiga förutsättningar för att strategiarbetet ska lyckas. Även politiskt påverkansarbete och samverkan med andra aktörer är centralt. Digitalisering Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. År 2030 räknar man med att hälften av dagens arbeten har försvunnit i spåren av en alltmer tilltagande digitalisering. En nyckel till framgång är att skaffa sig digital kompetens och den finns naturligt i yngre generationer. I boken Get digital or die trying (Gilan och Hammarberg, 2016) beskrivs en fjärdedel av Sveriges befolkning som digitala dinosaurier. Det är de som är födda under den första halvan av 1900-talet, vilket är en ganska stor grupp bland idrottens ledare. Därefter följer e- postgenerationen, de digitala immigranterna, som är födda 1950-1980. De har alla upplevt den digitala revolutionen och innan den använt en (analog) telefonkatalog i jakten på kontaktuppgifter. De digitalt infödda (födda 1980-2000) och digitala alfas (födda 2000 och senare) vet inget annat - för dem är det digitala det normala. Vadå telefonkatalog? Papperstidning? Som sagt, allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Det är bara en fråga om när. Kommunikation, utbildning och bildning Kommunikation inom rörelsen, utbildning och bildning är nödvändiga ingredienser för att skapa framtidsorienterade samtal i föreningarnas klubbstugor, på planer, i hallar, ja överallt där idrott skapas och utövas. Det är där, i föreningarna, som strategiarbetet ska synas. Det är där, i ledarnas tankar om idrott och i deras utformning av träning och tävling, vi kan se om strategiarbetet har lyckats. Det är just därför kommunikation, utbildning och bildning är så viktiga för svensk idrotts strategiarbete. Exempelvis ska en utbildningsstrategi för svensk idrott tas fram med syftet att stödja arbetet för att nå målen 2025. Vi behöver även stärka kommunikationen och samverkan med externa målgrupper och intressenter, för att sprida berättelsen om svensk idrott 2025 och påverka politiska beslut för att få bättre förutsättningar för svensk idrott. Politiskt påverkansarbete RF tagit fram ett intressepolitiskt program under hösten 2016. I programmet samlas frågor som kräver att andra, t ex politiska beslutsfattare och myndigheter, fattar bra beslut för att idrotten ska kunna utvecklas. En fråga som kommer att kräva mycket kraft är påverkansarbete för fler och bättre tillgänglighet till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. Att ha någonstans att idrotta är en självklar grundförutsättning för att kunna bli fler. Samverkan inom och utanför svensk idrott En ytterligare förutsättning som lyfts under strategiarbetet är vikten av såväl intern och extern samverkan. SF och idrottsföreningar måste samverka inom svensk idrott till exempel när det gäller att dela på idrottsanläggningar. Idrotter behöver se varandra som kollegor och inte som konkurrenter som tävlar om samma utövare. Det är även viktigt att samverka med externa aktörer inom såväl privat som offentlig sektor. 14

Förslag på gemensamma utvecklingsresor för svensk idrott 1. En ny syn på träning och tävling i förening Det är en utmanande resa att ändra synsätt från att i stort sett vara en organisation som främst och i vissa fall endast, fokuserar på träning och tävling i riktning mot att få fram elitidrottare, till att bli en organisation för idrott hela livet för alla, där man även fokuserar på träning enbart för att ha roligt och för att må bra. Målen om livslång idrott i förening kräver att idrottsföreningar klarar av att både utveckla elit och erbjuda bredd- och motionsidrott och att se hur dessa hänger ihop. Genom att behålla så många som möjligt, så länge som möjligt, får vi fler talanger som har chansen att bli framgångsrika elitidrottare. Det ena får inte ske på bekostnad av det andra. För att göra detta krävs att svensk idrott ändrar sitt synsätt och kommunikationen om sig själv. Hur ser idrottsverksamheten ut som leder oss mot målen? Som ger individer förutsättningar att vara aktiva hela livet samtidigt som den utvecklar individer till framgångsrika elitidrottare. Nuläge Den enkla vägen som många SF och idrottsföreningar provar, är att utveckla tränings- och tävlingsformer för att attrahera andra grupper än idag. Risken med att enbart göra detta är att inte verksamheten förändras i grunden. Det blir något extra som adderas till den riktiga idrotten, tävlingsidrotten. Man lägger till idrott för äldre, idrott för nyanlända, idrott för tjejer, eller idrott för funktionsnedsatta. Men det nya inkluderas inte som en del i kärnverksamheten. Denna väg väljs ofta eftersom man tror att det är den rätta vägen och det är enkelt att göra en plan för att nå en förändring. Den andra vägen är svårare, men har större möjligheter att bidra till en mer bestående förändring - en hållbar idrott för alla. En väg där ledare inte ser att tappet av unga som något naturligt utan anpassar verksamheten, alltså träning och tävling efter behov. Önskat läge 2025 har vi en hållbar idrottsrörelse där alla får plats. Det är naturligt att idrotta i en förening hela livet oavsett ambition, ålder eller andra förutsättningar. Det är lika mycket värt att idrotta enbart för att det är roligt och för att må bra som att satsa och nå den yppersta eliten. Alla föreningar erbjuder inte träning och tävling för alla behov, men det finns alternativ för människor med olika ambitioner inom svensk idrott, hela livet. 2025 har idrotten på alla nivåer ändrat strukturer, stödsystem och beteenden så de gynnar såväl bredd- som elitidrott. Svensk idrott har fått ett nytt ledarskap och en ny berättelse om sig själv. 15

2. Inkluderande idrott för alla Om svensk idrott menar allvar med träning och tävling för alla i föreningar - där alla ska känna sig välkomna - behöver vi också göra en resa mot inkludering av grupper som i dagens samhälle inte ses som norm. Det gäller samtliga diskrimineringsgrunder; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det handlar också om att sänka ekonomiska trösklar och göra idrotten tillgänglig nära där människor bor. Inkludering är något annat än integrering. Integrering bygger på att det finns ett färdigt system eller struktur som något eller någon skall anpassas till. Inkludering däremot utgår från ett synsätt där människors förmågor är utgångspunkten och egenskaper som kön, etnicitet eller andra förutsättningar inte skapar förväntningar i sig. För att uppnå inkludering behöver verksamheten anpassas till olika individer. Nuläge Idag är personer med funktionsnedsättning underrepresenterade i föreningsverksamhet vilket har flera förklaringar. Några är troligen resursbrist, få valmöjligheter i utbudet och bristande kunskaper om gruppens behov. Idag finns människor med funktionsnedsättning främst inom ett eget förbund, Parasportförbundet, samtidigt som ett arbete pågår för inkludering i andra förbund. Den resan måste fortsätta mot 2025. Idag finns människor med utländsk bakgrund inte med inom svensk idrott i lika stor utsträckning som de med svensk bakgrund. De största utmaningarna är att rekrytera flickor, ledare och förtroendevalda med icke-europeisk bakgrund. Flyktingströmmen till Sverige kommer troligtvis att fortsätta många år framöver. Att inkludera nyanlända i verksamheten är en utmaning, men med en lyckad inkludering blir de också en stark resurs för att utveckla svensk idrott. Idrottsföreningar över hela landet har gjort fantastiska insatser för att skapa meningsfull sysselsättning för nyanlända, men vi har långt kvar till inkludering. Det finns även flera andra grupper som inte känner sig välkomna i idrottsföreningar, till exempel HBTQ-personer. Rapporter från RFSL, visar att normer inom idrotten, könsuppdelning, brist på förebilder, låg hbtq-kompetens och låg vuxennärvaro leder till att hbtq-ungdomar lämnar idrotten. De känner att idrotten inte är för dem. Önskat läge 2025 känner sig alla människor välkomna till svensk idrott. Tränings- och tävlingsverksamhet samt mötesformer anpassas efter människors förmåga och möjlighet att vara med. 2025 speglar medlemmarna i svensk idrott befolkningen i Sverige. Möjligheten att delta i svensk idrott är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar. 3. En jämställd idrott Att inte hantera, arbeta med och tydligt ta ställning för jämställdhet blir allt mer problematiskt när medvetenheten om frågorna bara ökar. Företag och organisationer som inte agerar riskerar att bli sedda som hopplöst bakåtsträvande och slutligen kanske till och med bli irrelevanta i den nya samhällsordningen. För svensk idrott finns stora möjligheter om man lyckas ta tillvara på värderingsförändringarna och lika stora risker om man låter bli. 16

Citatet är taget ur analysföretaget United Minds rapport om framtidstrender. Statistik från 2015 visar samtidigt att de jämställdhetsmål (delmål) som RF-stämman antog 2011 med slutdatum 2017, inte kommer att nås. Nuläge Jämställdhet har historiskt setts som en värdegrundsfråga inom svensk idrott och inte som en faktor för idrottsutveckling. Ofta har tjejprojekt adderats till verksamheten vilket har stärkt tjejer och kvinnor, men projekten har inte ändrat i organisationens struktur, stödsystem eller kultur. På många håll har vi ändå kommit långt. Internationellt är svensk idrott inom många grenar på damsidan mycket framgångsrik. Svensk idrott har kommit längre än näringslivet när det gäller styrelserepresentation, men är ändå inte framme vid målet att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent i SF-styrelser. Med detta faktum konstateras att jämställdhetsarbetet behöver göra en fortsatt resa mot 2025. Även om jämställdhet ingår i de ovan beskrivna diskrimineringsgrunderna och arbetet samordnas, måste man särskilt fokusera på jämställdhet. Forskning visar att när man exempelvis fokuserar på inkludering av människor med utländsk bakgrund, glöms ofta kvinnor bort och vice versa. Riksidrottsstyrelsen beslutade i maj 2016 om ett intensifierat arbete för jämställdhet. Efterfrågan från SF på kunskap och centralt stöd för att stärka jämställdheten är större än någonsin. Inriktningen i arbetet bygger på jämställdhetsintegrering. För att lyckas måste vi titta på hela organisationen och bedriva ett uthålligt arbete med fokus på idrottsutveckling. Önskat läge 2025 ser svensk idrott en jämställd idrott som förutsättning för, och tecken på, en framgångsrik idrottsutveckling. Kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Det finns lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott och idrottsutövningen värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att medverka. 4. Den moderna föreningen engagerar RIM 2015 beslutade att idrottsföreningen även i framtiden ska utgöra grundstrukturen för svensk idrott och att föreningarna är en förutsättning för den omfattande verksamheten. Svensk idrott ska dock samverka med andra aktörer när det gör verksamheten bättre. Det är engagemanget hos medlemmarna i föreningen som skapar aktiviteterna och utvecklar framtidens idrott. De ideella ledarna är helt avgörande i den dagliga idrottsverksamheten. Det fanns också en samsyn om att möjligheten att engagera sig för och i en förening behöver förenklas och anpassas efter den moderna människans livssituation. Nuläge En undersökning från Ersta Sköndals högskola (Von Essen, Wallman Lundåsen 2016) visar att omfattningen av det ideella arbetet är stabilt och har varit så de senaste 25 åren. Samtidigt finns det studier som visar att medlemskapets ställning har försvagats. Under 2016 bedrivs ett idéarbete om medlemskapet i idrottsföreningen som leds av RF/SISU. Närmare 600 17

idrottsledare har besvarat en enkät om de utmaningar och möjligheter man ser för framtidens engagemang i idrottsförening. De flesta idrottsföreningar vill ha fler medlemmar och behöver fler ledare, men ofta saknas en tydlig strategi för hur detta ska gå till. I de samtal som genomförts finns en tendens att problematisera och se hinder med medlemskapet. Att istället prata om engagemang än medlemskap ger en annan, mer positiv, kraft i samtalet. Att fortsatt bedriva idrott i förening, att stärka engagemanget och att anpassa formerna till framtidens nya krav och önskemål kräver utveckling. Det på många håll redan pågående utvecklingsarbetet i idrottens föreningar behöver fortsätta och förstärkas. Önskat läge 2025 har vi en stark och levande idrottsrörelse där vi tar vara på fler människors engagemang. Medlemskapet är utvecklat jämfört med idag. Det är enkelt och välkomnande att engagera sig oavsett bakgrund, ålder eller kön. Nya föreningar bildas med verksamhet i linje med svensk idrotts mål. Människor vill engagera sig och är stolta över att vara en del av sin förening och av svensk idrott. Riksidrottsforum gav stöd för utvecklingsresorna Sammanfattningsvis visade det sig finnas ett starkt stöd från RIF för de föreslagna utvecklingsresorna. Detta beskrivs i nedanstående grafer som visar en skattning på hur angelägna dessa resor är för svensk idrott. Deltagarna menar att det är viktigt att resorna inte omfattar för många områden. De största utmaningarna är medlemskap och engagemang samt tillgänglighet till idrotten för alla genom att sänka trösklar och bygga fler anläggningar. Figur 8: Ovanstående figur beskriver resultatet av en omröstning genom mentimeter, där Riksidrottsforums deltagare fick ange hur angelägna de föreslagna utvecklingsresorna ansågs vara. 18

Deltagarna på Riksidrottsforum föreslog ytterligare en utvecklingsresa nämligen Ett stärkt ledarskap för att förändra kultur och värderingar. Man menade att ledarskapet i såväl SF som idrottsföreningar behöver stärkas med fokus på värderingar och förändring. Ledarskapet på alla nivåer är avgörande för arbetet mot målen 2025. 5. Ett stärkt ledarskap för att förändra kultur och värderingar De ideella idrottsledarna är ryggraden i svensk idrott. De utgörs av såväl, ledare, tränare, förtroendevalda, funktionärer och domare. Ledarna är avgörande aktörer för att leda och stimulera till en bra idrott och för att få alla med på tåget i utvecklingsarbetet mot 2025. Det är i föreningen som förändringen måste ske. För att lyckas behöver svensk idrott stärka ledare i såväl förbund som föreningar i hela Sverige men också i ökad omfattning attrahera ledare i blandade åldrar och med olika bakgrund. Nuläge Att människor börjar att arbeta ideellt beror oftast på att bekanta eller familjemedlemmar frågar om de vill bli ledare. Huvuddelen av ledarna i barn- och ungdomsidrotten är själva föräldrar. Att vara tränare eller funktionär är ibland också ett krav från föreningen. Det är endast ett fåtal av föreningsledarna som känner till idrottens idéprogram, idrotten vill. Grupperna som idrottsledare ansvarar för idag har olika bakgrund och andra förutsättningar och behov än för ett tiotal år sedan. Det ställer högre krav på kunskap och på ett mer individanpassat ledarskap än tidigare. United Minds skriver in sin omvärldsspaning att människor idag vill ha, och kräver större möjlighet att kunna styra över sin egen tillvaro. Människor vill ha det på sitt sätt - när och hur och var jag vill. I idrotter som på många sätt bygger på struktur och kontinuitet, ställer det individualiserade och heterogena samhället krav på idrottsledares sätt att leda. Men individualiseringen är också en utmaning för föreningar som försöker rekrytera ledare. Önskat läge Svensk idrott har 2025 ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen. Såväl tränare, ledare och förtroendevalda känner till och leder enligt svensk idrotts värdegrund och har en kultur som genomsyras av ett gott bemötande och individanpassat ledarskap. Förutsättningarna för att vara idrottsledare är anpassade efter olika individers livssituation. Svensk idrott har attraktiva ledarutbildningar med hög kvalitet på alla nivåer. Samtalen om utveckling, normer och värderingar är levande i idrottsföreningar och förbund. Att ha varit idrottsledare är en stark merit för framtida karriär och svensk idrott anses vara Sveriges ledande ledarskola. 19

6. Strategiska beslut för svensk idrott mot 2025 För att nå målen 2025 och möjliggöra utvecklingsresorna behöver svensk idrott fatta vissa strategiska beslut på RIM 2017. Det kan handla om beslut som omedelbart kan genomföras eller beslut som ger RF/SISU i uppdrag att se över och utveckla strukturer och stödsystem. Det kan också vara principbeslut som ger RF/SISU mandat att arbeta i en viss riktning. På Riksidrottsforum diskuterades några vägval ligger som underlag till nedanstående förslag. 1. Ett mer målstyrt SF- och IF-stöd Med gemensamma mål för framtiden följer ett delat ansvar. Svensk idrott når bara sina mål om alla dess medlemmar bär sin del av uppgiften, det vill säga att de styr sin verksamhet i riktning mot målen 2025: Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Effektiv styrning mot målen 2025, är nära sammankopplad med ekonomisk styrning som vi belönas tenderar vi att bete oss. Samtidigt kan man säga att svensk idrott även är en värderingsstyrd organisation, i och med vår gemensamt beslutade värdegrund. Värdegrunden är i sig ett av målområdena. Stora delar av fördelningen av statens stöd till idrotten styrs av nyckeltal, framtagna för att just indikera hur tillståndet är i särskilt viktiga delar av verksamheten. Dessa nyckeltal har dock en väldigt tydlig historisk koppling och speglar vad som har varit snarare än vad som komma skall. De tenderar också att mäta kvantitet snarare än kvalitet och effekt. I framtiden vill svensk idrott: A. Att en större andel av fördelningen av statens stöd till idrotten baseras på kvalitativa mått kopplade till de övergripande målen. B. Att nya principer utarbetas för RF:s fördelning av statens stöd till idrotten. C. Att ett indikatorsystem för att bedöma SF:s bidrag till de övergripande målen tas fram Synpunkter från Riksidrottsforum Riksidrottsforum uttryckte ett stöd för ett mer målstyrt stöd. Deltagarna menade att det kan bidra till att närma sig målen och att det kan vara en nödvändighet. Ett medskick är också att det ska märkas ekonomiskt för de förbund som arbetar för att nå målen. Farhågor som uttrycktes var att ett mer målstyrt stöd kommer att kräva mer administration än idag. Diskussionerna handlade också om vem som ska bedöma SF:s och IF: arbete och att det måste finnas en rimlig balans mellan kvalitativt och kvantitativt stöd, att stödet ska vara 20

tydligt, transparent och lätt att förstå. Ett nytt stöd behöver också ta hänsyn till SF:s olika förutsättningar. Figur 9: Ovanstående figur beskriver resultatet av en omröstning genom mentimeter, där Riksidrottsforums deltagare fick ange hur angeläget ett mer målstyrt stöd är för svensk idrott i framtiden. Medelvärdet blev 7,2. Utifrån detta föreslås att följande beslut fattas på RIM 2017 - Att RF-stämman beslutar att ge Riksidrottsstyrelsen i uppdrag att ta fram principer och kriterier för ett ekonomiskt stöd som bidrar till att styra svensk idrott mot målen 2025. - Att en utredning tillsätts som behandlar samtliga bidrag och genomförs i nära samverkan med SF. - Att principerna för ett nytt ekonomiskt stödsystem för svensk idrott beslutas på RIM 2019 För att kunna skapa långsiktigt hållbara stöd med väl underbyggda fördelningsnycklar bör det finnas gemensamma riktlinjer för de ekonomiska bidragen. Samtliga ekonomiska stöd bör utgå från Ekonomistyrningsverkets rekommendationer för Att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer (2015) med dess indelning av bidragen enligt: organisations-, verksamhets- och projektbidrag. Detta för att säkerställa att RF genomför en likvärdig process som andra bidragsgivande organisationer men också för att skapa en effektiv, likvärdig och rättssäker administration av bidragen. För att skapa en förbättrad styrning för att nå målen 2025 samt en effektiv och likvärdig administration och granskning av stöden, bör idrottens samtliga bidrag göras om med hänsyn tagen till följande riktlinjer: 21

Ett tydligt, enkelt och likartat regelverk för alla stöd Eftersträva långsiktighet En ökad fördelning baserat på kvalitativ bedömning Ett minskat antal stöd En sortering av bidragen enligt organisations-, verksamhets- och projektbidrag Beslut om nya modeller gällande bidragssystemen behöver föregås av en utredning som analyserar: vad man vill uppnå, vilka styrparametrar som bidraget skall utgöras av, vad det ställer för krav på utveckling av administration/it-system, en plan för införandet samt hur uppföljning av bidragen skall genomföras och hur ofta. Pågående förändringsarbete inom målstyrt stöd Det har i distrikten funnits en frustration över snedvridning av SISU-stödet och att det i dess nuvarande form inte bidrar till arbetet mot målen 2025. I augusti 2016 beslutade därför RF/SISU-styrelsen om att uppdra till GS att påbörja en översyn av hur verksamheten ska finansieras samt hur folkbildningsanslaget till SISU-distrikten kan förändras. 2. Samordnat elitidrottsstöd för SF Sedan 2009 har ett särskilt elitidrottsstöd baserat på statens anslag till idrotten funnits. Detta fördelas av RF till samtliga förbund som uppfyller vissa kriterier. Samtidigt finns också ett annat system som till viss del finansieras med samma statliga anslag för förberedelser och genomförande av olympiska spel och paralympiska spel. Det senare hanteras av Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) respektive Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK)/Parasport Sverige. Utöver statliga anslag har både SOK och SPK/Parasport Sverige kommersiella intäkter som man använder för att stödja elitidrottsutveckling. Detta gör att många förbund har två och ibland tre parter att resonera med gällande stöd till sin elitidrottsliga utveckling. I framtiden vill svensk idrott: A. Att elitidrottsstödet samordnas så att effekten av de olika resursströmmarna stärks B. Att elitidrottsstödet syftar till att stärka SF:s förmåga att driva sin egen elitidrottsutveckling C. Att ett gemensamt evidensbaserat kompetensstöd etableras och syftar till att stärka SF:s egna kompetens inom området. Synpunkter från Riksidrottsforum Det finns ett stöd från Riksidrottsforum när det gäller samordning av elitidrottsstödet. Man menar att svensk idrott skulle få mer elitidrott för pengarna genom att samordna den kompetens som finns hos både RF och SOK. Det är också nödvändigt utifrån SF:s och 22

individens perspektiv att RF och SOK hittar en gemensam syn på hur idrotten ska utvecklas för att ge bästa resultat. När man utvecklar ett mer samordnat stöd är det viktigt att utgångspunkten är SF:s egen elitutveckling och samtidigt klarar av att utgå från den enskilde idrottarens situation. För att ett samordnat stöd ska vara effektivt behöver RF och SOK bli överens om vilka områden de ska samverka kring. Det finns en tendens att blanda ihop samordning med sammanslagning av organisationerna och då uttrycks en oro för att de olympiska ringarna ska tappa status och att det blir svårare att få sponsorer. Det bör klargöras att det i detta förslag inte finns någon intention att slå samman organisationerna. Figur 10: Ovanstående figur beskriver resultatet av en omröstning genom mentimeter, där Riksidrottsforums deltagare fick ange hur angeläget ett samordnat elitidrottsstöd är för svensk idrott i framtiden. Medelvärdet blev 8,1. Utifrån detta föreslås att följande beslut fattas på RIM 2017 - Att RF får i uppdrag att tillsammans med SOK och i nära samverkan med SF, se över hur svensk idrott kan få störst effekt av det statliga elitidrottsstödet. - Att RF tillsammans med SOK tar fram en modell för samverkan som bygger på ett evidensbaserat arbetssätt. - Att modellen beslutas av respektive styrelse för RF och SOK. För att översynen av elitidrottsstödet ska bli effektiv behöver uppdraget ges från såväl RFstämman som SOK:s årsmöte. För att inte tappa tid i arbetet föreslås att förslaget på samverkansmodell beslutas av respektive styrelse för RF och SOK och sedan omedelbart implementeras. Även verksamhet som utförs av Sveriges Paralympiska Kommitté bör ingå i översynen. 23

I den SWOT-analys som gjordes på SF-dialogerna under november 2016 är den tydligaste identifierade svagheten "oenighet mellan RF och SOK". Ett samordnat elitidrottsstöd har med bakgrund av detta som viktigaste syfte att skapa enighet. Två organisationer kan ha olika uppdrag men ska effektivitet och resursoptimering uppnås måste de vara eniga om hur uppdragen ska utföras. Den andra faktorn som sticker ut i samma SWOT-analys är "svag central styrning". En intressant fråga som uppstår i relation till detta är vem det är som ska ta ansvar för central styrning? Förenklas eller försvåras central styrning om samma SF har två eller till och ned tre stödorganisationer att vända sig till för stöd till sin elitidrott? Ett samordnat elitidrottsstöd behöver en gemensam operativ ledning som kan sörja för en tydligare central styrning av stöd så att hela den svenska idrottsrörelsen kan nå större framgångar internationellt. Utgångspunkter för en modell för samordnat elitidrottsstöd är därför att: Skapa enighet mellan RF dess distrikt och SOK samt den paralympiska stödorganisationen. Styra de centrala och regionala stöden så att nyttan för SF blir den största möjliga. Ha gemensam operativ ledning med uppdraget att stödja SF:s förmåga att utveckla sin elitidrott, vilket ger en långsiktigt hållbar idrott där kompetensen förädlas över tid och ger förutsättningar för att fler elitidrottare att utvecklas. Säkerställa att det ickemonetära stödet baseras på vetenskaplig grund inom för idrotten gemensamma kompetensområden. 3. Stärkt administrativt stöd För att utveckla idrotten mot målen 2025 krävs tid och resurser hos både SF, specialdistriktsförbund (SDF) och idrottsföreningar. För att ha tid att ägna sig åt både idrott och utvecklingsarbete krävs lättnader i den administrativa bördan. Här kan RF och dess distrikt ta en ny roll som ger större samordningsvinster. Idag sköter de allra flesta SF all administration var för sig oavsett storlek på kansli. Liknande uppgifter görs på flera olika kontor. RF ser idag över en modell för att i ökad omfattning stödja SF med dess administration. För att effektivisera administrationen vill svensk idrott: A. Att RF erbjuder administration åt SF gällande t ex ekonomi, löner och utbildningsadministration. B. Att utveckla liknande tjänster för SDF och idrottsföreningar. Synpunkter från Riksidrottsforum Många på Riksidrottsforum anser att detta är rätt riktning att gå att samordna och effektivisera det administrativa arbetet såväl som SF som IF. Det finns också de som anser att SFadministrationen fungerar bra idag. De flesta är dock överens om att det behövs mer tid till idrott i föreningarna. Ett av medskicken är att om RF erbjuder administrativa tjänster till SF i högre grad, måste det vara en låg kostnad för att mindre SF ska ha råd. Detta arbetspass som genomfördes helt digitalt hade relativt låg svarsfrekvens, 157 svarande. 24