Styrelsens verksamhetsberättelse... 2 IFRS-bokslut 1.1. 31.12.2006...13 Resultaträkning, koncernen...14 Balansräkning, koncernen...

EKONOMISK ÖVERSIK T INNEHÅLL Styrelsens verksamhetsberättelse... 2 IFRS-bokslut 1.1. 31.12.2006...13 Resultaträkning, koncernen...14 Balansräkning, koncernen...15 Kassaflödesanalys, koncernen...16 Kalkyl över förändringar i koncernens eget kapital...18 Noter till bokslutet, koncernen...19 Styrelsens förslag till vinstutdelning... 63 Revisionsberättelse... 63 Aktier och aktieägare... 64 Ekonomisk utveckling 2002 2006... 67 Formler för nyckeltal... 68 Förvaltningsprinciper... 69 Riskhantering... 73 Börsmeddelanden 2006...76 Bankfirmor som analyserar Finnair... 78 Kontaktuppgifter... 79

S T YREL SENS VERK SAMHETSBERÄTTEL SE F ÖR RÄKENSKAPSPERIODEN 1.1. 31.12.2006 Allmän översikt År 2006 var ett år av omstruktureringar inom Finnair. Internationell reguljärtrafik som är företagets viktigaste affärsområde har utformats på de villkor som råder inom den växande trafiken på Asien. Strukturprogram som gällt organisationen och personalen har syftat till att koncentrera verksamheten till reguljärtrafiken mellan Europa och Asien. Den växande Asientrafiken bidrar också till att öka efterfrågan på flyg inom Europa. Den europeiska reguljärtrafiken ökade med drygt fem procent under 2006 och resultatutvecklingen har varit bättre än tidigare år. Finnairs reguljärtrafik ökade totalt med över 13 procent och trafiken på Asien med närmare 30 procent. Det operativa resultatet blev dock blygsamt till följd av prisutvecklingen för bränsle och omstruktureringarna inom koncernen och resultatet för räkenskapsåret blev en förlust. Omsättningen utvecklades positivt under det första halvåret trots att genomsnittspriserna på flygbiljetter gick ned med ett par tre procent. Samtidigt steg bränslekostnaderna kraftigt och ökade de operativa kostnaderna. Resultatet inom Finnair Teknik tyngdes av omstruktureringskostnader av engångskaraktär samt av vissa externa uppdrag som inte var ekonomiskt lönsamma. Finnair Reguljärtrafik ersatte plan av typen Boeing MD-80 med Embraer-plan och detta orsakade överföringskostnader. Två bredbukiga plan krävde mer service än planerat, vilket medförde ökade kostnader för Finnair Teknik. Flygplansverkstaden som utför tunga underhållsarbeten hade ett lågt kapacitetsutnyttjande och visade en kraftig förlust för 2006. Under det andra kvartalet påbörjades ett strukturprogram som väntas ge 80 miljoner euro i besparingar per år från 2008 samt kostnadsmässig konkurrenskraft på längre sikt. Engångskostnader på mer än 15 miljoner euro i omstruktureringskostnader fördes till resultatet för det andra kvartalet. I posten ingick en avsättning med 10 miljoner euro för personalminskningar samt drygt 5 miljoner euro i nedskrivning av Finnair Tekniks lager. Genom samarbetsförfarande kom man överens om att minska antalet anställda inom Finnair med 670 personer före slutet av 2007. Minskningarna gäller främst Finnair Teknik och administrativa funktioner. Förhandlingar har förts med personal som arbetar ombord på planen om att utveckla kollektivavtalen så att de är i linje med Finnairs nuvarande trafikstruktur. Finnairs avsikt att nyanställa 500 personer för kabintjänster enligt det riksomfattande kollektivavtalet ledde till meningsskiljaktigheter med Finlands Flygvärdinne- och Stewardförening SLSY, som genomförde en tvådagarsstrejk i slutet av oktober. Strejken hade en negativ resultateffekt på drygt 10 miljoner euro. Vid förhandlingar som fördes efter strejken träffade man ett avtal om mer flexibla anställningsvillkor och kom överens om att bilda en grupp av kabinanställda som flyger särskilt mycket på långdistanslinjerna. Finnairs flotta har moderniserats. De äldsta plantyperna har utrangerats och vi fortsätter att köpa nya plan. Med nuvarande flygplansflotta minskar de operativa kostnaderna och kabinfaktorn höjs. Uppdateringen av flottan har resulterat i ökade avskrivningar och leasingavgifter. Airbus beslut att flytta fram tillverkningen av plantypen A350 skapade osäkerhet i fråga om tidsplanen för de A350 flygplan som Finnair beställt för leverans SÅLDA TONKILOMETER PASSAGERARANTAL KABINFAKTOR Milj. tonkm Utrikestrafik Inrikestrafik Milj. passagerare Utrikestrafik Inrikestrafik % 2 500 9 80 2 000 8 7 75 1 500 1 000 6 5 4 3 70 65 60 500 2 1 55 0 02 03 04 05 06 0 50 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06

3 mellan 2012 och 2015. Airbus har därefter beslutat att inleda tillverkningen av A350 och det betyder att leveransschemat för planen har kunnat fastställas. Förhandlingarna med Airbus förväntas inom kort resultera i en plan för köp av flygplan under övergångstiden. I slutet av november 2006 kom EU och Ryssland överens om att Ryssland gradvis slopar avgifterna för överflygningar på sitt territorium mellan 2010 och 2013. I dag betalar Finnair drygt 20 miljoner euro till Ryssland för att få flyga över ryskt territorium på linjerna till Japan och Kina. Ekonomiskt resultat 1.1. 31.12.2006 Omsättningen steg med 6,3 procent till 1 989,6 milj. euro. Koncernens rörelseresultat utan realisationsvinster från sålda anläggningstillgångar, förändringar i verkligt värde på derivat och omstruktureringskostnader minskade till 11,2 milj. euro (70,1 milj. euro). Den justerade vinstmarginalen blev 0,6 procent (3,7). Resultatet före skatt blev -14,7 milj. euro (87,5 milj. euro). En post på 8,8 miljoner euro som avser förändringar i verkligt värde på derivat redovisas i resultatet för räkenskapsåret. Posten drar ned resultatet, men har inga effekter på kassaflödet. Utbudet av passagerartrafik ökade under 2006 med 3,5 procent och efterfrågan växte med 7,1 procent. Kabinfaktorn steg från föregående år med 2,5 procentenheter till 75,2 procent. Fraktvolymen ökade med 4,0 procent. De sammanlagda enhetsintäkterna från reguljärtrafiken och semestertrafiken räknat per personkilometer steg med 1,4 procent. Intäkterna per passagerare växte med 7,5 procent. Enhetsintäkterna från lasttrafiken räknat per tonkilometer sjönk med 1,6 procent. Det vägda medeltalet av intäkterna från passagerar- och lasttrafiken steg med 0,4 procent. De operativa kostnaderna i euro var 10,4 procent högre under 2006 än året innan. Enhetskostnaderna inom flygtjänster mätt i förhållande till antalet passagerarkilometer ökade med 1,8 procent. Eliminerat för bränslekostnader minskade enhetskostnaderna med 3,5 procent. Finnairs bränslekostnader under 2006 uppgick till drygt 90 miljoner euro, en ökning med 31,5 procent jämfört med 2005 och bränslets andel av koncernens omsättning var 19,4 % (15,6). Resultatet per aktie för helåret blev -0,16 euro (0,73). Eget kapital per aktie uppgick till 6,77 euro den sista december, jämfört med 7,73 euro året innan. Investeringar, finansiering och riskhantering Investeringarna under 2006 uppgick till 252,2 miljoner euro (57,5 milj. euro) och bestod av följande flygplan: en Airbus A340 med bred flygkropp, sex Embraer 170:or och en Embraer 190. Dessutom köptes en flygsimulator till Embraer 170. Investeringarna inklusive förskottsbetalningar medförde en kassaflödeseffekt på -227,7 miljoner euro. Investeringsprogrammet för nya flygplan under åren 2007 och 2008 utgör drygt 300 miljoner euro per år. I juni och augusti 2006 tecknades två avtal om finansieringsramar på 50 miljoner euro för köp av flygplan. Dessutom emitterades ett masslån på 100 miljoner euro i juni. De likvida finansiella tillgångarna i balansräkningen uppgick till 294,3 milj. euro den sista december. Koncernen har dessutom beviljade men outnyttjade krediter på sammanlagt 300 miljoner euro. Nettokassaflödet från den löpande verksamheten var 95,8 milj. euro jämfört med OMSÄTTNING OPERATIV RÖRELSEVINST, EBIT* OPERATIV EBITDAR* Milj. euro Milj. euro % av omsättningen % Milj. euro 2005 2006 2 000 100 5 80 1 600 80 60 4 3 70 60 1 200 40 2 50 20 1 40 800 0 0 30 400-20 -40-1 -2 20 10 0-60 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06-3 0 Q1 Q2 Q3 Q4 * Utan realisationsvinster, omstruktureringskostnader och förändringar i verkligt värde på derivat * Utan realisationsvinster, omstruktureringskostnader och förändringar i verkligt värde på derivat

4 191,8 milj. euro året innan. Skuldsättningsgraden ökade från -25,1 procent den första januari till 7,1 procent den 31 december. Skuldsättningsgraden justerad för leasingåtaganden uppgick till 112,8 procent (66,8). Den omfattande moderniseringen av flygflottan kräver extern finansiering utöver självfinansiering. Olika möjligheter förstärka kapitalstrukturen undersöks. Soliditeten sjönk med 5,0 procentenheter jämfört med samma tidpunkt föregående år och uppgick till 37,2 procent. I överensstämmelse med den policy för finansiell riskhantering som Finnairs styrelse antagit har bolaget säkrat sina inköp av flygbränsle till 63 procent för de närmaste sex månaderna och därefter för följande 30 månader enligt en fallande skala. Finnair justerade sin säkringspolicy i slutet av 2006 på så sätt att säkringshorisonten för flygbränsle utsträcktes från två till tre år. Finnair Semesterflyg har prissäkrat cirka 80 procent av bränsleförbrukningen för avtalat trafikprogram under kommande säsong. Som prissäkringsinstrument används huvudsakligen derivat som är knutna till priset på flygbränsle. På grund av längre säkringshorisont och skillnader i effektivitet på derivatmarknaden använder Finnair även andra oljederivat. Enligt IFRS-reglerna redovisas förändring i verkligt värde på derivat som förfaller senare i framtiden under posten Övriga kostnader. Förändringar i verkligt värde på derivat är inte realiserade säkringsförluster och får ingen kassaflödeseffekt. Förändringen i verkligt värde på derivat var -8,8 miljoner euro under 2006. En försvagad amerikansk dollar i förhållande till euron ger positiva effekter på Finnairs operativa resultat. I slutet av december var 66 procent av den dollardominerade valutakorgen säkrad för 12 månader framåt. Finnairs investeringar, finansiering och riskhantering beskrivs mer i detalj i vår årsredovisning, delen Ekonomisk översikt. Aktier och aktiekapital Marknadsvärdet på bolagets utestående aktier uppgick till 1 101,5 (1 039,9) miljoner euro den 31 december 2006 och avslutningskursen var 12,41 euro. Den högsta kurs som noterades för aktien i Finnair Abp på Helsingforsbörsen under 2006 var 15,00 (12,15) euro, den lägsta noteringen var 10,01 (5,56) euro och medelkursen var 12,50 (8,56) euro. Antal omsatta aktier på Helsingforsbörsen under 2006 uppgick till 30,0 (32,2) miljoner stycken till ett värde av 374,6 (276,0) miljoner euro. Finska staten innehade 55,8 (57,0) procent av aktierna i bolaget den 31 december 2006. Andelen utländska och förvaltarregistrerade aktieinnehav utgjorde 33,5 (29,1) procent. Den 1 januri 2006 innehade bolaget 535 000 stycken egna aktier som förvärvats under tidigare år. Ordinarie bolagsstämma den 23 mars 2006 gav styrelsen bemyndigande att i ett år framåt förvärva högst 3 500 000 egna aktier och överlåta högst 3 650 000 egna aktier. Antalet aktier som omfattas av bemyndigandet utgör mindre än fem procent av bolagets aktiekapital. Med stöd av bemyndigandet överlät bolaget sammanlagt 383 097 aktier till nyckelpersoner den 19 april 2006 som ett led i aktiebonusprogrammet. Bolaget förvärvade inga egna aktier under 2006. Bolaget ägde totalt 151 903 stycken egna aktier den 31 december 2006. Antalet motsvarar 0,2 procent av totala antalet aktier. Finnair Abp hade två utestående serier av optionsrätter som var noterade på huvudlistan vid Helsingfors fondbörs. Den 1 januari 2006 fanns det 396 394 stycken RÖRELSERESULTAT, EBIT Milj. euro % av omsättningen FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER % av omsättningen % Milj. euro % RESULTAT FÖRE SKATTER Milj. euro 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 5 3 0,6 100 4 2 0,4 80 3 1 0,2 0 0 60 2-1 -0,2 40 1-2 -0,4 0-3 -0,6 20-1 -4-0,8 0-5 -1,0-2 -6-1,2-20 -3-7 -1,4-40 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06

5 utestående optionsrätter av serie 2000 A och 816 150 stycken utestående optionsrätter av serie 2000 B. Mellan den första januari och sista augusti 2006 tecknades 396 169 nya aktier mot optionsrätter av serie A och 816 020 nya aktier mot optionsrätter av serie B eller totalt 1 212 189 nya aktier. Varje optionsrätt gav innehavaren rätt att teckna en ny aktie. Optionsrätterna avnoterades på Helsingforsbörsen den 31 augusti 2006 när teckningen av aktier mot optionsrätter avslutades och optionsrätterna förföll. Antalet outnyttjade optionsrätter var totalt 355 stycken. Efter att de nya aktierna registrerats uppgick Finnair Abp:s registrerade aktiekapital till 75 442 904,30 (73 783 496,05) euro och totala antalet aktier till 88 756 358 (86 804 113) stycken. En närmare beskrivning av aktier och aktiekapital finns i Finnairs årsredovisning, delen Ekonomisk översikt. Förvaltning Vid bolagsstämman den 23 mars 2006 utsågs styrelse för tiden från ordinarie bolagsstämma intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Styrelsens ordförande Christoffer Taxell omvaldes liksom styrelseledamöterna Markku Hyvärinen, Kari Jordan, Veli Sundbäck och Helena Terho. Till nya ledamöter i styrelsen valdes Kalevi Alestalo, Satu Huber och Ursula Ranin. Stämman beslöt att till ordinarie revisorer välja CGR-auktoriserade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers med CGR-revisor Eero Suomela som huvudansvarig revisor och CGR-revisor Jyri Heikkinen. Till suppleanter valdes CGR-revisor Matti Nykänen och CGR-revisor Tuomas Honkamäki. Koncernchef Keijo Suila avgick med pension den 31 december 2005. Jukka Hienonen tillträdde som verkställande direktör för Finnair ABP den 1 januari 2006. Innan Hienonen kom till Finnair var han vice verkställande direktör och direktör för varuhusgruppen vid Stockmann Abp. Vicehäradshövding Henrik Arle som är direktör för Reguljärtrafik utnämndes till vice verkställande direktör i Finnair Abp den 1 januari 2006. Arle blev samtidigt utnämnd till ansvarig direktör (Accountable Manager), som förutsätts i tillståndet för trafikflyg. Det skedde förändringar inom koncernledningen. Jarmo Vilenius som varit direktör för Finnair Teknik blev direktör för Finnair Facilities Management den 15 januari 2006. Kimmo Soini tillträdde som ny direktör för Finnair Teknik. Han var tidigare ansvarig direktör för tekniska tjänster inom Reguljärtrafik. Mauri Annala som lett affärsområdena Resetjänster och Semestertrafik gick i pension den 1 mars 2006. Till hans efterträdare utsågs Kaisa Vikkula. Hon utsågs till ledamot i Finnairs styrelse 2003 och lämnade sin styrelsepost den 16 februari 2006. Personaldirektör Tero Palatsi lämnade sin anställning vid Finnair den 15 februari 2006. Avdelningsdirektör Ari Kuutschin skötte tjänsten som personaldirektör fram till 31 januari 2007. Anssi Komulainen tillträder befattningen som personaldirektör den 1 februari 2007. Han kommer närmast från posten som verkställande direktör vid Finnair Catering Oy. Kristina Inkiläinen har utsetts till ny verkställande direktör för Finnair Catering Oy och direktör för cateringverksamheten. Hon tillträder den 30 april 2007 och kommer närmast från Select Service Partner Finland Oy, där hon varit verkställande direktör. Finnairs chefsjurist Sami Sarelius har utnämnts till direktör för juridiska ärenden BRUTTOINVESTERINGAR Milj. euro Övriga investeringar Byggnader Flygplan RÄNTEBÄRANDE SKULDER OCH LIKVIDA MEDEL Milj. euro Räntebärande skulder Likvida medel KASSAFLÖDE FRÅN VERKSAMHETEN Milj. euro 300 450 250 250 400 350 200 200 150 100 300 250 200 150 150 100 50 100 50 50 0 0 0 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06

6 vid koncernen från den 1 februari 2007. Han är också sekreterare i styrelsen och direktionen. Koncernledningens arbete är från och med början av 2006 organiserat så att Finnair Abp:s ledningsgrupp består av verkställande direktör Jukka Hienonen samt vice verkställande direktör Henrik Arle, ekonomidirektör Lasse Heinonen, personaldirektör Anssi Komulainen (från 1 februari 2007), direktör Kaisa Vikkula som ansvarar för Semestertrafik och Resetjänster, Mika Perho som är direktör för kommersiella gruppen och Kimmo Soini som är direktör för Finnair Teknik. I koncernens direktion ingår dessutom kommunikationsdirektör Christer Haglund, Hannes Bjurström som är direktör för Flygtjänster, Finnair Cargo Oy:s verkställande direktör Antero Lahtinen, Northport Oy:s verkställande direktör Tero Vauraste och Finnair Catering Oy: s verkställande direktör Kristina Inkiläinen (från 1 april 2007) samt fyra personalföreträdare. Corporate Governance inom Finnair beskrivs mer i detalj i vår årsredovisning, delen Ekonomisk översikt. Personal Medelantalet anställda i Finnairkoncernen uppgick till 9 598 personer under 2006, en ökning med 1,6 procent jämfört med föregående år. Reguljärtrafik hade 4 114 anställda och Semestertrafik 343. Det sammanlagda antalet anställda inom teknik, catering och markservice var 3 771. Resetjänster hade 1 145 anställda. Personalen inom övrig verksamhet uppgick till 225. Antalet anställda inom Reguljärtrafik ökade med 5,9 procent under de första månaderna 2006. Personalökningen har skett inom affärsområde Flygtjänster för att möta behoven från den växande trafiken på Asien. Inom övriga affärsområden har antalet anställda minskat eller varit oförändrat. Denna utveckling följer Finnairkoncernens omstruktureringsplan. Cirka 800 anställda fanns vid de utländska enheterna. Omkring 300 av dessa arbetar med försäljning och kundservice för passagerar- och lasttrafiken. De övriga 500 är anställda vid det svenska flygbolaget FlyNordic, det estniska flygbolaget Aero och resebyråkedjan Estravel som är verksam i de baltiska länderna samt guider vid Aurinkomatkats semestermål. Utlandspersonalen ingår i totala antalet anställda inom koncernen. Hälften är kvinnor och hälften män av de anställda inom Finnairkoncernen. Antalet kvinnor i ledande befattningar håller på att öka, till exempel när det gäller avdelningschefer. Två av de tolv medlemmarna i Finnairkoncernens direktion är kvinnor. Finnair Abp:s styrelse har åtta ledamöter och tre av dem är kvinnor. Av de anställda arbetar 91 procent heltid. Hälften av de deltidsanställda är partiellt vårdlediga. Av personalen har 92 procent tillsvidareanställning. I antalet visstidsanställda ingår även säsongsanställda. Medelåldern bland personalen är 43 år med en viss övervikt för åldersgruppen 30 50 år. Drygt 20 procent har fyllt 50 år och var tionde är under 30 år. Den genomsnittliga anställningstiden är 14 år. En tredjedel av personalen har varit anställda inom Finnairkoncernen i över 20 år. Nästan hälften av dessa har fler än 30 anställningsår i företaget. Företaget har gällande kollektivavtal med sex fackorganisationer som löper till SOLIDITET NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD JUSTERAD NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD % % % 50 5 120 0 100 45-5 80-10 -15 60 40-20 40-25 20 35-30 0 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06

den 30 september 2007. Kollektivavtalet med piloterna gäller till maj 2008. I maj 2006 offentliggjorde Finnair sin avsikt att minska antalet anställda med 670 personer främst inom Finnair Teknik och administrativa funktioner fram till slutet av 2007. Efter samarbetsförfarande kring företagets målsättning i maj juni 2006 kom parterna överens om personalminskningar i september. Minskningar har redan genomförts inom administrationen och fastighetsfunktionen genom sammanslagningar av enheter och utläggningar av verksamhet. Finnair Teknik minskar personalen med 300 anställda och det sker i första hand genom pensionslösningar. Förhandlingar har förts med piloterna och kabinpersonalen om flexiblare anställningsvillkor för att effektivera användningen av personalstyrkan. Större flexibilitet väntas ge besparingar på cirka 20 miljoner euro per år. Avtal har redan träffats med kabinpersonalen och avtal med piloterna förväntas under den närmaste framtiden. Finlands Flygvärdinne- och Stewardförening SLSY som företräder kabinpersonalen genomförde en tvådagarsstrejk i slutet av oktober för att protestera mot Finnairs planer att nyanställa 500 flygvärdinnor före sommaren 2007 enligt villkoren i det riksomfattande kollektivavtalet. Under ledning av riksförlikningsmannen träffades ett avtal som går ut på att Finnairs kollektivavtal tillämpas vid nyanställningar av kabinpersonal under den avtalsperiod som gäller. Det nuvarande kollektivavtalet löper ut den 30 september 2007. Parterna kom överens om att vissa ändringar görs i nuvarande kollektivavtal för att effektivera kabinpersonalens arbete. Kabinpersonalen har nu en effektivare fördelning mellan arbetstid och fritid. Begränsningarna för arbetstider och vilotider på långdistanslinjerna slopades bland annat för den grupp kabinanställda som flyger särskilt mycket på långdistanslinjerna. Också när det gäller besättningshotellen finns det besparingar att göra. Knappt 3 miljoner euro beräknas utbetalas i bonus till personalen för 2006. Det ekonomiska resultatet för 2006 fyllde inte kriterierna för aktiebonusprogrammet för nyckelpersoner eller resultatbonus till personalfonden. Förändringar i flygflottan Finnair Aircraft Finance Oy som ingår i affärsområde Reguljärtrafik administrerar Finnairkoncernens flotta. Flottan bestod av 72 flygplan den 31 december 2006. Medelåldern på planen var 8,3 år. De plan som trafikerar inom Europa är fyra år i genomsnitt. Finnair förfogar över den modernaste flygflottan inom Europatrafiken. Detta ger både kostnadsbesparingar och och ekologisk effektivitet. Finnairs Abp utrangerade plantypen Boeing MD-80 i början av juli. I stället sattes den i trafik hos Finnairs svenska dotterbolag FlyNordic. Det estniska dotterbolaget Aero AS har sju plan av typen ATR 72 i drift. Beslut har fattats om att sälja fyra flygplan. Avsikten är att flygplanen säljas under våren 2007. Upphandlingsprogrammet för Embraer-planen fortsätter. Det startade hösten 2005. Till dags dato har 20 Embraer-plan beställts varav tio av typen 170 som har 76 platser och tio är 190:or med 100 platser. Den sista december hade alla tio 170:or levererats och den första Embraer 190:an. Under 2007 kommer ytterligare fem stycken 190: or. Återstående fyra plan levereras mellan 2008 och 2009 i en takt av två per år. I juli 2006 köpte Finnair sin första Airbus A340 för att möta de växande behoven inom trafiken på Asien. Planet köptes AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL KASSAFLÖDE / AKTIE % % Euro 12 12 2,5 10 8 6 4 2 0 10 8 6 4 2 0-2 2 1,5 1 0,5-2 -4 0 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06 02 03 04 05 06

begagnat. I december 2005 upphandlades den sjunde Boeing MD-11:an med bred flygkropp, vilket bidrog till att öka kapaciteten inom långdistanstrafiken under 2006. Planets kapacitet kompenserade driftstoppen under vintern och våren 2006 när de sex andra MD-11-planen i flottan byggdes om. Tilläggskapaciteten kunde utnyttjas i maj 2006. I mars 2006 ingick Finnair ett beställningsavtal om nio nya plan av typen Airbus A350 med bred flygkropp och gjorde fyra orderreservationer. Efter att Finnair lagt in sin beställning meddelade Airbus att de kommer att göra om konstruktionen av A350. Detta gör att idrifttagningen av plantypen fördröjs och Finnair kan sätta de första A350:orna i trafik först i början av 2014. När den omkonstruerade A350:an blir klar kommer den att vara mer ekonomisk i drift och ha bättre prestanda än vad man först planerat. Köpvillkoren tar hänsyn till att Finnair lade sin beställning innan Airbus fattade beslutet att konstruera om modellen A350. I början av 2007 kommer Finnair och Airbus att föra förhandlingar om avtal som gäller ett program för modernisering av flygplansflottan. Syftet är att mildra de negativa konsekvenserna för kontinuiteten i Finnairs verksamhet av att tillverkningen av A350-planet försenas. Avtalet kommer att ta hänsyn till att leveransförseningen inte beror på Finnair. Finnair har också beställt fyra Airbus A340:or och gjort en reservation på ytterligare fyra stycken. De beställda planen levereras under 2007 och 2008. Under våren 2006 förnyades leasingavtalen för tre av de sju Boeing 757-plan som är i drift inom Finnair Semesterflyg. Leasingvillkoren är avsevärt bättre än tidigare. Avtalen för de fyra övriga planen har redan tidigare förnyats. Alla sju Boeing 757:or kommer att utrustas med så kallade winglets eller vingfenor före slutet av 2007. Vingfenorna förbättrar aerodynamiken, vilket innebär lägre bränsleförbrukning och reducerade utsläpp. Bränsleförbrukningen beräknas minska med cirka fyra procent. Miljön EU kom i slutet av 2006 med ett förslag om att handeln med utsläppsrätter även skulle omfatta flygtrafiken inom EU med början 2011. Beräkningsprinciperna för utsläppshandeln utgår från bränsleförbrukning i förhållande till effektiviteten i flygandet. Finnair ställer sig positiv till utsläppshandelns principer och strävar tillsammans med de övriga europeiska flygbolagen till att systemet blir globalt och att det inte förvränger konkurrenssituationen. Finnair har systematiskt förnyat sin flygplansflotta sedan 1999. I trafiken inom Europa och i Finland används Airbus A320- och Embraer-familjens flygplan som representerar den nyaste teknologin. En modern flotta är skonsam både då det gäller koldioxid- och bullerutsläpp. Finnair tar hänsyn till miljön i all sin verksamhet och i de beslut som fattas. Mera utförande rapportering om miljön och Finnair finns i årsberättelsen och på Finnairs Internetsidor. Utvecklingen inom affärsområdena Segmentrapporteringen inom Finnairkoncernen är organiserad så att affärsområdena utgör primära segment. Rapporterande segment är affärsområdena ENHETSINTÄKTER OCH -KOSTNADER FLYGBRÄNSLETS MARKNADSPRIS (CIF NWE) 2003 2006, USD/ton Förändr. % 4 Enhetsintäkter, eurocent/rtk Enhetskostnader, eurocent/atk Index 800 2 0 700-2 600-4 -6 500-8 -10 400-12 -14 300-16 02 03 04 05 06 200 jan 03 apr 03 juli 03 okt 03 jan 04 apr 04 juli 04 okt 04 jan 05 apr 05 juli 05 okt 05 jan 06 apr 06 juli 06 okt 06

Reguljärtrafik, Semestertrafik, Flygtjänster och Resetjänster. Reguljärtrafik Affärsområdet ansvarar för försäljning av reguljära resor och frakter, servicekoncept och operativ flygtrafik samt verksamhet som gäller upphandling och finansiering av flygplan. Reguljärtrafik hyr ut besättningar och plan till affärsområde Semestertrafik. I affärsområde Reguljärtrafik ingår följande enheter och bolag: Finnair Reguljärtrafik, Aero Airlines, FlyNordic, Finnair Cargo Oy samt Finnair Aircraft Finance Oy. Omsättningen inom affärsområdet steg med 8,1 procent till 1 522,1 milj. euro under 2006. Den operativa rörelsevinsten uppgick till 28,6 milj. euro (34,3 milj.) Reguljärtrafiken hade en passagerarvolym på drygt 7,5 miljoner under 2006. Efterfrågan på Finnairs reguljärflyg ökade med 13,3 procent samtidigt som utbudet växte med 7,2 procent. Detta bidrog till att höja kabinfaktorn med 3,9 procentenheter till 71,6 procent. Enhetsintäkterna från den reguljära passagerartrafiken minskade med 2,0 procent under 2006. Orsaken till minskningen var dels att den allmänna prisnivån sjönk, dels att långdistanslinjerna utgjorde en relativt större andel av den totala reguljärtrafiken. Intäkterna räknat per personkilometer är lägre inom långdistanstrafiken än på Europa- och inrikeslinjerna. Genomsnittspriserna inom långdistanstrafiken steg dock jämfört med året innan. Prisnivån i trafiken inom Europa var praktiskt taget den samma som 2005. Däremot fortsatte den att sjunka inom inrikestrafiken. Enhetsintäkterna från lasttrafiken minskade med 1,6 procent under 2006. Den totala transporterade volymen inom reguljärtrafiken räknat i tonkilometer växte med 6,7 procent. Fraktvolymen inom trafiken på Asien ökade med 19,4 procent jämfört med året innan. Finnair har behållit sin marknadsandel i förhållande till de viktigaste konkurrenterna i den internationella reguljärtrafiken. Inom inrikestrafiken minskade Finnairs marknadsandel något under året. Finnair har kraftigt minskat utbudet av inrikestrafik för att behålla lönsamheten. Finnairs svenska dotterbolag FlyNordic redovisade vinstresultat för de två sista kvartalen 2006. Lönsamheten inom Fly- Nordic har förbättrats som en följd av att olönsamma linjer lagts ned och kapacitet förts över till den mer lönsamma semestertrafiken. Helårsresultatet blev dock negativt. Ankomstpunktligheten inom lasttrafiken minskade under 2006 med 3,6 procentenheter till 84,4 procent (88 %). Finnair toppar Europastatistiken i fråga om punktlighet trots det. Semestertrafik Affärsområdet består av Finnairs verksamhet med semesterflyg och paketresebolaget Aurinkomatkat, som är störst inom branschen i Finland med över 39 procent av marknaden. Även Semestertrafik är en stark marknadsledare inom flygresor till olika semestermål. Tio researrangörer är kunder hos bolaget. Finnair Semesterflyg hade drygt 1,2 miljoner passagerare under 2006. Intäkterna per passagerarkilometer sjönk med 7,2 procent jämfört med året innan. Utbudet minskades med 7,4 procent, vilket betyder att kabinfaktorn för Semesterflyg nästan nådde upp till föregående års nivå och låg på 87,4 procent. Två plan som tillhör Semesterflyg var uthyrda till ett engelskt charterbolag under sommarsäsongen 2006. Aurinkomatkats volym ökade med fem procent under 2006 till över 340 000 passagerare. Överutbudet inom branschen drog ned prisnivån och ledde till en ökad försäljning av sista minuten-resor, som går med förlust. Lönsamheten försämrades jämfört med året innan. Sett till resultatet blev 2006 ändå det tredje bästa året i Aurinkomatkats historia. Aurinkomatkat förvärvade Oü Horizon Travel som är den näststörsta researrangören i Estland. Förvärvet ökar Aurinkomatkats utbud av resor med drygt fem procent. Affären är villkorad av konkurrensmyndigheternas godkännande. Affärsområdets omsättning under 2006 låg kvar på samma nivå som året innan tack vare bränsletilläggen som researrangörerna debiteras för. Omsättningen uppgick till 386,8 milj. euro. Den operativa rörelsevinsten sjönk dock med 8,4 procent till 18,6 milj. euro (20,3 milj. euro). Finnair har gjort upp om fasta priser med researrangörerna för kommande vintersäsong och garderat sig mot bränslerisken genom prissäkringar enligt koncernens finanspolicy. Flygtjänster Affärsområdet omfattar flygplansunderhåll, markservice och koncernens cateringverksamhet. I affärsområdet ingår också koncernens fastighetstillgångar, förvaltning och drift av fastigheter som används i den operativa verksamheten samt upphandling av lokaltjänster. Flygtjänster ökade sin omsättning under 2006 med 1,6 procent till 407,5 milj. euro. Det operativa rörelseresultatet sjönk dock med 50 miljoner euro och var klart negativt eller -24,5 milj. euro (25,5 milj. euro). Förlusten härrör från Finnair Teknik och Northporth Oy. Cateringverksamheten var lönsam. Under andra kvartalet 2006 gjordes en avsättning på drygt 15 miljoner euro för omstruktureringskostnader. Merparten av avsättningen gällde Flygtjänster och framför allt enheten Finnair Teknik. Finnair Teknik har också haft vissa olönsamma koncernexterna avtal. En stor del av dem kunde hävas under 2006. Flygplansverkstaden som främst utför tunga underhåll har haft ett lågt kapacitetsutnyttjande och verksamheten har gått med förlust. Under våren 2007 kommer flygverkstaden att ha en betydligt högre kapacitetsutnyttjande. I början av 2006 startade Finnair Teknik ett konkurrensförbättrande projekt

10 där man analyserar intäkts- och kostnadsstrukturen inom hela organisationen. Man eftersträvar lönsamhet genom specialisering samt utveckling av processer och verksamhetsmodeller. Samtidigt avyttras verksamheter som inte är affärsekonomiskt motiverade. Omkring 300 anställningar kommer att försvinna inom Finnair Teknik under 2006 och 2007. Personalminskningarna kommer att ske genom pensionslösningar, utläggning av tjänster samt uppsägningar. Northport Oy som erbjuder markservicetjänster expanderade sin verksamhet till flygplatsen Oslo Gardemoen. Dotterbolaget har en flexibel kostnadsstruktur och en platt organisation. Verksamheten i Oslo inleddes den 1 oktober 2006. Etableringen har medfört vissa startkostnader och operativa utmaningar. Northport har ett annat dotterbolag med verksamhet på Stockholm Arlanda. Möjligheterna att lägga om verksamheten inom Northport Oy och dess dotterbolag utreds som ett led i Finnairkoncernens omstrukturering och lönsamhetsförbättring. Olika alternativa ägar- och partnerskapsmodeller undersöks både när det gäller hela bolaget och dess olika delar. Finnair ingick ett avtal med YIT Kiinteistötekniikka Oy i slutet av 2006. YIT kommer enligt avtalet att sköta fastighets- och lokaltjänster för Finnairs räkning under de närmaste fem åren. Avtalet har ett totalt värde på över 40 miljoner euro. Cirka 50 anställda inom Finnair Facilities Management gick över till YIT den 1 janauri 2007 med oförändrade anställningsvillkor. Koncernen kvarstår dock som ägare till sina fastigheter. Resetjänster Affärsområdet består av koncernens resebyråer i Finland och utlandet Finlands Resebyrå, Estravel och Area samt Amadeus Finland Ab som levererar bokningstjänster till resebranschen. Affärsområdets omsättning minskade under 2006 med 4,2 procent till 87,4 miljoner euro och den operativa rörelsevinsten blev 2,3 milj. euro (8,1 milj. euro). Den kraftiga vinstnedgången beror huvudsakligen på att företagen inom resebyråbranschen pressades att sänka serviceavgifterna till följd av hårdnande konkurrens. Dessutom slutade reseproducenterna och flygbolagen att betala försäljningsprovisioner till resebyråerna. I resultatet ingår poster av engångskaraktär för omstruktureringar och effektiviseringsåtgärder. I slutet av juni 2006 gjorde Area en verksamhetsöverlåtelse och sålde de kontor som specialiserat sig på fritidsresande till Finlands Resebyrå eller SMT. Area inriktar sig nu på att leverera dessa tjänster över Internet och per telefon samt på att sälja affärsresor. SMT fortsätter som ett resevaruhus som erbjuder full service via sitt kontorsnät samt med telefon- och Internetbaserade tjänster. Affärsresor är fortfarande SMT:s viktigaste segment. SMT: s produktion av paketresor till storstäder överfördes till Aurinkomatkat. Som en följd av dessa omställningar minskade antalet anställda vid resebyråerna med cirka 70 personer. SMT, Area och Amadeus Finland har introducerat en webbtjänst på marknaden där kunden själv kan skräddarsy en paketresa utifrån olika serviceleverantörers utbud. Tjänster och produkter för flygtrafik Finnair har stärkt sin roll som aktör i trafiken mellan Europa och Asien. Närmare hälften av intäkterna från reguljärresorna har anknytning till Asientrafiken. Från våren 2007 kommer Finnair att flyga totalt 59 turer i veckan till tio destinationer i Asien. Bolaget gör hundra flygningar per månad enbart till Kina. Finnair har byggt upp hela sitt flygprogram utgående från att Helsingfors har ett idealiskt läge på vägen mellan flyglinjer till Asien och Europa och satsar främst på denna trafik. Finnair kan erbjuda anslutningsflyg till Asien från 15 inrikesdestinationer och 40 resmål i Europa. Samtidigt är utbudet av direktflyg inom Finland och från Finland till övriga Europa mångsidigt. Ökande passagerarströmmar mellan Europa och Asien har även skapat förutsättningar att öppna nya flyglinjer inom Europa. Också finländska kunder gynnas i hög grad av att linjenätet i Europa växer. De kan dra nytta av Finnairs koncept Morgon och kväll på flygresor i Europa. Finnairs linjenät till Asien kommer att läggas om så att vi flyger till alla destinationer utan mellanlandningar. Vi avser att flyga till alla tänkbara destinationer i Asien dagligen för att kunna erbjuda affärsresenärerna en så konkurrenskraftig produkt som möjligt. Denna uppgradering kommer även att ge högre genomsnittsintäkter. Från våren 2007 kommer vi att ha dagliga flygturer till Bangkok, Delhi, Hongkong, Osaka, Peking och Shanghai. Dessutom flyger vi till kinesiska Kanton samt Tokyo och Nagoya i Japan. Finnair fördubblade antalet flygturer till Tokyo från två till fyra i december 2006. Våren 2007 öppnas en ny destination i Indien med flyg fem gånger per vecka till Mumbai. Omläggningen innebär att rutten mellan Bangkok och Singapore upphör och att man avstår från planerna på att öppna en linje till Kuala Lumpur. Den plantyp som främst används inom långdistanstrafiken är Boeing MD-11. Kabinerna byggdes om i början av 2006 och nya sovstolar installerades i affärsklassen. Responsen från kunderna har varit mycket positiv. A340 sattes i trafik under sommaren. Det är för Finnair den första interkontinentala plantypen från Airbus. Finnairs affärsklass har fått utomordentliga betyg i ett flertal oberoende undersökningar och efterfrågan har stigit kraftigt. Flottan består av plan i olika storlekar som gör det möjligt att lägga till linjer och turer i flygprogrammet på ett smidigt sätt i takt med efterfrågan. Fem nya destinationer i Europa öppnades under sommaren. De skall möta både den lokala efterfrågan och behoven inom Asientrafiken. Desti-

11 nationerna är Edinburgh, Genéve, Kiev, Krakow och Pisa/Florens. Nya turer har lagts in i trafiken på S:t Petersburg och Warszawa. Under 2007 öppnas destinationerna Bukarest, Gdansk, Ljubljana, Lissabon och Nürnberg. Dessutom blir det direktflyg till Madrid och Manchester utan mellanlandning i Stockholm. Omläggningarna medför också att vi börjar flyga till alla destinationer i Europa utan att mellanlanda. Semesterflyg inom Finnair transporterar passagerare för tio researrangörer till 66 semestermål i 33 olika länder. Dessutom kan man gå in på Internet och köpa enbart en stolplats på någon av de tiotals linjer som Semesterflyg trafikerar. Thailändska Phuket är ett nytt semestermål. Semesterflygs flotta består av sju Boeing 757:or samt kapacitet på Airbus-plan som vi hyr in från lasttrafiken. I början av 2007 lanserade Semesterflyg några avgiftsbelagda extratjänster. En kund kan före en resa gå in på Internet och beställa till exempel specialmat eller ett rymligare säte. Det finns en egen meny för resande barn. Bedömningar av den framtida affärsutvecklingen Finnairs kärnverksamhet består av internationella reguljärflyg och vår framgång bygger på att vi skall erbjuda de snabbaste förbindelserna mellan Europa och Asien. Därför satsar vi främst på att generera tillväxt i trafiken på Asien. Planköpen under de närmaste åren har som syfte att utveckla konkurrenskraften i långdistanslinjerna på Asien och matartrafiken inom Europa. Finnair håller mer och mer på att bli ett flygbolag som trafikerar mellan Europa och Asien. Under 2007 kommer utbudet i trafiken på Asien att öka med 30 procent när två nya Airbus A340-plan tas in i Finnairs långdistansflotta under det andra kvartalet. En enhetligare flotta ger ökad lönsamhet. Flertalet passagerare på Finnairs flyg till Asien tar ett anslutningsflyg till någon av Finnairs destinationer i Europa. Det betyder att tillväxten i Asientrafiken också avspeglas i en kraftigt ökad efterfrågan på flyg inom Europa. I förening med ett flexiblare kapacitetsutnyttjande bidrar detta till att höja kabinfaktorn på Europalinjerna. Konkurrensen om marknadsandelar kommer att vara fortsatt hård i inrikestrafiken och trafiken inom Europa. Priserna på flygbiljetter väntas stiga på långdistanslinjerna. Enhetsintäkterna är lägre på långdistanslinjerna och deras relativa andel växer och därför kommer de totala enhetsintäkterna ändå att minska inom den reguljära passagerartrafiken Vi strävar efter att förbättra produktiviteten, spara kostnader och avveckla förlustverksamhet genom rationaliseringar och omstruktureringar av verksamheten. Finnair Teknik har startat ett konkurrensförbättrande projekt som främst inriktar sig på linjeservicen och flygplansverkstaden. Teknik har totalt fyra enheter och dessa två går med förlust. När det gäller Northport som levererar markservicetjänster undersöks förutsättningarna för en eventuell ägarlösning eller partnerskapsmodell. Personal kommer att nyanställas inom den växande flygtrafiken allt efter som antalet anställningar minskar inom de administrativa funktionerna. Med tanke på den växande Asientrafiken är det av största vikt att den personal som arbetar ombord på planen kan användas effektivare. Vi strävar därför efter att skapa en mer flexibel kostnads- och verksamhetsstruktur. Det pågående strukturprogrammet på 80 miljoner euro kommer att ge full resultateffekt under 2008, men en stor del av effekten uppnås redan 2007. Om prisutvecklingen för bränslet är stabil, finns förutsättningar för en avsevärd förbättring av det operativa resultatet för 2007. Styrelsens förslag till utdelning Finnair Abp:s utdelningsbara medel uppgår till 270,8 milj. euro. Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman att en dividend på 0,10 euro per aktie (0,25) eller totalt 8,9 milj. euro delas ut till aktieägarna och att återstoden lämnas på kontot för vinstmedel. FINNAIR ABP Styrelsen

ifrs-bok SLUT 1.1. 31.12.2006 INNEHÅLL Resultaträkning, koncernen... 14 Balansräkning, koncernen...15 Kassaflödesanalys, koncernen... 16 Kalkyl över förändringar i koncernens eget kapital... 18 Noter till bokslutet, koncernen... 19 1. Basfakta om bolaget... 19 2. Bokslutsprinciper... 19 3. Segment information... 28 4. Sålda anläggninstillgångar... 33 5. Tillverkning för eget bruk... 34 6. Övriga rörelseintäkter... 34 7. Övriga rörelsekostnader... 34 8. Avskrivningar och nedskrivningar... 36 9. Finansiella intäkter... 36 10. Finansiella kostnader... 37 11. Inkomstskatter... 37 12. Resultat / aktie... 37 13. Immateriella tillgångar... 38 14. Materiella anläggningstillgångar... 39 15. Andelar i intressebolag... 41 16. Långfristiga fordringar... 42 17. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder... 43 18. Omsättningstillgångar...44 19. Kund- och övriga fordringar... 45 20. Övriga finansiella tillgångar, kortfristiga... 45 21. Likvida medel... 46 22. Uppgifter om eget kapital... 46 23. Aktierelaterade ersättningar... 48 24. Pensionsansvar... 49 25. Avsättningar... 50 26. Finansiella skulder... 51 27. Leverantörs- och övriga skulder... 52 28. Hantering av finansiella risker... 53 29. De finansiella tillgångarnas och skuldernas verkliga värde... 55 30. Dotterbolag... 56 31. Övriga hyresavtal... 56 32. Säkerheter, ansvarsförbindelser och derivat... 57 33. Transaktioner med den närmaste kretsen.. 59 34. Tvister och rättegångar... 59 35. Händelser efter bokslutet... 59 36. Ekonomiska siffror för moderbolaget... 60 Styrelsens förslag till vinstutdelning... 63 Revisionsberättelse... 63

14 RESULTATRÄKNING, KONCERNEN 1.1.2006 1.1.2005 Milj. euro 31.12.2006 31.12.2005 Not Omsättning 1 989,6 1 871,1 3 Tillverkning för eget bruk 3,7 11,3 5 Övriga rörelseintäkter 17,9 31,8 6 Övriga rörelsekostnader -1 917,2-1 741,6 7 Avskrivningar och nedskrivningar -104,8-90,7 8 Rörelsevinst/-förlust -10, 1,9 Finansiella intäkter 11,0 20,1 9 Finansiella kostnader -15,0-14,6 10 Andel av intressebolagens resultat 0,1 0,1 15 Vinst/förlust före skatter -14,,5 Inkomstskatt 1,7-25,5 11 Räkenskapsperiodens vinst/förlust -13,0 62,0 Andel som tillhör moderbolagets ägare -13,6 61,4 Minoritetens andel 0,6 0,6 Resultat/aktie räknat på vinsten hänförligt till moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro/aktie -0,16 0,73 12 Med utspädningsverkan korrigerat resultat/aktie, euro -0,16 0,71 12 Noterna från sida 19 till 59 utgör en väsentlig del av detta koncernbokslut.

BAL ANSRÄKNING, KONCERNEN Milj. euro 31.12.2006 31.12.2005 Not TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Immateriella tillgångar 47,5 44,6 13 Materiella anläggningstillgångar 1 012,3 844,4 14 Andelar i intresseföretag 5,6 3,1 15 Fordringar 15,4 17,7 16 Uppskjutna skattefordringar 27,1 17,5 17 1 107,,3 Kortfristiga tillgångar Omsättningstillgångar 38,5 45,1 18 Kundfordringar och övriga fordringar 211,8 247,6 19 Övriga finansiella tillgångar 268,6 391,7 20 Likvida medel 25,7 26,7 21 544,6 11,1 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning 7,6 0,0 4 15 Tillgångar totalt 1 660,1 1 638,4 EGET KAPITAL OCH SKULDER Andel som tillhör moderbolagets ägare Aktiekapital 75,4 73,8 Övrigt eget kapital 524,5 598,6 599,9 672,4 Minoritetsandel 1,6 1,6 Eget kapital totalt 601,5 674,0 22 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 115,7 125,8 17 Finansiella skulder 286,9 214,9 26 Pensionsåtaganden 7,0 12,7 24 409,6 353,4 Kortfristiga skulder Skatteskulder som baserar sig på periodens beskattningsbara inkomster 3,0 20,1 11 Avsättningar 10,0 0,0 25 Finansiella skulder 56,6 52,7 26 Leverantörsskulder och övriga skulder 579,4 538,2 27 649,0 611,0 Skulder totalt 1 058,6 64,4 Eget kapital och skulder totalt 1 660,1 1 638,4 Noter från sida 19 till 59 utgör en väsentlig del av detta koncernbokslut.

16 KASSAFLÖDESAN ALY S, KONCERNEN 1.1.2006 1.1.2005 Milj. euro 31.12.2006 31.12.2005 Kassaflöde från den löpande verksamheten Räkenskapsperiodens vinst/förlust -13,0 62,0 Affärstransaktioner som inte medfört betalningar 1) 100,2 91,7 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 15,0 14,6 Ränteintäkter -9,1 0,0 Övriga finansiella intäkter 2) -1,8-12,0 Dividendintäkter -0,1-0,3 Skatter -1,7 25,5 Förändringar i rörelsekapital: Förändring i kund- och övriga fordringar 10,2-18,5 Förändring i omsättningstillgångar 6,7 1,3 Förändring i leverantörs- och övriga skulder 13,4 33,5 Betalda räntor -11,0-9,5 Betalda finansiella kostnader -3,4-1,5 Erhållna räntor 9,9 0,0 Erhållna finansiella intäkter 1,6 7,0 Betalda skatter -21,1-2,0 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 5,8 191,8 Kassaflöde från investeringar Avyttring av dotterbolag minskad med likvida medel vid tidpunkten för avyttringen 3) 0,0 3,5 Investeringar i immateriella tillgångar -12,6-16,1 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -273,0-57,7 Nettoförändring i ränteplaceringar som innehas för handel 4) 53,2-30,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,3 2,8 Erhållna dividender 0,1 0,3 Förändring av långfristiga fordringar 2,3-2,6 Nettokassaflöde från investeringar -227,7-100,0 Kassaflöde från finansiering Upplåning 108,3 11,0 Återbetalning av lån -25,9-19,0 Förvärv av egna aktier 0,0-1,5 Avyttring av egna aktier 0,0 0,2 Teckning av aktier med optioner 5,4 12,6 Kostnad för aktierelaterade ersättningar 0,0 2,3 Dividendutbetalning -21,8-8,5 Nettokassaflöde från finansiering 66,0-2,9 Förändring av kassaflöden -65,,9 Förändring av likvida medel Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 339,4 250,5 Förändring av kassaflöden -65,9 88,9 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 5) 273,5 339,4 Kassaflödesanalysen beskriver förändringen i koncernens likvida medel under räkenskapsperioden. Kassaflödesanalysen har enligt standarden IAS 7 uppdelats i kassaflöde från löpande verksamhet, investeringar och finansiering.

KASSAFLÖDESAN ALY S, KONCERNEN Noter till kassaflödesanalysen, koncernen: 1) Affärstransaktioner som inte medfört in- och utbetalningar Milj. euro 2006 2005 Avskrivningar 104,8 90,7 Anställningsförmåner -2,8 2,6 Finansiell leasing -5,0-4,9 Övriga justeringar 3,2 3,3 100, 1,7 17 2) Den icke realiserade värdeförändringen av aktier som innehas i handelssyfte har eliminerats från nettokassaflödet från den löpande verksamheten. Verkligt värde på aktier som innehas för handel presenteras i noterna 20 och 29. 3) Koncernen har avyttrat sina fastighetsaktiebolag år 2005. Uppgifter om de sålda företagens tillgångar, skulder och penningstillgångar ingår i not 4 till resultaträkningen. 4) Nettoförändring i ränteplaceringar som innehas för handel och som förfaller efter längre tid än 3 månader. 5) I likvida medel ingår pengar och likvida medel som i balansräkningen finns redovisade på separata konton. Nedan en avstämning av kassaflödessanalysens likvida medel med balansräkningssiffrorna: Balanspost (kortfristiga) Övriga finansiella tillgångar 268,6 391,7 Kassa och bank 25,7 26,7 Kortfristiga likvida medel i balansräkningen 294,3 418,4 Aktier som innehas för handel -2,9-7,9 Förfaller efter längre tid än 3 mån. -17,9-71,1 Totalt 273,5 339,4 I likvida medel engligt kassaflödesanalysen ingår kontanter och bankinsättningar samt övriga mycket likvida finansiella tillgångar med en löptid på högst tre månader. Hit räknas t.ex. bank- och företagscertifikat. Balansräkningsposterna finns specificerade i noterna 20 och 21. Noter från sida 19 till 59 utgör en väsentlig del av detta koncernbokslut.

18 Kalkyl över förändringar i koncernens eget kapital Eget kapital som tillhör moderbolagets ägare Vinst fr. föreg. Eget Aktie- Aktie- Över- Reserv- Säkrings- räkenskaps- Minoritets- kapital Milj.euro kapital emission kursfond fond reserv perioder Totalt andel totalt Eget kapital 1.1.2005,1 0,0 5,7 147,7-9,9 359,5 575,1 1,2 576,3 Omräkningsdifferenser 0,0 0,0 0,0 Dividendutdelning -8,5-8,5-0,2-8,7 Förändring i säkringsinstrumentens verkliga värde 30,8 30,8 30,8 Förvärv av egna aktier -1,5-1,5-1,5 Försäljning av egna aktier 0,2 0,2 0,2 Teckning av aktier med optioner 1,7 10,3 12,0 12,0 Teckning av aktier med optioner, aktieemission 0,6 0,6 0,6 Kostand för aktierelaterade ersättningar 2,3 2,3 2,3 Räkenskapsperiodens vinst 61,4 61,4 0,6 62,0 Eget kapital totalt 31.12.2005 3,8 0,6 18,3 147,7 20,9 411,1 672,4 1,6 674,0 Eget kapital som tillhör moderbolagets ägare Vinst fr. föreg. Eget Aktie- Aktie- Över- Reserv- Säkrings- räkenskaps- Minoritets- kapital Milj.euro kapital emission kursfond fond reserv perioder Totalt andel totalt Eget kapital 1.1.2006 3,8 0,6 18,3 147,7 20,9 411,1 672,4 1,6 674,0 Omräkningsdifferenser 0,3 0,3 0,3 Förvärv av minoritetsandelar -0,6-0,6-0,2-0,8 Dividendutdelning -21,8-21,8-0,4-22,2 Förändring i säkringsinstrumentens verkliga värde -42,0-42,0-42,0 Teckning av aktier med optioner 1,6-0,6 4,4 5,4 5,4 Kostand för aktierelaterade ersättningar -2,3 2,1-0,2-0,2 Räkenskapsperiodens förlust -13,6-13,6 0,6-13,0 Eget kapital totalt 31.12.2006 5,4 0,0 20,4 147,7-21,1 377,5 599,9 1,6 601,5 Noter från sida 19 till 59 utgör en väsentlig del av detta koncernbokslut.

NOTER TILL KONCERNBOK SLUTE t 19 1. BASFAKTA OM BOLAGET Finnairkoncernen bedriver världsomfattande flygtrafik och producerar stödtjänster för denna. Koncernens affärsverksamhet är uppdelad i reguljärtrafik, semestertrafik, flygtjänster samt resetjänster. Moderbolag i koncernen är Finnair Abp med hemort i Helsingfors, huvudkontorets registrerade adress är Datavägen 11 A. Moderbolaget är noterat på Helsingforsbörsen. Aktierna är dessutom föremål för handel i SEAQ-systemet på Londonbörsen. Styrelsen för Finnair Abp har vid sitt sammanträde 5.2.2007 godkänt detta bokslut för publicering. Enligt den finska lagen om aktiebolag har aktieägarna möjlighet att godkänna eller underkänna bokslutet vid bolagsstämman som hålls efter publicerandet av bokslutet. Bolagsstämman kan också ändra bokslutet. 2. PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNBOKSLUTET Nedan följer en redogörelse för de principer som tillämpas vid upprättande av koncernbokslutet. Principerna har tillämpats under de perioden som framgår av koncernbokslutet, om inte annat anges. UTGÅNGSPUNKT Finnair Oyj:s koncernbokslut för 2006 har upprättats enligt internationella redovisningsprinciper, IFRS (International Financial Reporting Standards) och de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2006 har tillämpats. Internationella redovisningsprinciper avser de standarder och tolkningar av dessa som EU (EG) godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning 1606/2002. De följer finsk bokföringslag och bestämmelserna i denna. Även noterna till koncernbokslutet har upprättats i överensstämmelse med finsk bokförings- och bolagslagstiftning. Tillgångarna i koncernbokslutet för 2006 har värderats till ursprunglig anskaffningsutgift med undantag för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen samt finansiella tillgångar som kan säljas och derivatavtal som upptagits till verkligt värde. Samgåenden mellan företag inom koncernen har skett före 2004. Uppkommen goodwill för dessa motsvarar det bokförda värdet i förra bokslutet och har redovisats till beräknad anskaffningsutgift. Beloppen i bokslutet uttrycks i miljoner euro avrundade till närmaste 100 000 euro. När ett bokslut upprättas enligt IFRS-reglerna måste koncernledningen gör vissa bedömningar och tolkningar vid tillämpningen av dem. Upplysningar om bedömningar som ledningen gjort vid tillämpning av redovisningsprinciperna och bedömningar som mest påverkat beloppen i bokslutet ges i punkten REDOVISNINGSPRINCIPER SOM KRÄVER BEDÖMNINGAR AV LEDNINGEN OCH VIKTIGA OSÄKERHETSFAKTORER VID BEDÖMNINGEN. KONSOLIDERINGSPRINCIPER DOTTERBOLAG Koncernens bokslut omfattar moderbolaget Finnair Abp och samtliga dotterbolag. Med dotterbolag avses de företag där moderbolaget genom direkt eller indirekt ägande förfogar över mer än hälften av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har rätt att bestämma över principerna för företagets ekonomi och verksamhet i syfte att få avkastning på verksamheten. Inbördes aktieinnehav inom koncernen har eliminerats genom förvärvsmetoden. Dotterbolag konsolideras i koncernbokslutet från och med den dag då kontrollen överförs till koncernen och upphör att konsolideras från den dag då kontrollen skiljs från koncernen. Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och orealiserade vinster samt internvinster elimineras i koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte om förlusten uppkommit vid nedskrivning. Dotterbolagens bokslut har anpassats till de redovisningsprinciper som koncernen tillämpar. RÖRELSEFÖRVÄRV SOM INBEGRIPER FÖRETAG UNDER SAMMA BESTÄMMANDE INFLY TANDE Vid rörelseförvärv som inbegriper företag under samma bestämmande inflytande har tillgångarna bokförts till ursprunglig anskaffningsutgift, eftersom dessa förvärv inte ingår i tillämpningsområdet för IFRS 3, rörelseförvärv och därmed redovisas tillgångar och skulder inte till verkligt värde. Vid förvärv av minoritetsandelar har skillnaden mellan anskaffningsutgift och andelen av det egna kapitalet förts direkt till eget kapital. INTRESSEFÖRETAG Intresseföretag är bolag där koncernen normalt har mellan 20 och 50 procent av röstvärdet eller ett betydande inflytande, men inte bestämmanderätt. Andelar i intresseföretag har konsoliderats i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvstillfället har förts till resultaträkningen. Om koncernens andel av ett intresseföretags förlust är högre än det bokförda värdet på investeringen upptas investeringen till nollvärde i balansräkningen, såvida koncernen inte har förbundit sig att fullgöra intresseföretagets skyldigheter. Orealiserade vinster mellan koncernen och intresseföretaget har eliminerats till den del de motsvarar koncernens ägarandel. I koncernens andel av intresseföretaget ingår goodwill som uppkommit vid förvärvet. Dotterbolagens bokslut har anpassats till de redovisningsprinciper som koncernen tillämpar. MINORITETSINTRESSE Minoritetens andel av eget kapital som inte är hänförligt till moderbolagets ägare redovisas som en separat post bland eget kapital. Fördelningen av räkenskapsårets vinst mellan moderbolagets ägare och minoritetsägare redovisas i resultaträkningen. Minoritetens andel av balanserade förluster redovisas i koncernbokslutet till ett belopp som högst motsvarar kapitalinsatsen. OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Posterna i de enskilda dotterbolagens bokslut är värderade till den valuta som används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). Koncernbokslutet har upprättats i euro som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Monetära poster i utländsk valuta har räknats om till den funktionella valutan med de medelkurser som gällde på bokslutsdagen med undantag för betalda och erhållna förskott.

20 Betalda och erhållna förskott har räknats om till den funktionella valutan med den kurs som noterades på betalningsdagen. Icke monetära poster har räknats om till den funktionella valutan med den kurs som förelåg på transaktionsdagen. Kursdifferenser som avser den löpande verksamheten ingår i rörelsevinsten i resultaträkningen. Kursdifferenser på lån i utländsk valuta upptas bland finansiella poster. De utländska dotterbolagens resultaträkningar och balansräkningar har räknats om till euro med bokslutsdagens kurser. Kursdifferenser på poster i eget kapital som uppkommer på grund av elimineringar av förvärvsvärden på utländska dotterbolag förs till eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten eller -förlusten. Omräkningsdifferenser som uppkommit från och med övergången till IFRS redovisas i koncernbokslutet som en separat post under eget kapital. Goodwill som uppkommit vid förvärv av utlandsverksamhet redovisas som en tillgång i lokal valuta och räknas om till euro med bokslutsdagens kurs. DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING Enligt den finansiella policyn skall Finnairkoncernen använda valuta-, ränte- och varuderivat för att minska risker som gäller balansposter, köpkontrakt i utländsk valuta, planerade inköp och försäljningar samt framtida köp av flygbränsle. Derivatavtal bokförs vid avtalstillfället till ursprunglig anskaffningsutgift som motsvarar deras verkliga värde och redovisas därefter till verkligt värde i varje bokslut och delårsrapport. Vinster och förluster som uppstår vid värdering till verkligt värde bokförs enligt syftet med säkringen. Vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas bokförs i enlighet med den säkrade posten eller transaktionen. Derivatavtalen identifieras vid den tidpunkt de ingås som en säkring av framtida kassaflöden eller ett bindande köpkontrakt (kassaflödessäkring eller säkring av verkligt värde) eller en säkring som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringar på vilka inte tillämpas säkringsredovisning (ekonomisk säkring). Koncernen har inga instrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter eller inbäddade derivat. När säkringen ingås dokumenterar Finnair koncernen säkringsförhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt formulerar målet för riskhanteringen och strategin avseende säkringen. Både vid säkringens början och åtminstone vid varje bokslut dokumenterar koncernen och bedömer säkringens effektivitet genom att betrakta säkringsinstrumentets förmåga att täcka av exponeringen mot förändringar i den säkrade postens verkliga värde och kassaflöden som är hänförliga till den säkrade risken. Värdena på derivat som används som säkringsinstrument upptas bland kortfristiga finansieringstillgångar och -skulder i balansräkningen. Finnairkoncernen säkrar framtida kassaflöden (kassaflödessäkring) enligt principerna för säkringsredovisning i IAS 39 mot pris- och valutarisk i bränslen samt valutasäkrar leasingavgifter och köp av flygplan. Finnair säkrar det verkliga värdet på bindande avtal om köp av nya Airbus-plan. Dessa bindande avtal om köp redovisas enligt IAS 39 som bindande åtaganden vars verkliga värde redovisas som en tillgång i balansräkningen och motsvarande vinst eller förlust förs till resultatet. Även instrument som säkrar dessa köp upptas som skuld eller fordran till verkligt värde i balansräkningen och förändring i verkligt värde på dessa instrument redovisas i resultaträkningen. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring förs direkt till säkringsreserv under eget kapital, förutsatt att kraven på tillämpning av säkringsredovisning uppfylls till denna del. Vinster och förluster som tidigare redovisats i eget kapital återförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett instrument som används för att säkra kassaflöden förfaller eller säljs eller när kriterierna för säkringsredovisning inte längre uppfylls, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen i eget kapital tills en prognostiserad transaktion genomförs. När en prognostiserad och säkrad transaktion inte längre bedöms som sannolik, förs ackumulerade vinster eller förluster omedelbart till resultaträkningen. Säkringens effektivitet mäts en gång per kvartal. Den effektiva delen av säkringarna redovisas i säkringsreserven under eget kapital och omförs till omsättningen när den säkrade transaktionen realiseras eller till anskaffningsutgiften, om det gäller en investering. Finnairkoncernen använder valuta- och ränteswapavtal för att säkra sig mot ränte- och valutarisker vid lån. Valutakursdifferenser på valuta- och ränteswapavtal som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning förs samtidigt mot kursdifferenser som uppstår på lån, medan den effektiva delen av annan förändring i verkligt värde redovisas i säkringsreserven under eget kapital. Ränteintäkter och -kostnader förs till finansiella intäkter och kostnader. Finnairkoncernen tecknar swapkontrakt (terminer) och optioner på flygbränsleterminer för att jämna ut kommande prisfluktuationer på bränsleköp. Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument för flygbränsle som identifieras som kassaflödessäkring och uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 redovisas i säkringsreserv under eget kapital. Ackumulerade vinster och förluster av derivat som tidigare har redovisats i eget kapital förs till resultaträkningen som en intäkt eller kostnad under den period då den säkrade posten påverkar resultatet. I de fall att det prognostiserade kassaflödet som ligger till grund för säkringstransaktionen inte längre bedöms som sannolikt, förs ackumulerade vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital omedelbart till övriga intäkter och kostnader under räkenskapsperioden. Förändringar i verkligt värde på derivatavtal som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 redovisas bland övriga intäkter och kostnader under derivatets löptid. Förändring i verkligt värde på derivat som säkrar rörelsens kassaflöden och som inte kvalificeras för säkringsredovisning förs till övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Förändring i verkligt värde på räntederivat som inte kvalificeras för säkringsredovisning redovisas bland finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.