RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING DYRKNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo LAMBERTSETER, 159/30 OSLO, OSLO JAKOB JOHANSSON / HEGE DAMLIEN Oslo 2010

KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO Gårds-/ bruksnavn G.nr./ b.nr. Lambertseter 159/30 Kommune Fylke Oslo Oslo Saksnavn Kulturminnetype Lambertseter Idrettsanlegg Dyrkningsspår Saksnummer (arkivnr. Kulturhistorisk museum) Prosjektkode 2009/8937 280116 Eier/ bruker, adresse Tiltakshaver Oslo kommune. Idrettsetaten.Grensen 13, Oslo kommune. Idrettsetaten.Grensen 13, 0159 Oslo 0159 Oslo Tidsrom for utgravning M 711-kart/ UTM-koordinater/ Kartdatum 18.05.10-21.05.10 UTM sone 32. N: 6638630. Ø: 601640. ØK-kart ØK-koordinater A-nr. C.nr. 2010/80 C57501 ID-nr (Askeladden) Negativnr. (Kulturhistorisk museum) 120553 Cf34230 Rapport ved: Dato: Jakob Johansson 18.11.10 Saksbehandler: Prosjektleder: Hege Damlien Hege Damlien SAMMENDRAG I förbindelse med att man skulle anlägga en ny konstgräsbana så genomförde Byantikvaren den 21. augusti till den 05. september 2008 en registrering i området och fann då tolv strukturer varav en var ett möjligt stolphål och elva mer odefinierade strukturer. De omtalade även ett dyrkningslag som fläckvis låg på ytan. Kulturhistorisk museum genomförde en undersökning av tilltaksområdet från den 18. till den 21. maj 2010. Vid denna undersökning återfann vi dessa strukturer som Byantikvaren påvisade och flera andra av samma kvalitet. Vid undersökningen så uppvisade inga av dessa några kvaliteter som säkert klassificerar dem som kultur. Det verkar snarare röra sig om att ytan blivit planerad och utjämnad vid något tillfälle och detta har medfört dessa odefinierade strukturer. Det som uppvisade mest aspekter som talar för att det är en reell struktur var dyrkninglagret som dokumenterades noga och både kol och pollenprover togs. Pollenproverna visade dock inga spår efter odling utan bara pollen av björk, sporer av bräkenväxter och lite koldamm. Lagret kan i och med detta klassas som kulturlager snarare än dyrkningslager. Lagret daterades till 895-820 f.kr., yngre bronsålder. Dess användningsområde och ursprung är dock osäkert och svårt att avgöra under en sådan begränsad undersökning. Kulturhistorisk museum,, Universitetet i Oslo Postboks 6762, St. Olavs plass, 0130 Oslo

INNHOLD 1. BAKGRUNN FOR UNDERSØKELSEN... 2 2. DELTAGERE, TIDSROM... 2 3. FORMIDLING... 3 4. LANDSKAPET - FUNN OG FORNMINNER... 3 5. UTGRAVNINGEN... 4 5.1 Problemstillinger prioriteringer... 4 5.2 Utgravningsmetode... 5 5.3 Utgravningens forløp... 6 5.4 Kildekritiske forhold... 7 5.5 Utgravningen... 7 5.5.1 Funnmateriale... 8 5.5.2 Strukturer... 8 5.5.3 Datering... 11 5.5.4 Naturvitenskapelige prøver... 11 5.5.5 Analyser... 12 5.6 Vurdering av utgravningsresultatene, tolkning og diskusjon.... 12 6. KONKLUSJON... 14 7. LITTERATUR... 15 8. VEDLEGG... 16 8.1. Strukturliste... 16 8.2. Funn og prøver... 16 8.3. Tegninger... 17 8.4. Fotoliste.... 17 8.6. Analyser... 18 8.7. Kart... 18 1

RAPPORT FRA ARKEOLOGISK UTGRAVNING LAMBERTSETER, 159/30., OSLO, OSLO JAKOB JOHANSSON 1. BAKGRUNN FOR UNDERSØKELSEN Bakgrunden till denna undersökning är att man på Lambertseter idrettsanlegg ska bygga en konstgräsbana. Bystyret beviljade i december 2007 20 miljoner kronor till att bygga fem konstgräsbanor och en av dem var banan på Lambertseter. Reguleringsplanen i området är från före 1978 då lagen om kulturminnen nr. 50 trädde i kraft. I förbindelse med tilltag innanför områden regulerade före 1979 används kulturminneslagen 9 och 8,1. Då området inte värderades arkeologiskt i förbindelse med planarbetet för nu gällande plan blev detta gjort i förbindelse med planläggningen av detta tilltag. Byantikvaren genomförde en arkeologisk registrering av tilltagsområdet i augusti/september 2008. Med hjälp av maskinell schaktning i dyrkad mark fann man automatiskt fredade kulturminnen, id 120553. Det registrerades tolv strukturer som tolkades som bosättningsspår, dessa bestod av ett troligt stolphål, en trolig eldstad och tio nedgrävningar av okänd funktion. En av strukturerna blev daterad till senmesolitikum och en till äldre bronsålder. Strukturerna återfanns i tre av de 13 schakten som grävdes. Margrethe F. Simonsen från Kulturhistorisk museum och Leif Håvard Vikshåland från Byantikvaren var på befaring i området den 4. september 2008. Byantikvaren bad, i brev, den 26. maj 2009 Riksantikvaren att ge dispens för de automatiskt fredade kulturminnena med vilkor om en arkeologisk utgrävning. I brev den 17. februari 2010 stöttade Kulturhistorisk museum detta uttalande (Damlien 2010). Riksantikvaren följde då Kulturhistorisk museums råd och gav i brev den 8. mars 2010 dispens för de berörda kulturminnena med krav på arkeologisk undersökning. 2. DELTAGERE, TIDSROM Undersökningen skedde den 18. till den 21. maj 2010. Vädret var under denna period till stora delar fint men några stunder med regn förekom. Deltog gjorde under denna period Jakob Johansson (fältledare) och Carine Sofie Rosenvinge Eymundsson (fältassistent). Grävmaskin och förare, Thomas Pedersen, kom från Anpro. Owe Grauphaugen också han från Anpro var ute en dag och hjälpte oss att sätta upp ett stängsel runt undersökningsområdet. Rune 2

Borvik från Kulturhistorisk museum var i fält den 25. maj och mätte in fältet med totalstation. Att skapa kartor under efterarbetet gjorde även det Rune Borvik. Projektledare var Hege Damlien, hon var även ute i fält vid två tillfällen för att diskutera framfarten. 3. FORMIDLING Första dagen var Bjørn Guttormsen från Lambertseter IF ute och gav oss nycklar till det klubbhus vi skulle ha som lunchrum under grävningen. Vidare var det stor trafik av fotgängare och cyklister vid skolan och över gräsmattan som stannade för att fråga oss om vår progression. Barnen från skolan stod också gärna vid stängslet och undrade om vi funnit något. Samarbetet med alla inblandade under grävningen gick bra. Cf34030_04 Skolan och ytan som skulle undersökas. Sett mot väst. Fotograf: Jakob Johansson 4. LANDSKAPET - FUNN OG FORNMINNER Tilltagsområdet består huvudsakligen av en flat gräsmatta avgränsad av skolbebyggelse och asfalterad väg i syd och öst. Den norra delen av området gränsar mot en bergflata i väst och en skatepark i öst. Området kan knytas till den tidigare gården Lambertseter (gnr. 159) som ursprungligen hette Sæter/Seter. Den blev på 1600-talet uppkallad efter bonden Lambert och fick då sitt nuvarande namn. Gården nämndes för första gången i skriftliga källor i slutet av 1500-talet och omtalas att vara krongods i 1613. Gårdsdriften på platsen är dock troligen äldre än detta. Det finns flera spår av förhistorisk aktivitet i området. Både som fasta fornminnen och lösfynd. Dessa sträcker sig från stenålder och fram till medeltid. Man har inte registrerat några automatiskt fredade kulturminnen inom 3

tilltagsområdet tidigare men man har gjort lösfynd nära Lambertseter idrettsanlegg, bland annat två stenyxor utan skafthål (C2221, C12030). Gällande fasta fornminnen i området så är det gravminnen som dominerar, men man har också påvisat bosättningsspår. På gården Abilsø (gnr. 160) har man registrerat två gravrösen (id 12178) samt ett bosättningsområde med kokgrop och stolphål (id 104086). På granngården Langerud (gnr. 161, 162) ligger ett gravfält med åtta gravrösen, en stensättning och en hålväg (id 70418). På gården Skullerud (gnr. 168) ligger också en bygdeborg och man har funnit en doppsko till ett bronssvärd (C11342). Man har också gjort fynd av en skafthålsyxa (C3573) och en tjocknackad flintyxa (C18650) på gården Munkerud (gnr. 181). Basen för bosättningen i Oslodalen var jordbruket, och spår efter jordbruksbosättning är känt tillbaka till stenåldern. I vikingtiden var det ca. 80 gårdar i Oslodalen. De flesta av dessa gårdarna var på denna tiden gamla och stora, och jordbruksproduktionen har troligen varit omfattande. Östöver från Groruddalen ligger Romerike. Under medeltiden var Oslo Romerikes hamnstad, har historikern Edvard Bull hävdat. Romerike hade en rik jordbruksbygd i järnåldern. Oslodalen med Bærum och Asker, Romerike, Nittedal och Follobygderna i syd var ett tillräckligt stort område för att ge rikligt med lantbruksprodukter till en stad, och också andra produkter. Det fanns en riklig tillgång på naturressurser som fisk, vilt, trävirke och byggnadssten. Vi känner namnen på långt från de flesta gårdarna i Oslodalen under vikingtiden. Påfallande månge av dem har gamle namn. Den centrala gården var Aker, vid nuvarande Gamle Aker kirke. Gården blev på 1100-talet prästgård till kyrkan och har legat lite väst om denna. Till gården hörde området helt ned till havet vid Akersnäset. Hela 40 gårdar med namnändelsen -vin (äng) ligger i Oslodalen runt Aker. Sådana gårdsnamn blir gärna daterade till äldre järnåldern, århundradena efter Kristi födelse men de har haft en bruksperiod helt fram till 800-talet (Harsson 2002). Vi känner dem i dagens stadsdelsnamn, som Skøyen, Ullern, Vindern, Blindern, Tåsen, Disen, Hovin, Økern, Teisen, Tøyen och Volin (sml.vålerenga) (Damlien 2010). 5. UTGRAVNINGEN 5.1 PROBLEMSTILLINGER PRIORITERINGER Det är relativt få lokaliteter med bosättningsspår som är undersökta i Oslo. Det låg därför under denna utgrävningen stor vikt på att undersöka de odefinierade bosättningsspåren för att klargöra deras funktion och ålder. Följande problemställningar sattes upp innan grävningen: Datering av de enskilda strukturerna, datering av bruksfasen av lokaliteten. Funktionsbestäm de enskilda strukturerna. Vad representerar de odefinierade nedgrävningarna som inte är funktionsbestämda. Vad är det dateringsmässiga sammanhanget mellan kulturminnena innanför undersökningsområdet? Är fältet använt under en längre eller en kortare period? 4

Om man kunde skilja ut huskonstruktioner så var följande problemställningar relevanta: Kan det registrerade stolphålet sättas i ett system och ingår det i en huskonstruktion? Identifiering och definiering av eventuella hustomter/gårdstun. Hur är byggnaden konstruerad? Datering. Indentifiera och lokalisera vilka aktiviteter som har försigått på eller nära gården. Finns det spår efter specialiserade aktivitetsområden. Det möjliga dyrkningslagret skulle undersökas för att definiera detta närmare. Följande problemställningar sattes upp i förbindelse med dess undersökning: Har det varit dyrkat i området? Vad har varit dyrkat i området? Datering. Är lagret skapat över en längre tid? C14-dateringar av säkra kulturminnen är nödvändiga för att sätta in dessa i ett kulturhistoriskt sammanhang och avklara deras enskilda brukstid. 5.2 UTGRAVNINGSMETODE Vi använde oss vid denna undersökning av maskinell avbaning som är den vanligast metoden att undersöka strukturer som ligger begravda under dyrkad mark (Løken, Pilø & Hemdorff 1996). Man tar då med hjälp av grävmaskin bort matjorden. På detta sätt avtäcks den sterila undergrunden där strukurer såsom kokgropar, stolphål, eldstäder och andra nedgrävningar blir synliga som mörkare fläckar. Under avbaningen märktes dessa ut. När allt var avbanat fick strukturerna nummer med S och en siffra i stigande ordning. Cf34030_05 Fältet under avbaning. Sett mot väst. Fotograf: Jakob Johansson 5

Strukturerna rensades fram med krafsa och skärslev. Därefter dokumenterades alla strukturernas ytmått, de fotograferades i plan och deras fyllmassa fick en grundläggande beskrivning. Efter detta snittades strukturerna och halvparten grävdes ut. Profilen ritades oftast i skala 1:20 och fotograferades, djup och lager dokumenterades. Varje struktur har blivit beskriven på eget strukturschema. Kolprover togs från vissa av strukturerna, dessa gavs provnummer i stigande ordning. Det möjliga dyrkningslagret dokumenterades i profil genom att ett schakt, förhand, grävdes genom det. Profilen fotograferades, tecknades och beskrevs. Kol- och pollenprover togs ur lagret. Utgrävningen blev dokumenterad digitalt med hjälp av totalstation. Det blev vid utgrävningen taget ett antal prover. Dessa proverna från undersökningen av id 120553 är katalogiserade under C57501. Fotografierna från undersökningen är katalogiserade under Cf34230. 5.3 UTGRAVNINGENS FORLØP 18.05.10 Första dagen på undersökningen. Packade i ordning utrustning på museet och åkte ut till fält. Träffade då vår grävmaskinist och gick över området som skulle undersökas. Inledande fotografier togs av ytan. Pratade även med Bjørn Guttormsen från Lambertseter IF som skulle komma ut till oss med nycklar till de lokaler vi fick ta del av under projektets gång. Vi började därefter gräva med maskinen men insåg ganska snabbt att det inte skulle gå att arbeta vidare utan stängsel kring ytan då barnen från skolan kom springande över till oss så fort de fick rast. Vi fick då kontakta anpro som stod för grävmaskinen och de fick komma ut med stängsel. Detta dök upp precis innan vi gick hem första dagen så delar av eftermiddagen fick användas till att rensa upp den ytan som vi hade hunnit öppna tidigare på dagen. 19.05.10 Den första timmarna den andra dagen gick åt till att stängsla in undersökningsområdet. Hege Damlien kom även ut för att se hur det såg ut. Efter detta grävde vi med maskin hela dagen. Blev lite besvikna på det vi fick fram som inte såg ut att uppvisa så många aspekt som talar för att det verkligen finns kulturminnen på platsen. Allt uppvisade en stor grad av osäkerhet. 20.05.10 Jobbade på med grävmaskinen och blev under dagen klara med det. Några möjliga stukturer framkom samt det möjliga dyrkningslagret. Vi upptäckte ej dyrkningslagret först då det låg under påfyllda massor som var snarlika med den sterila leran men när det väl var iaktaget var det enkelt att följa. Skrev även under eftermiddagen en områdesbeskrivning och fotade fältet efter schaktning. Efter detta började strukturerna rensas upp och de fick en inledande dokumentation med planfoto och en enkel beskrivning av mått och fyllmassor. En struktur hann sedan grävas ut och den uppvisade inga direkta bevis för att vara annat än natur snarare än kultur. 6

21.05.10 Sista dagen i fält. Hege Damlien kom återigen ut och tittade över fältet. Hon var enig i våra observationer om att det inte fanns några sturkturer som var övertygande om att de var kulturminnen. Dyrkningslagret är det som ger störst sken av att vara ordentligt. Under dagen så gavs alla sturkturer en inledande dokumentation och sedan grävde vi ut och dokumenterade fem stycken strukturer. Fyra strukturer var redan snittade av Byantikvaren och de kvarvarande grävde vi en snabb profil i för att säkerställa dess karaktär innan vi åkte in till museet. Avslutande bilder togs av fältet efter det städats av. Verktyg tvättades och vi far in till museet och packade in utrustning. 5.4 KILDEKRITISKE FORHOLD Gällande källkritik för denna undersökning finns det inte så mycket att påpeka. Hela ytan var skuren av moderna dräneringar som löpte över fältet med ca 5 meters mellanrum men de påverkade ej grävningen något nämnvärt. Det enda som komplicerade lite för oss var att man vid något tillfälle verkar ha jobbat hårt med att jämna till ytan. Detta verkar man då ha gjort genom att skala av steril lera eller tagit en snarlik lera och sedan lagt tillbaka den på ytorna som behövde höjas. Detta gjorde det stundtals väldigt svårt att se vilken nivå man skulle ligga på och om vi gått ner tillräckligt långt. Det påverkade inte resultatet av grävningen men gjorde att vissa moment tog lite längre tid än de skulle kunna ha gjort. Nämnas kan också att alla våra stukturer med undantag för dyrkningslagret var väldigt odefinierade och diffusa och i och med detta svåra att tolka och kategorisera. Cf34230_30 S3 mellan steril och påförd lera. Sett mot nordväst. Fotograf: Jakob Johansson 5.5 UTGRAVNINGEN Vid utgrävningen i Lambertseter 159/30 påvisades 13 strukturer. Av dessa var tolv stycken odefinierade strukturer som skulle kunna vara skapade av naturliga 7

processer. En av dessa strukturer skulle dock kunna vara ett stolphål då den sticker ut lite från de andra både i fyllmassa, form och djup. Dock så påvisar en datering genomförd av Byantikvaren att strukturen skulle stamma från äldre stenålder vilket gör det föga troligt att stolphål är en korrekt bedömning. Den kvarvarande strukturen var ett möjligt dyrkningslager. 5.5.1 FUNNMATERIALE Inga fynd gjordes på fältet. Kolprover togs in från S1 och S3. En pollenserie togs från S3. 5.5.2 STRUKTURER Under våran utgrävning avtäckte vi en yta på ca 1650 m² och vi återfann då strukturer som kan delas in i tre grupper. Dessa är odefinierade sturkturer, dyrkningslager och möjligt stolphål. Den största gruppen är odefinierade sturkturer som består av elva av våra 13 strukturer. De andra grupperna innehåller bara en struktur vardera. Dessa grupper ska nu behandlas var för sig. Odefinierade strukturer Denna grupp består av elva strukturer, nämligen S1, S2 och S4 till S12. Dessa var uteslutande obestämbara, grunda försänkningar fyllda med en något mörkare, mindre kompakt lera än det som ligger omkring dem. De innehöll också minimala mängder kol. Inget säkert finns att säga om dem. De ger mer sken av att vara natur än kultur, speciellt de riktigt grunda, dessa strukturer kan alltså med relativt stor säkerhet avskrivas. Deras storlek varierar något och några av dem var i princip omöjliga att finna en avgränsning på då de flöt samman med undergrunden. Alla strukturer var ojämna i formen utom S6 som var något mer oval men alla var ojämna i botten och hade ojämna sidor. Cf34230_34 S6 i plan. Sett mot västnordväst. Fotograf: Carine Sofie Rosenvinge Eymundsson 8

Om dessa strukturer haft ett användningsområde för människan kan det möjligen kopplas samman med den odling som kulturlagret S3 skulle peka mot. I alla fall de som kan vara samtida med kulturlagret. En av dessa strukturer har daterats av Byantikvaren. S4 blev daterad till 1885-1625 och 1755-1505 f.kr, äldre bronsålder. S4 blev av Byantikvaren tolkad som en möjlig eldstad men vi fann inga faktorer som direkt skiljde den från de andra strukturerna på fältet så den behandlas här. Cf34230_26 S4 i profil. Sett mot östnord öst. Fotograf: Carine Sofie Rosenvinge Eymundsson Dyrkningslager/kulturlager Den av våra strukturer som ger bäst sken av att ge ett gott och påtagligt resultat. Ett lager som såg ur att vara resterna av en åker, ett fossilt dyrkningslag. Lagret låg fläckvis över en större yta på 14,4x11,5m. Det var som mest synligt i naturliga nedsänkningar i marken där det legat ostört. Tjockleken låg på kring 6cm, men varierade något både neråt och uppåt, och det innehöll en del kol. Lagret bestod av en relativt hårt packad, mörkgrå, siltig lera med lite småsten i sig. Pollenprover togs ur lagret för att analysera dess identitet, PP3. Lagret var vid flera tillfällen skuret av dräneringar och det låg på den sydvästra delen av fältet under ett lager med påförda massor. Dessa massor kan troligen ha skyddat det mot modern påverkan. Lagret daterades till 895-820 f.kr. yngre bronsålder. Lagrets identitet är därmed något osäker. Det passar inte i tid med någon av de analyser som genomförts av Byantikvaren och dess klassificering som dyrkningslag faller på att det inte innehåller någon pollen som skulle påvisats om det rörde sig om dyrkning. Björk, sporer av bräkenväxter och lite koldamm var allt man påträffade i lagret. Spår av kol gör att man fortsatt tror det kan röra sig om ett kulturlag men det är omöjligt att säga något om vad eller hur det skapats. 9

Cf34230_28 S3 i profil. Sett mot nordväst. Fotograf: Jakob Johansson Möjligt stolphål Den sista av våra strukturer, S13, är, av Byantikvaren tolkad som, ett möjligt stolphål. Den skiljer sig lite från de odefinierade nedgrävningarna då den har en något annan fyllmassa och ett betydligt större djup. Sturkturen är något ojämn men verkar ha en diameter kring 30 till 35 cm. Även denna strukturen är lite svår att definiera i yta då den flyter ut lite. Den har ett djup på 30 cm och fylls av en rödbrun lera som är något mindre hårt packade än den omkringliggande sterila leran. Strukturen tolkas som ett möjligt stolphål men dess användningsområde är osäkert då det ligger avsides för sig själv. S12 blev av Byantikvaren daterad till 4455-4255 f.kr, äldre stenålder. Det är isig en föga trolig datering av ett stolphål då vi känner till väldigt få byggnader eller konstruktioner med bevarade stolphål från den tiden. Antagligen talar vi här om något annat än ett stolphål eller så har vi fått en felaktig datering på grund av en osäker kontext. Då detta skulle vara ett ensamt stolphål på ett fält med mycket odefinierade strukturer om det nu rör sig om ett stolphål kan det nog vara troligare att även detta kan klassas som möjlig natur istället för kultur. 10

Cf34230_52 S13 i profil. Sett mot sydväst. Fotograf: Carine Sofie Rosenvinge Eymundsson 5.5.3 DATERING Två kolprover blev tagna under utgrävningen, ett av dessa preparerades och sändes till vedartsanalys, Detta blev sedan även sändt till datering vid laboratoriet på NTNU. Proverna togs i botten av strukturerna i säkrast möjliga kontext. Det som ej analyserades magasinerades. Detta prov gav följande dateringar: KP1 (S3): 2715+/-25, kalibrerat till 895-820 f.kr. Denna datering placerar oss i yngre bronsålder. Två strukturer blev även daterade av Byantikvaren. S12 och S4. S4 fick två dateringar. S12 blev daterad till 5495 +/- 50, kalibrerat till 4455-4255 f.kr, äldre stenålder och S4 blev daterade till 3440 +/-50 och 3355 +/- 50. kalibrerat till 1885-1625 och 1755-1505 f.kr, äldre bronsålder. 5.5.4 NATURVITENSKAPELIGE PRØVER Se nästa punkt. 11

5.5.5 ANALYSER De två kolprover som togs i fält tvättades och efter det sändes ett av dem till vedartsanalys. Det gav följande resultat: KP1 (S3): 23 bitar betula (björk) och 7 bitar quercus (ek). Det prov som vedartsanalyserades skickades också till datering. Dessa resultat återfinns i kapitel 5.5.3. Vidare skickades en pollenserie in till analys. Denna serien, PP3A-C, bestod av tre prover och gick genom S3 och under- och överliggande lager. Denna analysen visade att laget S3 innehöll pollen efter björk, sporer av bräkenväxter och lite koldamm. Inget som visar att det verkligen rör sig om ett riktigt dyrkningslag från en större odling. 5.6 VURDERING AV UTGRAVNINGSRESULTATENE, TOLKNING OG DISKUSJON. Registreringen av området visade upp vad som vid först anblick kunde liknas vid bosättningsspår. Då de i sina schakt återfann tolv nedgrävningar räknade vi med att komma upp kring 20 till antalet när vi öppnade upp hela ytan och vi hoppades på att se tydligare spår på hur strukturerna hörde samman. Dock så blev undersökningen mindre omfattande än vi räknat med då vår avbaning inte uppvisade stort mer än registreringen och merparten av dessa strukturer troligen uppkom i samband med utjämning av ytan under nyare tid. Spår av odling som legat ovan mark, så som röjningsrösen, gärden och åkerrenar, har tidigare tagit en väldigt stor del av forskningen om odling inom arkeologin. När man började använda maskinell avbaning inom arkeologin på 1990-talet har flera spår blivit kända och lätta att dokumentera. Exempelvis har fossila dyrkningslag blivit en vanlig strukturtyp i dyrkad mark. Dock är det föga troligt att vårat lager kan klassas som ett dyrkningslag då det inte uppvisar några spår av odling. Det enda som pollenanalysen visade var björk, sporer av bräkenväxter och lite koldamm. Det kan dock fortsatt röra sig om något slags kulturlag. Kulturlag inom arkeologin består av ett skickt av mörk, kolblandad jord som kan innehålla avfall från bosättningar. Dessa lag kan vara stora i utsträckning och är svåra att definiera och datera om man inte gör fynd. Flera undersökningar och analyser av kulturlag har visat att de i vissa fall består av gammal åkerjord (Helliksen 1997). Sådana kulturminnen kallas också för fossila odlingsspår. Överlag är dock fortfarande kunskapen om diverse odlingsspår bristande. Dessa spår efter odling kan i dag framstå på flera olika sätt. Bland annat röjningsrösen, åkerterasser eller bevarad åkerjord. Man har sedan 1960- och 1970-talen registrerat flera större och mindre fält med röjningsrösen och andra dyrkningsspår på Østlandet, särskilt i Hedmark och Oppland, men också knutna till moränområdena i Østfold, Vestfold och Akershus. 12

Dessa gamla åkerlag ser man gärna i försänkningar och i fickor i terrängen. Sådana platser är uppmärksammade på flera platser under de senaste åren. Det blev även flera lokaliteter påvisade i Gudbrandsdalen vid registreringar inför den nya E6an 2008. Gällande våra strukturer så passar vårt kulturlag ganska bra in i den förklaringen att man ofta finner dem i sänkor, fickor i terrängen. Det är ingen stor sänka vi talar om men om man studerar undergrunden ser vi att kulturlagret, S3 ses tydligare i naturliga nedsänkningar i den sterila leran. Lagret har troligen varit mycket större när det var i bruk. Kulturlagret daterades till 895-820 f.kr., yngre bronsålder, och pollenanalysen visar att det troligen kan avskrivas som ett dyrkningslager då det bara innehöll lite pollen från björk och sporer av bräkenväxter. Vad lagret exakt representerar är omöjligt att säga, det ger lite sken av att vara uppbyggt av vatten som siltat igen. Även detta kan stämma med dess placering i en ficka i undergrunden. Det skulle då snarare röra sig om natur än kultur. Cf34230_22 Delar av S3 i plan, sett mot sydväst. Fotograf: Jakob Johansson Vidare hade vi på vårt fält flertalet odefinierade strukturer med spretande dateringar. Det är troligt att dessa i flera fall representerar naturliga processer snarare än kultur och männskliga handlingar. Speciellt med dateringar nere i äldre stenåldern så känns strukturerna något osäkra. Om några av dem skulle vara samtida med vårt kulturlager finns det dock en chans att de skulle kunna ha något att göra med aktiviteten som troligen har försigått på platsen i fråga. Vidare råder det osäkerhet kring det möjliga stolphålet S13, detta med dess datering i stenåldern. Det har troligen tolkats fel och hör hemma bland de övriga odefinierade strukturerna. Detta då denna strukturtypen inte vanligtvis hör hemma i denna tidsperiod. Överlag så uppvisar dock inga av dessa strukturer några faktorer som säkert bevisar deras användningsområde eller om de är skapade av människan. Denna typen av strukturer klassas vanligen som 13

bosättningsspår men när de är så få och utspridda samt inte har något säkert användningsområde eller överensstämmande datering känns det omöjligt att diskutera och påpeka att det legat en boplats på denna lokaliteten. 6. KONKLUSJON Kulturhistorisk museum genomförde en arkeologisk undersökningen på Lambertseter 159/30 i Oslo i maj 2010. Man dokumenterade då 13 stycken strukturer. De bestod av ett kulturlag, ett möjligt stolphål och elva odefinierade strukturer. kulturlagret låg mer synligt i svaga nedsänkningar i terrängen på fältets sydvästra del. Lagret daterades till 895-820 f.kr., yngre bronsålder, och pollenanalysen visar på pollen av björk och lite sporer av bräkenväxter samt lite koldamm. Det framkom alltså inga spår som bevisar att det verkligen är ett dyrkningslager vi talar om. Dess korrekta klassifikation är osäker. Kol i det antyder att det rör sig om ett kulturlager men det är osäkert vad dess ursprungliga användningsområde har varit. Detta framkom ej tydligt under en sådan begränsad undersökning. Vidare gav dokumentationen av det möjliga stolphålet och de odefinierade nedgrävningarna inte något resultat som vidare bidrog till en förståelse av vare sig odlingen eller en tillhörande boplats. Kolprover och pollenprover togs för analys men inga andra fynd gjordes. Undersökningen gav en begränsad inblick i aktiviteter knutna till förhistorisk bosättning och dyrkning på ytan och dess närområde. Då vi öppnade en begränsad yta är det fortfarande inte osannorlikt att i alla fall vårt kulturlaget kan relateras till aktivitet i närområdet som dokumenterats genom fasta och lösa kulturminnen. Cf34230_55 Fältet efter undersökningen. Sett mot väst. Fotograf: Jakob Johansson 14

7. LITTERATUR Damlien, H. 2010: Prosjektplan. Arkeologisk undersøkelse av automatiskt fredade kulturminner, bosetningsspor (id 120553). Lambertseter idrettsanlegg. Lambertseter 159/30. Oslo kommune. Topografisk arkiv, Kulturhistorisk museum. Oslo Harsson, M. 2002: Gardsnamn som kjelde i bygdehistoria. I: Sprauten (red) Å kallast med sitt rette namn. Oslo, s. 138-171 Helliksen, W. 1997: Gård og utmark på Romerike 1100 f.kr.-1400 e.kr. Varia 45. Universitetets Oldsaksamling. Oslo. Løken, T., Pilø, L. & Hemdorff, O. 1996: Maskinell flateavdekking og utgravning av forhistoriske jordbruksplasser en metodisk inføring. AmS Varia nr 26. Arkeologisk museum i Stavanger. 15

8. VEDLEGG 8.1. STRUKTURLISTE Strukturnr Struktur Form Dybde Lengde Bredde Farge Fyll S1 Odefinierad Ojämn 10 100 68 Grå Lera S2 Odefinierad Ojämn 2 54 50 Mörkgrå Lerig sand S3 Lager Ojämn 6 1150 1440 Mörkgrå Siltig lera S4 Odefinierad Ojämn 6 90? Mörkgrå Lera S5 Odefinierad Ojämn 100 80 Mörkgrå Lera S6 Odefinierad Oval 5 41 21 Ljusgrå Siltig lera S7 Odefinierad Ojämn 140 50 Mörkgrå Lera S8 Odefinierad Ojämn 67? Mörkgrå Lera S9 Odefinierad Ojämn 2 50? Mörkgrå Lera S10 Odefinierad Ojämn 1?? Mörkgrå Lera S11 Odefinierad Ojämn 3 39 35 Ljusgrå Siltig lera S12 Odefinierad Ojämn 62 40 Grå Lera S13 Odefinierad/stolphål? Ojämn 30 30? Rödbrun Lera 8.2. FUNN OG PRØVER Liste over prøver Prøvenr. Kontekst C-nr. Gram Treslag C14-dat. NTNU-nr. PP3 S3, pollenprov A-C C57501/1 KP1 S3, kolprov C57501/2 0,7 Björk och ek 895-820 f.kr. TRa-1421 KP2 S1, kolprov C57501/3 0,1 Tillväxtrapport C57501/1-3 Dyrkningsspor fra bronsealder fra LAMBERTSETER (159/30), OSLO K., OSLO. Prøver fra utgraving av dyrkningsspor som kulturhistorisk museum foretok på Lambertseter fra den 18. til den 21. mai 2010. (Johansson 2010). Byantikvaren gjennomførte en registrering i tidsrommet fra den 21. august til den 5. september 2008 på Lambertseter og fant tolv strukturer hvorav en var ett mulig stolpehull og elleve var udefinerte strukturer. Byantikvaren registrerte også ett dyrkningslag som lå på deler av feltet. Ved den arkeologiske undersøkelsen ble disse strukturene gjenfunnet, samt flere andre av samme kvalitet. Ved utgravningen kunne disse strukturene ikke sikkert bestemmes som kultur, men hadde kvaliteter tilsvarende natur eller lignende. Det mulige kulturlaget var den strukturen som bar mest karakter av å være ett kulturminne. Vedartsbestemmelsene og pollenanalysene ble utført av Helge I. Høeg og dateringen ved NTNU (i Johansson 2010). Pollenprøver: 1) Fra dyrkningslag S3. Serie fra A til C. Analyse: pollen av bjørk, sporer av bregne, kullstøv. 16

Kullprøver: 2) Fra dyrkningslag S3. Vekt: 0,7g. Vedartsbestemt til betula og quercus. Prøven er radiologisk datert til 2715 +/- 25, kalibrert til 895-820 f.kr. TRa-1421. 3) Fra udefinert nedgraving S1. Vekt: 0,1g. Orienteringsoppgave: Feltet lå på en plen utenfor Lambertseter skole. Sørvest for feltet lå en gangvei, og like ved den lå skolen. Mot nordvest kom en større del av plenen og deretter bygninger tilknyttet Lambertseter IF og en parkeringsplass. Bak disse lå en vei og bak den lå Lambertsetersenteret. Mot nordøst, kom en park med turstier, volleyballbane og en skateboard rampe. Mot sørøst lå en fotballbane og flere små anlegg for Lambertseter IF, som klubbhus og kulestøtbane. Kartreferanse/-KOORDINATER: Projeksjon: ED50-UTM; Sone 32 N: 6638630 Ø: 601640 LokalitetsID: 120553 Litteratur: Bratlie, F. 2008. Rapport fra arkeologisk registrering. Lambertseter idrettsanlegg, Gnr 159, Bnr 30, Oslo kommune. Byantikvaren. Johansson, J. 2010. Rapport fra arkeologisk undersökning. Dyrkningsspår. Lambertseter 159/30, Oslo, Oslo. KHMs arkiv. 8.3. TEGNINGER Teckningar följer längst bak i rapporten. 1. S1, S2, S3, S6, S11. 8.4. FOTOLISTE. Filmnr Filnavn Fotoark_Id Motivbeskrivelse Retning Cf34230 Cf34230_01.JPG 369630 Fält innan undersökningen. Ø Cf34230 Cf34230_02.JPG 369631 Fält innan undersökningen. Ø Cf34230 Cf34230_03.JPG 369632 Fält innan undersökningen. Ø Cf34230 Cf34230_04.JPG 369633 Fält innan undersökningen. V Cf34230 Cf34230_05.JPG 369634 Fältets första del, innan staket. V Cf34230 Cf34230_06.JPG 369635 Fält efter avbaningen. NV Cf34230 Cf34230_07.JPG 369636 Fält efter avbaningen. S Cf34230 Cf34230_08.JPG 369637 Fält efter avbaningen. NV Cf34230 Cf34230_09.JPG 369638 Fält efter avbaningen. SV Cf34230 Cf34230_10.JPG 369639 Fält efter avbaningen. Ø Cf34230 Cf34230_11.JPG 369640 Fält efter avbaningen. NØ Cf34230 Cf34230_12.JPG 369641 Fält efter avbaningen. SØ Cf34230 Cf34230_13.JPG 369642 Fält efter avbaningen. S Cf34230 Cf34230_14.JPG 369643 S1, med flagg. VNV Cf34230 Cf34230_15.JPG 369644 S1, plan. VNV Cf34230 Cf34230_16.JPG 369645 S1, plan. VNV Cf34230 Cf34230_17.JPG 369646 S1, med flagg. VNV Cf34230 Cf34230_18.JPG 369647 S1, profil. VNV Cf34230 Cf34230_19.JPG 369648 S1, profil. VNV Cf34230 Cf34230_20.JPG 369649 S2, plan. SV 17

Cf34230 Cf34230_21.JPG 369650 S2, profil. SV Cf34230 Cf34230_22.JPG 369651 S3, plan. SV Cf34230 Cf34230_23.JPG 369652 S3, plan. SØ Cf34230 Cf34230_24.JPG 369653 S4, med flagg. ØNØ Cf34230 Cf34230_25.JPG 369654 S4, plan. ØNØ Cf34230 Cf34230_26.JPG 369655 S4, profil. ØNØ Cf34230 Cf34230_27.JPG 369656 S3, profil. NV Cf34230 Cf34230_28.JPG 369657 S3, profil. NV Cf34230 Cf34230_29.JPG 369658 S3, profil. NV Cf34230 Cf34230_30.JPG 369659 S3, profil. NV Cf34230 Cf34230_31.JPG 369660 S5, med flagg. VNV Cf34230 Cf34230_32.JPG 369661 S5, plan. VNV Cf34230 Cf34230_33.JPG 369662 S6, med flagg. VNV Cf34230 Cf34230_34.JPG 369663 S6, plan. VNV Cf34230 Cf34230_35.JPG 369664 S6, plan. VNV Cf34230 Cf34230_36.JPG 369665 S7, med flagg. ØSØ Cf34230 Cf34230_37.JPG 369666 S7, plan. ØSØ Cf34230 Cf34230_38.JPG 369667 S11, plan. SØ Cf34230 Cf34230_39.JPG 369668 S11, profil. SV Cf34230 Cf34230_40.JPG 369669 S8, med flagg. VNV Cf34230 Cf34230_41.JPG 369670 S8, plan. VNV Cf34230 Cf34230_42.JPG 369671 S8, plan. VNV Cf34230 Cf34230_43.JPG 369672 S8, profil. VNV Cf34230 Cf34230_44.JPG 369673 S6, profil. VNV Cf34230 Cf34230_45.JPG 369674 S9, plan. VNV Cf34230 Cf34230_46.JPG 369675 S10, med flagg. S Cf34230 Cf34230_47.JPG 369676 S10, plan. S Cf34230 Cf34230_48.JPG 369677 S10, profil. S Cf34230 Cf34230_49.JPG 369678 S12, plan. VNV Cf34230 Cf34230_50.JPG 369679 S12, plan. VNV Cf34230 Cf34230_51.JPG 369680 S13, plan. SV Cf34230 Cf34230_52.JPG 369681 S13, profil. SV Cf34230 Cf34230_53.JPG 369682 S13, profil. SV Cf34230 Cf34230_54.JPG 369683 Fält efter undersökningen. V Cf34230 Cf34230_55.JPG 369684 Fält efter undersökningen. NV Cf34230 Cf34230_56.JPG 369685 Fält efter undersökningen. N 8.6. ANALYSER Analyser följer längst bak i rapporten. 1. Vedartsanalys 2. Pollenanalys 3. C14- analys 8.7. KART Kartor följer längst bak i rapporten. 1. Fältet. 2. Fältets lokalisering. 18

Teckning 1. S1, S2, S3, S6, S11. 19

Analys 1. Vedartsanalys. 20

Analys 2. Pollenanalys. 21

Analys 3. C14-analys. 22

Karta 1. Fältet. 23

Karta 2. Fältets lokalisering. 24