RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING"

Transkript

1 RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KOLGROPAR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo SØRE MOEN, 147/7 SIGDAL, BUSKERUD JAKOB JOHANSSON / HÅKON GLØRSTAD Oslo 2010

2 KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO Gårds-/ bruksnavn G.nr./ b.nr. Søre Moen 147/7 Kommune Fylke Sigdal Buskerud Saksnavn Kulturminnetype Reguleringsplan for masseuttak - Søre Kolgropar Moen Saksnummer (arkivnr. Kulturhistorisk museum) Tiltakskode/ prosjektkode 2008/ / Eier/ bruker, adresse Tiltakshaver Bjørg och Tore Guttormsen, Eggedal Bjørg och Tore Guttormsen, Eggedal Tidsrom for utgravning M 711-kart/ UTM-koordinater/ Kartdatum UTM sone 32. N: Ø: ØK-kart ØK-koordinater F 9-11 A-nr. C.nr. 2009/348 C57338 ID-nr (Askeladden) Negativnr. (Kulturhistorisk museum) 95171, Cf34126 Rapport ved: Dato: Jakob Johansson Saksbehandler: Prosjektleder: Håkon Glørstad Håkon Glørstad SAMMENDRAG Denna rapport behandlar en arkeologisk utgrävning av två kolgropar i Sigdal i Buskerud. Bakgrunden till undersökning var att man skulle lägga till rätta för ett lokalt företag att ta ut massor i området. Registreringen av området skedde av Buskerud fylkeskommune den 22. november Man fann då fem kolgropar här. Vid närmare inspektion av kartor och inmätningar visade det sig dock att det bara var tre av dessa som låg inom tiltaksområdet. De tre som skulle grävas ut har då id-nummer 95171, och Väl uppe i området kunde dock ej lokaliseras i fält. De två strukturerna som återfanns låg ovan en orange/röd sand med inslag av berg i dagen. Då dessa två kolgropar låg väldigt oländigt till så var det ej möjligt att få upp maskin dit utan att börja röja i skogen så dessa gropar grävdes förhand. Båda två kolgroparna som grävdes ut under denna undersökning låg i ett kalhygge som sluttade åt norr ner mot den bäck, Sløgja, som rinner här. Kalhygget har annars jämn terräng i små terraser och mycket ris i undervegetationen. Några enstaka granar och björkar står även de fortfarande upp. Vidare har området berg i dagen på flera platser. S1 är belägen på den nordöstra kantan av kalhygget och S2 en bit in, på kanten av en backe som sluttade upp åt söder. S2 ligger ca 50 m sydväst om S1. Kulturhistorisk museum,, Universitetet i Oslo Postboks 6762, St. Olavs plass, 0130 Oslo

3 INNHOLD 1. BAKGRUNN FOR UNDERSØKELSEN DELTAGERE, TIDSROM FORMIDLING LANDSKAPET - FUNN OG FORNMINNER UTGRAVNINGEN Problemstillinger prioriteringer Utgravningsmetode Kildekritiske forhold Utgravningen Funnmateriale Strukturer Datering Naturvitenskapelige prøver Vurdering av utgravningsresultatene, tolkning og diskusjon KONKLUSJON LITTERATUR VEDLEGG Strukturliste Funn og prøver Tegninger Fotoliste Analyser Kart

4 RAPPORT FRA ARKEOLOGISK UTGRAVNING SØRE MOEN, 147/7., SIGDAL, BUSKERUD JAKOB JOHANSSON 1. BAKGRUNN FOR UNDERSØKELSEN Bakgrunden till den arkeologiska undersökningen i Sigdal i Buskerud var att man skulle lägga till rätta för ett lokalt företag, Planconsult AS, att ta ut massor i området. Buskerud fylkeskommune genomförde en registrering i det påverkade området den 22. november De fann då fem kolgropar. Det dröjde till den 28. februari 2008 innan reguleringsplanen för området blev vedertagen av Sigdal kommunestyre. Detta var dock före förhållandet till automatiskt fredade kulturminnen var avklarat så denna reguleringsplan drogs tillbaka i väntan på att Riksantikvaren lagt in reguleringsbestämmelser. Den 13. november 2008 översändes saken per brev till Riksantikvaren med hänvisning till kulturminneslagen 8, 4. Den 5. januari 2009, per brev, stöttade Kulturhistorisk museum fylkeskommunen och bad Riksantikveren ge dispens med krav på en arkeologisk undersökning. Riksantikvaren gav i ett brev, den 6. januari 2009, fylkeskommunen lov till ett ingrepp i de aktuella kulturminnena med detta krav. Den nya reguleringsplanen blev vedertagen av Sigdal kommunestyre den 2. april Tre av de fem kolgropar fylkeskommunen registrerat visade sig då hamna innanför tilltagsområdet. Vid den arkeologiska undersökningen blev dock bara två stycken strukturer av dessa tre undersökta då den tredje ej kunde återfinnas innanför plangränsen. Den tredje kan hamnat utanför plangränsen eller blivit förstörd av stora mängder rotvältor eller skogsmaskiner som kört i området då skog huggits ned. 2. DELTAGERE, TIDSROM Undersökningen skedde den 1. juli till den 3. juli Vädret var under denna period fint. Deltog gjorde under denna period Jakob Johansson (fältledare). Grävmaskin och förare, Lars Harald Larsen, kom från GL Larsen Transport. Projektledare var Håkon Glørstad. Ellen Anne Pedersen från fylkeskommunen var ute med oss några timmar den första dagen och hjälpte oss lokalisera 95171, S1 och 95172, S2. Dessa var väldigt svåra att finna då den inmätningen som fylkeskommunen 2

5 gjort med handhållen PDA inte var så noggrann. Att skapa kartor under efterarbetet gjorde Lars Thorgersen. 3. FORMIDLING Förutom grävmaskinist och Ellen Anne Pedersen från fylkeskommunen var ingen ute på fältet och ingen vidare förmedling skedde. Samarbetet med alla inblandade gick bra. 4. LANDSKAPET - FUNN OG FORNMINNER Kring Eggedal finns det flera automatiskt fredade kulturminnen. Den ursprungliga kyrkan i bygden stammade troligen från medeltiden. Norr om den nuvarande kyrkan, på gården Hovland, finns också en kyrkotuft från en stavkyrka som revs 1881 samt en kyrkogård från medeltiden. Runt byn ligger också några mindre gravfält och gravminnen (id 12437, id 51871, id och id 32147). De kolgropar som grävdes ut under denna grävningen låg ca 300 m.ö.h. och är troligen de lägst liggande i Eggedal. Bara ca 18 km nordväst om vårt fält återfinns ett område med 98 kulturminnen fördelat på 24 olika lokaliteter, de flesta av dessa är kolgropar men några är även järnframställningsplatser. En hålväg finns också representerad (C57335), Bara ett fåtal av kolgroparna är här undersökta. Det området ligger tät intill Haglebuvatnet där det på tidigt 1900-tal återfanns en grav från merovingertid. Materialet från denna grav består bland annat av ett eneggat svärd, sköldbuckla, yxa, betsel, pilspetsar, skära, kniv, smedtång, bryne, eldstål, nycklar med mera (C22237) (Hougen 1947:197ff, 250f). Dessa gravgåvor visar mycket både angående mannen som här ligger begravd samt vad man levde av i området. Mannen hade med sig både vapen, hästattiraljer och hantverksutrustning. Bosättningen han tillhörde hade förmodligen en ekonomi baserad på järnutvinning, jakt/fångst och djurhållning. Man har förmodligen även haft kontroll över en av de viktigaste färdvägarna över fjället. Längre söderut i Sigdal, vid den övre delen av Soneren, har man även gjort ett depåfynd med 27 stycken yxor (Hougen 1947:147ff). På Øvre Teige, gården överst i Eggedal, har man funnit två gravar från vikingatid och från hela jordbruksbygden i Sigdal har man gjort flera fynd av lösa gravgåvor från äldre och yngre Järnålder. 5. UTGRAVNINGEN 5.1 PROBLEMSTILLINGER PRIORITERINGER De flesta kolgropar är daterade till tidig- och högmedeltid men det finns både äldre och yngre dateringar. Den storta mängden av kolgropar som exitserar gör dem till ett viktigt inslag då det gäller diskussioner om produktion och ekonomiska förhållanden under medeltid. 3

6 Kulturhistorisk museum har just utmarksbruk under järnålder och medeltid som forskningstema. Det läggs här stor vikt på att samla in enhetlig information om kolgropar. Det rör sig då främst om form, dimension, vedstapling, träslag, datering och bruksfaser. I detta område har man traditionellt sagt att formen på kolgroparna är runda och detta måste testas mot resultat från arkeologiska utgrävningar. De aktuella frågeställningarna rörande våra kolgropar var: Vilket träslag användes i dem? När har produktionen av kol föregått? Vilken form och dimension har groparna? Kan vissa former knytas till speciella perioder eller speciella typer av järnframställningsanläggningar? Hur har veden staplats i gropen? 5.2 UTGRAVNINGSMETODE Det var från början av denna undersökning tänkt att dessa kolgropar skulle undersökas med maskin. När groparna väl hade lokaliserats i fält fattades dock beslutet att gräva ut dem förhand. Groparna låg i väldigt oländig terräng långt bort från vägar och liknande. Att få grävmaskinen upp till groparna hade tagit mycket lång tid som vi ej hade och hade förmodligen även krävt flera maskiner att flytta fällt virke i vår väg. Då dessa kolgropar skulle handgrävas tecknades först och främst en planteckning av gropen i skala 1:50 och flera fotografier av gropen i plan togs. Efter det tecknades en överflateprofil. Man tecknar alltså hur vallarna och det som är synligt av gropen förhåller sig till den omkringliggande terrängen. När denna var klar grävdes ett provstick på ca ¼ av gropen för att få en profil genom gropen och dess lager samt möjligtvis finna ut något om vedstapling och ursprungsform. När profilen var tecknad, fotograferad och dokumenterad togs prover ut ur den för att datera gropen och få reda på vilket träslag man eldat med. 4

7 Botten av kolgropen i S1 i plan. Sett mot väster. Fotograf: Jakob Johansson Det blev under utgrävningen taget två prover. Dessa prover från undersökningen är katalogiserade under C KILDEKRITISKE FORHOLD Gällande källkritik måste rösenas lokalisering nämnas. Att finna S1 och S2 tog i princip en hel dag med assistans av Ellen Anne Pedersen från fylkeskommunen. Jag fick rådet av henne att ej lita på fylkets inmätningar från denna tiden då de då använde sig av en PDA som nu har visats sig mäta in saker väldigt felaktigt. De två strukturerna vi fann låg inte bara fel på kartan utan även fel i förhållande till varandra. Gällande den tredje gropen vi skulle gräva så återfanns den inte över huvud taget. Området där den ska legat var kraftigt stört av rotvältor och maskinspår. Det kan möjligen påverkat den. En annan möjlighet är att den egentligen ligger utanför tilltagsområdet men en felaktig inmätning har placerat den innanför våra gränser. I vilket fall som helst återfanns den ej och hoppades över. Vidare angående S2 hade det centralt i den stått ett träd som hade blåst ned. Hela gropen var mer eller mindre uppriven av dess rötter. En liten profil i ett av hörnen var det enda som kunde uppdagas. Att diskuttera vedstapling och form blir relativt svårt. 5

8 Rotvältan i S2. Sett mot sydväst. Fotograf: Jakob Johansson Vi blev också lite hindrade från att få fram exakt de resultaten vi ville på denna grävningen av att terrängen kring våra kolgropar var så oländig att det inte gick att komma fram till dem med maskin. Detta innebar att vi tvingdes att gräva dem förhand och alltså bara fick ett provstick i gropen och inte en hel profil att dokumentera. Det detta innebar i praktiken var att det blev väldigt svårt att finna bevis på evetuellt olika faser i gropens bruksperiod samt hur veden i den kan ha varit staplad. Nu får vi använda oss av gropens form för att hjälpa oss att skapa ett antagande angående hur veden varit staplad. 5.4 UTGRAVNINGEN Vid grävningen i Søre Moen 147/7 påvisades två strukturer. Dessa var kolgropar. Utgrävningen flöt enligt följande: Grävningens första dag gick tyvärr åt till att leta reda på de strukturerna som skulle grävas. En av de fem strukturerna som fylkeskommunen fann vid registreringen återfanns snabbt men detta var en av dem som inte skulle grävas. Efter flera timmar spenderade på att undersöka området och flera samtal med projektledaren så ordnades det så att saksbehandlaren från fylkeskommunen, Ellen Anne Pedersen, skulle komma ut och hjälpa oss att leta efter de försvunna strukturerna. Med hennes assistans och ytterligare några timmars letande hittades två av de tre strukturerna jag skulle gräva. De två som återfanns låg beklagligt ganska lång ifrån där de blivit registrerade, ca 100m på andra sidan en höjd, och inte korrekt i förhållande till varandra eller den struktur vi hittade på morgonen. Den tredje strukturen vi skulle gräva återfanns ej och den kan möjligen hamnat utanför tilltagsområdet eller blivit förstörd av flertalet rotvältor eller skogsmaskiner som röjt i området. Vi enades om att det skulle 6

9 vara för krävande att få upp maskinen till de strukturer som skulle grävas så det beslutades att gräva dem förhand S1 och S2 grävdes ut. Planteckning, överflatedokumentation, provstick och provtagning genomfördes. I S1 grävdes ¼ av gropen ut för att få med formen på gropen. Detta var dock ej möjligt i S2 då den var störd av en rotvälta mitt i groppen. Bara ett litet provstick i utkanten av gropen var möjligt Grävningens sista dag. Dagen spenderades med att tvätta verktyg, lägga tillbaka grävda schakt, fältdokumentation och beskrivning, gå igenom listor, teckningar och foton, skriva reseräkning och åka hem till museet. Väl hemma packades verktyg och dokumentationsmaterial ut ur bilen FUNNMATERIALE Inga fynd gjordes på fältet. Prover togs in från S1 och S STRUKTURER Två strukturer grävdes ut på denna utgrävning. Bägge dessa var kolgropar. S1 innan dokumentation. Sett mot söder. Fotograf: Jakob Johansson S1 var en kolgrop med en cirkulär nedgrävning som sig bör i detta området. Den hade yttre mått på 4,5 m och inre mått på 2,5 m. Djupet på gropen låg på 40 cm och kollagret hade ett djup på 15 cm. Flera granar växer på kolgropens vallar. Vallen går i väster samman med vegetationen och blir svår att se. Det är här även en öppning i vallen, Möjligen kan kolgropen här tömts. Gällande vedstapling så kan bara gropens form hjälpa oss där. I cirkulära gropar skulle då veden vanligtvis vara staplad på varandra runt en central axel medan den i en kvadratisk grop skulle den ligga jämte varandra. Inga spår av eventuella faser, 7

10 sidogropar och relationer till dem kan iaktas via vårt provstick. Gällande ved som använts i kolgropen är det bara furu som brukats att elda med. Profilen i S1 provstick. Sett mot norr. Fotograf: Jakob Johansson S2 var en kolgrop med en trolig kvadratisk nedgrävning. Det var dock lite svårt att avgöra då den var störd av en stor rotvälta mitt i gropen. Den hade yttre mått på 3 m och inre mått på 2 m. Djupet på gropen låg på 45 cm och kollagret hade ett djup på 18 cm. Kolgropen har kraftig granvegetation på vallen åt söder och den går här även i hop med den backe som här börjar och lutar uppåt åt söder. Det har även stått en gran mitt i gropen som har vält av vinden och nästen hela gropen har slitits upp. Vallen i norr har även möjligen blivit störd av en skogsväg. Veden har möjligen blivit staplad jämte varandra i lager då detta är den vanligaste metoden för kvadratiska kolgropar. Precis som i S1 kan jag inte iakta några spår av olika faser, sidogropar och relationer till dem. Det är även här enbart furu som använt att elda med. 8

11 Den delen av S2 profil som var någorlunda intakt. Sett mot öster. Fotograf: Jakob Johansson DATERING Två kolprover blev tagna under utgrävningen, Båda dessa blev preparerade och sända till vedartsanalys och datering. Dessa prover gav följande dateringar: KP1 (S2): 1005+/-30, kalibrerat till e.kr., KP2 (S2): 700+/-30, kalibrerat till e.kr. Dessa dateringar placerar oss i vikingatid/medeltid NATURVITENSKAPELIGE PRØVER Två stycken kolprover togs i fält. Båda dessa preparerades och sändes till vedartsanalys och datering. De är KP1 från S1, KP2 från S2. Vedartanalysen gav följande resultat KP1: 40 bitar pinus (furu) och KP2: 40 bitar pinus (furu). 5.5 VURDERING AV UTGRAVNINGSRESULTATENE, TOLKNING OG DISKUSJON. Målet med våra kolgropar är som namnet antyder att producera kol som sedan ska användas i produktion av något slag eller helt enkelt som värmekälla under kalla nätter (Bloch-Nakkerud 1987). De brukar ofta ligga nära de produktionsanläggningarna de hjälper driva, så som järnframställningsanläggningar. Kolgroparna stammar vanligast från tiden mellan 800 och 1400 e.kr. och de brukar hänga ihop med de schaktungnar som tappar sitt slag åt sidan som är vanliga under denna tiden. Viktigt för denna produktion av järn är naturligvis 9

12 järnmalm och rikligt med skog för att driva ugnarna. Det är därför man finner även kolgropar i trakter med dessa egenskaper, så som i övre skogsbygder och lägre fjällstråk. Finner man kolgropar i närheten av bebyggelse brukar de kopplas samman med smedjor som också kräver mycket kol. Det är dock frånvaron av kopplingar till järnutvinningsanläggningar som definierar en grop som smideskolgrop Kolgroparna kopplade till järnutvinning kan ofta finnas i bestämda mönster i förhållande till själva anläggningarna. I Hedmark ligger de som en punktsvärm omkring anläggningarna medan de i Oppland brukar vara mer integrerade i själva anläggningen (Larsen: 1991; Narmo: 1996; Risbøl: 1999; Rundberget: 2007). Man brukar säga att kolgropar är en typ av struktur som varierar väldigt mycket från region till region och är därför bra på att påskina regionala skillnader. Storlek och form kan variera något väldigt beroende på var man är i landet. På östsidan av Mjøsa, söder om Koppang, är groparna till största delen kvadratiska eller rektangulära (Narmo 1997). Detta bevisas också av senare grävningar från exempelvis Gråfjellprojektet. Även här är de mesta groparna kvadratiska men någon rektangulär förekommer (Rundberget 2007). Väster om Mjøsa har man då istället sagt att groparna ska vara cirkulära eller ovala. (Larsen 1991). Dock så har utgrävningar i Valdres under 2004 och 2005 visat att det finns kvadratiska gropar på Beitostølen och rektangulära vid Tyinkrysset mot Fillefjell i Vang. Det finns även flera exempel på att det inte bara existerar runda gropar på västsidan av Mjøsa även om det nu kan vara den vanligaste formen. Bland annat i Hovden, Nore, Uvdal, Hol och Sigdal har man funnit kvadratiska gropar ibland de runda. Det är dock fortfarande så att öster om Mjøsa så har endast kvadratiska eller rektangulära gropar påträffats. Formen gropen har hänger som tidigare nämnt troligen samman med hur milan är uppbyggd. Detta skulle kunna visa på båda lokala traditioner och/eller tidsskillnader i groparnas bruksperioder. Det ser ut att vara en större variation i form och storlek i gropar knutna till smide än på gropar knutna till järnframställning. Det har vid ett tidigare tillfälle skett en större undersökning en liten bit från området som vi undersökte. Denna grävning visade att man här har framställt järn från 600 till 1450 e.kr. och att man använt både ugn med slaggrop och ugn med slaggtappning. Kolgroparna hör till den sista metoden och dateringarna härifrån hamnar från 1200-talet till slutet av 1400-talet. Ett litet antal av groparna hade även en nedre datering till före 1150 (Grøtberg 2006). Gällande våra kolgropar så passar de ganska bra in i de kriterier jag nämner här ovan. Detta med både runda och kvadratiska kolgropar liggande tillsammans på ett och samma fält. Vår kvadratiska grop är något mindre än den cirkulära men det går inte att göra något uttalande om detta är något generellt för de kvadratiska groparna då vi bara har en grop av var sort att jämföra med. Vidare har båda dessa gropar eldats med furu. Här kan man påpeka att vid en grävning uppe i Medalen 167/4, ca 18 km nordväst om vårt fält, grävde man ut sju kolgropar och alla dessa eldades med björk och vid få tillfällen inslag av furu (Johansson 2010). Möjligen kan detta antyda att vegetationen kring våra gropar 10

13 ändrats sedan tiden de var i bruk. I dag ser vi björk i området men det finns inga spår av björk i groparna medan det flitigt använts bara 18 km härifrån. Angående de kolgroparna i Medalen så är två av de sju kvadratiska och de har inte mindre storlek än de cirkulära så förmodligen är det bara en slump att vår kvadratiska grop är mindre än den cirkulära. Möjligen kan S1 ha tömts åt väster då det här är ett hål i vallen. Gällande om kolet från våra gropar varit till järnframställning är det lite svårt att säga då vi inte har några klara järnframställningsplatser i den direkta närheten. Kolgropar utan kopplingar till järnframställningsplatser brukar definieras som smideskolgropar men nu är vi bevisligen inte långt borta från stora fält med kolgropar till järnframställning så möjligen skulle våra gropar också kunna ha detta användningsområde. Angående hur veden i groparna har staplats så har det nog bestämts av formen på gropen i sig. Båda de undersökta kolgroparna daterades till vikingatid/medeltid. S1 från 1010 till 1030 e.kr. och S2 från 1285 till 1300 e.kr. Utgrävningen har så bra som man kunde hoppas svarat på de mål som sattes ut i projektplanen. Vi har analyserat kolgroparnas ålder, form, dimensioner och brukt vedart och så gott som möjligt sett på vad groparna kan knytas till. 6. KONKLUSJON Vid undersökningen i Søre Moen 147/7 i Sigdal, Buskerud grävdes två strukturer ut. Både dessa var kolgropar. Kolgroparna hade yttre mått på upp mot 3-4,5 m och inre mått på 2-2,5 m. En av dem hade cirkulär grop som är vanligast i denna trakten medan den andra var kvadratisk. Det var uteslutande furu man brukat för att elda i groparna. Inga direkta spår av hur veden staplats i groparna kunde vi särskilja så gropens form är det enda som kan vägleda oss angående detta. Ej kunde vi heller finna några spår av att groparna skulle ha använts vid flera olika perioder. Vallen kring S1 hade ett hål åt väster och det skulle kunna vara ett tecken på att den har blivit tömd åt det hållet. Groparna kan troligen kopplas samman med järnframställningen som har skett i denna trakten. Groparna är daterade till vikingatid/medeltid. S1 från 1010 till 1030 e.kr. och S2 från 1285 till 1300 e.kr. 11

14 7. LITTERATUR Bloch-Nakkerud, Tom 1987: Kullgropen i jernvinna øverst i Setesdal. Varia 15. Oslo. Grøtberg, U. 2006: Jernframstillingsplasser og kullgroper. Haglebu, Medalen (167/1), Sigdal kommune, Buskerud. Kulturhistorisk museum, topografisk arkiv. Hougen, B. 1947: Fra seter til gård. Oslo. Johansson, J. 2010: Rapport från arkeologisk utgrävning. Kolgropar. Medalen 167/4, Sigdal, Buskerud. Opublicerad rapport. Larsen, J. H. 1991: Jernvinna ved Dokkfløyvatn. De arkeologiske undersøkelsene Varia 23, Universitetets Oldsaksamling. Oslo. Narmo, L. E. 1996: Jernvinna i Valdres og Gausdal Et fragment av middelalderens økonomi. Varia 38. Universitetets Oldsaksamling. Oslo. Narmo, L. E. 1997: Jernvinne, Smie og kullproduktjon i Østerdalen. Arkeologiske undersøkelser på rødsmoen i Åmot Varia 43. Universitetets Oldskasamling. Oslo. Risbøl, O. 1999: Fornyelse av reguleringskonsesjon for Møsvatn, Vinje og Tinn. Konsekvenser for automatisk fredete kulturminner. NIKU Oppdragsnelding 87. Oslo. Rundberget, B (red). 2007: Jernvinna i Gråfjellområdet. Gråfjellprojektet bind I. Varia 63. Kulturhistorisk museum, fornminneseksjonen. Oslo. 12

15 8. VEDLEGG 8.1. STRUKTURLISTE S-nr Struktur Form Dybde Lengde Bredde Inre mått Farge Fyll Idnummer S1 Kullgrop Cirkulär Svart/grå Sandig silt S2 Kullgrop Rektangulär Svart/Mörk brun Sandig silt FUNN OG PRØVER Museumsnr Unr Provnr Strukturnr prøvetyp Materiale Vekt Datering C S1 prøve, kull Furu 30, e.kr. C S2 prøve, kull Furu 14, e.kr. Tillväxtrapport C57338/1-2 Funn fra jernalder, middelalder fra SØRE MOEN (147/7), SIGDAL K., BUSKERUD. Prøver fra undersøkelse av kullgroper (Johansson 2010). Registreringen av området ble gjennomført av Buskerud fylkeskommune den 22. november Det ble da funnet fem kullgroper. Ved nærmere inspeksjon av kartene viste det seg imidlertid at bare tre av dem var innenfor tiltaksområdet. De tre som skulle graves ut har id nummer 95171, og Id kunne imidlertid ikke lokaliseres i felt. Skogmaskiner har arbeidet i området, og flere store trær har blåst ned som kan ha ødelagt kullgropen eller så kan den ha havnet utenfor tiltaksområdet. Ellen Anne Pedersen fra fylkeskommunen hjalp oss men selv da kunne vi ikke finne gropen. Det var også svært vanskelig å finne og siden innmålingen fylkeskommunen hadde gjort med en håndholdt PDA ikke var så nøyaktig. Muligens har dette bidratt til å skape problemet med å finne den tredje strukturen. Vedartsbestemmelsene ble utført av Helge I. Høeg (i Johansson 2010). Kullprøver: 1) Fra kullgrop S1. Vekt: 30,4g. Vedartsbestemt til pinus. Prøven er radiologisk datert til 1005+/-30, kalibrert til e.kr. 2) Fra kullgrop S2. Vekt: 14,8g. Vedartsbestemt til pinus. Prøven er radiologisk datert til 700+/-30, kalibrert til e.kr. Orienteringsoppgave: Begge kullgropene som ble undersøkt under dette prosjektet lå i et hogstfelt, som skrånet ned mot nord, mot elven som renner her. Hogstfeltet har ellers flatt terreng i terrasser og mye lyng i undervegetasjonen. Noen furutrær og bjørketrær står fortsatt. I tillegg ligger grunnfjellet synlig flere steder. S1 ligger på kanten nordøst i hogstfeltet og S2 et stykke inn, i bunnen av 13

16 en bakke som skråner opp mot sør. S2 ligger ca 50 m sørvest for S1. Kartreferanse/-KOORDINATER: Projeksjon: ED50-UTM; Sone 32 N: Ø: LokalitetsID: 95171/95172 Litteratur: Edvardsen, B. C. & Tafjord, B. E. 2005, Rapport fra arkeologiske registreringer. Reguleringsplan for masseuttak. Søre Moen 147/7. Sigdal. Buskerud. Buskerud fylkeskommune. Johansson, J. 2010, Rapport fra arkeologisk utgrävning. Kullgropar. Søre moen 147/7. Sigdal. Buskerud. KHMs arkiv TEGNINGER 1. S1, plan och profil. 2. S2, plan och profil FOTOLISTE. Filmnr Filnavn Fotoark_Id Motivbeskrivelse Retning Cf34126 Cf34126_01.jpg S1, plan. NØ Cf34126 Cf34126_02.jpg S1, plan. SØ Cf34126 Cf34126_03.jpg S1, plan. SV Cf34126 Cf34126_04.jpg S1, gropen i plan. V Cf34126 Cf34126_05.jpg S1, gropen i plan. V Cf34126 Cf34126_06.jpg S1, profil av provstick. N Cf34126 Cf34126_07.jpg S1, profil av provstick. N Cf34126 Cf34126_08.jpg S2, plan. S Cf34126 Cf34126_09.jpg S2, plan. SV Cf34126 Cf34126_10.jpg S2, plan. Ø Cf34126 Cf34126_11.jpg S2, rotvälta. S Cf34126 Cf34126_12.jpg S2, profil. Ø 8.5. ANALYSER 1. Vedartsanalys 2. C14-analys 8.6. KART 1. Strukturerna 2. Översiktskarta 14

17 Teckning 1. S1, plan och profil. 15

18 Teckning 2. S2, plan och profil. 16

19 Analys 1. Vedartsanalys 17

20 18

21 19

22 Analys 2. C14-analys 20

23 Karta 1. Strukturerna 21

24 Karta 2. Översiktskarta 22

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KOLGROPAR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo GAARDER, 30/1 ELVERUM, HEDMARK JAKOB JOHANSSON / JOSTEIN

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KOLGROPAR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo MEDALEN, 167/4 SIGDAL, BUSKERUD JAKOB JOHANSSON / LIL GUSTAFSON

Läs mer

RAPPORT KULLGROPER SKOGE, 82/1 HJARTDAL, TELEMARK ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: INGAR M.

RAPPORT KULLGROPER SKOGE, 82/1 HJARTDAL, TELEMARK ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: INGAR M. RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo KULLGROPER SKOGE, 82/1 HJARTDAL, TELEMARK FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING DYRKNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo GISLERUD 17/2, STAVN 18/19, RAUK 101/2, SEVRE 101/4.

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RÖJNINGSRÖSE KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo LINDSTAD NORDRE, 97/122 STANGE, HEDMARK JAKOB JOHANSSON

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KOKEGROPFELT KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BERGE ØVRE, 167/296 LYNGDAL, VEST-AGDER JAKOB JOHANSSON

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING BOGASTELLE KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BJØRNEBERGSTØLEN 88/2 HEMSEDAL, BUSKERUD JAKOB JOHANSSON

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RYDNINGSRØYSER KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo KINNLI LILLE OG LEINE ØDE, 223/9 RINGSAKER, HEDMARK

Läs mer

GNR/BNR. 83/11; 83/12; 83/38; 83/57; 95/1; deler av 93/48 med flere GÅRDS-/BRUKSNAVN Teinvassåsen hytteområde KOMMUNE-/FYLKESNR FYLKE Oppland

GNR/BNR. 83/11; 83/12; 83/38; 83/57; 95/1; deler av 93/48 med flere GÅRDS-/BRUKSNAVN Teinvassåsen hytteområde KOMMUNE-/FYLKESNR FYLKE Oppland Kulturarvenheten GNR/BNR. 83/11; 83/12; 83/38; 83/57; 95/1; deler av 93/48 med flere GÅRDS-/BRUKSNAVN Teinvassåsen hytteområde KOMMUNE-/FYLKESNR. 0540 FYLKE Oppland KOMMUNE Sør-Aurdal ASKELADDEN_ID 222162;

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING DYRKNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo LAMBERTSETER, 159/30 OSLO, OSLO JAKOB JOHANSSON / HEGE

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING DYRKNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo ROMUNDGARD, 270/1 SEL, OPPLAND JAKOB JOHANSSON / JAN

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo DYRKNINGS- OG AKTIVITETSSPOR VÅRNES, 56/1 GJØVIK, OPPLAND JAKOB JOHANSSON

Läs mer

RAPPORT JÄRNFRAMSTÄLLNINGSANLÄGG JAVNLIE, 17/123 ØYSTRE SLIDRE, OPPLAND ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT JÄRNFRAMSTÄLLNINGSANLÄGG JAVNLIE, 17/123 ØYSTRE SLIDRE, OPPLAND ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo JÄRNFRAMSTÄLLNINGSANLÄGG JAVNLIE, 17/123 ØYSTRE SLIDRE, OPPLAND FELTLEDER:

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING DYRKNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BØ ØVRE, 24/1 VANG, OPPLAND JAKOB JOHANSSON / JAN HENNING

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING JÄRNFRAMSTÄLLNINGSANLÄGG KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BEITO, 3/935 ØYSTRE-SLIDRE, OPPLAND JAKOB

Läs mer

RAPPORT BOSÄTTNINGSSPÅR BJØRNSTAD SØNDRE, 2047/15,17,24 SARPSBORG, ØSTFOLD F O R N M I N N E S E K S J O ARKEOLOGISK UTGRAVNING.

RAPPORT BOSÄTTNINGSSPÅR BJØRNSTAD SØNDRE, 2047/15,17,24 SARPSBORG, ØSTFOLD F O R N M I N N E S E K S J O ARKEOLOGISK UTGRAVNING. RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING, KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO ARKEOLOGISK SEKSJON Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BOSÄTTNINGSSPÅR BJØRNSTAD SØNDRE, 2047/15,17,24 SARPSBORG, ØSTFOLD

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING Bosättningsspår KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo NORDBY, 175/4 ULLENSAKER, AKERSHUS JAKOB JOHANSSON

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KANTRÂNNOR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo VIRIK VESTRE, 121/1 SANDEFJORD, VESTFOLD JAKOB JOHANSSON

Läs mer

Levanger - Kulturvernfaglig uttalelse til reguleringsplan Gamle Kongeveg og Ringvegen

Levanger - Kulturvernfaglig uttalelse til reguleringsplan Gamle Kongeveg og Ringvegen Innherred Samkommune Postboks 130 7601 LEVANGER Deres referanse Vår referanse Saksbehandler Dato 14/01006-17 Eirik Solheim 29.01.2015 Levanger - Kulturvernfaglig uttalelse til reguleringsplan Gamle Kongeveg

Läs mer

Figur 1. Översiktsbild av planområdets N del där 10 av de totalt 12 fritidshusen är planerade att uppföras. Bilden är tagen mot NNÖ.

Figur 1. Översiktsbild av planområdets N del där 10 av de totalt 12 fritidshusen är planerade att uppföras. Bilden är tagen mot NNÖ. ORT: BULLING NEDRE KOMMUN: STEINKJER GNR/BNR: 37/1 ÄRENDENUMMER: 13/00022 Figur 1. Översiktsbild av planområdets N del där 10 av de totalt 12 fritidshusen är planerade att uppföras. Bilden är tagen mot

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING BOSÄTTNINGSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo SVERSTAD SØNDRE, 44/175 SANDEFJORD, VESTFOLD JAKOB

Läs mer

Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto: Jannika Grimbe. Arkeologisk rapport

Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto: Jannika Grimbe. Arkeologisk rapport ORT:SKAGE KOMMUN: OVERHALLA KOMMUN GNR/BNR:13/2, 13/17 OCH 13/110 ÄRENDENUMMER:12/00543 ASKELADDEN ID: 169996/1-19 Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto:

Läs mer

RAPPORT BOSÄTTNINGSSPÅR REVAUG, 5/3 VESTBY, AKERSHUS ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: GRETHE BJØRKAN BUKKEMOEN

RAPPORT BOSÄTTNINGSSPÅR REVAUG, 5/3 VESTBY, AKERSHUS ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: GRETHE BJØRKAN BUKKEMOEN RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO ARKEOLOGISK SEKSJON Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BOSÄTTNINGSSPÅR REVAUG, 5/3 VESTBY, AKERSHUS FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK

Läs mer

KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014

KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014 Arkeologisk schaktningsövervakning KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 138/13 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2012/1270 Dalarnas museum,

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING BOSÂTTNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo PRESTEGÅRDSLØKKENE, 39/1 KRISTIANSAND, VEST-AGDER

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING HUS OCH BOSÄTTNINGSSPÅR KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo THEM NEDRE, 42/1 TØNSBERG, VESTFOLD JAKOB

Läs mer

PM utredning i Fullerö

PM utredning i Fullerö PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo KULTURLAGER, BOSÂTTNINGSSPÅR MARUM NORDRE, 138/2 SANDEFJORD, VESTFOLD

Läs mer

VA-Ledning Kartorp-Listerby

VA-Ledning Kartorp-Listerby VA-Ledning Kartorp-Listerby Arkeologisk utredning och förundersökning Listerby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2013:2 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och kulturhistoria...

Läs mer

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING RUNSTEN KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO FORNMINNESEKSJONEN Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo HOGGANVIK, 71/20,24 MANDAL, VEST-AGDER JAKOB JOHANSSON / ZANETTE

Läs mer

Makrofossilanalys av 9 prover från Risingsjordet, Skien kommun, Telemark fylke. Teknisk rapport

Makrofossilanalys av 9 prover från Risingsjordet, Skien kommun, Telemark fylke. Teknisk rapport MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2016-022 Makrofossilanalys av 9 prover från Risingsjordet, Skien kommun, Telemark fylke. Teknisk rapport Sofi Östman INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

RAPPORT BOSETNINGSSPOR OG GRAVER LEKUM, 90/1 EIDSBERG K., ØSTFOLD ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: OLE CHR.

RAPPORT BOSETNINGSSPOR OG GRAVER LEKUM, 90/1 EIDSBERG K., ØSTFOLD ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: OLE CHR. RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO ARKEOLOGISK SEKSJON Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo BOSETNINGSSPOR OG GRAVER LEKUM, 90/1 EIDSBERG K., ØSTFOLD FELTLEDER:

Läs mer

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Skogs-Ekeby, Tungelsta Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland

Läs mer

RAPPORT GRAVHÖG BERG 48/89, JOHN COLLETS ALLÈ 92 OSLO ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: GRETHE BJØRKAN BUKKEMOEN

RAPPORT GRAVHÖG BERG 48/89, JOHN COLLETS ALLÈ 92 OSLO ARKEOLOGISK UTGRAVNING FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK PROSJEKTLEDER: GRETHE BJØRKAN BUKKEMOEN RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO ARKEOLOGISK SEKSJON Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo GRAVHÖG BERG 48/89, JOHN COLLETS ALLÈ 92 OSLO FELTLEDER: JAKOB KILE-VESIK

Läs mer

Norra gravfältet vid Alstäde

Norra gravfältet vid Alstäde Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,

Läs mer

Askims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson

Askims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133 Askims socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133, Askims socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133, Askims

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-2437-15 Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Gotlands Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby

Läs mer

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona

Läs mer

Rapportsammanställning

Rapportsammanställning Rapportsammanställning Plats för stämpel: Undersökning: Arkeologisk undersökning Lst:s dnr: Ansvarig institution: RAGU Eget dnr: 2014-288-1 Ansvarig för undersökningen: Mats Lundgren Fynd: Ja Nej Ekonomiskt

Läs mer

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk

Läs mer

RAPPORT RYDNINGSRØYS, HULVEI VESTBY PRÆSTEGÅRD, 6/916 VESTBY, AKERSHUS ARKEOLOGISK UTGRAVNING

RAPPORT RYDNINGSRØYS, HULVEI VESTBY PRÆSTEGÅRD, 6/916 VESTBY, AKERSHUS ARKEOLOGISK UTGRAVNING RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO ARKEOLOGISK SEKSJON Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo RYDNINGSRØYS, HULVEI VESTBY PRÆSTEGÅRD, 6/916 VESTBY, AKERSHUS FELTLEDER:

Läs mer

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2 Petra Aldén Rudd Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2 Petra Aldén Rudd Tuve 10:143

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1

Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1 Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1 Kopper 2 :1 Norum socken, Stenungsunds kommun Belinda Stenhaug och Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :31 Västarvet Kulturmiljö Arkeologisk

Läs mer

Kvadratisk stensättning i Källarp

Kvadratisk stensättning i Källarp Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Schaktningsövervakning RAÄ 29:1 Ovanåkers kyrka Ovanåkers socken Hälsingland 2016 Rapport 2016:02 Katarina Eriksson Balder Arkeologi och Kulturhistoria 2016 Gruvgatan

Läs mer

Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson

Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson Akacian 8 RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1988 Veronica Palm Magnus Petersson Rapport december 2007 Kalmar läns museum Nationella rapportprojektet

Läs mer

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

Ombyggnad av kraftledning genom gruvområden

Ombyggnad av kraftledning genom gruvområden ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:05 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Ombyggnad av kraftledning genom gruvområden Fagersta 81:1, 83:1, 86:1, 88:1, 91:1 och 113:1, Semla 11:1, Fagersta socken och kommun,

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

STORA KOLNINGSANLÄGGNINGAR

STORA KOLNINGSANLÄGGNINGAR Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:06 STORA KOLNINGSANLÄGGNINGAR Arkeologisk undersökning Brunn 20:1 RAÄ 1121 Hedesunda socken Gävle kommun Gästrikland 2009 Maria Björck Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Tremansbacken i Rottneros

Tremansbacken i Rottneros ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:52 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Tremansbacken i Rottneros Arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheten Rottneros 1:11 i Sunne kommun, Värmland Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-44556-24 Eget Dnr 628/4 K Kontonr 138 Socken/stad Jörlanda Sn/stadsnr 1558 Fornl.nr. 285 Landskap Bo Län Västra Götaland Kommun

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Gång- och cykelväg i Simris

Gång- och cykelväg i Simris UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL. Dalmark 1:4

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL. Dalmark 1:4 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL Dalmark 1:4 Dalmark, vid fornlämning Hammar 81:1, Hammar 83:1 och Hammar 223:1 inom fastigheterna Dalmark 1:4 och Dalmark 1:5 i Askersunds kommun,

Läs mer

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:75 ARKEOLOGISK KONTROLL Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala Fornlämning Sala stad 264:1 och Sala stad 265:1, Sala socken och kommun, Västmanlands

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs Rapport 2010:16 Arkeologisk förundersökning Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs RAÄ 124 Vårdnäs 2:2 Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård

Läs mer

Reinelva, Lyngen, Lyngen Kommune GN R/B N R / 1 0

Reinelva, Lyngen, Lyngen Kommune GN R/B N R / 1 0 TROMS fylkeskommune ROMSSA fylkkasuohkan RE GI STRE RI N GSRAP P ORT KU LTU RE TATE N Reinelva, Lyngen, Lyngen Kommune GN R/B N R 1 1 2 / 1 0 SAKSNR 16/1706 ØK - KART KOMMUNE Lyngen STED Reinelva GNR/BNR

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Arkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10. stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna Rapport dnr 155/12.

Arkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10. stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna Rapport dnr 155/12. Arkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10 stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna 2013 Rapport dnr 155/12 Greger Bennström Framsida: Några av stenarna i A1 fotograferade från söder och efter

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Ett härdområde i Västeråkers-Lunda

Ett härdområde i Västeråkers-Lunda Ett härdområde i Västeråkers-Lunda Arkeologisk utredning Raä Västeråker 21:1 & 16:1 Västeråkers-Lunda 1:1 Uppsala kommun Uppland Malin Lucas 2 Upplandsmuseets rapporter 2018:18 Ett härdområde i Västeråkers-Lunda

Läs mer

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping Rapport 2011:34 Arkeologisk förundersökning Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping RAÄ 153 Innerstaden 1:23 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. RAPPORT 2009:02 Arkeologisk förundersökning Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Mats Hellgren Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2009:02

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.

Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Fornlämning Raä 9. Fastighet: Sjöland 6:1. Socken: Vibyggerå. Kommun: Kramfors. Landskap: Ångermanland. Rapport 2016:11 Ola George 2 Murberget Länsmuseet

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

En kabelförläggning vid Årke, Uppland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning

Läs mer

RAPPORT Arkeologisk utredning. Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län

RAPPORT Arkeologisk utredning. Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län RAPPORT Arkeologisk utredning Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län Mirjam Jonsson & Lars Backman Oktober 2006 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr 427-2006 NORRBOTTENS

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida , arkeologisk undersökning, husgrunder och gravar, startsida Visningar för allmänheten 14 maj kl. 18.00 Samling: Vid bodarna på utgrävningsplatsen (mellan BAUHAUS och ICA-Maxi). Arrangör: Riksantikvarieämbetet

Läs mer

Bråfors bergsmansgård

Bråfors bergsmansgård ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Bråfors bergsmansgård Bråfors bergsmansgård, Norberg 80:1 och Norberg 498:1, Norbergs socken och kommun,

Läs mer

KOLNINGSGROP VID MEDSKOG

KOLNINGSGROP VID MEDSKOG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:19 KOLNINGSGROP VID MEDSKOG Arkeologisk undersökning Mo 3:28 RAÄ 573 och 574 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå KOLNINGSGROP VID MEDSKOG

Läs mer

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Nedläggning av vatten- och avloppsledningar till Järsnäs kyrka, RAÄ 129 Järsnäs socken i Jönköpings

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SKYTTEANSKA TRÄDGÅRDEN, UPPSALA SN, LST DNR

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SKYTTEANSKA TRÄDGÅRDEN, UPPSALA SN, LST DNR 2014-08-12 Dnr Ar-427-2014 Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SKYTTEANSKA TRÄDGÅRDEN, UPPSALA SN, LST DNR 431-2642- 14 I samband med

Läs mer