Figur 1 översikt över IDnr , en boplatslämning som innehåller fyra stolphål, en kokgrop, en struktur som antingen

Transkript

1 ORT: NESTVOLD ØST KOMMUN: VERDAL GNR/BNR: 16/1 ÄRENDENUMMER: 15/00372 ASKELADDEN IDNR: , Figur 1 översikt över IDnr , en boplatslämning som innehåller fyra stolphål, en kokgrop, en struktur som antingen är ett stolphål eller en kokgrop samt ett kulturlager. Bilden är tagen mot SSV. Arkeologisk rapport Kulturhistorisk registrering Jannika Grimbe/fältarkeolog

2 Innhållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund för undersökningen... 3 Område... 3 Metod... 6 Dokumentation... 7 Generellt om påträffade kulturminnen.7 Fynd.10 Avgränsning av lokaliteterna Tolkning Slutsats Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Karta över planområde och lokaliteter Bilaga 3 Ö delen av planområdet; påfyllt område Bilaga 4 IDnr Bilaga 5 IDnr Exploatering Exploatör Registreringsmetod Reguleringsplan Stiklestad Eiendom AS Maskinell schaktning Tidsrum för registrering 1-8/9, 10/9 och 20-26/ Deltagare i fält Fylkesarkeolog Jannika Grimbe samt grävmaskinist Rolf Inge Slettvold för Kjell Lian AS Timmar i fält inkl. resa 75t Timmar för- och efterarbete 37,5t 2 S ide

3 Sammanfattning I förbindelse med områdesregulering av Nestvold Ö, Gnr/Bnr 16/1 i Verdal kommun, har planområdet blivit arkeologiskt undersökt av Nord-Trøndelag fylkeskommune. Registreringen genomfördes genom maskinell schaktning under perioden 1-8/9, 10/9 samt 20-26/ Totalt undersöktes en 7,5 ha stort område. 39 schakt grävdes varav 2 var fyndförande. Schakten grävdes 4m breda, hade varierande längd och grävdes med 20 meters mellanrum. Totalt registrerades två lokaliteter; en kokgrop som fått IDnr och en boplatslämning som fått IDnr i Riksantikvarens kulturminnedatabas Askeladden. Boplatslämningen utgjordes av ett kulturlager, fyra stolphål, en kokgrop och en struktur som antingen kan vara ett stolphål eller en kokgrop. Båda lokaliteterna har fredats enligt 4 i kulturminnelagen då dessa är äldre än Bakgrund för undersökningen Stiklestad Eiendom har önskat att områdesregulera Gnr/bnr 16/1 i Verdal kommun. Planområdet är per dags dato avsatt till framtidiga bostadsområden och friluftsområden i kommundelplanen. Det har tidligare registrerats boplatslämningar V om planområdet schaktades det V om järnvägen i förbindelse med planering inför byggnation av järnvägsövergång. Vid dessa schaktningar påträffades två stolphål och en kokgrop. Lämningarna är rester efter ett boplats-/aktivitetsområde och har fått IDnr och i Askeladden. Ett av stolphålen daterades till f. Kr. och kommer alltså från yngre bronsålder. Med anledning av närheten till de fredade lämningarna och områdets goda dräneringsförhållanden ansågs det nödvändigt för Nord-Trøndelag fylkeskommune att företa arkeologiska undersökningar inom planområdet. Detta för att avklara om det finns en konflikt mellan områdesreguleringen och fredade kulturminnen jmf 9 i kulturminnelagen. Område Planområdet ligger på Gnr/Bnr 16/1 i Verdal kommun. S delen av området är flackt medan N delen av planområdet sluttar moderat mot N. I V delen av planområdet, N om Tord Folesons gate har ett grustag varit i drift under 1900-talet. Detta kan ses på ett flygfoto från Detta område har inte berörts av förundersökningen. 3 S ide

4 Figur 2 Utsnitt från flygbild tagen Källa: Figur 3 Grustaget visas i V delen av planområdet och har inte berörts av förundersökningen. 4 S ide

5 Ytterligare ett område innanför planområdets gränser blev sparsamt undersökt. Det rör sig om Ö delen av planområdet. Schaktningen påbörjades i N delen och det visade sig att det i senare tid exploaterats här. Tegelstenar tillsammans med mellanbrunsand och blålera påträffades ner till 2,5 meters djup. Figur 4 Ett av de nordligaste schakten i planområdets Ö del innehöll 2,5m tjockt lager med påfyll av tegelstenar, blålera och mellanbrun sand. Bilden är tagen mot N profilväggen, mot N. Schaktningen avbröts i N delen och påbörjades längre S i planområdet, för att kunna avgränsa området med påfyllning. Det visade sig att nästan hela Ö delen av planområdet var berört av påfyllningen. Figur 5 Kartan visar vilket område som påfyllningen av sand, blålera och teglestenar avgränsade sig till. 5 S ide

6 Metod Registreringen på Nestvold Ö utfördes genom maskinell schaktning. Vid schaktning avlägsnas matjorden varpå strukturer kan påvisas i undergrunden. De vanligaste fyndgrupperna som påträffas vid maskinell schaktning är boplatsspår från bronsålder och järnålder. Det rör sig då oftast om kokgropar, eldstäder, stolphål och överplöjda gravar. Vanligtvis avlägsnas matjorden i 3,5-4m breda schakt. Vid fynd av osäkra strukturer utvidgas schaktet på det aktuella stället i förhoppning om att ytterligare fynd ska kunna hjälpa till att bekräfta eller avskriva den osäkra strukturen. Figur 6 Maskinell schaktning innebär att matjorden avlägsnas varvid strukturer som kokgropar och stolphål visas mot undergrunden. Bilden är tagen vid schaktning av planområdets N område. Metalldetektor används då man misstänker att det kan finnas metallfynd under jord. Detektorn kan också användas för att påvisa järnframställningsplatser med tillhörande slagghögar. På Gnr/Bnr 16/1 grävdes 39 antal schakt. Två av dessa var fyndförande. 14C- datering används i tillfällen då man vill skaffa en säker datering av strukturer som inte innehåller andra daterbara fynd. Metoden bygger på att avläsa mängden radioaktivitet i organiskt material man finner i strukturen. Så länge djur och växter finns i livet upprätthålls en stabil nivå av isotopen 14C men när dessa dör påbörjas ett radioaktivt sönderfall av 14C-halten i materialet. Halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet är 5730 år. Genom att avläsa radioaktiviteten i det organiska materialet kan man således fastställa åldern på ben, kol, trä eller andra bevarade organiska material. 6 S ide

7 Arkeologisk rapport Figur 7 14C-datering kan användas för att åldesbestämma organiskt material. Foto: Beta Analytic Inc. I förbindelse med undersökningarna blev två kolprov daterade, ett från IDnr och ett från IDnr Resultatet av dateringarna eftersänds. Dokumentation Alla schakt och strukturer blev inmätta med D-pos på decimeternivå. Inmätningarna har behandlats i programmet Quantum gis och en översiktskarta över planområde, schakt, strukturer och lager kan ses i bilaga 2. Strukturerna registrerades i Riksantikvarens kulturminnedatabas Askeladden och har fått IDnr och /1-7. Beskrivningar och kartfästningar av lokaliteter och strukturer presenteras digitalt på följande sida: kulturminnesok.no Strukturerna beskrevs också i text och fotograferades. Kol från kokgrop med IDnr och kokgrop med IDnr sändes till Beta Analytic, London på 14-C-analys och daterades. Resultaten från dateringarna kommer att eftersändas. Efter att dokumentationen i fält avslutats fylldes schakten igen. Generellt om påträffade kulturminnen Allmänt om stolphål Stolphål är spår i backen efter trästolpar som använts i huskonstruktioner. Stolpar bar upp hustak, stod längsmed väggar eller delade av rum inne i huset. Stolparna grävdes ner i backen för att stå stadigt. I dag finner vi rester efter stolparna i form av runda, mörkfärgade avtryck i undergrunden. I stolphålen kan man finna träkol eftersom man ofta härdat stolparna för att de ska stå emot röta bättre. Träkolet kan sedan artbestämmas med mikroskop samt dateras med hjälp av 14-Cmetoden. Flera stolpar på rad kan visa hur stor huskonstruktionen en gång var och fynd inne i det ursprungliga huset kan ge en indikation på vad huset en gång haft för funktion. Vid undersökningarna påträffades fem stolphål som var hårt brända. Dessa ingår i en huskonstruktion tillsammans med en kokgrop och ett kulturlager. 7 Side

8 Figur 8 Stolphål med IDnr (till vänster i bild) och IDnr (till höger i bild. Stolphålen ingår i en huskonstruktion i planområdets SÖ del. Bilden är tagen mot NÖ. Allmänt om kokgropar Dateringar av kokgropar visar att dessa anlades och användes frekvent under yngre järnålder ( e.kr.) De äldsta dateringarna av kokgroparna härrör däremot från bronsåldern (ca 1000 f. Kr.) Kokgropar är ett av de vanligaste förekommande strukturfynden vid maskinell schaktning. Trots det stora antalet kokgropar är det viktigt att genomföra arkeologiska undersökningar i förbindelse med fynd av dem eftersom kunskapen om kokgroparna är liten. Vi vet med förhållandevis stor säkerhet att groparna använts för att laga mat i, men utöver denna kunskap finns det många obesvarade frågor knutna till dem. Fram till 1970-talet hade man dålig kunskap om kokgropar. Arkeologiska undersökningar från 70-och 80-talen med många kokgropsfynd förändrade och förbättrade kunskapen. Man började nu kunna koppla ihop kokgroparna med måltider knutna till religiös kult. Senare tids forskning har visat att kokgroparna sannolikt har använts både vid religiösa ceremonier och vid speciella tillfällen av social eller politisk karaktär. I de flesta kokgroparna hittar man bara skörbränd sten och kol men av och till finner man också brända djurben och andra fynd. Figur9 Kokgrop med IDnr från undersökningarna på Nestvold Ö. Bilden är tagen mot Ö 8 S ide

9 Allmänt om kulturlager Ett kulturlager är ett under tid avsatt jordlager som har lämningar efter och bär spår av mänsklig aktivitet. Golvlager i hus, aktivitetsytor på gårdar och avsättningslager i städer är exempel på kulturlager. I samband med undersökningarna på Nestvold Ö registrerades ett kulturlager; ett golvlager/en aktivitetsyta i och kring huset i lokaliteten med IDnr Själva kulturlagret har fått IDnr Figur 10 Kulturagret med IDnr visades tydligast i profilen av schaktet. Här ses kulturlagret i schaktets S profilvägg. Bilden är tagen mot S. 9 S ide

10 Fynd Lokalitet IDnr Lokaliteten omfattar en kokgrop som påträffades och registrerades i planområdets V del. Matjordslagret vid lokaliteten är 0,35m tjockt och undergrunden här består av gråbrun sand. IDnr Kokgrop Kokgropen är oregelbunden i formen och är 1,65m i NV-SÖ riktning samt 1,4m i NÖ-SV riktning. Kokgropens fyllning består av rödbränd sand, sot, kol och skörbränd sten. Figur 11Planbild av IDnr Kokgrop som är 1,65x1,4m stor i ytan. Bilden är tagen mot SÖ. Kokgropen är snittad i NÖ-SV riktning varvid SÖ delen är bortgrävd. Kokgropens djup varierar mellan 12 och 15 cm. Kolprov togs från botten av profilen och har skickats iväg på C-14-datering. Figur 12 Profilbild av kokgrop med IDnr Kokgropens djup varierar mellan 12 och 15 cm. Bilden är tagen mot NV. 10 S ide

11 Volymen av skörbränd sten i den bortgrävda delen motsvarar ca 8 liter. Figur 13 Volymen bortgrävd skörbränd sten i kokgropen med IDnr motsvarar 8 liter. Lokalitet IDnr Lokaliteten omfattar ett kulturlager, en kokgrop fyra stolphål och en struktur som antingen är ett stolphål eller en kokgrop. Lokaliteten representerar helt enkelt en del av ett hus. Kol från kokgropen med IDnr har skickats på analys och datering hos Beta Analytic och svaret på dateringen kommer att eftersändas. Matjordslagret vid lokaliteten IDnr varierar mellan 0,15 och 0,4m i tjocklek. Undergrunden i lokaliteten består av mellanbrun-rödbrun smågrusig sand. Figur 14 Översiktsbild över lokalitet med IDnr Lokaliteten består av ett kulturlag (IDnr ), fyra stolphål (IDnr /2-3, , en kokgrop (med IDnr ) och en struktur som kan vara ett stolphål/kokgrop (IDnr ). 11 S ide

12 IDnr Kulturlager Kulturlagret är naturligt avgränsat i NÖ. Lagret har blivit tolkat som ett golvlager/en aktivitetsyta i anslutning till huset som utgör lokalitet IDnr Rent stratigrafiskt ligger lagret direkt under matjorden och ovanpå stolphålen och kokgropen i lokaliteten. Lagret består av mörkbrund siltig sand och är 8-13cm tjockt. Lagret tunnar av i Ö och NÖ och har här en naturlig avgränsning. Figur 15 Kulturlagret med IDnr kan ses i S profilväggen av schaktet. Lagret är 8-13 cm tjockt och har tolkats som ett golvlager/en aktivitetsyta till huset som påträffats i schaktet. Bilden är tagen mot S. IDnr Stolphål Cirkulärt stolphål som är 0,75m i N-S riktning och 0,78m i Ö-V riktning. I ytan består stolphålet av mörkt gråbrun sandig silt med sporadiska inslag av kolbitar. Figur 16 Stolphål med IDnr Stolphålet är 0,75m i N-S riktning och 0,78m i Ö-V riktning. Bilden är tagen mot SV. 12 S ide

13 IDnr Stolphål Stolphålet ligger 0,4m NV om stolphålet med IDnr Stolphålet är cirkulärt och är 0,6x0,6m stort. Stolphålet består i ytan av grå-gråbrun sand med kolbitar. Fyllningen består av mycket kol och en tolkning är att stolpen/huset en gång brunnit. Kolprov från strukturens yta (i V) har tagits men inte daterats. Figur 17 Stolphål med IDnr består av mycket bränt material i ytan och ligger 0,4m NV om stolphål med IDnr Kolptov har tagits från strukturens V del i ytan men har inte daterats. Bilden är tagen mot SSÖ. IDnr Kokgrop Kokgropen har en oregelbunden form och är 1m i N-S riktning och 1,25m i Ö-V riktning. Den består i ytan av mörkbrun sandig silt, kol och skörbränd sten. Kolprov är taget från strukturens yta och är sänt på datering. Figur 7 Kokgrop med IDnr Kokgropen är 1m i N-S riktning och 1,25m i Ö-V riktning. Kol från kokgropen har tagits från ytan och skickats in på datering. Bilden är tagen mot V. 13 S ide

14 IDnr Stolphål Stolphålet är 0,85 x 0,85m stort och består i ytan av brun, sandig och smågrusig silt. Stolphålet innehåller i ytan mycket kol. Speciellt kolrik är Ö kanten av strukturen. Även denna stolpe ser ut att vara bränd då sand längs stolphålet har blivit rödbränt. Figur 8 Stolphål med IDnr består av brun, sandig smågrusig silt och mycket kol, speciellt längs Ö kanten av strukturen. Här har sanden runt stolphålet blivit rödbränt vilket indikerar att stolpen som en gång stod här har brunnit. Bilden är tagen mot VSV. IDnr Stolphål Cirkulärt stolphål som är 0,67m i N-S riktning och 0,7m i Ö-V riktning. Strukturen består i ytan av mörkbrun, smågrusig sandig silt, kolpartier och enstaka skörbrända stenar. Strukturen är delvis snittad (6cm ned) i Ö-V riktning varvid N delen är bortgrävd. Kolprov har tagits från N delen men är inte daterat. Figur 9 Stolphål med IDnr närmast i bild. Stolphål med IDnr till vänster i bild och Ö om stolphål med IDnr Bilden är tagen mot S. 14 S ide

15 IDnr Stolphål/Kokgrop Strukturen kan antingen vara ett stolphål eller en kokgrop. Vid en utgrävning kan detta fastställas. Det som talar för att det är en kokgrop är fynd av flera skörbrända stenar och partier med kol i strukturens yta. Det som talar för att det är frågan om ett stolphål är formen och storleken. Strukturen är cirkulär och är 0,85x0,85m stor. Strukturen består i yytan av mörkbrun-gråbrun sandig silt, skörbränd sten (speciellt i V delen) samt kol. Figur 10 IDnr är ett stort stolphål/liten kokgrop. En utgrävning av strukturen kan fastställa dess art. Det som talar för ett stolphål är formen och storleken (strukturen är cirkulär och 0,85x0,85m stor) medan fyllningen av kol och skörbränd sten i ytan talar för att det kan vara en kokgrop. Avgränsning av lokaliteterna Lokaliteten med IDnr består av en struktur; en kokgrop med IDnr Lokalitetsgeometin har därför avgränsats till denna kokgrop. När det gäller avgränsningen för lokalitet med IDnr , är kulturlagret med IDnr bara naturligt avgränsat i NÖ. Långt ifrån alla stolparna i huset har påträffats i schaktet. Därför har lokalitetsgeometrin utvidgats i förhållande till schaktgeometrin. Tolkning Vid den arkeologiska förundersökningen på Nestvold Ö, Verdal kommun registrerades två fredade lokaliteter med IDnr och IDnr Lokaliteten med IDnr omfattar en kokgrop och kol från denna har skickats iväg på datering. För denna lokalitet sökes det om förenklad dispensation enligt 8.4 i Kulturminnelagen. Lokaliteten med IDnr omfattar ett kulturlager (IDnr ), fyra stolphål (IDnr /2-3 och /5-6), en kokgrop (IDnr ) och en struktur (IDnr ) som i 15 S ide

16 plan är svårtolkad och antingen kan vara ett stolphål eller en kokgrop. Lokalitet är alltså resterna efter ett hus, med golv/aktiviteslager, stolphål och kokgrop/ar. Ytterligare undersökningar skulle kunna ge en fullständig bild över utsträckningen av både hus och kulturlager samt berätta för oss om hela eller bara delar av huset en gång har brunnit. Slutsats Vid den arkeologiska registreringen registrerades två lokaliteter med sammanlagt 8 kulturminnen. Lokaliteterna har fått IDnr /1 och /1-7 i Riksantikvarens kulturminnedatabas Askeladden. Samtliga kulturminnen är fredade då de är äldre än Det kommer att sökas förenklad dispensation för lokalitet med IDnr enligt 8.4 i kulturminnelagen. Detta kan göras vid fynd av enstaka strukturer med vanlig förekomst och innebär att arkeolog från fylkeskommunen gräver ut kulturminnet, dokumenterar detta och tar prover av det. För lokaliteten med IDnr s vidkommande är denna automatiskt fredad enligt 4 i kulturminnelagen. Kulturminnena kommer således i konflikt med reguleringsplanen. Planen måste därför antingen justeras så att de automatiskt fredade kulturminnena kan bevaras som hänsynszon D på plankartan och i reguleringsbestämmelserna. Alternativt kan exploatör söka om frigivning hos Riksantikvaren enligt 8.4. Om en sådan söknad beviljas är det som regel med premissen att lokaliteten grävs ut och dokumenteras på exploatörens bekostnad. Steinkjer den 16/ Jannika Grimbe/Arkeolog Nord-Trøndelag Fylkeskommune 16 S ide

17 17 S ide