www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg
PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier... 2 1.3. Metod och avgränsning... 2 2. Iakttagelser... 3 2.1. Överenskommelse... 3 2.1.1. Bedömning... 3 2.2. Organisation... 3 2.2.1. Bedömning... 4 2.3. Mål och aktiviteter... 4 Prestationsmål... 4 Barn och ungdomspsykiatrin... 5 Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik... 5 2.3.1. Bedömning... 6 2.4. Ersättning... 6 2.4.1. Bedömning... 7 2.5. Plan för 2014... 7 2.5.1. Bedömning... 8 Landstinget Gävleborg
Sammanfattning och revisionell bedömning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom årliga överenskommelser 2012 och 2013 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. För 2013 fanns totalt 630 mnkr i stimulansmedel och för 2014 har regeringen avsatt 850 mnkr för att stimulera utvecklingen inom området. Revisorerna i landstinget Gävleborg har uppdragit till Kommunal Sektor inom genomföra en granskning och söka svar på den övergripande revisionsfrågan huruvida landstingsstyrelsen har säkerställt att det finns ett ändamålsenligt arbetssätt avseende plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Genomförd granskning visar på ett väl fungerande arbete mot de nationella och prestationsbaserade målen som regeringen fastställde i sin plan för stöd avseende riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Landstinget Gävleborgs arbete har av SKL lyfts som ett gott exempel och bland annat uttalar Anders Printz som är samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa att Gävleborgs arbete med samordad individuell plan är intressant och utmärkande i förhållande till andra landsting. Vår revisionella bedömning och svar på den övergripande revisionsfrågan är att det finns ett ändamålsenligt arbetssätt avseende plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Landstinget Gävleborg 1 av 9
1. Inledning 1.1. Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom årliga överenskommelser 2012 och 2013 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Regeringen antog PRIO planen i maj 2012. Även SKL har antagit en långsiktig handlingsplan för psykisk hälsa våren 2012 enligt ett kongressuppdrag. För 2013 fanns totalt 630 mnkr i stimulansmedel och för 2014 har regeringen avsatt 850 mnkr för att stimulera utvecklingen inom området. Revisorerna i landstinget Gävleborg avser att granska huruvida landstinget Gävleborg verkat i denna utvecklingssatsning och har givit Kommunal Sektor inom uppdraget att genomföra granskningen. 1.2. Revisionsfråga Har landstingsstyrelsen säkerställt att det finns ett ändamålsenligt arbetssätt avseende plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa? 1.2.1. Revisionskriterier I granskningen har följande kontrollfrågor behandlats för att få svar på den övergripande revisionsfrågan Finns en organisation för att hantera PRIO planen? Vilka aktiviteter/åtgärder har vidtagits inom landstinget utifrån PRIO planen? Har landstinget uppfyllt grundkrav och krav för prestationsersättning? Fungerande samverkan med kommunerna? Hur stor ersättning har landstinget erhållit? Finns en plan för det fortsatta arbetet 2014 och framåt? 1.3. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom inläsning och studier av styrande dokument både på nationell och lokal nivå. Vidare har dokumentation och sammanställd statistik granskats. Intervjuer har genomförts med verksamhetschefer inom vuxen och barn och ungdomspsykiatrin, representant från region Gävleborg samt samordnare och kontaktperson gentemot SKL. Landstinget Gävleborg 2 av 9
2. Iakttagelser 2.1. Överenskommelse Den 1 januari 2010 infördes nya paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen ((1982:763), HSL), och i socialtjänstlagen ((2001:453), SoL) som säger att Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Vidare innebär de nya bestämmelserna att det ställs krav på kommuner och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål, resursfördelning och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Regeringen beslutade den 25 maj 2012 om en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO). Planen gäller fram till 2016 och ska bidra till den nivåhöjning inom området som är nödvändig. Regeringen avsätter ca 870 miljoner om året för att bidra till ett långsiktigt, ständigt förbättringsarbete på området som leder till konkreta förbättringar för personer med psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten har fått ett gemensamt ansvar för att samordna satsningen och även ingått överenskommelser om ett gemensamt utvecklingsarbete inom området psykisk ohälsa både 2012 och 2013. I dessa överenskommelser anges bland annat ett antal grundkrav och prestationsmål som kommuner och landsting har att uppfylla för att få del av de prestationsbaserade medel som regeringen avsätter inom området. Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner har i en överenskommelse enats om ett antal strukturella och innehållsmässiga förutsättningar för samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den första överenskommelsen togs fram under 2012 och reviderades sedan i början av 2013. Överenskommelsen beskriver respektive huvudmans ansvarsområden utifrån gällande lagar och författningar och utgör grund och stöd för det fortsatta gemensamma arbetet mellan kommunen och landstinget. 2.1.1. Bedömning Vår bedömning är att landstinget Gävleborg på ett strukturerat sätt i samverkan med länets kommuner arbetat fram en ändamålsenlig överenskommelse i enighet med den nationella plan för riktade insatser inom PRIO som regeringen fastslog den 25 maj 2012. 2.2. Organisation Organisation för samverkan mellan Landstinget Gävleborg och länets kommuner finns etablerad sedan tidigare med ansvar för samtliga områden där kommuner och Landstinget Gävleborg 3 av 9
landsting behöver samverka, så även inom detta område. Inom ramen för PRIO-planen hålls arbetet samman på tjänstemannanivå via Länsledning Närvård där divisionschefer och kommunernas förvaltningschefer inom socialtjänst ingår. Det finns ingen specifik projektledning eller ledare för detta arbete. Inom respektive verksamhetsområde har ansvarig chef utifrån övergripande plan och inom ramen för överenskommelsen ansvar att verka för utveckling mot uppsatta mål. Dock finns när det gäller samordning, uppföljning och revidering av överenskommelsen ett forum bestående av representanter från Länsledning Närvård. 2.2.1. Bedömning Vår bedömning är att den organisation som driver arbetet inom ramen för PRIO har varit framgångsrik och är ändamålsenlig. 2.3. Mål och aktiviteter Inriktningen på insatserna som görs inom PRIO är att de långsiktigt ska förstärka och utveckla ordinarie strukturer och inte bedrivas som tillfälliga projekt. Därför fördelas merparten av medlen genom en prestationsbaserad modell där kommuner och landsting får medel direkt till ordinarie verksamhet om de uppfyller vissa grundkrav och prestationskrav som regleras i överenskommelsen mellan staten och SKL. För att kommuner och landsting skall få del av de prestationsbaserade medlen måste två grundläggande krav vara uppfyllda I länet ska det finnas överenskommelser om samverkan (målgrupper, gemensamma mål, rutiner för samarbete, hur individuella planer ska upprättas mm) Som tidigare beskrivits har en överenskommelse tagits fram som beskriver respektive huvudmans ansvarsområden och utgör grund och stöd för samverkan och det gemensamma arbetet mellan kommunen och landstinget. Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarand med information om var barn och unga och deras familjer kan få vård, stöd och hjälp. Framtagande och sammanställning av informationsmaterial till web har samordnats av en arbetsgrupp med stöd av landstingets avdelning för verksamhetsstöd. Arbetet har utförts i samverkan med länets kommuner och sjukvårdsupplysningen, 1177. I Gävleborg upptäcktes tidigt i utvecklingsarbetet vikten av att samordna information inom ramen för 1177, vilket inte fanns med från nationellt håll som ett krav. Prestationsmål Utöver de två grundläggande kraven finns ett antal prestationsmål som ska uppfyllas för att ersättning ska kunna erhållas från de prestationsbaserade medel som SKL och staten förfogar över. Landstinget Gävleborg 4 av 9
Barn och ungdomspsykiatrin Hög tillgänglighet till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin är ett prioriterat område. Barn och ungdomspsykiatrin ska för att ta del av de prestationsbaserade medlen arbeta mot nedanstående prestationsmål vilka är riktade mot landstingsverksamheter. Mål 1 Minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom högst 30 dagar. Mål 2 Minst 80 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan specialistverksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Mål 4 Rapportering avseende hur många samordnade individuella planer enligt HSL som upprättats för personer under 18 år samt som har gjort en uppskattning av behovet av sådana planer för alla personer under 18 år som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin i länet. Inom barn och ungdomspsykiatrin har arbetet för att förbättra tillgängligheten prioriterats bland annat genom att använda hyrläkare. Vidare har man satsat på utbildning och olika interna projekt för en effektivare och mer kvalitativ verksamhet. Ett exempel som kan nämnas är ett projekt för att minska uteblivna besök på barn och ungdomsmottagningen vilket ger minskad spilltid. Verksamhetens uppfattning är att samverkan med kommunerna har förbättrats och att det finns rutiner för detta. Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Prestationsmålet avser registrering i nationella kvalitetsregister och landstingens arbete med att systematiskt följa upp resultatet av den vård och behandlings som ges inom psykiatrin. Prestationsmålet är uppdelat i två delar, där den första delen avser registrering i psykiatriska kvalitetsregistren och den andre delen som följer upp förekomsten av läkemedelsgenomgångar i två av de psykiatriska kvalitetsregistren. Registrering motsvarande minst 50 procent av patienterna (ny- och återbesök) i relevant psykiatriskt kvalitetsregister bland de åtta befintliga sådana register. Landstinget Gävleborg 5 av 9
Påvisa att 50 procent av patienterna som registrerats i PsykosR och Bipolär har fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling av en läkare. Inom verksamhetsområdet vuxenpsykiatri har rutiner tagits fram för registrering i olika register samt systematisk uppföljning. Vidare har det anordnats motiverande inspirationsföreläsningar och utbildning till personalen. Från verksamhetshåll upplevs att samvekan har kommit igång och fungerar. Det finns en upplevelse av tydlighet och likartade forum för psykiatrins verksamheter inom länet. Landstinget i Gävleborg har klarat samtliga prestationsmål. Enligt Anders Printz som är samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa är Gävleborgs arbete med samordad individuell plan intressant och utmärkande i förhållande till andra landsting. Antalet upprättade planer i landstinget är 182 och det är fler än i många andra landsting, även om siffrorna är svåra att jämföra. I övrigt var landstinget Gävleborg först ut i landet att presentera och rapportera sitt arbete mot uppsatta mål. 2.3.1. Bedömning Vår bedömning är att landstinget Gävleborg lyckats väl i sitt utvecklingsarbete och att det som redovisats nationellt vad det gäller måluppfyllelse ger ett underlag i vår bedömning att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. 2.4. Ersättning Utifrån att landstinget Gävleborg klarat samtliga prestationsmål och erhåller de av de nationella stimulansmedlen för 2013 ca 13 000 000.kr. Utbetala medel till landstinget Gävleborg för prestationsmål som uppnåtts inom ramen för överenskommelse om riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 Barn och ungdomspsykiatrin Prestationsmål Vuxenpsykiatrin Prestationsmål 1 2 4 1 2 Total 3 132 506 4 557 802 1 469 262 3 021 332 1 469 262 13 650 165 PRIO-samordnarens förhoppning är att dessa medel används för fortsatt utveckling inom området psykisk ohälsa. Under 2014 kommer den nationella samordnaren föra diskussioner med samtliga landstingsledningar och många kommuner hur man använder pengarna och hur man säkerställer en fortsatt positiv utveckling. Utbetalningen av stimulansmedlen sker via ekonomiavdelningen som efter beslut hos SKL rekvirerar dessa. Vid genomförda intervjuer har vi erfarit att det inte har varit självklart att de stimulansmedel som tilldelades landstinget Gävleborg ska gå till berörda verksamheter. Vi har dock förstått att verksamheterna behöver ta fram planer för respektive område där tänkta och planerade aktiviteter samt kostnader Landstinget Gävleborg 6 av 9
för dessa presenteras inom ramen för PRIO och uppsatta mål för att ta del av utbetalda stimulansmedel. 2.4.1. Bedömning Vår bedömning är att det finns fungerande rutiner för att säkerställa att beviljade medel rekvireras samt att det finns rutiner och ett systematiskt arbete för fördelning av dessa. 2.5. Plan för 2014 En handlingsplan togs fram under hösten 2012 och som reviderats kontinuerligt. Vi har i granskningen tagit del av den handlingsplan som gäller för 2013. I planen finns en sammanställning och åtgärdsplaner för de områden som vid revideringen visade på behov av vidareutveckling under 2013 och framåt. De områden som identifierades och som finns presenterade i planen har enligt uppgift i syfte att ytterligare förtydliga ansvar och utveckla samverkan för att ytterst gagna den enskilde individen. Denna handlingsplan kommer att följas upp och revideras under 1:a tertialet 2014 i samband med uppföljningen av huvudöverenskommelsen. Inom både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin finns framtagna planer för hur man planerar använda stimulansmedlen 2014. Vuxenpsykiatrins arbete kommer att präglas av implementering av riktlinjer och vårdprogram. För detta arbete avses en implementeringsledare anställas under året för att bland annat arbeta med tre områden som särskilt prioriteras 2014: Implementeringen av deluppdraget effektiv heldygnsvård som är ett deluppdrag inom 100 steg för en bättre heldygnsvård Implementering av vårdprogram för diagnostik och utredning Implementering av vårdprogramet för psykos och ångest-och depression. Vidare ämnas två specialistläkare hyras in under 2014, en till Gästrikland och en till Hälsingland. När det gäller barn och ungdomspsykiatrin har ett antal områden identifierats vad det gäller att jobba för en höjd kvalitet utan ökade kostnader. Exempel som kan nämnas är ett projekt för att minska uteblivna besök på barn och ungdomsmottagningen vilket ger minskad spilltid. Även läkarnas uppdrag avseende vad och vilka uppgifter som idag ligger inom detta ska ses över för att om möjligt frigöra läkartid. Sammantaget vad det gäller barn och ungdomspsykiatrin erfar vi att prioriteringen ligger på ökad tillgänglighet och att finna mått för att utvärdera och mäta kvalitet och effektivitet i det vardagliga arbetet. Ett gemensamt problem för både vuxen och barn och ungdomspsykiatrin nämner vid våra intervjuer är svårigheten att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Landstinget Gävleborg 7 av 9
2.5.1. Bedömning Vår bedömning är att det bedrivs ett systematiskt utvecklingsarbete inom området och att det finns en hållbar och ändamålsenlig plan för framtiden. Landstinget Gävleborg 8 av 9
2014 03 11 Margaretha Larsson Projektledare Lars-Åke Ullström Uppdragsledare Landstinget Gävleborg 9 av 9